Despite scholarly consensus about the importance of the media for democracy, scant attention has been paid to what democracy means to journalistic discourse and how discourses on democracy are interrelated with legitimacy. The aim of this paper is to explore how (il)legitimate democracy is constructed in newspaper discourse. By using critical discourse analysis (CDA), this paper examines foreign news items about Venezuela, a country that under the presidency of Hugo Chávez has challenged the dominant global political and economic orders. The analysis section focuses on two discourses about the Venezuelan government: the constructions of populism  and power concentration, which serve to mark deviance from what is perceived as a legitimate democracy. This paper argues that a liberal perception of democracy constitutes a central framework for the construction of (il)legitimate democracy, which is revealed not least by news discourse’s focus on what is morally unacceptable political conduct according to liberal democratic norms. In this respect, the media discourse serves to denounce potential abuses of governmental power but fail to recognize democracy in the context of a social struggle against the effects of neoliberalism and capitalism. In this case, the news media is hegemonic in the Gramscian sense, because it provides a framework of democracy that remains within the dominant economic and political structures.

This study examines the media discourse on the 2002 coup d’état against the government of Hugo Chávez in Venezuela, with the aim of exploring how ideology in media discourse helps construct democracy in a Latin American political context. Critical discourse analysis is used to examine written pieces from Dagens Nyheter (Sweden), El País (Uruguay), and the New York Times (US). The study finds that the discourse on the overthrow and the events preceding it constructs the coup as a potential victory for democracy and as the definitive end of Chávez. However, after the failure of the coup and the reinstallation of Chávez one can perceive discursive renegotiations, such as the publishing of non-fundamental criticism of the overthrow. The study argues that the media discourse on the coup displays a highly relativistic attitude towards democracy, which serves the interests of the elite classes in Venezuela and of US hegemony in global politics. The article also argues that the flexibility of the discourse at hand shows the need for a detailed analysis of how ideology is (re)formed in media discourse.

Rooted in ideology critique, this dissertation studies the construction of democracy in the coverage of Venezuela during the era of President Hugo Chávez. The aim of this endeavor is twofold. First, the dissertation aims to understand the relationship between ideology and the construction of democracy in journalism on foreign political phenomena. Second, it attempts to explore the ways in which the relationship between ideology and democracy in journalism serves to legitimize or delegitimize the struggle for social justice in nations in the global South vis-à-vis the political and economic fundamentals of global capitalism.

The dissertation comprises three articles that study the construction of democracy in depictions of the Venezuelan political system and its key political actors. Article I studies the construction of (il)legitimate democracy in relation to the Venezuelan government, Article II explores the construction of difference between Chávez’s supporters and his opponents, and Article III studies the coverage of the coup d’état against Chávez in 2002. All three articles are methodologically rooted in critical discourse analysis and rely on materials from a sample of three elite newspapers: Dagens Nyheter (Sweden), El País (Uruguay), and the New York Times (US).

Across the studies, there are four macro-strategies that in different ways serve to ideologically load the notion of democracy. Three of these strategies – the constructs of populism, of power concentration and of difference – serve to define political deviance and to (de)legitimize political actors in relation to democracy. The fourth macro-strategy, relativization, serves to justify actions that contradict established democratic principles but serve greater politico-ideological goals.

(De)legitimation in relation to democracy corresponds with the closeness of a group of actors to the dominant political practices and values within global capitalism. Journalistic reporting thus follows a post-political gaze; it is generally in accordance with the political consensus that characterizes the post-Cold War era. Through this gaze, any challenge to the political tenets of global capitalism fails on democratic grounds.

This study examines the construction of media literacy in a special issue on source criticism of the Swedish children's comic Bamse - Varldens Starkaste Bjorn [Bamse - The World's Strongest Bear]. This is done with the purpose of understanding what values, perspectives, and practices are promoted when media literacy is communicated via children's edutainment media. Using narrative and discourse analysis, we problematise how notions of truth (such as post-truth) guide much of the discourse on digital media in today's post-political society, and how that and individualisation shape notions of media literacy. This is visible in the analysed case in how source criticism is constructed in relation to notions of truth and falsehood, and as moral lessons aimed at the individual media user. We argue that such an individualised, decontextualised, and depoliticised take on media literacy is problematic and an expression of neoliberalism and a middle-class gaze.

Schools in general have been digitized to a large extent and the inclusion of digital tools is becoming more and more common. The purpose of this study is to find out what different studies say about the inclusion of digital games-based learning and the impact they have on students' vocabulary learning and motivation in English teaching. It’ll also mention where the different studies have been implemented and which methods have been used. The method used in this study is a literature review that has been collected from ERIC (EBSCO), JSROR, ERIC (ProQuest), and IEEE Explore. The results showed that the implementation of digital games-based learning focusing on vocabulary learning motivates students to learn and improves their English language more than analog learning. It has also been shown that digital games have been effective in developing students' English language skills. This is because the students experience learning as enjoyable, unlike analog teaching where they feel analog learning takes place within a strict framework. The conclusion of this study shows that the students gain increased motivation and interest in learning English as a foreign/second language through digital games.

Election outcomes, or more specifically belonging to a political minority or majority, have a significant impact on citizens’ attitudes toward the political system and political involvement. This study aims to broaden our understanding in these regards by taking into account the effects of people’s political convictions on the relation between belonging to a political minority or majority and their dissatisfaction with the performance of the political system. Using a person-oriented approach, four groups of citizens were identified on the basis of their attachment to political parties. The group of people who were not politically attached to any of the political parties were the most dissatisfied, whereas supporters of parties in government were the least dissatisfied. Moreover, supporters of opposition parties who had high levels of political conviction were more dissatisfied than supporters of opposition parties who had lower levels of political conviction. Overall, the findings of this study show that it is crucial to take into account the individual characteristics of citizens when studying the relations between election outcomes and political attitudes.

In the recent scholarly debates over changing citizenship attitudes and norms in advanced democracies, especially when it comes to rising levels of political dissatisfaction, opinion about the political role of young people is divided. For some scholars, they represent a driving force behind the development of new kinds of citizenship values, and constitute an asset to the functioning of political systems. For others, they pose a potential threat to the health of representative democracy, because of their increasing levels of dissatisfaction and civic disengagement. By contrast with these two competing approaches, this dissertation advances the argument that a more balanced view of young people’s political activities is called for. Adopting a quantitative approach, it aims therefore to contribute to better theoretical and empirical understanding of young people’s political dissatisfaction, and to explain their role in a democratic society. Considering different aspects of dissatisfaction, the current dissertation contributes to previous research in significant ways. Among others things, it adds to our knowledge by showing empirically that, in terms of political dissatisfaction, young people constitute a heterogeneous group, with different political roles and profiles, ranging from the healthy to the more threatening. Moreover, it contributes to previous research by highlighting the crucial role played by fair teachers in providing linkages between young citizens and the wider political system. All in all, the findings in the current dissertation have implications for the ongoing debate over the role and significance of young people in the functioning of democratic systems, and also for political socialization research.

Previous research has paid much attention to citizen dissatisfaction and the trends of growing political disaffection, cynicism, and scepticism – in short, the emergence of 'critical citizens'. Also, more recently, critical citizens have sometimes been viewed as an asset for democracy. However, despite both pessimistic and optimistic interpretations of public criticism, the issue of conceptualizing negative attitudes has received less attention. The present study was conducted to enrich understanding of this particular dimension of citizens' attitudes. To this end, the paper suggests an alternative theoretical framework for analysing various forms of negative political orientations. The framework has been tested empirically using three types of statistical procedures, which demonstrate its validity and usefulness.

The role of ‘fair’ institutions in developing democratic legitimacy has received increased attention. Citizens who perceive – on basis of past experiences – that they are being treated fairly by authorities have been held to have greater trust in political institutions. However, previous studies on the relationship between procedural fairness and political trust have not paid sufficient attention to individuals with limited first-hand experiences of authorities. We examine the relationship on an authority that virtually all individuals meet early in life: the school. Using structural equation modeling on unique panel data covering 1,500 Swedish adolescents (ages ranging from 13 to 17), we find a reciprocal relationship: personal encounters with school authorities shape young people’s political trust; however, the images that adolescents get of the political system (through family, peers, media, etc.) have also consequences on their perceptions about the authorities they encounter in their daily lives. The analysis increases our understanding of how individuals form their political allegiances by showing that the relationship between fairness and trust is more dynamic than has previously been suggested: neither an accumulated set of experiences of authorities nor formal ties with political institutions (as voters, etc.) are required for a relationship to emerge. 

Past research has shown that, whereas the majority of people in democracies support the idea of democracy as a form of governance, some citizens are dissatisfied with the democratic institutions and the way democracy performs. In this paper, we examined democratic characteristics of dissatisfied youths to understand the role they play in the democratic functioning of a society. Based on youth’s dissatisfaction with the performance of political institutions and the principles of democracy, we identified four groups distinct of citizens. Then, we compared these groups in terms of their political engagement, knowledge and interest, values and attitudes, and law breaking attitudes. The results showed that youths with high levels of principle- and performance-driven dissatisfaction were less likely to participate in politics, less knowledgeable and interested in political issues, and more likely to break the laws, even if people got hurt compared to other three groups. In contrast, youths who were only dissatisfied with the performance of democratic institutions were more likely to participate in politics, and have higher humanistic values and tolerance towards immigrants. By examining distinct groups of dissatisfied citizens and their democratic characteristics, the current study contributes to the general debate on the role of dissatisfied citizens in democracies.

Developing critical thinking and mastering its skills has been a vital priority for the curriculum in Swedish upper-secondary school. The National Curriculum for upper-secondary school and the syllabus for the English subject emphasize the importance of implementing and enhancing the development of the students’ critical thinking which leads to having active learners who are able to think creatively and keeps them away from becoming narrow-minded. The purpose of this study is to explore the prospect of teaching critical thinking through reading literature. Guided by the critical thinking skills that are defined in The Delphi Report including (1) interpretation, (2) analysis, (3) evaluation, (4) inference, (5) explanation and (6) self-regulation, this study explores the possibility of promoting critical thinking skills through reading literature. The study also examines the efficacy of the reader-response approach in helping the students to be critical thinkers and active readers. Using qualitative data from conducting interviews, this study analyses teachers’ perspectives and considered the implications for teaching literature in terms of fostering the students’ critical thinking. The study showed that the teachers’ awareness of the significance of integrating literature in teaching English was found to play a great role in fostering the students as critical thinkers. The study also showed that teachers emphasized the importance of in-class discussions about literary works in order to expand the students’ thinking horizons and enhance their sense of self-confidence as contributors to the learning process. It also showed that the reader-response theory has a significant role in fostering the students’ critical thinking even though it is not clearly stated in the teachers’ perspectives on teaching literature.

Vår uppsats handlar om jämförelsen mellan läroplanerna 2011 och 2022. Vi har fokuserat på ämnet svenska som andraspråk där vi analyserar i eller vilken mån flerspråkighet samt modersmål tas upp. För drygt 10 år sedan var den genomsnittliga procentandelen av eleverna i skolan som hade ett annat modersmål än svenska 17 procent. När det gäller båda läroplanerna nämns det i ämnets syfte att lärare ska använda sig av olika förutsättningar för att ge eleverna möjligheten att utveckla sitt svenska tal, skriftspråk, mötet av olika typer av texter och även kunskaper i och om svenska språket. Det nämns inget om hur elevernas modersmål ska nyttjas. Sverige har inte lagstiftat vilket språk som är officiellt språk men svenskan är huvudspråket och det står i läroplanen för grundskolan att man ska kunna svenska språket efter genomgången grundskolan. Efter att ha analyserat läroplanerna ser vi att enspråkighetsperspektivet är tydligt och synligt. Flerspråkighet är inte en märklig företeelse som enbart förekommer i Sverige. Trots detta verkar många svenska skolor ha svårigheter med hur de ska arbeta med flerspråkiga elever, vilket vi även ser i läroplanerna. Elever som kommer till ett nytt land i de yngre åldrarna lär sig ett nytt språk snabbare och man ställer inte heller lika höga krav på språket i de yngre åldrarna, jämfört med elever som har invandrat i de högre åldrarna. Det är viktigt att använda sig av elevernas flerspråkighet i undervisningen för att utveckla elevens alla språk. Skolan är också den platsen eleverna skapar sin identitet, det är där eleverna formar sin självbild.

Denna studie har i sitt syfte att skapa kunskap om vilka utmaningar och möjligheter skolorna har i att etablera ett förebyggande och hälsofrämjande lärande. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan kommer att undersökas och diskuteras utifrån tre olika perspektiv som påverkar och förutsätter varandra: det organisatoriska perspektivet, det pedagogiska och barns perspektiv. Studien har en induktiv forskningsinsats som är inspirerad av fenomenografi som forskningsmetoden. Empirin för denna studie samlades genom halvstrukturerade intervjuer till pedagoger, personal i elevhälsoteamet och rektorer på högstadiet. De halvstrukturerade intervjuerna har i sitt syfte att undersöka hur skolpersonal beskriver utmaningar och möjligheter i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan. Teorin som låg till grund för denna studie är känslan av sammanhang (KASAM) och variationsteori. Valet av KASAM vilar på att denna teori har i sitt centrala fokus att diskutera hur man bevarar och främjar hälsa. Variationsteori å andra sidan fokuserar på hur man främjar lärande. Både KASAM och variationsteori undersöker psykisk hälsa och lärande utifrån ett salutogent perspektiv vilket stämmer överens med forskningens utgångspunkt för denna studie. Resultatet i denna studie visade att eleverna upplever ”positivstress” i sitt lärande vilket kan glida till att vara ”negativstress” p.g.a. olika anledningar och skapa ohälsa. För att kunna jobba förebyggande och hälsofrämjande behöver huvudmannen/rektorn bygga på utvecklingsplaner inom sin organisation. Dessa utvecklingsplaner bör inrama strukturella och organisatoriska förbättringar i att förverkliga och effektivisera elevhälsoteamets roll. Utvecklingsplaner bör även inrama pedagogiska förbättringar speciellt inom klassrumspraktikens lärandesituationer. Ett förebyggande och hälsofrämjande pedagogiskt klimat i klassrummet bör kretsa kring att få eleven att uppleva en känsla av sammanhang i sitt lärande. Eleven uppnår en känsla av sammanhang när hen vet vad hen kommer att jobba med, hur hen kommer att jobba och varför. Studiens resultat upplyste även om att implementering av elevens perspektiv inom skolans utvecklingsplaner är en essentiell grund för ett fruktbart förebyggande och hälsofrämjande arbete på skolan.

Denna studie undersöker vi hur pedagoger arbetar för att väcka barns intresse för emergent literacy på en förskola och hur de tar till vara på barnens egna emergent literacyuttryck. Syftet med studien är att få en fördjupande kunskap i hur pedagogerna praktiskt arbetar med emergent literacy i förskolan. Metoden för studien är kvalitativ genom deltagande observation och samtalsintervju med pedagoger. Studiens empiri består av mikroetnografiska observationer och samtalsintervjuer under två dagar på en storbarnsavdelning med barn i åldrarna 3-6 år. Resultatet har kategoriserats utifrån barnens och pedagogers olika aktiviteter. Vid flertalet tillfällen var det barnen som initierade aktiviteter men pedagogerna uppmuntrade på olika sätt både genom fysisk närvaro, tillåtande av aktivitet och genom skapande av en literacykultur på avdelningen.

Today's modern society is multicultural and school is a meeting place where meetings

between cultures are unique. Newly arrived young people in Sweden not only encounter a

new language, but they meet a new school with new hierarchies, norms and a new school

system. Having good language skills is important in school to meet the teaching requirements.

Is an equivalent education possible if the students’ languages and experiences differ in the

subject of social science. The purpose of this study is to investigate how students with foreign

background experience meetings with teachers of social studies, how they experience their

teaching and how equivalent the subject of social studies is.

Through interviews with students who have a foreign background in two separate schools,

this study finds that these students' experiences in social science are different and depend on

their time in Sweden. This study shows that students with shorter time in Sweden face major

challenges in the subject of social science. These students have lack of experience and have

linguistic deficiencies that contribute to difficulties in the subject for them. In addition, this

study shows that social science teachers approach students in different ways and have

different expectations of them, expectations based on their origins.

Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt förskollärare har till flerspråkiga barns språkutveckling. Studien är inspirerad av ett interkulturellt perspektiv, och de analysbegrepp som använts är monokulturalitet och interkulturalitet. En annan teoretisk utgångspunkt är den utvidgade didaktiska triangeln. Utifrån detta har vi gjort en kvalitativ undersökning, där vi har intervjuat nio förskollärare i två olika kommuner i Sverige. Vi ville undersöka deras inställning till flerspråkighet, strategier de använder för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling samt vilka utmaningar de upplever i arbetet med dessa barn. Resultaten visar på att det finns spår av både monokulturellt och interkulturellt tankesätt i de intervjuade förskollärarnas förhållningssätt till flerspråkiga barns språkutveckling. Minoriteten av de intervjuade förskollärarna hade ett monokulturellt tankesätt vilket visar på en uppdelning mellan ”vi och dem”. Majoriteten av de intervjuade förskollärarna visar dock att de har börjat anamma ett interkulturellt tankessätt. Men även om de intervjuade förskollärarna uttrycker ambition med att arbeta interkulturellt så kan det vara svårt att genomföra i praktiken. Dessutom upplever de flera utmaningar som påverkar förskolans arbetssätt och därmed också förutsättningarna för barns språkutveckling.

The growth of social media has set demands on organizations to be online and interact with

stakeholders, especially during a crisis. The public are no longer seen as passive receivers of

marketing messages. Previous studies have shown that the need for information increases

during a crisis. Social media can be a powerful tool if is used strategically. This case study

looks deeper into Oxfam’s 2018 Haiti sexual exploitation scandal, as an attempt to understand

how organizations communicate on social media during a crisis. By co-applying multimodal

critical discourse analysis (MCDA) and the social-mediated crisis communication (SMCC)

model, a broader understanding of how the crisis was handled can be developed. The data

consists of four Instagram posts that will be analyzed, drawing upon four multimodal

frameworks from Machin (2017): Iconography: the ‘hidden meanings’ of images; The meaning

of color in visual design; The meaning of typography; and Representation of social actors in

images. In order to obtain a broader picture of the strategies, key public and relationships, the

components of the SMCC model will be identified and presented for this case. The result of

this study shows that multiple response strategies have been used to communicate both tailored

messages and unified organizational messages. It is apparent that Oxfam did not have a clear

strategy and altered between apologizing, “blaming” individuals within the organization and

distancing themselves from the crisis.

I den här är fallstudien har vi valt att undersöka hur två organisationer som arbetar med klimatomställning använder storytelling. Den ena organisationen, EU, har drivit projektet Leader sedan 1990-talet, den andra är Svenska Naturskyddsföreningen som 2013 skapade en julkalender för sin hemsida. I studien undersöks sambandet mellan organisationernas bild av engagemang och berättelsernas struktur. Studien utgår från två teoretiska perspektiv Governmentality och narrativ teori. Sökningen av berättelserna har skett genom ett målstyrt urval och två kvalitativa metoder har tillämpats: text- och narrationsanalys.

Förskolan är en verksamhet som enligt förskolans läroplan ska utformas efter varje barns behov. Det innebär att mängden stöd olika barn behöver kan variera, och vissa barn kan behöva särskilt stöd för att utifrån sina förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt. Forskning visar dock att det finns en brist på kunskap om vilka som ska definieras som i behov av särskilt stöd. Det är heller inte känt vilka kriterier pedagogerna använder för att ett barn ska få särskilt stöd. Samtidigt kan vilket stöd ett barn ges komma att bli en avgörande faktor för barnets både utveckling och lärande, vilket belyser en problematik. Utifrån detta är studiens syfte att undersöka pedagogers uppfattning av gränsdragningen mellan barn som behöver och inte behöver särskilt stöd. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i förskolans verksamhet. Resultaten som framträdde var hur gränsdragningen är en komplex praktik med påverkan från ett flertal olika faktorer, och därför svår för pedagogerna att handskas med. Detta har vi sedan försökt förstå genom teorin socialkonstruktivism, vilket medfört att gränsdragningen då uppfattas som en social konstruktion påverkade av andra sociala konstruktion och något “rätt” kring gränsdragningen blir svår att nå.

The study aims to analyze the City of Malmö's vision of a city of knowledge and the extent towhich neoliberalism is in the transformation, from a classic industrial city to an informationsociety. The Western Harbor and Hyllie projects seem to be potential areas to be developed inMalmö to achieve it so-called city of knowledge. This essay comes through a content analysisand idea analysis of the empirical material, analyzed based on four dimensions thatcharacterize the neoliberal ideology. The study's theoretical starting points are based on JanHylen's theory of "dimensions" and are useful for identifying and analyzing ideologies. Thechosen dimensions that are categorized are, the ideology's human view, social theory,economic ideals and view of morality. The results showed that there is a strong neoliberalinfluence in the planning of the city of knowledge Malmö. The dimensions are expressed inthe planning of both Västra hamnen and Hyllie.

Uppsatsen handlar om den åldrande befolkningen som är ett internationellt fenomen och en viktig samhällsutmaning. Fokus i uppsatsen ligger på nationell och framför allt kommunal nivå. Syftet är att redogöra för konsekvenserna av en åldrande befolkning och att redogöra för de åtgärder som finns på nationell nivå och framför allt på kommunal nivå genom att undersöka fyra utvalda kommuner (Örebro, Kumla, Hällefors och Ljusnarsberg). Syftet är även att kartlägga andelen äldre i svenska kommuner. Både kvantitativ och kvalitativ metod har använts. Det kvantitativa materialet utgörs av offentlig statistik och det kvalitativa materialet utgörs av åtta intervjuer, två intervjuer för varje kommun. 

I denna uppsats försöker vi visa på hur förskollärare förstår och arbetar med att förverkliga ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen, genom hur de bygger upp relationer med vårdnadshavare. Studiens resultat utgår ifrån åtta kvalitativa, halvstrukturerade, intervjuer med förskollärare från en och samma kommun i Sverige. Resultatet visar på att förskollärare lägger stor vikt vid att försöka utveckla en nära relation med vårdnadshavare för att skapa förutsättningar för ett samarbete som bygger på gemensamt engagemang, inte bara för det enskilda barnet utan även för det övergripande pedagogiska syftet med verksamheten i förskolan. Relationsbyggande pågår hela tiden och leds av förskollärarna. I vår studie kan vi urskilja en form av systematik som förskollärarna tillämpar vilken vi benämner som en trestegsraket där förskollärarna först bjuder in och öppnar upp genom att delge information. Genom olika former för informationsspridning och fysiska möten ser förskollärarna till att upprätthålla en kontinuerlig kontakt med respektive vårdnadshavare för att bibehålla trygghet och tillit. Förskollärarna beskriver detta som avgörande för att vårdnadshavarna i sin tur ska öppna upp och delge kunskap om sitt barn. Övervägande beskrivs vikten av att man har ett stort intresse av vårdnadshavarnas, tankar och idéer kring barnet och dess utveckling. Att initialt skapa en sådan trygg relation för förskolan uppfattas av förskollärarna som avgörande för att få till ett mer ömsesidigt informationsutbyte rörande utbildningens övergripande syfte och inriktning. I vår studie såg vi hur förskollärarna var uppfinningsrika kring vilka informationskanaler, kontaktytor och mötesformer man utvecklade i syfte att komma nära och därmed få till ett gott samarbete med vårdnadshavarna,

Denna studie utforskar med hjälp av kvalitativa intervjuer kvinnliga studenters upplevelser av jämställdhet inom tekniska utbildningsmiljöer i Sverige. Den teoretiska ramen bygger på Giddens strukturationsteorin och West och Zimmermans teori “att göra kön”, vilka ger en lins för att förstå det dynamiska samspelet mellan struktur och agens i formandet av genusrelationer. Studien undersöker tre centrala forskningsfrågor. Först undersöks hur kvinnliga studenter upplever jämställdhet inom dessa utbildningar. Därefter utforskas hur kvinnor anpassar sig till en mansdominerad utbildningsmiljö. Slutligen analyseras hur föreställningar om kön inom tekniska utbildningar påverkar kvinnliga studenters självbild. Tidigare feministisk forskning har beskrivit akademin som hierarkisk och diskriminerande, där strukturella mönster skapar objektifiering och stereotyper för både kvinnor och män. Dessa mönster har bidragit till en bristande mångfald, särskilt när det kommer till könsdiversitet, vilket utgör en av de mest påtagliga utmaningarna för både teknikföretag och akademiska institutioner idag. Resultatet ger en djupgående inblick i den komplexa och varierande bilden av upplevd jämställdhet. Många respondenter rapporterade en känsla av att vara underminerad av manliga kamrater, vilket tyder på en diskrepans mellan den formella diskursen om jämställdhet och kvinnliga studenters levda erfarenheter. Kvinnliga studenter använde ofta adaptiva strategier som att hävda sin kompetens och bilda stödjande nätverk, men genomgående könsstereotyper fortsatte att påverka självuppfattningen och akademiskt engagemang. Studien understryker behovet av övergripande strategier som tar upp både kvantitativa och kvalitativa aspekter av jämställdhet, med betoning på strukturella, kulturella och sociala dimensioner.

Den här uppsatsen undersöker med hjälp av två fokusgrupper attityder hos killar och tjejer på gymnasiet till ungdomsspråk och deras användande av ungdomsspråk samt likheter och skillnader i attityderna mellan könen, men även på vilka olika sätt gymnasieungdomarna betraktar sitt språkbruk som en identitetsmarkör. Fokusgruppernas är uppdelade i grupper om fem killar och fem tjejer. Uppsatsen utgår från teorier om attityder, sexolekt och identitet. Analysen visar att ungdomar har många konnativa och evaluativa attityder gentemot ungdomsspråk. Deras attityder grundar sig antingen i egna erfarenheter eller som ett resultat av varierande socialisationsprocesser. Fokusgrupperna visar skiftande attityder till språklig skillnad mellan könen. Vissa av de kvinnliga deltagarna anser att killars språkbruk är mer vulgärt i den bemärkelsen att tonfallet är hårdare eller att explicita ord används i större utsträckning, medan andra kvinnliga samt manliga deltagare anser att det inte längre finns någon signifikant skillnad i språkbruket mellan könen. Båda fokusgrupperna uttrycker explicit och implicit att ungdomsspråket fungerar som en identitetsmarkör. Språkbruket signalerar vad du har för bakgrund, intressen eller vängrupper. Studien visar hur deltagarna brukar ungdomsspråk i fokusgrupperna. Studien visar även hur ungdomsspråket är till stor del situationsbundet, men att gränsen för när språkbruket är acceptabelt har förflyttats. Studien ger implikationer för hur ungdomsspråket kan användas i undervisningssyfte och hur deras språkbruk fungerar som ett verktyg i syfte att markera identitet.

Angelica Hacksell & Dilnaz Abulkhariyeva “Vänskapens betydelse för barns identitetsupplevelse”: en litteraturanalys av utvald skönlitteratur som vänder sig till barn och berör ämnet vänskap. Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolan årskurs 1–3, Svenska språket, Svenska, självständigt arbete inriktning F-3, grund-nivå, 15 högskolepoäng, HT 2023.

Uppsatsen är en kvalitativ litteraturanalys där vi undersöker tre utvalda skönlitterära böcker som på olika sätt berör vänskap. Syftet med uppsatsen är att i våra valda skönlitterära böcker undersöka hur vänskap skildras och hur dessa böcker kan användas som ett pedagogiskt verktyg för att främja goda kamrat- och vänskapsrelationer. Vi kommer att undersöka hur vänskap skildras och hur karaktärerna gestaltas. Resultatet av analysen visar att det finns skillnader och att det beror på om vänskapen skildras utifrån tjej- eller kill-perspektiv. Vänskapen skildras utifrån ett komplicerat perspektiv som innefattar en viss problematik i form av svek och avsaknad av gemenskap. Vi har även kommit fram till att våra valda böcker är relevanta ur ett didaktiskt perspektiv. Således att det kan vara ett viktigt verktyg för att främja goda kamrat- och vänskapsrelationer samt att dessa böcker möjliggör en diskussion om komplexiteten kring vänskap.

I denna komparativa studie gör vi en kvalitativ hermeneutisk analys och analyserar nivåanpassade skönlitterära läseböcker inom två olika läromedel. Nivåerna är 2A och 2B där den förstnämnda är mer lättläst än den andra, vilket gäller båda läromedlen. Syftet med arbetet är att se likheter och skillnader mellan de nivåanpassade läseböckerna i två olika läromedel med inriktning mot lågstadiet. Studien analyseras utifrån en hermeneutisk och kvalitativ utgångspunkt då vi gör närgångna läsningar av texterna. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader mellan läseböckerna 2A och 2B i läromedlen, samt mellan läromedlen i sig utifrån författarnas mönster och principer i val av innehåll. Den didaktiska diskussionen kommer fram till att det finns goda möjligheter att använda dessa nivåanpassade läseböcker i undervisningen, så länge de kombineras.

This issue, the first of volume 4, marks the start of Multimodality & Society’s fourth year and provides a good moment to look across the past 3 years to review and reflect on the journal’s contribution to multimodality. Multimodality & Society aims to consolidate and advance multimodal theory, methodologies, and empirical understanding of interaction and communication. This editorial considers the collective contribution of the 12 issues published to date and points to how the journal can continue to push the boundaries of multimodality forward. We highlight the significance of the journal’s expansion of multimodal formats, and several directions embedded in the journal scope which we have advanced.

Utifrån dagens mediesamhälle är intryck och föreställningar hur vi bör vara konstanta, inte minst med könsnormer och andra inflytelserika normer. Huruvida just kön representeras i media skapar stora referensramar till hur normer kring dessa blir till. I följande undersökning är jag således intresserad av att se hur politiska partier i sin marknadsföring och politisk kommunikation förhåller sig till rådande könsnormer; syftet med studien är därmed att undersöka hur politiska partier konstruerar föreställningar om kön i deras kampanjmaterial till riksdagsvalet 2022. Studien har följaktligen avgränsats genom att undersöka valaffischer från de två dominerande partierna Socialdemokraterna och Moderaterna, som inför valet även innehav de statsministerkandidater som var aktuella att leda Sverige. Undersökningen genomfördes med en visuell textanalys där affischernas interaktion, distans och komposition undersöktes utifrån en symboliskt makt- och könsaspekt. Studien lutade således mot en feministisk teoretisk grund, där resultatet visar att partierna i sina valkampanjer anspelar på ett manligt genusuttryck för att lyfta fram sina starka ledare.

In recent years, the concept of Human Resources has been characterized by stigmatization. Personnel functions with the same name have been perceived as beneficial to management and business's strategic goals rather than the promotion of employee satisfaction. People and Culture is, according to practitioners of personnel management, a new form of personnel management to counter this negative image of HR by focusing on the people of the organization. The aim of this study is to create a deeper understanding of People and Culture. Previous research provides a background for the development of personnel work and describes the impact change in the environment has on the workplace. The theoretical starting points for this study are deregulated work, organizational culture, soft Human Resource work, normative governance as well as a model for external forces for organizational change. Our qualitative study is based on semi-structured interviews with four people who work or have worked with People and Culture and a person who works with Human Resources in an organization that previously had People and Culture. The result has shown that People and Culture can first and foremost be seen as a name trend used as a standpoint to avoid preconceived notions. Secondly, People and Culture can be seen as a widening of personnel work so that cultural work and personnel issues concern the entire organization. The study  also shows that People and Culture works to incorporate the employee into the organizational culture in four stages: marketing, recruitment, socialization and development. Finally, the study's findings indicate that the People and Culture work does not differ significantly from Human Resources in terms of purpose and method. The main difference is that People and Culture is a widening of Human Resource work aimed at the entire organization to take responsibility for staff issues.

Although democratic innovations (DIs) are spread all over the world, there is little research on the institutional outcomes of implementing such innovations in governmental organisations. To remedy this, it is important to focus on cases where DIs have been implemented and formally connected to the policymaking process over a longer period. Reykjavik provides such a case. Drawing on observations and interviews with key stakeholders over a period of three years, this study analyses how the institutional logic of DIs influenced the local government in Reykjavik. The study presents two conclusions: First, it is clear that one equilibrium (representative democracy) has not been replaced by another (participatory democracy). Second, there is no peaceful co-existence between the two, but instead the outcome is an organisation in ‘a state of flux’. There are several factors contributing to this outcome, but three stand out: a populist power-shift, dissatisfaction with theworking of the implemented DIs and deliberative ambiguity. In the final part of the article, the institutional outcome is discussed in relation to overall consequences for the political system.

There are many indicators that the representative democratic system is currently facing serious legitimacy challenges. Two central indicators of these challenges are changing patterns of political participation and a decline in system support. Against this backdrop, a growing number of governments claim that democratic innovations (DIs) could reconnect institutions with citizens. This thesis focuses on online DIs implemented in real political contexts, and the overarching aim of the thesis is to contribute to the emergent empirical scholarship on how DIs can influence political systems. In the last two decades, most empirical studies in the field have analysed DIs at the micro level.

This thesis takes a different stance by posing system-related research questions to the implementation of DIs and, by doing so, showing how DIs are interrelated with, rather than isolated from, the political system and that DIs can influence political systems. The thesis consists of one literature review and three empirical case studies, applying a multiple methodological approach. Its novelty lies in three main empirical findings that contribute to the development of the field. First, it shows that participation in DIs can influence citizens’ perceived trust towards local political institutions. In addition, the results suggest that predispositions and prior engagement mediate the direction of change in trust amongst citizens. Secondly, the results show that DIs can perform different political functions, such as facilitating spaces for citizens to provide original ideas and deliberation, while also having an agenda-setting function. Thirdly, the result suggest that long-term institutional change is complex and that the implementation of DIs can create a situation in which civil servants and politicians perceive their organisation to be in some ‘state of flux’, as they are torn between two competing institutional logics. In conclusion, this thesis should be understood as a piece in a broader movement that works towards a systemic approach to the study of DIs, and that by showing these empirical findings, the thesis contributes to deepening our understanding of what influences and functions DIs can have in political systems.