Change search
Refine search result
1 - 16 of 16
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    albinsson, emelie
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), School-Age Educare Research.
    hagbranth, karin
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), School-Age Educare Research.
    Samverkan mellan fritidshem och lekterapi2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 2.
    Dahlström, Linnea
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), School-Age Educare Research.
    Elevassistans i fritidshemmet: Lärare i fritidshems erfarenheter av elevassistans2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Enligt läroplanen för grundskolan har alla elever rätt till en likvärdig skola och för en del elever innebär det extra anpassningar eller särskilt stöd (Skolverket, rev. 2018). Efter tre år på grundlärarprogrammet är min upplevelse att elever i behov av det särskilda stödet elevassistans sällan får ta med sig sin hjälp till fritids. Syftet med studien är därför att undersöka vilka erfarenheter lärare i fritidshem har av elever med eller utan elevassistans. För att uppfylla studiens syfte besvaras tre frågeställningar angående lärare i fritidshems erfarenheter av resursen. I studien tillämpas en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer och materialet har analyserats ur ett fenomenologiskt perspektiv. Studiens frågeställningar besvaras genom två diskursiva sammansättningar som framkom i undersökningens analysprocess. Den första diskursiva sammansättningen visar att respondenterna beskriver elevassistenters uppdrag som otydligt, men om rektorn ger tydliga riktlinjer är resursen en tillgång för hela verksamheten. I den andra diskursiva sammansättningen framkom det att resursen bidrog till en trygghetskänsla i verksamheten samt att elever i behov av elevassistans tenderar att utveckla låg självkänsla om deras behov inte tillgodoses.

  • 3.
    Georgiadou, Aikaterini
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), School-Age Educare Research.
    Training the Next Generation of Early Childhood Education Teachers: Students’ perspectives on academic vs. practice-oriented experiences in university training2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The combination of theory and practice in all forms of teacher training has always been a topic of debate in policy and research. Research examining university training of preschool teachers in Sweden highlights problems in the application of theory in practice in preschool teacher training. Specifically, the kind of problem identified is the lack of opportunities given to students to apply the knowledge gained through the university courses during their internships at the preschools. As a result a “gap” is created between the theory learnt and the application of this theory into practice, which in turn limits the opportunity for professional development. The meaning of professional development is to improve the knowledge and skills that the students have about their profession. The aim of this study is to understand student perspectives in relation to the combination of academic vs. practice-oriented coursework in preschool teacher training in Sweden. Specifically, this study examines the preferences of undergraduate preschool education students in Sweden regarding academic vs. practice-oriented courses, as well as if and how these courses contribute to their professional development. Final year student of a preschool education program at a college in southern Sweden completed an online survey to assess their perspectives on academically oriented and practice-oriented courses of their program. Students, regardless of whether or not they had previous experience working in early childhood education and care, reported that practice-oriented courses helped them with their professional development. Student also declared that the theory learnt through their academically oriented courses generally proved to be applicable in practice. Two types of future research are proposed in order to capture a wider variety of student perspectives about their training program as preschool education teachers.

  • 4.
    Hillerström Rundh, Alexander
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), School-Age Educare Research.
    Tingberg, Christopher
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), School-Age Educare Research.
    Meningsfull fritid och fysisk aktivitet: En fenomenografisk studie2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att besvara frågeställningarna: Hur definierar och beskriver fritidslärare begreppet meningsfull fritid? Hur menar fritidslärare att fysisk aktivitet bidrar till en meningsfull fritid?  I Studien användes en kvalitativ insamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer, där även en fenomenografisk analys har använts för att ta fram resultatet.  Fem fritidslärare intervjuades på tre olika skolor. Resultatet visade på att meningsfull fritidsverksamhet består av olika faktorer som grunde sig i individens egna intressen och behov, där elevernas delaktighet och inflytande är viktiga aspekter för verksamheten. Resultatet tyder på att fritidslärare anser att utmaningar är viktiga för att eleverna ska få utvecklas och fritidslärarna betonar variationen av aktiviteter som betydelsefulla för att nya intressen, förmågor och erfarenheter ska utvecklas. Fysisk aktivitet bidrar även till positiva fysiska hälsoeffekter, men även psykiska. Exempelvis genom utmaningar i lekar och fysiska aktiviteter utvecklar eleverna det sociala samspelet med andra människor.

  • 5. Isaksson, L.
    et al.
    Kane, E.
    Klerfelt, Anna
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), School-Age Educare Research.
    Aktionsforskningsprojektet Integrationsfritids: Interimsrapport2017Report (Other academic)
  • 6. Isaksson, L.
    et al.
    Kane, E.
    Klerfelt, Anna
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), School-Age Educare Research.
    Aktionsforskningsprojektet Integrationsfritids: Nässjö kommun och Högskolan för lärande och kommunikation i samverkan.2017Conference paper (Refereed)
  • 7.
    Johansson, Agnetha
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), School-Age Educare Research.
    Darelid, Evelina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), School-Age Educare Research.
    "Jag vill inte vara i klassrummet!": En studie om fritidshemmets inomhusmiljö och dess betydelse för elevers lärande och utveckling samt meningsskapande2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien handlar om fritidshemmets inomhusmiljö och syftet är att undersöka vilken betydelse, fritidshemmets inomhusmiljö har för elevers meningsskapande, samt hur det kan främja elevers lärande och utveckling. Vi ville få reda på hur elever upplever sin inomhusmiljö och dess utformning, samt lärarnas tankar kring miljöns utformningen och dess betydelse för elevers lärande och utveckling. Frågeställningarna som studien har som utgångspunkt är: Hur upplever eleverna sin inomhusmiljö? Hur anser lärarna att fritidshemmets inomhusmiljö har betydelse för elevers lärande och utveckling, samt meningsskapande?

    Studiens teoretiska utgångspunkt är barns perspektiv samt det sociokulturella perspektivet. En kvalitativ metod användes och studiens empiriska material är inhämtad med hjälp av semistrukturerade intervjuer samt fokusgruppsamtal. Undersökningen gjordes på fritidshem med tio elever i åldrarna åtta till tio år, samt med fyra lärare i fritidshem.

    Studiens resultat visar att lärarna i fritidshemmen och eleverna i fritidshemmen beskriver fritidshemmet inomhusmiljö utifrån olika sätt. Lärarna beskriver mer utifrån lokalernas utformning och tillgänglighet. Hur den fysiska miljön ser ut, hur lokalerna är uppdelade och vilka rum som finns. Eleverna i sin tur hade svårt att berätta hur fritidshemmet såg ut, de beskriver sin inomhusmiljö utifrån sina sinnen. Eleverna berättar mer om upplevelsen av rummet och vad som händer där, vilka aktiviteter som brukar ske. Lärarna i fritidshemmen ansåg att elevers inomhusmiljö har stor påverkan på vilket lärande som ska ske där och hur det sker, att det budskap som miljön sänder påverkar elevers utveckling och meningsskapande. Upplevs miljön som inbjudande och trygg så gynnas lärandet av det. Lärare i fritidshem talar om hur de kan använda sig av inomhusmiljön för att styra vilket lärande de vill ska ske i miljön.

  • 8.
    Klerfelt, Anna
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), School-Age Educare Research.
    Parent’s perceptions of the quality in Swedish school-age educare centres2017Conference paper (Refereed)
  • 9.
    Klerfelt, Anna
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), School-Age Educare Research.
    To author yourself: Teachers in Swedish school-age educare centres describe their professional identity2017In: International Journal for Research on Extended Education, ISSN 2196-3673, E-ISSN 2196-7423, no 2, p. 133-149Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    This study aims to construct knowledge about how teachers in Swedish school-age educare centres build on their professional identity by listening to their narratives about their work, their interpretations of their mission and how they apply their intentions. The study takes its point of departure from sociocultural (Vygotsky, 1978) and dialogical (Bakhtin, 1986) perspectives. The analysis starts with Bakhtin’s notion of authoring. The construction of data was carried out in three steps. Firstly, by collecting written narratives from 21 teachers, secondly by oral narratives from ten teachers among the 21 teachers participating in ‘walk-and-talk’ conversations and finally from a commonly created conversation in two focus interviews with eight of the teachers. The results from this study indicate that there is a commonly shared general discourse unifying the professional identity of the teacher in school-age educare centres.

  • 10.
    Klerfelt, Anna
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), School-Age Educare Research.
    Andersson, B.
    Umeå universitet.
    Teaching in school-age educare and in a practical/aesthetic subject in School? Swedish principals reflect on how to shape a teacher team with different teaching skills2017Conference paper (Refereed)
  • 11.
    Klerfelt, Anna
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), School-Age Educare Research.
    Ljusberg, A.-L.
    Stockholms universitet.
    Perspectives on the field of  extended education and possible concepts: Sweden2017Conference paper (Refereed)
  • 12.
    Sjögren, Madelene
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Rydbeck, Annica
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), School-Age Educare Research.
    Oredigerade platser utomhus i fritidshemmets undervisning: En kvalitativ intervjustudie med lärare i fritidshem2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 13.
    Spanca, Ylber
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), School-Age Educare Research.
    Hangasmaa, Christian
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), School-Age Educare Research.
    Bollek i fritidshem:: En studie om interaktionen mellan elever i bollek.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur bolleken utformade sig under elevers fria lek på två olika fritidshem i södra Sverige. I studien deltog totalt 48 elever, 20 av deltagarna var flickor och 28 var pojkar och samtliga deltagare tillhörde årskurs ett. Deltagarna i studien valdes utifrån ett bekvämlighetsurval och studien har tagit sin utgångspunkt från den kvalitativa forskningsstrategin, med inspiration från etnografin som forskningsmetod. Studiens empiri kommer från deltagande observationer av elevers bollek. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultat visade att bolleken skilde sig om en vuxen var med som deltagare. Beroende på tidpunkt och omgivande miljö varierade bollekandet bland eleverna som observerats. Bolleken förekom i olika varianter, oftast på konstruerade platser som var avsedda för viss typ av bollek, till exempel i bandyrinken eller på fotbollsplanen.

  • 14.
    Stecher, Ludwig
    et al.
    University of Giessen, Germany.
    Klerfelt, Anna
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), School-Age Educare Research.
    Comparison of extended education and research in this field in Germany and in Sweden2017Conference paper (Other academic)
  • 15.
    Svanesohn, Sofie
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), School-Age Educare Research.
    Isabelle, Platenius
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), School-Age Educare Research.
    Lekens betydelse i fritidshemmet: Ur ett fritidslärarperspektiv2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Fritidshemmet ska bidra till att eleverna utvecklar sin fantasi, förmågan att lära och att kommunicera och samarbeta med andra genom lek (Skolverket, 2018). Som skolverket skriver är lek en viktig del påfritidshemmet. Verksamheten ska bidra till elevers lärande genom lek. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi förstått att leken ser olika ut på olika fritidshem. Vad som gör leken meningsfull, och vad som styr den. Vi är därför intresserade av vad verksamma fritidslärare har för erfarenheter av vilka faktorer som styr lekens sociala roll, betydelse och kvalité på fritidshemmen. Syftet med denna studie är att belysa fritidslärares erfarenheter av vilka faktorer som gör leken betydelsefull samt vad leken har för betydelse för sociala samverkan. Studien är kvalitativt inriktad och inspirerad av det sociokulturella perspektivet. Metoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer, med fem verksamma fritidslärare från tre olika skolenheter.Resultatet visar att fritidslärarna anser att vuxenkontakten är en viktig faktor för att få en mer betydelsefull lek i verksamheten. Fritidslärarna menar att de som vuxna ska vara mer aktiva och ge bra förutsättningar till lek i verksamheten, då de vill att eleverna ska leka så länge som möjligt, oavsett ålder. Fritidslärarna menar att ledningen är en faktor som styr lekens kvalité, hur personaltätheten ser ut vilket också påverkar den tillgängliga tiden. Tid till planering och tid för eleverna, vilket fritidslärarna anser är begränsade, då det är stora barngrupper med lite personal. De anser även att miljön är en viktig faktor som påverkar kvalitén. Majoriteten av respondenterna har inte några egna fritidshemslokaler utan de delar den med den obligatoriska skolan, vilket gör att verksamheterna krockar. Samtliga fritidslärare anser att leken har en stor betydelse för det sociala samspelet mellan elever. De menar att det är i leken eleverna lär sig det sociala samspelet med varandra och det är något som de kommer att ha med sig livet ut. 

  • 16.
    Söderberg, Henrik
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), School-Age Educare Research.
    Blomgren, Jesper
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), School-Age Educare Research. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Lärares uppfattningar av arbetet med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i fritidshemmet2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur lärare i fritidshem beskriver sina uppfattningar av att arbeta med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Utifrån syftet har två forskningsfrågor författats; Vilka faktorer uppfattar lärare i fritidshem avgörande i arbetet med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka möjligheter respektive svårigheter uppfattar lärare i fritidshem att det finns med att undervisa elever med NPF? Studien är kvalitativ och har använt fokusgruppsintervjuer som metod för att samla in de kvalitativa data som har utgjort resultatet. Vidare har kvalitativa data analyserats genom att de har ljudinspelats och transkriberats. Dataanalysen har ägt rum genom den tematiska analysmodellen Framework där data har sammanställts med hjälp av teman som elever med NPF, inkludering, extra anpassningar, planering, miljö, möjligheter och svårigheter. Dessa teman utgör sedan utgångspunkten i presentationen av resultatet. I resultatet framgår det att de faktorer som är avgörande i arbetet med elever med NPF är hur en lärare planerar, genomför och anpassar sin undervisning samt hur miljön är utformad för att elever ska kunna erbjudas rätt förutsättningar till stimulering, utveckling och lärande samt att de ska få en känsla utav tillhörighet och gemenskap. Vidare beskrivs många svårigheter och möjligheter i arbetet med elever med NPF. De svårigheter som framgår är utifrån de centrala områden som nämns ovan. Något som betonas är att det råder en stor resursbrist i fritidshemsverksamheten. Mer resurser skulle vara en stor bidragande faktor för att skapa ytterligare möjligheter i arbetet med planering, genomförande etc. Avslutningsvis framhävs det att det finns ett stort behov av fortbildning där lärare ges möjlighet att införskaffa samt fördjupa sin kompetens i arbetet med elever med NPF.

1 - 16 of 16
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf