Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 55
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Alnervik, Karin
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS).
    Öhman, Charlotte
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Lidén, Eva
    Nilsson, Monica
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Barn och vårdnadshavares minnen av deltagande i pedagogisk dokumentation2018In: Tidsskrift For Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, Vol. 17, no 8Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of the article is to contribute with knowledge of pedagogical documentation with a particular focus on the importance of documentation from a democracy perspective. While there are many studies of pedagogical documentation, few studies explicit examine this practice from the perspective of children and guardians. Analyses, based on focus group data of children ́s and guardian ́s conversations from memories of the children ́s time spent in preschool in relation to educational documentation work, are presented. Pedagogical documentation practice is shown to contribute to the creation of a community of practice at the preschool, which in turn enabled democratic education.

  • 2.
    Alnervik, Karin
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Öhman, Charlotte
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Lidén, Ewa
    "That's the way it was": Children's and parents' reflections regarding pedagogical documentation2017In: Abstract book: 27th EECERA Annual Conference 'Social Justice, Solidarity And Children’s Rights', Bologna, Italy, 29th August – 1st September 2017, 2017, p. 38-Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The study aims to develop knowledge concerning how children and parents reflect on and make meaning of pedagogical documentation gathered in Reggio-inspired preschool projects. From a pedagogical documentation perspective, children are understood to be knowledge creators, it is therefore important to make children's voices visible (Dahlberg, Moss & Pence, 2001) However,questions have been raised about (a) if and how children are given opportunities to participate in the production of pedagogical documentation (Lenz Taguchi, 2012, Lindgren, 2012), and (b) the ethics of representing children in the documentation (Lindgren2016). Our theoretical framework is based on Biesta's (2006) concept of the rational community and the community-without-community. The study data was gathered through focus groups with eight children and their parents. The children and parents were askedto review samples of pedagogical documentation from the child's time in preschool. The documentation was also used as stimulus material during the interview. Finally, the parents were also asked to discuss with their children their memories regarding how it felt to be documented. Interview transcripts were subjected to narrative analyses. Informed consent was obtained from all study participants. Three themes emerged concerning the experience of working with and being a part of the practice of pedagogical documentation: a sense of context, the sense of participation and the sense of a way to explore life. Our analysis highlights that the children had opportunities to participate in the practice of documentation in a project and therefore their voices were supported in "breaking into the world"

  • 3.
    Andersson, Hilda
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Liljerud, Andreas
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Hur barnen upplever samlingen i förskolan: En kvalitativ studie om samlingen i förskolan samt barnens delaktighet och inflytande i denna.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 4.
    Anderstaf, Susanna
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Lecusay, Robert
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Nilsson, Monica
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    "Sometimes we have to clash": How Swedish preschool teachers' engage with cultural value differences2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Research aims: This study aims to contribute knowledge about how preschool teachers engage with tensions stemming from cultural value differences among teachers, caregivers, and children.

    Relationship to previous research works: Motivating this work is current socio-cultural circumstances in Sweden in which preschool teachers are negotiating divergent curricular demands that simultaneously promote cultural diversity and a common tradition. Consequently, teachers are experiencing an increased burden to address societal expectations concerning cultural diversity without appropriate communicative and conceptual tools (Björk Willén et. al, 2013; Lunneblad, 2006).

    Theoretical and conceptual framework: We draw on Biesta’s (2006) – via Lingis (1994) - conception of the rational community (RC) and the community-without-community (CwC) as an interpretive framework.

    Paradigm, methodology and methods: Project data was gathered through a series of focus group interviews with teachers in two preschools in Sweden, using stimulus materials designed to elicit discussion about value conflicts and cultural diversity.

    Ethical Considerations: Informed consent was obtained from all study participants.

    Main finding or discussion: Teacher engagement with questions of culture and values were organized around discussions of actual and imagined disagreements between teachers and caregivers about activities with preschool children. Analysis through the lens of RC and CwC revealed that teachers on the one hand, reinforced societal values and avoided conflict through invocation of the language of the rational community; on the other hand, from a CWC perspective, they developed insights about the value of conflict as means of gaining insight into the perspectives and cultures of the caregivers, as well as about their professional development.

    Implications, practice or policy: Project findings have implications for the development of pedagogical and policy tools related intercultural processes in preschool education practice and research.

  • 5.
    Arvidsson, Linnéa
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Schelander, Fanny
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Utmanande barn - Vem utmanar inte?: En kvalitativ studie om förskollärares syn på utmanande barn2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 6.
    Barrera Espinoza, Estefanie
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Hansen Blomgren, Heidi
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Barns inflytande och delaktighet i placering av material: En kvalitativ studie utifrån barns perspektiv2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bilda kunskap om hur barn upplever inflytande och delaktighet i placering av material samt undersöka barns handlingsutrymme i relation till förskolans inomhusmiljö. Metoden som använts är gruppintervjuer med barn i åldrarna fem och sex år. Det utfördes fem gruppintervjuer med sammanlagt sjutton barn. Studiens syfte preciseras med frågeställningen: Hur beskriver förskolebarn i fem- sex årsåldern delaktighet och inflytande i placering av material? Det empiriska materialet har analyserats till fem teman utifrån två teoretiska begrepp, intersubjektivitet och agentskap. Dessa teman är: barnen tar beslut och pedagogerna genomför, representativ delaktighet, barns handlingsutrymme, detta har fröknarna bestämt och omedvetna och medvetna val.

    Resultatet synliggör barns beskrivningar av delaktighet och inflytande i placering av material. Det framkom att barnen fattar ett beslut och pedagogerna tar tillvara på deras önskemål och förändrar i förskolans miljö. Barnen beskriver även att beslut fattas gemensamt i en mindre barngrupp tillsammans med en pedagog. Det framgår också i resultatet att barn får handlingsutrymme till att placera materialet självständigt. Pedagogerna tar de övergripande besluten i verksamheten och skapar ramar för barnen att förhålla sig till. Resultatet visar slutligen att omedvetna val tas utifrån praktiska ställningstaganden samt att barnen har en medveten tanke med sin handling i placering av material.

  • 7.
    Berggren, Madeleine
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Ejdefjäll, Anna
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    ”Alla dockor är inte en hon”: En kvalitativ analys av förskollärares samtal kring att motverka könsmönster som begränsar barn i förskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 8.
    Bergvall, Michelle
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Baalbaki, Zainab
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Vi bor i Sverige och här talar vi svenska!: En kvalitativ studie kring flerspråkiga barns modersmålsundervisning i förskolans verksamhet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och förskolechefer möjliggör stöttning kring flerspråkiga barns modersmålsundervisning i förskolans verksamhet. Som metod användes kvalitativa intervjuer som utfördes med två förskollärare samt två förskolechefer på tre olika förskolor. Studien utgår från ett interkulturellt perspektiv som påvisar hur människor från olika kulturer interagerar. Resultatet visade att både förskollärare och förskolechefer var medvetna om hur det interkulturella perspektivet kunde tillämpas i förskolans verksamhet för att delvis synliggöra olikheter och likheter i barngruppen. Det fanns däremot en okunskap om hur förskollärare skulle arbeta för att stötta flerspråkiga barns modersmålsundervisning på bästa sätt. Förskolecheferna är däremot medvetna vid hur det flerspråkiga arbetet ska genomföras, men inte hur de ska fullfölja det i praktiken. Detta berodde exempelvis på utmaningar gällande brist på språkliga resurser i verksamheten, så som tolk. Social kompetens, kommunikativ kompetens och medborgerlig kompetens är viktiga begrepp som studien har utgått ifrån för att reflektera kring anpassningen av ett interkulturellt förhållningssätt.

    Resultatet visar att ett positivt samt socialt samspel i arbetslaget, barngruppen och med vårdnadshavare delvis gynnar miljön på förskolan, men också hur barn väljer att bemöta varandra och ta del av ny kunskap. Respondenterna är även medvetna om att deras förhållningssätt speglar de flerspråkiga barnens modersmålsundervisning, och därför försöker de vara goda förebilder samt anpassa modersmålsundervisningen till varje enskilt barn.

    Vi fann att förskolecheferna erbjöd förskollärarna utbildning inom flerspråkighet. Förskollärare fann ett gemensamt kommunikativt plan med vårdnadshavarna och förskollärarna valde att kommunicera med barnen med hjälp av multimodala verktyg. Hinder i arbetet kunde vara samarbetet med vårdnadshavarna och okunskap inom området samt kommunikationssvårigheter. Kollegialt samarbete där flerspråkig personal samverkar med enspråkig personal var också en lösning för det flerspråkiga arbetet om det inte fanns tillgång till tolk eller modersmålspedagog. 

  • 9. Beth, Ferholt
    et al.
    Monica, Nilsson
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Lecusay, Robert
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Developing the Relational Competence of Early Childhood Education Teachers Through Playworlds: Contributions From a Swedish Preschool2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Biesta (2006) argues that within the past two decades there has been a rise in the concept of “learning” and a decline in the concept of “education”. He calls this the “learnification” of education: “the translation of all there is to say about education in terms of learning and learners” (Biesta, 2009, p. 5). He argues that this is problematic in part because learning is basically an individual concept referring to what people as individuals do, versus education, which implies a relationship.

    The field of early childhood education and care is uniquely situated to respond to “learnification”. In this paper we challenge the view that teachers teach children in preschools, in an effort to replace it with the view that preschool children and their teachers are engaged in reciprocal learning and development. We do so by analyzing that ways that teacher participation in a pedagogical practice consisting of adult-child joint play, called playworld (Lindqvist, 1995), can support the development of teachers’ relational competence.

    Relational competence is “the skill of entering into and building relationships” (Aspelin, 2015, p. 35). Aspelin (2015) writes that “Questions about what teachers’ relational competence means, how it promotes students’ learning and how it can be developed in teacher education, further education of teachers and in pedagogical practices is largely unexplored.” In playworlds (Lindqvist, 1995) adults actively enter into the fantasy play of young children as a means of promoting the development and quality of life of both adults and children. Thus, in this paper we begin from a relational pedagogical perspective (Aspelin & Persson, 2011) where the concepts of co-existence and co-operation, in addition to “attitude to relationships” and “attitude in relationships” are foci. This conceptual framework is applied in the analysis of transcripts and field notes from a case study of three preschool teachers implementing the playworld pedagogy for the first time in their classroom.

    This case study consists of observations from a two-year ethnographic research project that took place in three preschools, all of which followed a pedagogy of listening and exploratory learning approach originated from the municipal preschools of Reggio Emilia. The research project was originally designed to examine if and how the teachers in these three preschools adopted and adapted into their own practices the Vygotskian-inspired playworld play pedagogy. The research study data was

    In Event: Putting the Teacher in the Picture: Perspectives From Early Childhood Education in Japan, Sweden, Finland, and Brooklyn

    gathered through participant observation using a variety of documentation methods, e. g.: interview, field notes, audio recorded reflection- and planning meetings and teachers pedagogical documentation.

    Findings include the following: Relational competence developed through the fostering of trust and authentic/honest communication, but this communication was often difficult for teachers, pushing them to challenge each other in ways that made them uncomfortable; Relational Competence developed through co-existence, in which “attitude in relationships” had a potential to emerge; “attitude in relationships” occur in playworlds, in which teachers encounter each other and the children in ways that go beyond the “rational” and encourage ethical steps in the development of subjectivity.

  • 10.
    Blomqvist, Maja
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Erickson, Anton
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka barns delaktighet och inflytande över den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Det som undersöks i studien är vilket utrymme barnen ges för delaktighet och inflytande i planering, beslutstagande och utformande av förskolans fysiska inomhusmiljö, samt hur förskollärarna själva uppfattar barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö. Studien bygger på en fenomenografisk kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där utgångspunkten är det interaktionistiska och fenomenologiska perspektivet.Resultatet i studien visar på att grundläggande begrepp för att möjliggöra barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö ärnärvarande och lyhördhet, föränderlig verksamhet, samt tillåtande och tillgänglighet. Resultatet visar också på att förskollärarna upplever en rädsla över att ge barnen för lite delaktighet och inflytande över förskolans fysiska inomhusmiljö.

  • 11.
    Brorsson, Victoria
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Karlsson, Helin
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    "Gurka - xiyar, xiyar sa jag": En studie om pedagogers villkor samt strategier för arbetet med flerspråkiga barn.2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien är en kvalitativ studie med inspiration från det sociokulturella fältet. Syftet med studien är att skaffa kunskaper om hur pedagoger arbetar med flerspråkighet i förskolan med fokus på villkor för arbetet och vilka strategier som används. Frågorna som studien kommer besvara är vilka villkor pedagogerna beskriver som betydelsefulla för arbetet med flerspråkighet samt vilka strategier som används. Fokusgrupper har använts som metod för att samla in studiens empiri och har sedan transkriberats och analyserats. Analysmetoden som använts är innehållsanalys då denna passar sig bäst vid användandet av fokusgrupper. De teman som framkom efter analys av empirin är tid och engagemang som villkor samt trygghet och samverkan som strategier. Resultatet som framkom pekar på att det finns olika villkor i förskolans verksamhet för de barn som är flerspråkiga. Pedagogerna berättar om barnens olika förutsättningar och om de olika villkor samt strategier som pedagoger måste förhålla sig till i sitt arbete med flerspråkiga barn.

     

  • 12.
    Cai, Jessica
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Huzejrovic, Zerina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Kulturell mångfald i förskolan: En kvalitativ studie av förskollärares uppfattningar och beskrivningar av deras förhållningssätt till kulturell mångfald2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 13.
    Csányi, Sarolta
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Developing social interactions through outdoor education in multicultural preschool settings: Teachers’ perspectives2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify and investigate preschool teachers’ experiences and views on the role of outdoor education on social interactions. The research questions were: How do the teachers conceptualize outdoor activities’ role on social interactions in multicultural preschool settings? How do the teachers foster social interactions through outdoor education? What kind of challenges have the teachers faced regarding outdoor education in multicultural preschool groups? Semi-structured interviews were conducted with five preschool teachers from three different preschools in a multicultural suburb in southern Sweden. The results showed that – despite children’s possible aversions to engaging in activities in the outdoors - outdoor activities are supportive of the development of closer bonds within the group. According to the teachers interviewed, the natural settings bring calmness and openness, therefore this environment facilitates social interactions among children. The lack of strictly preplanned activities offer children opportunities to follow their interests and to have shared experiences through the discovery of nature. Their willingness for collaborative explorations is a basis for joint play, discussion and group work.

  • 14.
    Dahlström, Ida
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Nilsson, Sara
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    "Det är ingen alls som tvättar leksaker idag": En kvalitativ studie om förskollärares erfareheter av ansvarsfördelning i förskolans arbetslag2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att få kunskap om arbetslagsarbete i förskolan. För att få svar på detta har följande frågeställning besvarats: Hur beskriver förskollärare ansvarsfördelningen mellan förskollärare och barnskötare i arbetslaget?

    Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Informanterna valdes genom ett kvoturval. Informanterna delar utmärkande drag så som kommun och förskollärarutbildning. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av kodning och tematisering genom ett verksamhetsteoretiskt perspektiv.

    Resultatet av denna studie utläses med hjälp av Engeströms verksamhetsmodell. Slutsatsen är att det finns en norm, i form av ett rättvisetänk baserat på tid när det kommer till ansvarsfördelningen mellan förskollärare och barnskötare. Konsekvensen av denna norm är att gränserna mellan förskollärare och barnskötare suddats ut, vilket medför att ansvarsfördelningen blir otydlig.

  • 15.
    Dawood Lazar, Pelait
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Zayat, Mirna
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Förskollärares olika roller som deltagare i lek: En kvalitativ studie om förskollärares delaktighet i barns lek2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här studien syftar till att bidra till kunskapandet om förskollärares deltagande i barns lek. För att uppnå syftet har följande frågeställning besvarats: Vilka former tar sig förskollärarnas delaktighet i barns lek?

    Studien är genomförd med kvalitativa intervjuer samt observationer där förskollärares delaktighet i barns lek har undersökts. Deltagarna valdes utifrån ett strategiskt urval där syftet är att välja förskollärare som aktivt deltar i leken. Datainsamlingen är analyserad utifrån verksamhetsteori, särskilt Yrjö Engeströms modell av verksamhetssystem, som har sin grund i ett sociokulturellt perspektiv.

    Resultat visar att förskollärarnas delaktighet i barns lek kan beskrivas som fem framträdande roller: Verifieraren, Hänsynstagaren, Kunskapsförmedlaren, Relationsskaparen och Initieraren. Det vill säga att förskollärarna intar ovanstående roller i barns lek med ändamål att; se till att barn trivs i leken, deltagandet sker på barns villkor, förmedla kunskap, skapa och stärka relationer samt sätter igång en lek för att engagera och stötta barn.

  • 16.
    Eriksson, Jennifer
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Jaha, blir det ett grått flygplan?: En kvalitativ studie om hur pedagoger tillför en rik språkmiljö för barn i deras egeninitierade aktiviteter inomhus2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka huruvida pedagoger tillför en rik social språkmiljö för barnen i barns egeninitierade aktiviteter inomhus. Studien kommer fokusera på den verbala aspekten utav den sociala språkmiljön.

     

    Studien har genomförts genom observationer under barns egeninitierade aktiviteter inomhus, där pedagogernas samtal med barnen har varit i fokus. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, som utgår ifrån att människans utvecklas när den kommunicerar med andra kulturella varelser, och där lärare och vuxnas handlingar är centrala för språkutvecklingen. Studiens resultat visar på att pedagoger samtal med barnen i deras egeninitierade aktiviteter inomhus har rum för utveckling. Pedagogernas försök till samtal med barnen skedde ofta genom stängda frågor, som i stor utsträckning inte bidrar till språkutveckling hos barn. Samtalen mellan barn och pedagoger kom sällan igång, då pedagogerna ställde vuxenfrågor som inte intresserade barnen.

  • 17.
    Ferholt, Beth
    et al.
    Brooklyn College, USA.
    Lecusay, Robert
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Nilsson, Monica
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Adult and Child Learning in Playworlds2018In: The Cambridge Handbook of Play: Developmental and Disciplinary Perspectives / [ed] J. Roopnarie and P. Smith, Cambridge University Press, 2018Chapter in book (Refereed)
  • 18.
    Ferholt, Beth
    et al.
    Department of Early Childhood and Art Education, Brooklyn College, New York, USA.
    Nilsson, Monica
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Lecusay, Robert
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Sustainability Education Research (SER).
    Preschool teachers being people alongside young children: The development of adults' relational competences in playworlds2019In: Rethinking play as pedagogy / [ed] Sophie Alcock & Nicola Stobbs, New York: Routledge, 2019, p. 17-32Chapter in book (Refereed)
  • 19.
    Florin Sädbom, Rebecka
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF).
    Lindström, Clare
    Assarsson, Petra
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Nersäter, Anders
    Undervisningsutvecklande forskning med learning study som guidande princip2017Conference paper (Refereed)
  • 20.
    Hiller, Sofie
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Bengtsson, Ida
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    "Vi räcker ju inte till, hur ska vi kunna göra det?": Förskollärares resonemang om barns möjlighet till samspel och relationsskapande i förskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte har varit att lyfta fram och problematisera förskollärares resonemang om barn och alla barns möjligheter till relationsskapande och samspel med förskollärare i förskolan. För att svara an på studiens syfte har vi utgått från följande frågeställningar: Hur resonerar förskollärarna om barns möjlighet till relationsskapande med förskollärare i förskolan? Vilken syn på barn framträder i förskollärarnas resonemang?

     

    Vår studie har utgått från en relationell pedagogik som har hjälpt oss att rikta blicken mot möten och relationer samt vad som kommuniceras för att svara an på vårt syfte samt frågeställningar. Det är en kvalitativ studie där fokusgruppsdiskussioner har använts för att samla in empiri. Förskollärarnas resonemang har analyserats med hjälp av den relationella pedagogikens två utvalda nivåer: Pedagogiska möten och Pedagogiska tillvägagångssätt. Resultatet visar att förskollärare kategoriserar barn och att barn därmed ges olika förutsättningar till relationsskapande och samspel med förskollärare i förskolan.

  • 21.
    Holmgren, Jenny
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    "...man ska ju kunna ha en förskolegrupp i en container!": En studie om pedagogisk miljö för små barns inflytande i förskolan2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    For us who live in a democracy, it feels obvious that we can participate in and influence what is happening around us. What does it look like for our youngest citizens, children 1-3 years old in preschool? What opportunity do they have for influence and participation? In what way do preschool teachers use the educational environment to give the young children greater influence in preschool. There are both international and national governing documents that concern children's right to participation and influence, such as the Convention on Child Rights, Educations Act and Curriculum for preschool. Previous research addresses the ability of young children to participate and influence, both in general and through the educational environment. The purpose of this study is to find out how the educational environment of preschool departments can enable small children's participation and influence. Four preschool departments have been observed and one preschool teacher at each department has been interviewed. The empirical data has been processed according to the hermeneutical circle, where the parts are interpreted on the basis of the researcher's understanding of preschool activities, resulting in eight themes that answer the two questions: How do the preschool teachers describe the concept of educational environment? and How do the activities make it possible for small children through the educational environment? What has emerged is the description of the pedagogical environment as an important part of the pre-school activity that reflects what the child group works with. The children are given influence in the activities through the accessibility of materials, through the proximity of educators and the ability to capture the children's interests and needs, through documentation to give the children access to their learning process and the opportunity to reflect on it and through inspiration in the educational environments to give the children the opportunity to create more types of games in the different environments. The results show that the different departments look different, and the preschool teachers have different ways of talking about and describing the educational environment.

  • 22.
    Jansson, Amanda
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Jansson, Cecilia
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Låt dom bestämma själva: En diskursanalys av förskollärares berättelser om att motverka traditionella könsmönster.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 23.
    Jensen, Amanda
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Oliv, Ebba
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    “Det största målet är att man ska ha samma språk med bilder”: En kvalitativ studie av förskollärares användning av metoden bildstöd i förskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att utifrån ett didaktiskt perspektiv få förståelse för förskollärares användning av metoden bildstöd i förskolans undervisning. För att få svar på förskollärares uppfattningar om meningen med bildstöd samt vilka didaktiska val som görs i samband med det, har en kvalitativ studie gjorts. Metoden som användes i studien grundar sig på fem semistrukturerade intervjuer tillsammans med fem olika förskollärare. De semistrukturerade intervjuerna analyserades med hjälp av Denscombe (2018) fem steg vid analys av kvalitativ data, vilket synliggjorde förskollärarnas uppfattningar kring bildstöd. I resultatet framkom det att förskollärarna använder bildstöd genom olika metoder, vilka beskrivs som skida/tag, tavellist och ordningsföljder vid rutinsituationer. De olika metoderna av bildstöd uppvisas har stor betydelse för syftet och användningen av bildstöd då det beror på bildstödets tillgänglighet. Den metod som beskrivs vara mest tillgänglig och den mest omtyckta metoden av förskollärarna, är skidan/tagen. Resultatet visar också att det är förskollärarna som hänvisar barnen till bildstödet och att bildstöd i det flesta fall används i kombination med Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) samt verbal kommunikation. Bildstödet används tillsammans med alla barn och särskilt med de barn som förskollärarna anser är i behov av metoden.

  • 24.
    Johansson, Ida
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Widlund, Linnéa
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    ”Så en viss bedömning gör man ju”: En kvalitativ studie om förskolepedagogers beskrivningar av komplexiteten kring att bedöma barns behov och anpassa förskoleverksamheten därefter.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att belysa hur förskolepedagoger uttrycker att de bedömer barns behov samt anpassar undervisning och förskoleverksamhet därefter. För att besvara forskningsfrågorna genomfördes tre fokusgruppssamtal med tre olika arbetslag. Den framkomna empirin har transkriberats och analyserats genom en tematisk analys samt kopplats till tre socialkonstruktivistiska begrepp: sanning, språk och kultur. Resultatet visar utifrån de sanningar som skapats i samtalen att alla barn bedöms ha någon form av behov i större eller mindre omfattning. Dessa behov bemöts på olika sätt. Olika områden och behov prioriteras inte lika högt. Barnen får därför vänta till en viss ålder för att få denna stimulans. Det finns skiftande metoder för att bedöma ett barns behov och olika aktörer är betydelsefulla för genomförandet av detta. Resultatet visar även problematiken med att kunna möta alla barns behov, grundat i begränsningar som personaltäthet, tidsbrist och historiska kopplingar till begrepp i myndighetstexter. Våra slutsatser är att ämnet bedömning i förskolan är svårdiskuterat, begreppet ges flertalet definitioner samt att alla barns behov inte prioriteras lika högt.

  • 25.
    Karlsson, Camilla
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Lillbacka, Maria
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Högläsningspraktiker i förskolans verksamhet: En empirisk studie med fokus på förskollärarens arbetssätt kring högläsning i förskolan2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få kunskap om arbetssätt om högläsningspraktiker i förskolans verksamhet. En kvalitativ metod där intervjuer ingår har använts för att samla in studiens empiri. Genom enskilda intervjuer med förskollärare har vi fått fram datamaterial som har bearbetats. En mättnad av intervjuerna har uppnåtts för att skapa en tillförlitlighet i vår studie. I analysen av resultatet synliggjordes två områden av betydelse för högläsning som benäms "förskollärarens arbetssätt kring högläsning" och "förskolans miljö och material". Högläsningen anses av förskollärare som en självklar del i förskolans verksamhet. Resultatet av denna studie påvisar vikten av hur ett arbetssätt kring högläsning kan praktiseras.

  • 26.
    Karlsson, Josefine
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Karo, Lina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    ”Nu har vi skällt färdigt på pojkarna”: En kvalitativ studie om genus och bemötande i förskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Följande studie syftar till att bidra med kunskap om hur genusarbetet sker i förskolan för att kunna bemöta varje enskilt barn utifrån sina förutsättningar och behov. 

    För att uppnå syftet ämnar studien att svara an på följande frågeställningar:  

    • Hur beskriver förskollärarna deras bemötande gentemot pojkar och flickor i konflikter som uppstår mellan barnen på förskolan?
    • Vilka bidragande orsaker kan påverka förskollärarnas bemötande av barnen i konflikter? 

     

    Studien är kvalitativ och innefattar två fokusgruppsamtal, där förskollärarnas uppfattningar om deras bemötande i konflikter mellan barnen ur ett genusperspektiv har undersökts. Datainsamlingen är analyserad utifrån en tematisk analys samt med inspiration av genusperspektivet. Analysen har även utgått utifrån studiens centrala begrepp. Dessa begrepp är: genusbemötande och konflikt.  

     

    Resultatet visar att förskollärarna arbetar med att bemöta barnen som individer i de konflikter som uppstår mellan barnen på förskolan. Förskollärarnas kompetens och medvetenhet om genusarbetet i förskolan, anses enligt deltagna vara avgörande aspekter för hur bemötandet sker till barnen. Slutligen visar resultatet på att det finns bidragande orsaker som kan påverka förskollärarnas bemötande till barnen i konflikter så som stressiga situationer, miljöns utformning, samt arbetet på organisationsnivå.

  • 27.
    Karlsson, Sofia
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Alija, Arnela
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    ”Dom ska ju inte bara integreras […] vi måste ju integreras tillsammans”: En studie om förskollärares beskrivningar av sina erfarenheter av arbetet med nyanlända barn och vårdnadshavare i förskolan2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 210 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka och bidra med kunskap kring hur förskolan arbetar med nyanlända samt bidra med förskollärares beskrivningar av sina erfarenheter av arbetet med nyanlända barnen och vårdnadshavare i förskolan. I studien har kvalitativ metod används och parintervjuer har genomförts med tre par förskollärare från olika förskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige. Den teoretiska utgångspunkten som inspirerat studien är fenomenologi. Fenomenologin fokuserar på att söka efter olika individers beskrivningar, upplevelser och förståelse av ett visst fenomen. Studiens resultat belyser de fyra teman som framkom genom analysarbetet av parintervjuerna, nämligen: “Att vara det första mötet”, “Ett vidgat uppdrag”, “Utmaningen” samt “Inte så annorlunda”. I studien framkom vad förskollärarna beskriver som betydelsefullt för arbetet med nyanlända i förskolan samt vilka svårigheter som kan uppstå. I resultatdelen framkommer även förskollärarnas beskrivningar att arbetet med nyanlända barn och vårdnadshavare inte skiljer sig avsevärt från det traditionella arbetet i förskolan.

  • 28.
    Klasson Eriksson, Ramona
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Sjöström, Elin
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Att samspela med nyanlända barn i förskolan: En intervjustudie om förskollärares uppfattningar kring bemötande och lek i arbetet med nyanlända barn2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att beskriva hur förskollärare samspelar med nyanlända barn i förskolan. För att uppnå syftet har följande frågeställningar besvarats: Vilka uppfattningar har förskollärare kring bemötandet av nyanlända barn? Vilka uppfattningar har förskollärare kring vuxnas deltagande i nyanlända barns lek? Studien är genomförd med kvalitativa intervjuer. Våra sju respondenter valdes utifrån att de är förskollärare som har eller har haft erfarenheter av att arbeta med nyanlända barn. Bemötandet av nyanlända barn handlar både om kommunikation och det sociala samspelet. I resultatet framkommer vikten av att försöka förstå varandra, både gällande språk och kulturer. Det är även viktigt att ha ett positivt och nyfiket förhållningssätt i mötena med nyanlända familjer. Förskollärarnas deltagande roll i nyanlända barns lek läggs främst fram som ett verktyg för språkutveckling. Detta sker när man tar tillfället i akt och benämner olika saker i barnens lek, menar våra respondenter. Vuxnas deltagande i leken ses även som en väg till att öka barnens trygghetskänsla.

  • 29.
    Knudsen, Rebecca
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Olsson, Josefine
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    "Alla får ju inte rätt till utbildning": En fokusgruppp studie om hur förskollärare uttrycker sig om idén att alla barn har rätt till utbildning inom den svenska förskolan.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig om idén att alla barn har rätt till utbildning och deras tankar om det. Forskningsfrågorna är följande:

    1. Hur beskriver förskollärare barns rätt till utbildning?
    2. Vilka aspekter anser förskollärare finns som påverkar barns rätt till utbildning?

    Studien är genomförd med två fokusgrupper med 2 respektive 3 legitimerade förskollärare i varje grupp. Dessa förskollärare är verksamma inom samma kommun. Urvalet av deltagare gjordes utifrån ett kriteriebaserat bekvämlighetsurval. Studien har utgått från ett postmodernt perspektiv.

    Resultatet visar att förskollärare anser att utbildning sker under hela dagen i förskolans verksamhet samt att förskolan endast ska fungera som ett komplement till hemmet. Förskollärarna visar även på en osäkerhet kring barnkonventionen som träder i kraft som svensk lag och hur detta kommer påverka förskolans verksamhet. Förskollärarna beskrev barns rätt till utbildning som att det kan ske genom förskollärarledda aktiviteter eller utifrån barnens initiativ. Förskollärarna beskrev lek, omsorg och trygghet som de viktigaste aspekterna som påverkar barns rätt till utbildning.

  • 30.
    Koza, Melissa
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Osmani Haziri, Kaltrina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    ”När jag vill säga nej, då ska jag säga ja!”: En kvalitativ studie om hur förskollärare uppfattar sitt ansvar kring barns delaktighet och inflytande2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I Läroplanen för förskolan beskrivs det att förskolan ska vila på en demokratisk grund. Barn ska utveckla sina kunskaper om demokratiska värden. Syftet med studien är att bidra med kunskap om barns delaktighet och inflytande i förskolan. Mer specifikt vill vi undersöka detta ur förskollärares perspektiv, hur de uppfattar sitt ansvar och hur de i sin tur uppfattar att de skapar möjligheter för barn, utifrån läroplanens riktlinjer.

     

    Följande frågeställningar ligger till grund för studien:

    • Vilka uppfattningar har förskollärare kring sitt ansvar för barns delaktighet och inflytande?
    • Hur uppfattar förskollärare att de skapar möjligheter till delaktighet och inflytande?

     

    Studien grundar sig i en kvalitativ metod, datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerande intervjuer. Vi valde att intervjua sex förskollärare om deras uppfattningar kring ansvaret för barns delaktighet och inflytande. I studien används det sociokulturella perspektivet som teoretiskt analysverktyg. Resultatet visar att förskollärare uppfattar att deras ansvar är att lyssna på barn utifrån ett barns perspektiv. Resultatet visar även att förskollärare uppfattar att de skapar möjligheter till delaktighet och inflytande genom demokratiska lärprocesser.

  • 31.
    Larsson, Carolina
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Lindstam, Isabelle
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    “Jag sjunger hellre än bra...”: En kvalitativ studie om arbetet i förskolan med musik i åldrarna 1–3 år och hur förskollärare upplever ordet musikalisk2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att synliggöra på vilka sätt förskollärare arbetar med musik mot yngre barn i åldrarna 1–3 år samt hur förskollärarna ser på musikalitet i arbetet med barnen. De frågeställningarna som vi har besvarat för att uppnå syftet är: På vilka sätt arbetar förskollärarna mot de yngre åldrarna (1–3 år) med musik? Och hur beskriver förskollärarna betydelsen av att vara musikalisk i användandet av musik? Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer. Förskollärarna valdes ur ett bekvämlighetsurval där någon av oss haft kontakt med deltagaren tidigare. Datainsamlingen är analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på redskap och den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att förskollärarna använder musiken på många sätt i utbildningen, de använder den bland annat spontant men även i planerade situationer i undervisningen. I det sociokulturella perspektivet talas det om redskap, förskollärarna använder sig av instrument, sång och rörelse och de förklarar att dessa kan vara redskap för bland annat språkutveckling och utvecklingen av barnens motorik. Förskollärarnas syn på musikalitet i arbetet med barnen är att man inte behöver vara musikalisk, så länge glädje visas inför att utöva musik tillsammans med barnen.

  • 32.
    Lecusay, Robert
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Sustainability Education Research (SER).
    Mrak, Lina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Aktaş, Vezir
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Lifelong learning/Encell.
    Rethinking the Relation between Pedagogy and Sustainability: The Views of Preschool Teachers in Sweden2019Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    A core value underpinning activities in early childhood education and care for sustainability (ECECfS) is that these activities be organized to support forms of democratic, intergenerational collaboration in which children can act as “agents of change.” From the perspective of mediational theories of mind, the possibilities for children to participate actively and agentively in ECECfS can be understood by studying the ECEC settings in which these activities unfold as systems of culturally-constituted and historically contingent conditions.

    The present study applied this perspective in qualitative case studies of how teachers in three Swedish preschools understand and practice ECECfS, and the degree to which children in these preschools could act as agents of change in relation to ECECfS activities. This research is based on survey and interview data collected from teacher teams in preschools that participated in a series of regional government-sponsored workshops designed to support teachers’ efforts to develop the outdoor spaces in their preschools as sustainable, multifunctional environments. Drawing on concepts from cultural historical activity theory (systemic tensions as underpinning expansive learning), surveys and interview transcripts were analyzed to characterize: how the participating teachers engaged with concepts relevant for understanding their approach to ECECfS (sustainability, teaching, pretend and exploratory play); pedagogical and organizational tensions that teachers described in relation to these concepts; and cultural means that mediated teachers relations to the general object of implementing ECECfS.

    Teachers conceptions and practices of ECECfS were in general consistent with findings of prior research of in-service and pre-service preschool staff in Sweden: While teachers understood ECECfS holistically as a project that integrates environmental, economic, and social dimensions, the majority of the activities organized by the teachers emphasized the environmental dimension, with none explicitly emphasizing the economic dimension. Furthermore, teachers in all three schools described their day-to-day preschool practices as inherently about and for sustainability, noting a kind of tension or contradiction with needing to make sustainability explicit in preschool activities.

    With respect to opportunities for children to act as agents of change in day-to-day preschool activities, we found examples in all three cases in which children engaged in actions that changed their material environment and/or their participation in relevant community(ies) of practice. Critically, what varied across preschools was if and to what degree these actions were clearly motivated by children’s questions, interests, and/or intentions. We draw on the concepts of instrumental and ontological communities of learners (Matusov et al., 2013) to argue that pedagogical and organizational aspects of each preschool’s idioculture (Fine, 2012) enabled or constrained the possibilities for children to act as agents of change.

  • 33.
    Lecusay, Robert
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Sustainability Education Research (SER).
    Mrak, Lina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Nilsson, Monica
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Teachers Making Sense of Children’s Sense-making: Negotiating Pretense, Exploration, and Teaching in Sustainable, Multi-functional Preschool Environments.2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Preschool teachers in Sweden are currently coping with growing curricular demands to engage in a more formal instruction, and to further develop education for sustainable development (ESD). A consequence of this is that teachers feel pressure to organize activities for very young children that privilege ”knowing that” over ”knowing how,” and to do so in the service of an interdisciplinary project – ESD – that can be challenging to organize in early childhood. As teachers adapt to these new challenges they negotiate tensions consequential to preschool children’s learning and develop- ment. The pressure to reorient to disciplinary learning can detract from arrangements of activities involving pretend and exploratory play. This is because the learning outcomes of these activities can be unpredictable and difficult to define. However, these activities are also associated with the kinds of outcomes (e.g. creativity, innovation, empathy, counterfactual thinking) and ethics (e.g. cultures of collaborative learning) of concern in ESD.

    In this paper we consider how preschool teachers in Sweden are negotiating the demands of engag- ing in more formal instruction and ESD, while cultivating local idiocultures that support children’s pretend and exploratory play. Our examination is based on case studies of teacher teams in three preschools that participated in a series of regional government-sponsored workshops organized to support teachers’ efforts to design their preschools’ outdoor spaces as sustainable, multifunctional environments. The case studies were based on field observations at the participating preschools and teacher interviews conducted prior to, during, and following the said workshops.

    Drawing on cultural-historical concepts of disruptive and productive tensions, we characterize how the participating teachers conceived of pretend play, exploration, teaching, and sustainability in relation to children’s engagement in preschool activities. We focus in particular on how teachers considered examples of activities in which the interaction of children and the material environment afforded pretend and exploratory play; how the teachers and children made sense of their activities through pretense and exploration; and if/how the teachers remediated these activities in ways intended to make the children’s learning visible. How and for whom this learning becomes visible is a central question of concern for us.

  • 34.
    Lecusay, Robert
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Nilsson, Monica
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Ferholt, Beth
    Brooklyn College, US.
    Exploratory playworlds: Reconsidering the relationship between pretend play and exploration in early childhood education2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Preschools are increasingly focused on children’s cognitive development and school preparation at the expense of supporting the development of children as whole persons. Two preschool pedagogies that fall outside of this trend, and which have roots in Vygotsky’s theories of learning and development, are playworlds and the Reggio Emiliainspired pedagogy of listening. In playworlds, children’s pretend play is based in an understanding of children as creative. The pedagogy of listening does not focus on play but understands children as engaged, reflective culture creators, and focuses on the creation of environments that afford children’s exploration, a concept not theorized to the same degree as pretend play. In this paper we investigate the concept of exploration and exploratory play in relation to pretend play, and present our understanding of a preschool pedagogy that focuses simultaneously on play and exploration as sufficient for the growth of the whole person, that is, their becoming as a subject. We make this case by presenting two projects, drawn from an ethnography of three Swedish Preschools, in which children’s play and exploration were both foci. We argue that these examples force us to rethink what children do in pretend play and in exploration, and how both pretend play and exploration are related to learning and growth. Emphasizing subjectivity the introduction of scientific concepts, and school-based learning should be reconsidered from a didactical perspective: What, when, and how will scientific concepts be useful in the life of the child and for the growth of subjectivity?

  • 35.
    Ljung, Maria
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Magnusson Koch, Linnea
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Att konstruera kön: En observationsstudie om språkligt bemötande i förskolan utifrån ett genusperspektiv2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta är en observationsstudie vars syfte är att undersöka pedagogers språkliga bemötande i förskolans praktik utifrån ett genusperspektiv. Syftet besvaras utifrån följande frågeställningar: Hur ser pedagogernas språkliga bemötande med barnen ut i förskolans praktik? Vilka skillnader kan utläsas i hur pedagogerna bemöter flickor respektive pojkar? Denna studie utgår ifrån en feministisk poststrukturalistisk teori som ses som ett genusperspektiv då det grundar sig på att könsuppdelningen och tudelningen kvinnligt och manligt är socialt konstruerat och behöver ifrågasättas och överskridas för att generera att människan får fler sätt att vara på (Lenz Taguchi, 2004). Observationerna genomfördes på två förskolor och tio observationstillfällen verkställdes. För att besvara syftets frågeställningar har både kvalitativa och kvantitativa metoder tillämpats då fältanteckningar och observationsschema utgjorde datainsamlingen. Analysverktygen för studien är begreppen positionering och subjektivitet som är centrala begrepp inom feministisk poststrukturalism och möjliggör en läsning av resultatet i förhållande till könets betydelse i en språklig kontext. De områden som presenteras i resultatet för den första frågeställningen är: Pedagogernas språkliga bemötande vid tillrättavisning och pedagogernas språkliga bemötande i dialog med barnen. Andra frågeställningens resultat utgår ifrån kategorier som skapades utifrån tidigare forskning. Dessa kategorier är: Komplimang av egenskap, uppmanas att hjälpa till, slutna frågor, öppna frågor, namn i positiv bemärkelse och namn i negativ bemärkelse. Resultatet visar att flickor och pojkar positioneras, det vill säga placeras på olika sätt via pedagogernas språk beroende på deras biologiska kön under de observerade tillfällena.

  • 36.
    Lundqvist, Ann-Caroline
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Vändal, Julia
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    “Man säger att det ska vara en likvärdig förskola, men vad innebär det?”: En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar av likvärdighet i en förskolekontext.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här studien syftar till att bidra med kunskap och insikt om hur förskollärare uppfattar begreppet likvärdighet och dess innebörd i en förskolekontext. Empirin har samlats in genom fem semistrukturerade kvalitativa intervjuer med utbildade och verksamma förskollärare. Studien har sin grund i den fenomenografiska ansatsen och har därför utförts enligt en fenomenografisk analys. Resultatet har utmynnat i två utfallsrum innehållande fem beskrivningskategorier var. Första beskrivningskategorin visar att det finns en variation i hur begreppet likvärdighet uppfattas och andra beskrivningskategorin visar att förskollärarna har olika arbetssätt för att uppnå en likvärdighet. Resultatet visar även att uppfattningarna av begreppet stämmer överens med hur de arbetar för en likvärdig förskoleverksamhet. Däremot finns en osäkerhet kring likvärdighetsbegreppet och förskollärarna ser ett behov av ett förtydligande av definitionen.

  • 37.
    Malmros, Henrietta
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    ”Det är en svår balansgång, man vet inte hur man ska göra alla gånger”: En kvalitativ studie om pedagogers bemötande av flickor respektive pojkar i förskolan2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Enligt (Skolverket, 2016) har alla som verkar inom förskolan ett ansvar att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Syftet med studien är att visa på hur pedagogers bemötande av flickor respektive pojkar kan se ut i förskolan. Därmed görs ett försök att bidra till ökad kunskap kring hur genus kan göras i förskolan. Syftet uppnås med hjälp av följande frågeställningar: Hur ser personalens bemötande av flickor respektive pojkar ut på den observerade förskolan? Vilka skillnader blir tydliga i bemötandet av flickor respektive pojkar? I studien används ett poststrukturellt perspektiv som ser på språket som en grund som bildar sociala strukturer som styr hur vi ser på oss själva, hur andra ser på oss samt hur vi agerar i olika situationer (Davies, 2003). Skapandet av kön och genus baseras på performativitet vilket betyder att vi inte är man eller kvinna, vi konstruerar vad begreppet man och kvinna innebär (Butler, 2007). Studien är kvalitativ och datainsamlingen har skett genom observationer på en förskola.

    Resultatet av studien visar följande: (1) pedagogerna använder olika metoder för att påkalla barnens uppmärksamhet, (2) pedagogerna försöker se och bekräfta alla barn, (3) pedagogerna ställer olika typer av frågor till barnen samt (4) att pedagogerna upplever en osäkerhet kring hur de ska bemöta barnen för att motverka stereotypa könsnormer men samtidigt respektera deras fria val.

  • 38.
    Milopoulou, Filia
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Preschool class: a one-way bridge to primary school: Examining preschool class teachers’ perspectives on preparatory practices for children’s transition to primary school2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The preschool class was built in 1998 in an effort by the Swedish government to achieve a smooth transition for the children from preschool to compulsory school. This voluntary, one-year class was envisioned as a bridge between preschool and compulsory school, and the activities would be unlike those in preschool or school. Nevertheless, presently the role of the preschool class seems to be unclear to the preschool class teachers. This is all the more concerning given that in 2018 this class will become mandatory children. The aim of this qualitative study was to investigate how teachers understand preschool class and “preschool class pedagogy” as a distinct practice, that is “not preschool” and “not school”, and if and how in that case, mandatory attendance in preschool class will change their view. In this qualitative study, transition theories were applied to characterize teachers’ understanding of the preschool class meaning as a transition year, its preparatory role, and the teachers’ perspectives on this transition class. The sample consisted of four preschool class teachers who were either former or current preschool class teachers. The study data was based on semi-structured interviews, observations and document analysis. This study found that the preschool class teachers understand this class as a one-way bridge to primary school and emphasized the importance of the new policy of the mandatory attendance as a beneficial change for the children. 

  • 39.
    Mohringe Gustafson, Carolina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    "De visar med hela sig vad de vill och inte vill": En kvalitativ studie om hur förskollärare verkar för de yngsta barnens möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att bidra till kunskapandet om de yngsta barnens möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolan. Det empiriska materialet har insamlats via fem intervjuer med förskollärare. Även icke-deltagande observationer av förskollärares möjliggörande för de yngsta barnens inflytande och delaktighet har utförts vid de två avdelningar där de intervjuade förskollärarna arbetar. Datan har analyserats med hjälp av narrativ analys utifrån ett normkritiskt perspektiv. 

    Studiens resultat visar att två arbetssätt dominerar vad gäller arbetet med de yngsta barnens delaktighet och inflytande i förskolan. Det första arbetssättet går ut på att förstå och bekräfta det barnet uttrycker, detta förutsätter att med lyhördhet lyssna till hela barnet med alla kroppens sinnen. I detta anses kärnan i arbetet således vara att som förskollärare förstå det barnet försöker uttrycka så att barnet upplever sig förstått och bekräftat. Den andra dominerande metoden att arbeta med inflytande och delaktighet är genom att skapa valtillfällen för barnen. Studiens resultat visar även att faktorer som påverkar detta arbete inkluderar säkerhetsaspekter, omvårdnadsrutiner, barnens verbala förmåga och personlighet, förskollärartäthet och lokaler. Studien visar att arbetet med de yngsta barnen står i relation till djupt rotade diskurser vilket således gör det kopplat till makt. Studiens resultat visar även att vuxna har en definitionsmakt jämtemot barn som påverkar arbetet med de yngsta barnens delaktighet och inflytande. Det viktiga för att tillmötesgå detta är medvetenhet gällande makten jämtemot barnen och att inte använda mer auktoritet än nödvändigt. 

  • 40.
    Nilsson, Monica
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Ferholt, Beth
    Brooklyn College, USA.
    Aesthetics of play and joint playworlds2017In: The Routledge International Handbook of Early Childhood Play / [ed] T. Bruce, P. Hakkarainen, M. Bredikyte, London: Routledge, 2017, p. 58-69Chapter in book (Refereed)
  • 41.
    Nilsson, Monica
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Ferholt, Beth
    Brooklyn College, USA.
    Playworld and the Pedagogy of Listening2017In: Routledge International Handbook of Play in Early Childhood / [ed] Tina Bruce, Pentti Hakkarainen, Milda Milda Bredikyte, Routledge, 2017, p. 261-273Chapter in book (Refereed)
  • 42.
    Nilsson, Monica
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Ferholt, Beth
    Brooklyn College, USA.
    Lecusay, Robert
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    'The Playing-Exploring Child': Re-conceptualizing the Relationship between Play and Learning in  Early Childhood Education2018In: Contemporary Issues in Early Childhood, ISSN 1463-9491, E-ISSN 1463-9491, Vol. 19, no 3, p. 231-245Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper we problematize the dichotomization of play and learning that often shapes the agenda of early childhood education research and practice. This dichotomization is driven in part by the tendency to define lerning in terms of formal learning (i.e. learning as an outcome of direct instruction; and of school-based approaches that focus on teacher-led, goal directed activities and declarative knowledge; and learning in the content areas, such as math and literacy). We argue for a re-conceptualization of early childhood education that understands learning and development not as an outcome, primarily, of instruction and teaching, but as an outcome of play and exploration. We develop this argument by drawing on Vygotsky’s theories of play, imagination, realistic thinking and creativity. These theories challenge another dichotomy -  that between imagination and reality -  by arguing that imagination is implicated in the meaning making of both play and exploration. Instead of relating play to learning where play is characterized by imagination and learning by reality, our re-conceptualization relates play to exploration and proposes that learning, defined as leading to human development, is an outcome of both of these two activities. We further develop our argument by presenting ethnographic material from a qualitative research project implemented in three Swedish preschools, whose practices are influenced by the Reggio Emilia pedagogical approach. The research conducted in this study contributes to new perspectives on the relationship between play and learning by introducing exploration as a counterpart to play, and this new perspective has implications for the design and practice of early childhood education, as well as for early childhood education research.

  • 43.
    Nilsson, Monica
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Grankvist, Anna-Karin
    Johansson, Elin
    Thure, Jeanette
    Ferholt, Beth
    Department of Early Childhood and Art Education, Brooklyn College, City University of New York, USA.
    Lek, lärande och lycka - Lekande och utforskande i förskolan2018Book (Other academic)
  • 44.
    Nilsson, Monica
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Lecusay, Robert
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Alnervik, Karin
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS).
    Undervisning i förskolan: Holistisk förskoledidaktik byggd på lek och utforskande2018In: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 27, no 1, p. 9-32Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this article we critically examine and problematizethe concept of teaching in contemporary Swedish preschoolprovision, and sketch a holistic preschool didactics aimed at addressingkey problems that emerge from the implementation of the concept ofteaching in preschool. We briefly survey how teaching is conceptualizedand managed from different theoretical perspectives and institutionaldiscourses. Drawing on cultural historical activity theory and situatedlearning approaches, we argue for the formation of a preschool didacticsbased on a socio-cultural understanding of play in combination with aReggio Emilia-inspired understanding of exploratory and project-basedwork methods.

