Hur stress och oro hanteras är avgörande för hälsan. För att utveckla kunskapen om stresshantering syftar denna studie till att undersöka skillnader i förekomst och samband mellan problemfokuserad, emotionsfokuserad och undvikandeorienterad coping samt defensiv pessimism. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes med 62 KBT-studenter och 87 övriga studenter från olika utbildningar. Resultaten visade att KBT-studenter använder problemfokuserad coping mer än övriga studenter, att övriga studenter använder emotionsfokuserad coping mer än KBT-studenter, samt att äldre KBT-studenter använder defensiv pessimism mindre än yngre KBT-studenter. Dessutom hittades ett negativt samband mellan problemfokuserad och emotionsfokuserad coping och ett positivt samband mellan emotionsfokuserad coping och defensiv pessimism. Sammanfattningsvis visar studien att det finns samband mellan, samt ålder- och utbildningsskillnader i användande av olika copingstrategier.
Kronisk smärta och emotionell problematik verkar dela flera faktorer med varandra, men i den transdiagnostiska forskningen är det oklart vilka faktorer som är centrala i utvecklingen av olika problematiker. I den här studien har ruminering, oro och beteendemässigt undvikande undersökts som transdiagnostiska faktorer för kronisk smärta och social ångest. Studien bygger på data från Trestadsstudien, en longitudinell populationsstudie som sträckte sig mellan 2012–2018 i centrala Sverige. Stickprovet inkluderade ungdomar i årskurs 7–9 (N = 1453) från arton kommunala skolor. Syftet med studien var att utforska prevalensen av kronisk smärta, social ångest och samsjuklighet mellan problematikerna. Syftet var också att undersöka om kronisk smärta och social ångest är riskfaktorer för varandra och om eventuella samband kunde förklaras av mediation genom ruminering, oro eller beteendemässigt undvikande, samt om kön kunde moderera mediationerna. För att undersöka detta genomfördes logistiska regressionsanalyser och mediationsanalyser. Resultaten indikerar att prevalensen av kronisk smärta, social ångest och samsjukligheten ökade över tid, särskilt för tjejer. Analyserna antyder även att kronisk smärta och social ångest var signifikanta riskfaktorer för varandra två år senare (OR = 1.7 - 1.9). Även om detta stöder en transdiagnostisk syn kunde inte sambanden förklaras av mediationsanalyserna i någon stor utsträckning. Detta kan bero på metodologiska brister med konstrukten eller att det finns andra faktorer som bättre förklarar sambanden. Framtida forskning behöver undersöka effekten av andra transdiagnostiska faktorer och hur olika typer av transdiagnostiska faktorer samverkar med varandra för att leda till utveckling av kronisk smärta och social ångest.
There is a lack of free software that provides a professional and smooth experience in text editing and markup for qualitative data analysis. Word processing software like Microsoft Word provides a good editing experience, allowing the researcher to effortlessly add comments to text portions. However, organizing the keywords and categories in the comments can become a more difficult task when the amount of data increases. We present WordCommentsAnalyzer, a software tool that is written in C# using .NET Framework and OpenXml, which helps a qualitative researcher to organize codes when using Microsoft Word as the primary text markup software. WordCommentsAnalyzer provides an effective user interface to count codes, to organize codes in a code hierarchy, and to see various data extracts belonging to each code. It also offers basic visualization tools. We illustrate how to use this software by conducting a preliminary content analysis on Tweets with the #successfulaging hashtag. We also demonstrate that the software has satisfactory performance on a large dataset of Iranian journals abstracts. We hope this open-source software will facilitate qualitative data analysis by researchers who are interested in using Word for this purpose.
Syftet med denna rapport är att: (a) redogöra för vilka elever som deltog i skolvalet 2010, (b) samt undersöka huruvida deltagandet i skolvalet har någon effekt på ungas intresse för politik/samhällsfrågor, politiska diskussioner med föräldrar och vänner, intention att rösta i framtida val samt politiskt deltagande. För denna undersökning används först och främst enkätdata från Political socialization Project (PSP); en pågående longitudinell studie som undersöker framväxten av unga människors politiska attityder och engagemang (Amnå, Ekström, Kerr & Stattin, 2009). Analyserna i denna rapport omfattar endast elever i PSP-studien vars skola anmält till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor att de genomfört skolval. Totalt omfattar de analyser som denna rapport baseras på 3 högstadieskolor och 3 gymnasieskolor vilket sammantaget blir 860 elever.
Past research has shown that, whereas the majority of people in democracies support the idea of democracy as a form of governance, some citizens are dissatisfied with the democratic institutions and the way democracy performs. In this paper, we examined democratic characteristics of dissatisfied youths to understand the role they play in the democratic functioning of a society. Based on youth’s dissatisfaction with the performance of political institutions and the principles of democracy, we identified four groups distinct of citizens. Then, we compared these groups in terms of their political engagement, knowledge and interest, values and attitudes, and law breaking attitudes. The results showed that youths with high levels of principle- and performance-driven dissatisfaction were less likely to participate in politics, less knowledgeable and interested in political issues, and more likely to break the laws, even if people got hurt compared to other three groups. In contrast, youths who were only dissatisfied with the performance of democratic institutions were more likely to participate in politics, and have higher humanistic values and tolerance towards immigrants. By examining distinct groups of dissatisfied citizens and their democratic characteristics, the current study contributes to the general debate on the role of dissatisfied citizens in democracies.
Past research has shown that, although a majority of citizens in democracies support the idea of democracy as a form of governance, some tend to be distrustful of democratic institutions and express dissatisfaction with the way democracy works. It is argued in this article that to better understand the role of various groups of dissatisfied citizens in the democratic functioning of a society, one should examine their democratic characteristics. Based on youth's dissatisfaction with the performance of political institutions and the principles of democracy, four distinct groups of citizens are identified. These groups are then compared in terms of their political engagement, knowledge and interest, values and attitudes, and disposition to break the law. The results showed that youths with high levels of principle- and performance-driven dissatisfaction were less likely to participate in politics, less knowledgeable and interested in political issues, and more likely to break the law, even if people got hurt compared with other groups. In contrast, youths who were only dissatisfied with the performance of democratic institutions were more likely to participate in politics, and had higher tolerance towards immigrants, and political interest and knowledge. They were also more likely, peacefully and without harming other people, to break the law to change society. Overall, by examining distinct groups of dissatisfied citizens and their democratic characteristics, this study contributes to the general debate on the role of dissatisfied citizens in democracies.
Sammanfattning
Följande studie är en kvalitativ litteraturstudie, grundat på kvantitativ forskning, som undersöker det befintliga kunskapsläget angående de långsiktiga behandlingseffekterna rörande sambandet mellan KBT-inriktad behandling och återfall hos pedofiler och övriga sexualförbrytare. Studien syftar till att granska vilket utfall KBT-inriktade behandlingsprogram har för vuxna, manliga pedofiler samt övriga sexualförbrytare. Vidare ämnar litteraturstudien att undersöka om befintlig forskning tar hänsyn till och belyser problematiken som kan uppstå i samband med utvärderingar av behandlingsprogrammen. 14 kvantitativa vetenskapliga artiklar har inkluderats och ligger till grund för denna litteraturöversikt. De vetenskapliga artiklarna har genom en tematisk analys syntetiserats och analyserats utifrån stämplingsteorin samt begreppen makt och stigma. Resultatet av litteraturöversikten visar att KBT- inriktade behandlingsprogram visar blandade resultat när det kommer till att minska återfallsfrekvensen hos pedofiler och övriga sexualförbrytare. Vidare visar resultatet att de studier som inkluderats i denna litteraturöversikt i olika grad tagit hänsyn till och belyst olika problem som kan uppstå i samband med utvärderingar, men generellt är denna aspekt väldigt bristfällig i samtliga studier. Det framkom även att samtliga artiklar hade olika förutsättningar i sina studier då de exempelvis har olika uppföljningstider, har utfört behandlingsprogrammen på olika institutioner, majoriteten saknar en definition av återfall samt att artiklarna inkluderat olika typer av sexualförbrytare i sina studier. Därav är det inte möjligt att sammanställa resultaten av samtliga inkluderade artiklar. Utifrån detta går det således heller inte att veta huruvida KBT-inriktade behandlingsprogram är verksamma för de olika typerna av sexualförbrytare.
Kriminalvården ansvarar för att lagöverträdare straffas och återanpassas till samhället, ett dubbelt uppdrag som kräver att klientarbetet är av hög kvalitet för att kunna säkerställa att insatserna är återfallsförebyggande. Den svenska kriminalvårdsmodellen har tilldelats mycket beröm genom att den grundar sig i en humanistisk människosyn och värnar om intagnas mänskliga rättigheter och integritet. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur den svenska kriminalvården genom visionen "bättre ut" införlivar samhällsuppdraget om rågången mellan straff och behandling. Vidare är syftet att jämföra svenska effektstudier avseende minskade återfall i brott med internationell utvärderingsforskning för att kunna bedöma huruvida den svenska kriminalvårdsmodellen är mer framgångsrik och effektiv. Föreliggande studie är en kombinerad teoretisk uppsats och en systematisk litteraturöversikt. Studiens resultat påvisar att kriminalvårdens målsättning avseende effektiv återanpassning är svår att uppnå. Detta till följd av olika samverkansfaktorer och förhållanden, hos intagna, personal samt behandlingen i sig, som inverkar på den intagnes behandlingsutveckling. Några centrala faktorer som påverkar förändringsarbetet avser grad av motivation, kön, ålder, syn- och förhållningssätt hos personalen, kompetens, utbildning, arbetsvillkor, programkomponenter och behandlingsmiljö. Med utgångspunkt i nationell och internationell utvärderingsforskning framkommer att den svenska kriminalvårdsmodellen inte är mer framgångsrik i jämförelse med internationella kriminalvårdsmodeller. Det framgår ändock att behandling är gynnsamt trots att inte alla effektstudier påvisar några signifikanta skillnader avseende återfall i brott.
Då depressiva symptom ökar bland ungdomar i Sverige väljer vi i denna studie att undersökaassociationen mellan fysisk aktivitet och depressiva symptom, samt rollenemotionsregleringen spelar. Urvalet till denna studien var ifrån en tidigare longitudinell studiemed ungdomar från tre städer i Mellansverige. Deltagarna i denna studie är ungdomar iåldrarna 13 till 19. Det totala urvalet till studien var 2973. Vår forskningsfråga var: Är fysiskaktivitet relaterad till depressiva symptom? I vilken riktning var de relaterade till varandra?Kan känsloreglering mediera ett samband mellan fysisk aktivitet och depressiva symptom?För att besvara vår forskningsfråga gjorde vi en hierarkisk regressionsanalys för att testaindirekta effekter. Resultatet visade att det fanns en association mellan depressiva symptomoch dysfunktionell emotionsreglering. Däremot fanns det ingen association mellan fysiskaktivitet och depressiva symptom eller en medierande effekt oavsett riktning.
Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka om, och i så fall hur, unga vuxnas erfarenheter av separation och vårdnadstvist mellan föräldrarna under barndomen inverkat när det gäller inställning till samlevnadsfrågor. Mer konkret är avsikten att söka svar på frågor som beaktar principen om barnets bästa, attityder gentemot relationer, separationer och giftermål liksom dagens relation till föräldrarna. Tolkningsramen som användes för att tolka och förstå uppsatsens empiriska material baseras på de inledande bestämmelserna enligt 6 kap. föräldrabalken, några risker med socialarbetarens förhållningssätt, barnets känsla av ansvar, lojalitet och hemlighållande, barnets överlevnadsstrategier och kognitiv dissonansteori. Dessa tolkningsredskap var effektiva för att belysa unga vuxnas erfarenheter från barndomen och deras attityder till samlevnadsfrågor. En kvalitativ metodansats tillämpades för att inhämta det empiriska materialet och fem kvinnliga respondenter intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Uppsatsens slutsatser indikerar att principen om barnets bästa inte alltid beaktades för de unga vuxna under barndomen. Deras attityder gentemot relationer, separationer och giftermål präglas av en öppen inställning till olika familjekonstellationer med goda kvalitéer, positiva respektive negativa följder av föräldrarnas separation och uppfattningen om att vilja gifta sig i framtiden. Dagens relation till den ena föräldern har visat sig vara fortsatt god medan relationen till den andra föräldern varierar.
Syftet med föreliggande studie är att kartlägga vilka behandlingsmodeller som finns för män som utövar våld mot kvinnor i nära relationer och vilka effekter de mest vanligt förekommande behandlingsinsatserna har. Vidare är syftet att undersöka behandlingsmodellernas teoretiska grundantaganden och behandlingsinnehåll. Föreliggande studie genomförs som en litteraturstudie där kunskaper om behandlingsmodeller för våldsutövande män i nära relation sammanställs. Studiens resultat visar att de behandlingsmodeller som är mest vanligt förekommande är Emerge, The Duluth Model, Change och ATV (Alternativ till våld). Utvärderingar visar att de flesta behandlingsmodeller uppvisar små men signifikanta effekter och att återfall av våldsbrott minskar på kort sikt. Studier lyfter dock upp frågan kring de svårigheter som finns i samband med att utvärdera behandlingsprogram.
Vilka normer och värderingar bidrar till en god vänskapsrelation? Ien kvalitativ undersökning intervjuades tre män och tre kvinnormellan 20-30 år. Respondenterna som rekryterades via ettbekvämlighetsurval svarade på 15 frågor om deras syn på vänskap.Resultatet visade att respondenterna hade vissa gemensamma svarsom delades upp efter följande teman; tillit, acceptans, intimitet.Vänskap visade sig ha en betydande roll för välmående eftersom detär en grundläggande del av människans liv. Studien visade även attdet ur ett genusperspektiv fanns förväntningar som skiljde sig åt i envänskapsrelation och att dessa skillnader grundade sig på normer ochvärderingar. Resultatet visade slutligen att normer och värderingargenom åren har skapats genom kulturen som har sin grund isamhället.
CONTEXT: Despite the high prevalence of a myofascial pain component in chronic pelvic pain (CPP) syndromes, awareness and management of this component are lacking among health care providers.
OBJECTIVE: To summarize the current state of the art for the management of myofascial pain in chronic primary pelvic pain syndromes (CPPPS) according to scientific research and input from experts from the European Association of Urology (EAU) guidelines panel on CPP.
EVIDENCE ACQUISITION: A narrative review was undertaken using three sources: (1) information in the EAU guidelines on CPP; (2) information retrieved from the literature on research published in the past 3 yr on myofascial pelvic pain; and (3) expert opinion from panel members.
EVIDENCE SYNTHESIS: Studies confirm a high prevalence of a myofascial pain component in CPPPS. Examination of the pelvic floor muscles should follow published recommendations to standardize findings and disseminate the procedure. Treatment of pelvic floor muscle dysfunction and pain in the context of CPP was found to contribute to CPP control and is feasible via different physiotherapy techniques. A multidisciplinary approach is the most effective.
CONCLUSIONS: Despite its high prevalence, the myofascial component of CPP has been underevaluated and undertreated to date. Myofascial pain must be assessed in all patients with CPPPS. Treatment of the myofascial pain component is relevant for global treatment success. Further studies are imperative to reinforce and better define the role of each physiotherapy technique in CPPPS.
PATIENT SUMMARY: Pain and inflammation of the body's muscle and soft tissues (myofascial pain) frequently occurs in pelvic pain syndromes. Its presence must be evaluated to optimize management for each patient. If diagnosed, myofascial pain should be treated.
Parenthood can be defined by the contradiction that it is one of the most satisfying yet stressful experiences in life. Nevertheless, research on parental burnout is scant and many studies have only examined the condition in Western settings. Furthermore, there is minimal research on parental burnout during the pandemic and its association to various factors. The aim of this study was therefore to examine parental burnout among Somali mothers in Mogadishu, Somalia, during the COVID 19-pandemic, and its association with certain psychological, psychosocial, and sociodemographic factors. In this cross-sectional study, data was collected through the measurements Parental Burnout Assessment and Patient Health Questionnaire 9, as well as through social and demographic questions. A total of 882 Somali mothers in Mogadishu participated. The analysis methods used were univariate, bivariate, and multiple linear regression analysis methods. The results revealed that the collective estimate of parental burnout was low among the sample. Additionally, the results indicated a significant association between higher levels of parental burnout and higher levels of depression, perceived lack of social support, being unmarried, having a low monthly household income, and when the youngest child was of school-age. The main findings were moreover analysed though Bronfenbrenner's Bioecological Systems Theory and the Balance between Risks and Resources theory. This study was the first to examine parental burnout among mothers in Somalia. As such, this thesis stressed the importance of continuing to conduct research on parental burnout, as well as examining the condition in other settings in order to achieve a more grounded knowledge base for professionals.
The following chapter deals with the general and special part of criminal law from a gender perspective. It analyses, in particular, the provisions from the Council of Europe Convention on preventing and combating violence against women and domestic violence, the Istanbul Convention, from 2011. The Istanbul Convention is the most comprehensive international legal instrument that outlines binding obligations to states to prevent and combat violence against women and girls. Furthermore, the Istanbul Convention contains several institutes and behaviours that have to be criminalised in the respective national jurisdictions, covering and combining dogmatics and criminal policy issues with a foundation substantially based on gender. The chapter also explores gender issues in a more general way, interpreting criminal law and its challenges towards gender equality. The special part raises questions regarding criminal law and its compatibility with the Istanbul Convention and national laws.
Syftet med föreliggande studie var att undersöka relationen mellannätverk, samverkan, ej fungerande samverkan och vårdtid förpatienter som vårdats på rättspsykiatriska kliniker i Sverige.Rättspsykiatriska vården syftar till rehabilitering och minskning avrisken för återfall i brott. Tidigare forskning har visat att nätverk ochsamverkan kan påverka vårdtidens längd. I analysen ingick 316patienter som registrerats mellan år 2014-2015 för rättspsykiatriskvård. Data från kvalitetsregistret RättspsyK genererade fyra variablerför studien att analysera; vårdtid, nätverk, samverkan och ejfungerande samverkan. Studiepopulationen delades in i grupper omkort och lång vårdtid. Vårdtiden baseras på medianvårdtiden pårättspsykiatrin. Fishers exakta test visade emellertid att resultatetsaknade statistisk signifikans och går inte i linje med tidigareforskning. Trots att sociala kontakter enligt tidigare forskning ärbetydelsefull för återhämtningsprocessen finns det anledning att fråndenna studies resultat anta att relationen mellan nätverk, samverkanoch vårdtid är mer komplext än vad studier tidigare visat.
Syftet med föreliggande studie var att undersöka relationen mellannätverk, samverkan, ej fungerande samverkan och vårdtid för patienter som vårdats på rättspsykiatriska kliniker i Sverige. Rättspsykiatriska vården syftar till rehabilitering och minskning av risken för återfall i brott. Tidigare forskning har visat att nätverk och samverkan kan påverka vårdtidens längd. I analysen ingick 316 patienter som registrerats mellan år 2014-2015 för rättspsykiatrisk vård. Data från kvalitetsregistret RättspsyK genererade fyra variabler för studien att analysera; vårdtid, nätverk, samverkan och ej fungerande samverkan. Studiepopulationen delades in i grupper omkort och lång vårdtid. Vårdtiden baseras på medianvårdtiden på rättspsykiatrin. Fishers exakta test visade emellertid att resultatetsaknade statistisk signifikans och går inte i linje med tidigare forskning. Trots att sociala kontakter enligt tidigare forskning är betydelsefull för återhämtningsprocessen finns det anledning att från denna studies resultat anta att relationen mellan nätverk, samverkan och vårdtid är mer komplext än vad studier tidigare visat.
I Sverige saknas regler som kräver av politiska partier och kandidater att redovisa mottagna donationer (redovisningskrav). Detta trots att frågan diskuterats under flera decennier. Frånvaron av redovisningskrav innebär att Sverige inte uppfyller vissa av sina internationella åtaganden och att Sverige halkat efter i den mycket tydliga internationella trenden att öka transparensen kring valkampanjernas finansiering. Frånvaron har även lett till omfattande kritik, framförallt från Europarådets grupp mot korruption, Greco, som kritiserat bristen utifrån Europarådets riktlinjer i ämnet. I skrivande stund bereds vid Justitiedepartementet ett förslag till redovisningskrav som kommer att presenteras under våren 2013. Tills vidare är det enda som finns avseende transparens i valkampanjfinansieringen en överenskommelse från 2000, mellan några av partierna i Riksdagen om att frivilligt redovisa vissa mottagna bidrag.
År 2004 föreslog en offentlig utredning införandet av redovisningskrav. Förslaget mötte omfattande kritik från remissinstanserna gällande dess förenlighet med regeringsformens, RF:s, rättighetsskydd. RF innehåller ett absolut skydd mot att det allmänna tvingar en enskild att tillkännage sin politiska åskådning och ett absolut skydd mot att det allmänna registrerar en enskilds politiska åskådning. Eftersom dessa skydd är absoluta kan de endast inskränkas genom grundlags-ändring. Det är osäkert om redovisningskrav kan anses vara inskränkningar av dessa absoluta skydd. Om redovisningskrav är inskränkningar av dessa absoluta rättigheter torde det ändock vara möjligt att utforma kraven så att de är förenliga med skydden. RF innehåller även relativa skydd för yttrandefrihet och föreningsfrihet. Redovisningskrav skulle förmodligen inte vara en inskränkning av RF:s skydd för yttrandefriheten men troligtvis vara en inskränkning av RF:s skydd för föreningsfrihet. Detta innebär att inskränkningen endast får göras enligt i RF stadgad ordning. Eftersom möjligheterna att inskränka föreningsfriheten enligt RF är mycket små är det tveksamt om en sådan inskränkning är möjlig att införa utan grundlagsändring. Justitiedepartementet har dock uttryckt att det nya förslaget inte kommer att inkludera något förslag till grundlagsändring.
För att Sverige ska uppfylla sina internationella åtaganden avseende öppenhet i valfinansieringen måste mer långtgående redovisningskrav införas än de som ingår i den frivilliga överenskommelsen och som föreslogs av utredningen 2004. Justitiedepartementet har dock uttryckt att just utredningen från 2004 och den frivilliga överenskommelsen ska ligga till grund för de nya redovisningskraven.
Det är alltså inte helt osannolikt att det kommande förslaget till redovisningskrav kommer att vara antingen oförenlig med regeringsformen eller inte tillräckligt långtgående, eller både och
Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten förutsätter att de professionella ställer sig positiva till forskningsbaserad kunskap om insatser och användandet av bedömningsinstrument. I vår studie undersöks vilken tilltro socialarbetare på vuxenenheten i en mindre stad har till bedömningsinstrumentet Addiction Severity Index (ASI). Studien är en kvalitativ undersökning och semistrukturerade intervjuer valdes som metod för att besvara syfte och frågeställningarna. Sammanlagt har sex respondenter intervjuats varav fyra handläggare, en projektledare samt enhetschefen på verksamheten. Forskning visar att handläggare upplever olika fördelar och nackdelar i användandet av ASI. Av resultatet framgår att handläggarna använder ASI Grund regelbundet i sitt arbete men att det finns svårigheter med att implementera ASI Uppföljning. Samtliga handläggare upplever att ASI Grund är tidskrävande och har en del invändningar mot vissa av frågorna. Trots detta uttrycker de ändå att användandet av ASI kan bidra till ett rättsäkerhetsperspektiv, ett strukturerat arbetssätt och en bra grund inför behandlingsplaneringen. I studien diskuteras även förbättringsområden inom ASI.
I den här studien undersöker vi huruvida integritets-inkräktande ärförknippade med dålig förälder-ungdom relation. Vi undersökteockså om det fanns skillnader mellan mammor och pappor ifrekvensen av deras invasioner, liksom avsikten med dessainvasioner. Slutligen såg vi på associationer mellan integritetsinkräktandeoch föräldra-ungdoms relationer och om dessamodifierades av föräldrar eller ungdomars kön. Vi förutsåg attavsiktligt och frekvent integritets-inkräktande skulle ha en starkareförknippning med dålig förälder-ungdom relationer än oavsiktligaoch sällsynta invasioner av integritet. Uppgifter för denna studievaldes från en större databas. Deltagarna i studien bestod av 78ungdomar, 39 flickor och 39 pojkar. Uppgifterna samlades ingenom flera frågeformulär som både ungdomar och föräldrarbesvarade separat. Ungdomarna fick besvara frågeformulären iskolan i olika klassrum. Slutsatsen var att mängden integritetsinskränkandefaktiskt hade en signifikant koppling med dåligförälder-ungdom relation för mödrar, men inte för fäder. Äveninteraktionen mellan mängden integritetskränkande och derasavsikt visade sig vara signifikant för mödrar. Dock fanns ingensignifikant relation för fäder.