  • 45.
    Nilsson, Monica
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Lecusay, Robert
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Alnervik, Karin
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS).
    Ferholt, Beth
    Department of Early Childhood and Art Education, Brooklyn College, City University of New York, USA.
    Iscensättning av undervisning: målrelationellt lärande i förskolan2018In: Barn, ISSN 0800-1669, Vol. 36, no 3-4, p. 109-126Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Since 1998, preschool provision in Sweden has been supervised through the Ministry of Edu-cation. Since then, concepts from compulsory schooling have been formally incorporated in this provision. Teaching, is a particularly striking example, as it is currently applied to pre-school based on the definition in the Swedish school law: “teacher-led, goal-oriented pro-cesses.” This paper contributes knowledge concerning how teaching in preschool can be un-derstood. Drawing on the concepts of staging, and goal-relational versus goal-rational pro-cesses, we present analyses of preschool activities documented as part of a year-long project focused on children’s socio-dramatic play and exploration. We argue for a goal-relational ap-proach to thinking about and arranging for goal-directed processes in preschool.

  • 46.
    ramsén, lisa
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Skogsberg, Sandra
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Det finns liksom ingen begränsning: En kvalitativ studie om digitala verktyg i förskolans matematikundervisning2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärarens upplevelser om digitala verktyg i matematikundervisningen. För att få fram dessa upplevelser har vi ställt följande frågor: Hur beskriver förskollärare att de använder digitala verktyg i matematikundervisningen? 

    Vilken matematik beskriver förskollärarna att barnen får möjlighet att utveckla kunskap om, när de använder digitala verktyg i matematikundervisningen?

     

    Denna studien inspireras av fenomenologi. Fenomenologi söker efter enskilda individers erfarenheter och upplevelser. Studien undersöker förskollärarnas upplevelser om fenomenet digitala verktyg i matematikundervisningen.  

     

    I denna studie används kvalitativ intervju som metod för att samla in empiri. Sex deltagare från samma kommun har intervjuats. Deltagarna i studien är strategiskt utvalda. Urvalet i vår studie baseras på att förskolorna och förskollärarna arbetar aktivt med digitala verktyg i matematikundervisningen.  

     

    Studiens resultat visar på essensen av hur förskollärare upplever fenomenet digitala verktyg i matematikundervisningen. Essensen redogörs för i tre övergripande teman. Dessa tre teman menar vi bildar kärnan av deltagarnas upplevelser om det undersökta fenomenet. Förskollärarna beskriver att de använder digitala verktyg i matematikundervisningen som en pedagogisk resurs. Pedagogisk resurs innebär att de digitala verktygen är ett verktyg på förskolan som förskollärarna kan använda sig av för att bedriva undervisning. Förskollärarna lyfter att digitala verktyg används som ett komplement i deras matematikundervisning, med komplement betonar förskollärarna att de digitala verktygen exempelvis förstärker den matematik de vill undervisa. Avslutande essens är den matematik som förskollärarna upplever att barnen utvecklar i samband med digitala verktyg i matematikundervisningen. 

  • 47.
    Reinholdsson, Denise E
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Petersén, Amanda
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Är utevistelsenförskollärarnaskaffepaus?: En kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar medundervisning utomhus på förskolans gård2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien avser att bidra med kunskap kring hur förskollärare arbetar med undervisning utomhus påförskolans gård. Frågeställningarna berör hur förskollärare beskriver att de planerar och genomförundervisning utomhus, vad pedagogisk inriktning har för betydelse i undervisningen och hurundervisning utomhus kan bidra till att läroplansmålen uppnås. Studien är kvalitativ och empirinhar samlats in via enkäter med öppna frågor för att få förskollärarnas olika uppfattningar kringundervisningen utomhus på förskolans gård. Empirin har analyserats med hjälp av en tematiskanalys och ur den har tre teman konstruerats. Studien har hämtat inspiration ifrån detutomhuspedagogiska perspektivet, som belyser lärandet i miljöerna omkring förskolan samt atthandling och reflektion går hand i hand, som kan kopplas till ett learning by doing. Studiens resultatvisar att undervisning är pågående under hela dagen, men kräver eftertänksamma och medforskandeförskollärare för att skapa lärande. Utomhuspedagogikens didaktiska frågor vad, var, hur, när ochvarför synliggörs även i resultat och analys.

  • 48.
    Ryther, Cathrine
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    They put it in the yearbook, but with a smiling white kid: Encoding the weakness of children and native Americans, and the whitewashing of the message2017In: Pedagogies in the Flesh: Case Studies on the Embodiment of Sociocultural Differences in Education / [ed] Sarah Travis, Amelia M. Kraehe, Emily J. Hood, & Tyson E. Lewis, Cham: Springer, 2017, p. 175-179Chapter in book (Refereed)
  • 49.
    SOYEGE, FOLAKE
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Evaluating Swedish Preschool Teachers’ Documentation Practices Since the 2010 Curriculum Review Using Sheridan’s Competency Rubrics A Systematic Literature Review from 2011-20192019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Preschool documentation has been a recent topic in Sweden amongst preschool teachers, preschool managers, education policymakers, and researchers. Interest in this topic is driven in part by the 2010 revision of the Swedish preschool curriculum that introduced requirements concerning the use of documentation in follow-up, evaluation, and development activities in preschool. Of particular interest is the relative open-ended quality of the language describing the requirements in the curriculum as to how these documentation practices should be enacted. What kinds of documentation preschool teachers adopt and implement in their pedagogical practices is therefore a key question. Research by Vallberg-Roth (2012) has shown that some preschool teachers in Sweden document in a number of locally unique ways, in order to strive for curriculum-specific goals on one hand, and ensure child learning and development on the other. Learning and development can be described in terms of teacher’s competency rubrics proposed by Sheridan et al. (2011). These rubrics are analytic tools in preschool teachers’ documentation processes. This systematic review examines different kinds of documentation practices as they are described in selected articles and finds documentation types to include; pedagogical, systematic, teacher binders, and use of portfolios, as well as other techniques used by preschool teachers to document. This review implies that documentation is multi-faceted partly due to the uncertainty surrounding how to carry out its processes as well as the need to meet the individual needs of every child. In line with already defined competency types by Sheridan et al. (2011), which include knowing what and why, knowing how, and interactional, relational and transactional competences, the thesis also tentatively relates documentation types within the reviewed articles to teachers’ competency, thereby laying a possible foundation for the improvement of preschool teaching in Sweden. 

  • 50.
    Sparrman, Anna
    et al.
    Tema Barn, Linköpings universitet.
    Cardell, David
    Sociologiska institutionen, Örebro universitet.
    Lindgren, Anne-Li
    Barn och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet.
    Samuelsson, Tobias
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    The Ontological Choreography of (Good) Parenthood2017In: Doing Good Parenthood: Ideals and Practices of Parental Involvement / [ed] Anna Sparrman, Allan Westerling, Judith Lind, Karen Ida Dannesboe, Palgrave Macmillan, 2017, 1Chapter in book (Refereed)
12 1 - 50 of 55
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf