Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 530
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdi, Samar
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Stang, Inka Emese
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hur är det att leva med stomi: ett förändrat liv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns flera sjukdomar som kan orsaka att en person behöver gå igenom en stomioperation. De personer som går igenom en stomioperation kan behöva anpassa sitt liv utifrån nya förutsättningar. Att få adekvat information, stöd och omvårdnad från sjuksköterskan kan vara till en stor hjälp för de personer som nyligen fått en stomi.

    Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att leva med stomi.

    Metod: En litteraturöversikt utfördes där elva vetenskapligt granskade artiklar söktes fram i tre databaser. Artiklarna analyserades, granskades och sammanställdes. Skillnader och likheter som framgått i tidigare forskningen eftersöktes och bildade underlaget till resultat.

    Resultat: Fyra teman identifierades: Det första var Livsförändringar, den andra Sexualitet och intimitet, den tredje Stöd från sjuksköterskor och närstående och den sista Acceptera att leva med stomi.

    Diskussion: I ljuset av Katie Erikssons teorier gällande vårdrelationer och hälsa bör aspekter som lidande och medvetenhet om att ökad kunskap och förståelse om människors egna upplevelser, känslor och tankar bidrar till att främja hälsan och lindra lidandet.

  • 2.
    Abdolmaleki, Zahra
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Deprimerade patienters erfarenheter av bemötande från vårdpersonal2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Depression är en folksjukdom som orsakar stort lidande för dem som drabbas och deras närstående. Sjukdomen underdiagnosiseras på grund av samsjuklighet med fysiska sjukdomar. Ökad kunskap om depression krävs för att kunna främja ett bra bemötande av patient från vårdpersonal.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienten med depression upplever bemötande från vårdpersonal.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar som analyserades i enlighet med Friberg. Tio kvalitativa studier hämtades från CINAHL, PsycINFO och PubMed. Som en teoretisk utgångpunkt användes Rosemarie Rizzo Parses omvårdnadsteori.

    Resultat: Resultatet presenterades i två teman och sex underteman. Det första huvudtemat är relation till vårdpersonalen med tre underteman: delaktighet, information, delaktighet och behandling och tillgänglig vård. Det andra huvudtemat är interaktion med vårdpersonal med tre undertemat: kommunikation, upplevelse att bli lyssnad på och kompetent och närvarande personal.

    Diskussion: Resultat diskuteras utifrån Rosemarie Rizzo Parses teori och även tio vetenskapliga artiklar, med syfte att visa att deprimerade patienter som känner brist på tillit, engagemang från vårdpersonalen samt brist av god behandling och kontinuitet haft dåligt erfarenheter av bemötande med vårdpersonal. Det krävs en ömsesidig relation mellan patienter och vårdpersonal för att patienterna kunna ha en bra upplevelse med vårdpersonalen.

  • 3.
    Abo-azaz, Mari
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Magan, Sahuur
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Måltidsmiljöns utformning och inverkan på patienter med demenssjukdom: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demens är en obotlig sjukdom. Demenssjukdom kan leda till allvarliga symtom som språksvårigheter, minnesdysfunktion och beteendeförändringar. Detta bidrar till att personer med demenssjukdom kräver en särskild och väl anpassad omgivning. Personer med demenssjukdom behöver trygghet i sin vardag, vilket blir en viktig uppgift för sjuksköterskan. I omvårdnadsarbetet ska sjuksköterskan sträva efter att öka välbefinnandet hos patienter. I detta fall utforma omgivningen i matsalen utifrån patienters förutsättningar.

    Syfte: Att beskriva måltidsmiljöns utformning och hur den påverkar personer med demenssjukdom.

    Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Elva kvantitativa vetenskapliga artiklar har använts till studien. Artiklarna har valts ut från databaserna CINAHL och PubMed som svarar på syftet. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmetod för att kunna slutföras som material till resultatet.

    Resultat: Resultatet redovisas utifrån ett tema; omgivningen kring patienter när de äter och tre subtema; musikens betydelse vid måltidssituationen; belysningens betydelse vid måltidssituationen; betydelsen av en hemlik matsal. Dessa beskriver olika resurser som visade sig öka välbefinnandet hos patienter med demenssjukdom.

    Diskussion: Måltidsmiljön hade en stor inverkan på personer med demenssjukdom. Omgivningen i matsalen anpassades utifrån patientens förutsättning. Den förändrande måltidsmiljön ökade patientens välbefinnande. Hemlik miljö, lugn bakgrundsmusik och tillräcklig belysning under måltiden hade en stor betydelse för patienten. Den positiva effekten kunde bidra till ökat kaloriintag och minskad negativ beteende hos patienter. 

  • 4.
    Abou-Samra, Zarifa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Schizofreni utifrån ett patientperspektive: En litteraturöversikt om patienters subjektiva upplevelser2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som kan medföra fysiska, psykologiska och sociala problem för den drabbade och påverkar patientens livskvalitet negativt. Det finns bristande kunskaper i bemötande av personer med schizofreni. Patienters subjektiva upplevelser bli ofta förbisedda trots att de har stor betydelse i vården och patienters liv. En bättre förståelse för patientens upplevelser kan leda till bättre bemötande och förändrade negativa attityder, och därmed blir det möjligt att ge den vård och det bemötande personer med schizofreni behöver.

    Syfte: Att beskriva patienters subjektiva upplevelser av att leva med schizofreni.

    Metod: En litteraturöversikt grundad på tio kvalitativa studier som hittades i databaserna: PsycINFO, PubMed och CINAHL. Studierna bearbetades och analyserades med metasyntes och gemensamma teman identifierades.

    Resultat: Fem huvudteman identifierades: schizofreni är en komplicerad sjukdom med svåra symtom, upplevelser av diagnos och behandling, svåra emotionella upplevelser under barndomen, betydelse av sociala relationer för återhämtning och god insikt och acceptans är nyckeln till återhämtning.

    Diskussion: Patienters subjektiva upplevelser skiljer sig markant från de objektiva observationerna och vårdpersonalens uppfattningar. Förändrade attityder om schizofreni i samhället och mellan vårdpersonal kan bidra till empatiskt och bättre bemötande vilket kan främja livsvillkor för personer med schizofreni. Mer kvalitativ forskning och bättre utbildningar om patienters subjektiva upplevelser behövs.

  • 5.
    Abu Jalalah, Amira
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kader, Lana
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Upplevelsen av att leva med Diabetes Mellitus typ 2: en utmaning i livet: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 6.
    Acin, Helin
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Jonasson, Hanna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Fysisk aktivitet vid fatigue: En litteraturöversikt om fysisk aktivitet och dess påverkan på fatigue hos kvinnor med bröstcancer2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen att drabbas av som kvinna. Många kvinnor upplever biverkningar från bröstcancerbehandlingen. En av de vanligaste biverkningarna är fatigue som kan upplevas i olika dimensioner. Sjuksköterskan har en viktig roll att informera, stödja och motivera patienten till att utföra egenvård före, under och efter bröstcancerbehandling.

    Syfte: Belysa olika former av fysisk aktivitet och dess påverkan på fatigue hos kvinnor vid behandling av bröstcancer. 

    Metod: En litteraturöversikt genomfördes där elva kvantitativa studier valdes ut. Databaserna som användes var PubMed, MEDLINE with Full Text och ProQuest Nursing & Allied Health Database. Artiklarna har granskats, diskuterats och sammanfattats för att sedan kunnat urskilja likheter och skillnader.

    Resultat: Det framkom att utförandet av fysisk aktivitet i olika former hade en påverkbar effekt för att minska fatigue hos kvinnor vid behandling av bröstcancer. Resultatet ledde fram till en huvudrubrik: Fysisk aktivitet som bidrar till minskad fatigue med tre underrubriker: Aerob fysisk aktivitet, Kombination av aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet samt Promenader som fysisk aktivitet.

    Diskussion: Utgår från fyra rubriker: Den fysiska aktivitetens upplägg och struktur, Hinder för att utföra fysisk aktivitet, Känslan av att utföra fysisk aktivitet och Sjuksköterskans stödjande funktion. Innehållet har diskuterats tillsammans med Dorothea E. Orems teori om egenvård, samt ny tillförd kvalitativ data.

  • 7.
    Adolfsson Blomqvist, Josefin
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Strömsén, Emmy
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vårdpersonals erfarenheter av patienter med demenssjukdom som vårdas palliativt: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många äldre personer drabbas av olika former av demenssjukdomar. Om personerna inte drabbas av annan dödlig sjukdom kommer demenssjukdomen i sig slutligen leda till döden. Palliativ vård är ofta förknippat med cancer- och hjärt- och kärlsjukdomar men allt mer börjar den palliativa vården introduceras även för patienter med demenssjukdom. Då demens ofta leder till kommunikationssvårigheter uppstår det problem i att ge en god personcentrerad vård i livets slutskede.

    Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonals erfarenheter i det palliativa vårdandet av patienter med demenssjukdom inom äldreomsorgen.

    Metod: En litteraturöversikt har genomförts utifrån sökningar på databaserna CINAHL complete, Pubmed och Ageline. De utvalda artiklarna bestod av åtta kvalitativa studier och två tvärsnittsstudier. Analysen genomfördes utifrån Fribergs analysmetod.

    Resultat: I resultatet beskrivs Tillämpning av palliativ vård för patienter med demenssjukdom, vårdpersonalens upplevelse av symtomlindring, vikten av god kommunikation och hinder och möjligheter för god palliativ vård. Det framkom att det kunde upplevas svårare att bedöma när en patient med demenssjukdom är i behov av palliativ vård än vid andra sjukdomstillstånd. Detta resulterade även i att vårdrelationen mellan patient och vårdpersonal var av stor betydelse för igenkänning av symtom. Vårdpersonal upplevde att det fanns brister i det emotionella stödet efter att ha vårdat en patient med demenssjukdom palliativt.

    Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras metodens fördelar och nackdelar, valet av artiklar och varför vissa begränsningar har utförts. I resultatdiskussionen diskuteras det framkomna resultatet i relation till den teoretiska utgångspunkten De 6 s:n. Kopplingar till personcentrerad vård belyses i resultatdiskussionen.

  • 8.
    Ahlbäck, Alexandra
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Linnér, Mimmi
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vuxna patienters upplevelser av sjuksköterskans affektiva beröring i daglig omvårdnad: en litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Beröring kommer alltid att vara en del av vården. Affektiv beröring är en typ av frivillig beröring som kan uppstå såväl medvetet som omedvetet. Denna typ av beröring används av sjuksköterskan i det dagliga omvårdnadsarbetet för att trösta, lugna, vårda och lindra patienters lidande. Sjuksköterskors olika beröringsstilar grundas i deras personlighet, livserfarenhet, kulturella bakgrund, utbildning och arbetsstil. Vidare forskning inom området anses vara av betydelse, då kunskaperna kring affektiv beröring är bristande bland sjuksköterskor.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vuxna patienters upplevelse av sjuksköterskans affektiva beröring i daglig omvårdnad.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på åtta kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar.

    Resultat: Resultatet tematiserades i sex teman: Att knyta band, betydelsen av kommunikation, kroppsdelarnas olika betydelser, att bli berörd med närvaro, beröring och genus betydelse och betydelsen av att ha kontroll över situationen.

    Diskussion: Resultatet diskuterades mot Virginia Hendersons omvårdnadsteori om människans behov samt relaterades till vetenskapliga artiklar för att stärka resultatet. I denna del diskuteras vuxna patienters upplevelser av affektiv beröring i daglig omvårdnad samt hur sjuksköterskor skall förhålla sig för att patientens hela vårdupplevelse skall upplevas som god.

  • 9.
    Ahlgren, Linnéa
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Willner, Ellen
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    En oändlig process: en litteraturöversikt om välbefinnande vid kronisk njursvikt och hemodialys2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Friska njurar är en förutsättning för att kroppens övriga organ ska fungera väl. Njursvikt innebär att njurarnas funktion försämras och det finns två tillstånd, akut och kronisk. Det kroniska tillståndet utvecklas långsamt under en längre tid och i ett sent skede krävs någon form av kontinuerlig dialysbehandling för rening av blodet. Ett alternativ är hemodialysbehandling som utförs på mottagning flera gånger i veckan och kräver mycket tid av patientens vardag, vilket kan komma att påverka välbefinnandet i olika aspekter. Välbefinnande och livskvalitet beskrivs som subjektiva upplevelser och utifrån det humanistiska perspektivet kan det påverkas på fysiska, psykiska och andliga plan. Med hjälp och stöd från vårdpersonal är det ändå möjligt för patienterna att uppleva välbefinnande och livskvalitet trots kronisk sjukdom. 

    Syfte: Att beskriva hur välbefinnandet påverkas hos patienter med kronisk njursvikt och hemodialysbehandling.

    Metod: Litteraturöversikt baserat på 13 vetenskapliga artiklar från två databaser. Artiklarna granskades och analyserades efter Fribergs metod för att finna likheter och skillnader som sedan sammanställdes i fem teman.

    Resultat: Efter analysen identifierades fem teman som beskriver hur välbefinnandet påverkas av ett liv med kronisk njursvikt och hemodialysbehandling: begränsningar i vardagen, beroende av människor och maskiner, påverkan av symtom, känslomässig påverkan samt acceptans och hantering. 

    Diskussion: Metoddiskussionen utgår från litteraturöversiktens styrkor och svagheter. Resultatet diskuteras utifrån Rosemarie Rizzo Parses teori om hälsa som mänsklig tillblivelse och de tre principerna mening, rytmicitet och transcendens.

  • 10.
    Ahlin, My
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Högblom, Pål
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hälso- och sjukvårdspersonals attityder gentemot patienter som är eller har varit brukare av heroin: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Heroin är en olaglig narkotikaklassad drog som är starkt beroendeframkallande. Bruket har en negativ inverkan på den fysiska, psykiska och sociala hälsan vilket medför ett komplext vårdbehov. Brukare är utsatta för stigmatisering i samhället. En faktor som kan utgöra hinder för god vård på lika villkor är hälso- och sjukvårdspersonals attityder gentemot patienter de vårdar. 

    Syfte: Syftet var att belysa hälso- och sjukvårdpersonals attityder gentemot patienter som är eller har varit brukare av heroin.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar genomfördes enligt Fribergs metod. Artiklarna baserades på kvalitativa och kvantitativa studier samt studier utförda med mixad metod.  

    Resultat: Resultatet visar på förekomst av positiva och negativa attityder. De negativa attityderna var mer framträdande. Ytterligare framkom en polarisering av attityder inom gruppen hälso- och sjukvårdspersonal. Skillnaden var dock inte knuten till en viss yrkesgrupp utan kopplades till utbildning och erfarenhet av att arbeta med den aktuella patientgruppen. De som arbetade närmast patienterna hade övervägande positiva attityder och vice versa.

    Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån centrala begrepp och idéer av Joyce Travelbee samt hur resultatet står i förhållande till vetenskap och lagtext. Tänkbara anledningar till förekomsten av negativa attityder avhandlas. En  “vi-och-dem"-mentalitet bidrar till hälso- och sjukvårdspersonalens svårigheter att empatisera för patienterna vilket utgör hinder för vårdrelationen. Medvetandegörande, erfarenhet och utbildning belyses som avgörande för möjliggörandet av en förändring.

  • 11.
    Ahlund, Angelica
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Frank, Lovisa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kvinnors sexuella hälsa efter diagnostisering av cervixcancer: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sexualitet och sexuell hälsa är två begrepp som hör samman. Sexualitet innebär närhet och kontakt medan sexuell hälsa innebär att det ska vara tryggt och säkert att utföra sexuella aktiviteter. Cervix tillhör kvinnans inre reproduktionsorgan. Globalt sett är cervixcancer en av den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Mortaliteten är högre i utvecklingsländer än industriländer. Humant papillomvirus, HPV, är en av de bidragande faktorer till cervixcancer där kirurgi, cytostatika och strålbehandling är olika typer av behandling. Ett cancerbesked kan ge upphov till reaktioner som påverkar både den fysiska och psykiska hälsan. 

    Syfte: Syftet var att belysa kvinnors sexuella hälsa efter diagnostisering av cervixcancer.

    Metod: Denna litteraturöversikt sammanställdes genom insamling av material från tidigare forskning inom ett vårdvetenskapligt kunskapsområde. Tio stycken vetenskapliga artiklar som berör cervixcancer och sexualitet ligger till grund för resultatet. Materialet granskades och analyserades enligt Fribergs metod för att slutligen sammanfattas i huvudteman och underteman i en litteraturöversikt. 

    Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman; Fysiska aspekter, Psykiska aspekter och Sociala aspekter. Resultatet visade att kvinnans sexualitet och sexuella hälsa påverkas i samband med cervixcancer. Positiva upplevelser som uttrycktes var att kvinnor uppskattade sexuella aktiviteter mer efter sjukdomen och negativa upplevelser som rapporterades var att kvinnor inte vågade utföra sexuella aktiviteter där samlagssmärta var en orsak. Sexuella hinder påverkade den sexuella funktionen och skapade oro hos kvinnorna. Behandlingen av cervixcancer påverkade kvinnan genom olika kroppsliga förändringar och obehag vid samlag. 

    Diskussion: De fysiska aspekterna påverkar kvinnans sexualitet och identitet. Ett behov av kunskap kring cervixcancer relaterat till sexualitet kan urskiljas hos kvinnorna, där sjuksköterskans ansvar är att tillhandahålla kvinnorna med denna information. Sjuksköterskan kan ta hjälp av Virginia Hendersons behovsteori och Cancercentrums Vårdprogram. 

  • 12.
    Alaiso, Erica
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ljungbacke, Beatrice
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att leva med cancer som ung vuxen: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cancer är den näst största folksjukdomen och den näst vanligaste dödsorsaken efter hjärt-kärlsjukdomar. Prevalensen av insjuknandet ökar för varje år och innebär därmed att allt fler unga vuxna drabbas. Forskning kring unga vuxnas upplevelser av cancer är undermålig samtidigt som definitionen av unga vuxna är vag. Detta gör att det idag inte finns ett tydligt och hållbart behandlingsprogram för denna patientgrupp. Unga vuxna befinner sig i en fas i livet där stort fokus ligger på att utvecklas och att upptäcka världen. Att som ung vuxen drabbas av en livshotande sjukdom som cancer innebär därför en unik upplevelse och krisreaktion. För att sjuksköterskor ska ha möjlighet att ge de drabbade personcentrerad vård av god kvalitet, krävs en bättre förståelse för deras specifika situation. Syfte: Syftet var att belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med cancer. Metod: En litteraturöversikt gjordes i enlighet med Fribergs metod. Resultatet är baserat på tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar som beskriver unga vuxnas upplevelser av att leva med cancer. Artiklarna analyserades genom tematisering och kategorisering. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Fyra teman identifierades: Att drabbas av cancer som ung vuxen, Behov av stöd, Identitetsförändringar och Behov av att ta kontroll. Samtliga teman beskriver upplevelser som är typiska för unga vuxna med cancer. En stor del av resultatet innefattar känslor och frågor av existentiell karaktär. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån litteraturöversiktens styrkor och svagheter. I resultatet diskuteras framkomna teman med hjälp av ett livsåskådningsperspektiv, detta för att skapa en djupare förståelse för den unika situation som unga vuxna ställs inför i samband med cancer.

  • 13.
    Albertsson, Catharina
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Granberg, Catharina
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Lyckans betydelse för hälsan hos personer med schizofreni.: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Lycka är en känsla av djup glädje i själva livssituationen. Forskningen har kommit fram till att personer med schizofreni upplever lika mycket positiva känslor som människor utan schizofrenidiagnos. Hälsa ses som en känsla av jämvikt och speglar människans aktuella livssituation och är en integrerad del i hennes liv. Vårdrelationen bygger på ett ömsesidigt samarbete och bör präglas av omsorg som ges utan några som helst förväntningar. En ökad förståelse för deras upplevelser av lycka och hälsa kan leda till att specialistsjuksköterskan kan bemöta och stödja dessa patienter på ett bättre sätt.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur personer med Schizofreni upplever sin lycka och vad det betyder för deras hälsa.

    Metod: En systematisk litteraturöversikt har valts med en integrativ design där både kvalitativa och kvantitativa studier använts för att få en ökad förståelse av fenomenet. I studien har elva artiklar analyserats enligt Whittenmore och Knalfs integrativa metod.

    Resultat: Fyra teman kunde identifieras: Leva med Schizofreni, Vara oberoende, Ha relationer samt Leva ett vanligt liv. Deltagarna önskade upprätthålla nära relationer för att inte bli ensamma och isolerade samt uttryckte vikten av en trygg och stabil vårdrelation. De upplevde ett utanförskap och framförde önskan om att känna sig normala och att kunna leva ett vanligt liv.

    Slutsats: Resultatet visade på upplevelser som både underlättade och utgjorde hinder för den egna lyckan. Det är viktigt att uppmärksamma och förstå personer med schizofreni och deras upplevelser för att specialistsjuksköterskan skall kunna förbättra omvårdnaden.

  • 14.
    Aleflod, Ebba
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hellgren, Sandra
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Är det här mitt sista andetag - patienters upplevelser av andnöd: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Andnöd är ett vanligt symtom som upplevs av patienter med sjukdom i avancerat stadium och beskrivs som svårighet att få luft eller känsla av tung andning vilket kan ge ångest och rädsla. Flera sjukdomstillstånd såsom KOL, lungcancer och hjärtsvikt kan ge upphov till andnöd under den palliativa fasen vars vård syftar till att lindra lidande genom att behandla och förebygga symtom. Sjuksköterskor behöver känna till patienters upplevelser av andnöd för att kunna tillhandahålla samt individanpassa symtomlindring. 

    Syfte: Beskriva upplevelser av andnöd hos personer som erhåller palliativt syftande vård eller vård vid avancerad sjukdom samt deras strategier för att hantera andnöd.

    Metod: En litteraturöversikt har genomförts med datainsamling från fem databaser som resulterade i 12 vetenskapliga artiklar där 11 var kvalitativa och en kvantitativ. Analysen utfördes utifrån Friberg (2017) och resulterade i två teman.

    Resultat: De två huvudteman som framkom var Upplevelser av andnöd samt Strategier för hantering av andnöd. Resultatet visade att andnöd gav upphov till ångest och rädsla samt fysisk trötthet och besvärande hosta. Dessutom innebar andnöd inskränkningar av patienters vardag och kunde leda till att de blev socialt isolerade. För att hantera andnöd var en vanlig strategi att anpassa livet efter sina förutsättningar.

    Diskussion: Metoddiskussionen tar upp författarnas gemensamma arbete, utmaningar och överväganden. Resultatdiskussionen tar bland annat upp hur upplevelsen av andnöd skapar ångest och inskränker patienters vardag. Detta kopplades till Roys adaptionsmodell.

  • 15.
    Aleson, Marie
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Häggqvist, Lina
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av att vårdas inom somatisk sjukvård i samband med psykisk ohälsa: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa betraktas idag som ett folkhälsoproblem. Patienter med psykisk ohälsa lider ofta av samsjuklighet och vårdas därför ofta inom somatisk vård. Vårdvetenskapen förespråkar ett helhetsperspektiv på människan där kropp och själ samverkar och den ena delen aldrig kan uteslutas. Vid psykisk ohälsa kan lyhördhet i vårdrelationen vara avgörande. Sjukvårdspersonal upplever dock att de saknar kunskap i att vårda patienter med psykisk ohälsa.

    Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att vårdas inom somatisk sjukvård i samband med psykisk ohälsa.

    Metod: Litteraturöversikt genomfördes med tio vetenskapliga artiklar, åtta med kvalitativ design och två med kvantitativ design. Artiklarna analyserades enligt Fribergs (2012) metod för litteraturöversikt.

    Resultat: Sex huvudteman identifierades: upplevelser av att möta sjukvårdspersonal, att känna sig förstådd, att vårdgivaren följer upp, att få vara delaktig, hinder för vård och trygghet.

    Diskussion: Utifrån Erikssons teori om vårdrelation och lidandet diskuteras resultatet. Kunskapsbrist kring psykisk ohälsa skapar osäkerhet hos sjukvårdspersonalen och lidande för patienten. Betydelsen av att se hela människan diskuteras.

  • 16.
    Alevronta, Eleftheria
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Skokic, Viktor
    Göteborgs universitet.
    Wilderäng, Ulrica
    Göteborgs universitet.
    Dunberger, Gail
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjöberg, Fei
    Göteborgs universitet.
    Bull, Cecilia
    Göteborgs universitet.
    Bergmark, Karin
    Göteborgs universitet.
    Jörnsten, Rebecka
    Karolinska institutet.
    Steineck, Gunnar
    Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Dose-response relationships of the sigmoid for urgency syndrome after gynecological radiotherapy.2018Ingår i: Acta Oncologica, ISSN 0284-186X, E-ISSN 1651-226X, Vol. 57, nr 10, s. 1352-1358Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PURPOSE: To find out what organs and doses are most relevant for 'radiation-induced urgency syndrome' in order to derive the corresponding dose-response relationships as an aid for avoiding the syndrome in the future.

    MATERIAL AND METHODS: From a larger group of gynecological cancer survivors followed-up 2-14 years, we identified 98 whom had undergone external beam radiation therapy but not brachytherapy and not having a stoma. Of those survivors, 24 developed urgency syndrome. Based on the loading factor from a factor analysis, and symptom frequency, 15 symptoms were weighted together to a score interpreted as the intensity of radiation-induced urgency symptom. On reactivated dose plans, we contoured the small intestine, sigmoid colon and the rectum (separate from the anal-sphincter region) and we exported the dose-volume histograms for each survivor. Dose-response relationships from respective risk organ and urgency syndrome were estimated by fitting the data to the Probit, RS, LKB and gEUD models.

    RESULTS: The rectum and sigmoid colon have steep dose-response relationships for urgency syndrome for Probit, RS and LKB. The dose-response parameters for the rectum were D50: 51.3, 51.4, and 51.3 Gy, γ50 = 1.19 for all models, s was 7.0e-09 for RS and n was 9.9 × 107 for LKB. For Sigmoid colon, D50 were 51.6, 51.6, and 51.5 Gy, γ50 were 1.20, 1.25, and 1.27, s was 2.8 for RS and n was 0.079 for LKB.

    CONCLUSIONS: Primarily the dose to sigmoid colon as well as the rectum is related to urgency syndrome among gynecological cancer survivors. Separate delineation of the rectum and sigmoid colon in order to incorporate the dose-response results may aid in reduction of the incidence of the urgency syndrome.

  • 17.
    Alfredsson, Johanna
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Venuti, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kulturkompetens - Ett behov för sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ökad global migration ställer krav på sjuksköterskor i omvårdnadssituationer där patientens etnicitet och sårbarhet behöver beaktas. Sårbarheten kan bestå i flyktingars hälsosituation och den stress flyktingar upplever under migrationsprocessen. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter behöver ta kulturen i beaktande vid möte med dessa patienter.

    Syfte: Att belysa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters kulturkompetens.

    Metod: Litteraturöversikten grundar sig på tio vetenskapliga artiklar, varav två kvantitativa och åtta kvalitativa.

    Resultat: Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter finner kommunikationsproblemet som största hindret, där språkbarriärer är en tydlig faktor. Detta gör att sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter anser att omvårdnaden i dessa fall tar mer tid i anspråk, och att tolkanvändningen förekommer alltför sällan. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter anser att de har en viss kulturkompetens men att en önskan finns om ytterligare utbildning i ämnet.

    Diskussion: En önskan hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter om fördjupade kunskaper i kulturkompetens kan utläsas av de resultat som framkommit i litteraturöversikten. Kulturkompetens har i litteraturöversikten diskuterats utifrån Madeleine Leiningers transkulturella omvårdnadsteori.

  • 18.
    Ali, Awin
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Abdullahi Ali, Hafsa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att leva med diabetes typ 2: upplevelser av livsstilsförändringar och behovet av stöd2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 19.
    Allenius, Emelie
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelse av vårdrelationen vid självvald inläggning hos personer med emotionell instabilitet: en intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskan har ett ansvar att stödja patienten till hälsa genom ett personcentrerat och relationsbyggande arbetssätt. Vårdrelationen mellan omvårdnadspersonal och personer med emotionell instabilitet inom slutenvården präglas dock ofta av frustration, irritation och missförstånd med ökat lidande som följd. Självvald inläggning är en metod som främjar patientens delaktighet och självbestämmande, faktorer som anses påverka vårdrelationen positivt. Metoden är nyligen introducerad i svensk sjukvård. Det finns dock endast ett fåtal studier som belyser självvald inläggning hos personer med emotionell instabilitet och självskadebeteende, varav inga tidigare svenska studier.    

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av vårdrelationen vid självvald inläggning hos personer med emotionell instabilitet och självskadebeteende.

    Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod. Åtta sjuksköterskor med erfarenhet av självvald inläggning intervjuades och datamaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier. Den första kategorin ”Självvald inläggning   främjar vårdrelationen” beskriver informanternas upplevelse av att självvald inläggning skapar förutsägbarhet och struktur vilket leder till tydligare kommunikation, kontinuitet och möten mellan mer jämbördiga partners. I den andra kategorin ”Förtydligad   sjuksköterskeroll” beskriver informanterna hur omvårdnaden blir mer central vid självvald inläggning samt att arbetet innebär att stödja individens resurser, vilket påverkar sjuksköterskornas roll.

    Diskussion: Studiens resultat belyses av och diskuteras tillsammans med Tidvattenmodellen och dess tio förpliktelser om sjuksköterskans professionella ansvar i omvårdnadsarbetet samt relevant litteratur.

  • 20.
    Alm, Annie
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Åström, Madeleine
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters erfarenhet av faktorer som hindrar eller främjar egenvård vid diabetes typ 2: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Allt fler insjuknar i diabetes varje år och för att minska risken för komplikationer av sjukdomen är egenvård nödvändigt. Sjuksköterskor har en viktig roll i att stötta patienter och kompensera bristande egenvårdskapacitet. Intresset för detta ämne väcktes då författarna uppfattat svårigheter hos patienter att sköta sin egenvård och de ville därför identifiera verktyg för att kunna stötta dessa individer.

    Syfte: Belysa patienters erfarenhet av faktorer som hindrar eller främjar egenvård vid diabetes typ 2.

    Metod: Litteraturöversikt där resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl Complete, Academic Search Complete, PubMed och Nursing & Allied Health Database. Kvalitativa studier har varit i fokus för litteraturöversikten. Matriser har använts för att sammanställa resultatartiklarna som sedan har analyserats och tematiserats.

    Resultat: Flertalet faktorer framkom som kunde vara till hjälp eller förhindra individernas egenvård. Dessa presenteras i två huvudteman; hindrande faktorer för egenvården och främjande faktorer för egenvården. Egenvård vid diabetes typ 2 påverkades av både inre och yttre förhållanden. Brist på motivation och förståelse för egenvården var ett återkommande problem. Under huvudtemat främjande faktorer visas bland annat hur coping, compliance och self-efficacy kunde påverka egenvården positivt.

    Diskussion: Det framkom att individens självkänsla och sinnesstämning påverkar egenvårdskapaciteten och möjligheten till förändring. Sjuksköterskor behöver få möjlighet att förbättra sina kunskaper om livsstilsförändring och diabetesråd för att bättre kunna stötta dessa patienter och själva få en större förståelse. Resultatet har delvis diskuterats utifrån Orems omvårdnadsteori om egenvård.

  • 21.
    Almgren, Sofia
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kjällman, Jenny
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Är akutmottagningen en plats att dö på?: Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i ett sent palliativt skede på en akutmottagning – en litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt med syfte att lindra lidande och öka livskvaliteten under den sista tiden i livet. Sjuksköterskans uppgift i den palliativa vården är att utifrån en personcentrerad vård skapa förutsättningar för en god död. Trots att det finns möjlighet för vård i hemmet eller på palliativ vårdenhet händer det att patienter i ett sent palliativt skede ändå söker sig till akutmottagningen.

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i ett sent palliativt skede, på akutmottagning.

    Metod: En litteraturöversikt har gjorts för att besvara syftet. Elva vetenskapliga orginalartiklar har inkluderats och dessa har granskats, analyserats tematiserats för att urskilja likheter och skillnader.

    Resultat: Två huvudteman och sex underteman identifierades. Det första huvudtemat var Sjuksköterskans erfarenheter av faktorer som utgör hinder för god palliativ vård, med tillhörande underteman vårdmiljön som ett hinder, avsaknad av nödvändiga resurser, kurativ mentalitet och anhöriga som ett hinder för god palliativ vård. Det andra huvudtemat var sjuksköterskans erfarenheter av faktorer som främjar en god palliativ vård, med tillhörande underteman en underlättande vårdmiljö och resursers betydelse för god palliativ vård.

    Diskussion: Diskussionen framhäver vårdkulturens betydelse för den palliativa vården på en akutmottagning. Författarna diskuterar tre fenomen, resurser, kurativ mentalitet och akutmottagningens utformning i relation till Katie Erikssons caritativa vårdteori.

  • 22.
    Altarabishi Almuslimani, Emelie
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Humphreys, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Livet efter en njurtransplantation: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In Sweden there is 300,000–400,000 people with impaired kidney function. with chronic renal failure, patients experience a limited life, with many symptoms affecting their ways negative and dialysis treatment is time consuming and adversely affects their everyday lives. Kidney transplantation is an effective treatment and is the most common organ transplant in Sweden. Patients hope to have an improved quality of life through a kidney transplant despite the risks of transplant rejection. In order for the nurse to be able to provide good nursing after a kidney transplant and to see what the patient has for nursing needs, the nurses then needs a deeper knowledge of patients' experiences of life after a renal transplant.

    The aim was to describe how patients experience life after a kidney transplantation.

    Literature overview based on 10 scientific articles from the database Cinahl Complete, Academic Search Complete and Nursing & Allied Health. The articles are reviewed and analyzed according to Friberg's (2012) method of identifying similarities and differences, then compiled.

    Following the analyses, three main themes were identified: New life with changes, the experience of limited life, anxiety, concern and loneliness, which describes how life after kidney plantation is experienced by the patient

    The method discussion is based on the strengths and weaknesses of the literature review. The result is discussed based on Calista Roy's adaptation theory from the key concepts and adaptive features.

  • 23.
    Alvarez Gustafsson, Alejandra
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Närståendes erfarenheter av att vårda en anhörig med Alzheimers sjukdom: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 24.
    Alvariza, Anette
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Capio Palliativ vård, Dalens sjukhus Stockholm.
    Holm, Maja
    Sophiahemmet högskola.
    Palliativ vård i hemmet2019Ingår i: Hemsjukvård: olika perspektiv på trygg och säker vård / [ed] Mirjam Ekstedt & Maria Flink, Stockholm: Liber, 2019, s. 83-100Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Alvariza, Anette
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Capio Palliativ vård Dalen.
    Holm, Maja
    Sophiahemmet högskola.
    Benkel, Inger
    Göteborgs universitet.
    Norinder, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Capio Palliativ vård Dalen.
    Ewing, Gail
    Storbritannien.
    Grande, Gunn
    Storbritannien.
    Håkanson, Cecilia
    Göteborgs universitet.
    Öhlen, Joakim
    Göteborgs universitet.
    Årestedt, Kristofer
    Linnéuniversitetet, Landstinget i Kalmar län.
    A person-centred approach in nursing: Validity and reliability of the Carer Support Needs Assessment Tool.2018Ingår i: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889, E-ISSN 1532-2122, Vol. 35, s. 1-8, artikel-id S1462-3889(18)30058-9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PURPOSE: The Carer Support Needs Assessment Tool (CSNAT) was developed for use among family caregivers in palliative care for assessment of their support needs. The purpose of this study was to translate and evaluate the validity and reliability of the CSNAT in a sample of Swedish family caregivers and nurses in a palliative care context.

    METHODS: Data for this validation study was collected during 2016 in the context of palliative home care in two larger Swedish cities. The study was conducted in three stages to reach conceptual, semantic, operational and measurement equivalence between the original UK version and the Swedish version. Stage I consisted of translation to Swedish. In Stage II, cognitive interviews were performed with 8 family caregivers and 10 nurses. Data were analyzed based on relevance, clarity and sensitivity. In Stage III, the CSNAT and related self-rating measures (caregiver burden, preparedness for caregiving and quality of life) were completed by 118 family caregivers. Data quality, construct validity and test-retest reliability were evaluated.

    RESULTS: The CSNAT items were considered relevant and useful to identify areas of support needs. The Swedish CSNAT showed sound psychometric properties with satisfactory data quality and few problems with missing data across items (1.8%-6.1%). All items except one correlated as expected (rho>0.3) with caregiver burden, supporting construct validity. All items had satisfactory test-retest reliability (κw=0.45-0.75).

    CONCLUSIONS: This study further adds to the validity of the CSNAT and shows in addition that it is reliable and stable for use among family caregivers in palliative care.

  • 26.
    Alvariza, Anette
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Dalens sjukhus, Stockholm.
    Holm, Maja
    Mälardalens högskola, Linnéuniversitet, Växjö.
    Bylund-Grenklo, Tove
    Linnéuniversitetet, Växjö, Karo­linska institutet.
    Goliath, Ida
    Karolinska institutet, Ersta sjukhus, Stockholm.
    Kreicbergs, Ulrika
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Karolinska institutet.
    Viktigt att stärka närståendes möjligheter att förbereda sig2016Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 113, artikel-id D4YCArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Alvariza, Anette
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. CapioPalliativ vård, Dalen sjukhus, Stockholm.
    Årestedt, Kristofer
    Linnéuniversitetet, Länssjukhuset i Kalmar.
    Boman, Kurt
    Umeå universitet.
    Brännström, Margareta
    Umeå universitet.
    Family members' experiences of integrated palliative advanced home and heart failure care: A qualitative study of the PREFER intervention.2018Ingår i: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 16, nr 3, s. 278-285Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: Chronic heart failure is a disease with high morbidity and symptom burden for patients, and it also places great demands on family members. Patients with heart failure should have access to palliative care for the purpose of improving quality of life for both patients and their families. In the PREFER randomized controlled intervention, patients with New York Heart Association classes III-IV heart failure received person-centered care with a multidisciplinary approach involving collaboration between specialists in palliative and heart failure care. The aim of the present study was to describe family members' experiences of the intervention, which integrated palliative advanced home and heart failure care.

    METHOD: This study had a qualitative descriptive design based on family member interviews. Altogether, 14 family members participated in semistructured interviews for evaluation after intervention completion. The data were analyzed by means of content analysis.

    RESULTS: Family members expressed gratitude and happiness after witnessing the patient feeling better due to symptom relief and empowerment. They also felt relieved and less worried, as they were reassured that the patient was being cared for properly and that their own responsibility for care was shared with healthcare professionals. However, some family members also felt as though they were living in the shadow of severe illness, without receiving any support for themselves.

    SIGNIFICANCE OF RESULTS: Several benefits were found for family members from the PREFER intervention, and our results indicate the significance of integrated palliative advanced home and heart failure care. However, in order to improve this intervention, psychosocial professionals should be included on the intervention team and should contribute by paying closer attention and providing targeted support for family members.

  • 28.
    Alwin, Anhar
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Eskander, Johan
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevda svårigheter vid vård av patienter med palliativ diagnos: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den palliativa vården för hälso- och sjukvårdspersonal innebär att försöka uppnå den döende personens maximala livskvalitet och att lindra lidandet. Vården lutar sig mot det nationella vårdprogrammet för palliativ vård samt International Council of Nurses, ICN. Sjuksköterskans roll och uppgifter inom vården beskrivs där även de fyra hörnstenarna belyses.

    Syfte: Att belysa sjuksköterskornas upplevda svårigheter vid vård av patienter med palliativ diagnos.

    Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt baserad på Fribergs analysmetod. Denna litteraturöversikt inkluderar tio vetenskapliga artiklar som har sökts i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Som en teoretisk utgångspunkt har Patricia Benners teori från novis till expert valts som en diskussion i resultatdiskussionen.

    Resultat: Sjuksköterskornas upplevda svårigheter av att vårda patienter med en palliativ diagnos resulterade i fyra huvudteman i litteraturöversikten; kommunikation, närstående och relation, vårdteamet samt kunskap och erfarenheter.

    Diskussion: Resultatet i litteraturöversikten har diskuterats utifrån Benners teori. Sjuksköterskornas upplevda svårigheter belystes genom fyra teman – kunskap och erfarenhet, närståendestöd, kommunikation mellan kollegor och gentemot patienten samt kultur som upplevd svårighet.

  • 29.
    Alzghoul, Johan Yahya
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelse av att leva med fibromyalgi: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fibromyalgi är en livslång sjukdom med en okänd bakgrund. Smärtan bedöms som ett av de grundläggande symtomen vid fibromyalgi som påverkar rörelseförmågan och patienten får svårigheter i att röra kroppen. Sjukdomen drabbar cirka två procent av världens befolkning och 75–85 procent av de drabbade är kvinnor. Etiologin bakom sjukdomen är inte helt känd. Det är svår att diagnostisera fibromyalgi och patienterna går igenom många undersökningar och vilket kan ta upp till fem år innan diagnosen fastställs.

    Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med fibromyalgi.

    Metod: En litteraturöversikt som baseras på åtta kvalitativa studier som är hämtade från databaserna PubMed och CHINAL.

    Resultat: Fyra huvudkategorier identifierade: upplevelsen av smärta och trötthet. Upplevelsen av total förändring i dagligalivet med tillhörande underkategorier: Begränsad i dagliga arbeten, begränsad i sociala livet, begränsad i arbetslivet. Den tredje är upplevelse av att förlora identitet. Den fjärde är att bli misstrodd med tillhörande underkategorier: Att bli misstrodd av sin omgivning, att bli misstrodd av sjukvården.  

    Diskussion: Diskussionen påbörjas med en metoddiskussion där författaren diskuterade studiens svagheter och styrkor. I resultatdiskussionen diskuterades resultatenen med hjälp av Katie Erikssons omvårdnadsteori. Fibromyalgi har en stor påverkan på kvinnornas liv. Smärta och trötthet har beskrivits som grunden till alla begränsningar. Utifrån Katie Erikssons teori kan detta definieras som att kvinnorna har fått olika former av lidande där bland annat livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande.

  • 30.
    Amanbaeva, Asel
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Föräldrar som förlorat en son eller dotter genom ett plötsligt dödsfall: Föräldrars upplevelser i samband med förlusten av ett barn genom plötsligt dödsfall samt möjliga psykiatriska omvårdnadshandlingar i samband med detta2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Föräldrar som plötsligt förlorar ett barn kan försättas i traumatisk kris med psykisk sjukdom och behov av psykiatrisk vård som följd. Studier visar att förlusten genererar psykiska och fysiska funktionsnedsättningar hos föräldrarna, tydligt märkbara såväl privat som i arbetslivet under de första åren. Symtom på ångest, hopplöshet, trötthet, skam och skuldkänslor, isolering, sömnproblem avtar succesivt för varje år men minnessvårigheter och suicidtankar finns ofta kvar under många år. En ökad psykisk stress hos föräldrarna påverkar hälsan negativt och ökar dödligheten under flera år på grund av ökad alkoholkonsumtion, rökning, minskad fysisk aktivitet och onyttiga matvanor.

    Syfte: Beskriva föräldrars upplevelser i samband med förlusten av ett barn genom plötsligt dödsfall samt möjliga psykiatriska omvårdnadshandlingar i samband med detta.

    Metod: Kvalitativ ansats omfattande en litteraturstudie av 12 vetenskapliga studier analyserade med hjälp av Evans beskrivande syntes.

    Resultat: Resultatet visar att föräldrar hade behov av psykiatriskt stöd och samtal med uppföljning för att bearbeta sorgeprocessen. Vidare att föräldrar har behov av att få sitt lidande accepterat och av att psykiatrisk vårdpersonal lyssnar på dem samt att de blir rätt bemötta i sin livsvärld. Man upplevde längtan efter andras förståelse och hade behov av att prata om barnets bortgång. Att inte kunna ha någon att prata med om det avlidna barnet upplevdes som den mest betungande upplevelsen.

    Diskussion: För att på ett professionellt sätt möta dessa behov behöver sjuksköterskan inom psykiatrisk vård reflektera över mötet med sörjande föräldrar, ge tid för samtal, ta initiativ, fråga föräldrar om deras behov, se varje förälder som unik, hjälpa till med att hitta en mening och att acceptera förlusten, visa intresse och medkänsla samt erbjuda uppföljningsmöte.

  • 31.
    Amsberg, Susanne
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Wijk, Ingrid
    Sophiahemmet högskola.
    Livheim, Fredrik
    Karolinska Institutet.
    Toft, Eva
    Karolinska Institutet, Ersta sjukhus.
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet högskola, Södersjukhuset.
    Anderbro, Therese
    Karolinska institutet, Stockholms universitet.
    Acceptance and commitment therapy (ACT) for adult type 1 diabetes management: study protocol for a randomised controlled trial.2018Ingår i: BMJ Open, ISSN 2044-6055, E-ISSN 2044-6055, Vol. 8, nr 11, s. 1-8, artikel-id e022234Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Integrating diabetes self-management into daily life involves a range of complex challenges for affected individuals. Environmental, social, behavioural and emotional psychological factors influence the lives of those with diabetes. The aim of this study is to evaluate the impact of a stress management group intervention based on acceptance and commitment therapy (ACT) among adults living with poorly controlled type 1 diabetes.

    METHODS AND ANALYSIS: This study will use a randomised controlled trial design evaluating treatment as usual (TAU) and ACT versus TAU. The stress management group intervention will be based on ACT and comprises a programme divided into seven 2-hour sessions conducted over 14 weeks. A total of 70 patients who meet inclusion criteria will be recruited over a 2-year period with follow-up after 1, 2 and 5 years.The primary outcome measure will be HbA1c. The secondary outcome measures will be the Depression Anxiety Stress Scales, the Swedish version of the Hypoglycemia Fear Survey, the Swedish version of the Problem Areas in Diabetes Scale, The Summary of Self-Care Activities, Acceptance Action Diabetes Questionnaire, Swedish Acceptance and Action Questionnaire and the Manchester Short Assessment of Quality of Life. The questionnaires will be administered via the internet at baseline, after sessions 4 (study week 7) and 7 (study week 14), and 6, 12 and 24 months later, then finally after 5 years. HbA1c will be measured at the same time points.Assessment of intervention effect will be performed through the analysis of covariance. An intention-to-treat approach will be used. Mixed-model repeated measures will be applied to explore effect of intervention across all time points.

    ETHICS AND DISSEMINATION: The study has received ethical approval (Dnr: 2016/14-31/1). The study findings will be disseminated through peer-reviewed publications, conferences and reports to key stakeholders.

    TRIAL REGISTRATION NUMBER: NCT02914496; Pre-results.

  • 32.
    Ancillotti, Mirko
    et al.
    Uppsala universitet.
    Eriksson, Stefan
    Uppsala universitet.
    Veldwijk, Jorien
    Nederländerna.
    Nihlén Fahlquist, Jessica
    Uppsala universitet.
    Andersson, Dan I
    Uppsala universitet.
    Godskesen, Tove
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Uppsala universitet.
    Public awareness and individual responsibility needed for judicious use of antibiotics: a qualitative study of public beliefs and perceptions.2018Ingår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 18, nr 1, artikel-id 1153Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: High consumption of antibiotics has been identified as an important driver for the increasing antibiotic resistance, considered to be one of the greatest threats to public health globally. Simply informing the public about this consequence is insufficient to induce behavioral change. This study explored beliefs and perceptions among Swedes, with the aim of identifying factors promoting and hindering a judicious approach to antibiotics use. The study focused primarily on the medical use of antibiotics, also considering other aspects connected with antibiotic resistance, such as travelling and food consumption.

    METHODS: Data were collected through focus group discussions at the end of 2016. Twenty-three Swedes were recruited using an area-based approach and purposive sampling, aiming for as heterogeneous groups as possible regarding gender (13 women, 10 men), age (range 20-81, mean 38), and education level. Interview transcripts were analyzed using qualitative content analysis. The Health Belief Model was used as a theoretical framework.

    RESULTS: Antibiotic resistance was identified by participants as a health threat with the potential for terrible consequences. The severity of the problem was perceived more strongly than the actual likelihood of being affected by it. Metaphors such as climate change were abundantly employed to describe antibiotic resistance as a slowly emerging problem. There was a tension between individual (egoistic) and collective (altruistic) reasons for engaging in judicious behavior. The individual effort needed and antibiotics overprescribing were considered major barriers to such behavior. In their discussions, participants stressed the need for empowerment, achieved through good health communication from authorities and family physicians.

    CONCLUSIONS: Knowledge about antibiotic consumption and resistance, as well as values such as altruism and trust in the health care system, has significant influence on both perceptions of individual responsibility and on behavior. This suggests that these factors should be emphasized in health education and health promotion. To instead frame antibiotic resistance as a slowly emerging disaster, risks diminish the public perception of being susceptible to it.

  • 33.
    Anderbro, Therese Carin
    et al.
    Karolinska institutet, Stockholms universitet.
    Amsberg, Susanne
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Moberg, Erik
    Karolinska institutet.
    Gonder-Frederick, Linda
    USA.
    Adamson, Ulf
    Karolinska institutet.
    Lins, Per-Eric
    Karolinska institutet.
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet högskola, Södersjukhuset.
    A longitudinal study of fear of hypoglycaemia in adults with type 1 diabetes.2018Ingår i: Endocrinology, diabetes & metabolism, ISSN 2398-9238, Vol. 1, nr 2, artikel-id e00013Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims: To investigate fear of hypoglycaemia (FoH) longitudinally in a cross-sectional study of adult patients with type 1 diabetes. Specifically, we investigated two subgroups of patients who over 4 years either showed a substantial increase or decrease in level of FoH to identify factors associated with changes in FoH.

    Methods: The Swedish version of the Hypoglycaemia Fear Survey (HFS) along with a questionnaire to assess hypoglycaemia history was sent by mail to 764 patients in 2010. The responders in 2010 (n = 469) received another set of the same two questionnaires in 2014. HbA1c, insulin regimen, weight and creatinine from 2010 and 2014 were obtained from medical records. Those with an absolute difference in HFS scores ≥ 75th percentile were included in the subgroup analyses. Statistical analyses included one-sample t tests, chi-square and McNemar's test.

    Results: The absolute difference in the HFS total score (n = 347) between 2010 and 2014 was m = ±7.6, SD ± 6. In the increased FoH group, more patients reported a high level of moderate hypoglycaemic episodes as well as impaired awareness of hypoglycaemia in 2014 compared with the decreased FoH group. There were more subjects in the increased FoH group with insulin pumps in 2014 and in 2010. In the decreased FoH group, more patients had a high frequency of daily self-monitoring of blood glucose (SMBG) in 2010 and in 2014.

    Conclusions: Fear of hypoglycaemia is stable across time for most patients. Changes in fear level are associated with changes in hypoglycaemia frequency. Thus, asking patients about changes in hypoglycaemia experiences is of great importance.

  • 34.
    Andersen, Rebecka
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    O'Sullivan, Anna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    De som samhället inte vill se2019Ingår i: Utsatthet och ansvar: Flickan med svavelstickorna i vår tid / [ed] Gunilla Silfverberg, Stockholm: Appell Förlag , 2019, 1, s. 80-92Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Andersson, Camilla
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sandstedt, Lisa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    En litteraturöversikt om compassion fatigue hos sjuksköterskor2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Compassion fatigue hos sjuksköterskor beskrivs som en minskad förmåga att känna empati till följd av att ha levt sig in i andra människors trauman, samtidigt ses empati som en av kärnorna i omvårdnaden. Många sjuksköterskor saknar kunskap i ämnet men drabbade sjuksköterskor beskriver det som en överväldigande känsla av att något är fel. Detta kan leda till att många sjuksköterskor funderar på att lämna yrket.

    Syfte: Syftet var att kartlägga faktorer till uppkomsten av compassion fatigue hos sjuksköterskor.

    Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod som baserades på elva kvantitativa och en kvalitativ artikel.

    Resultat: Resultatet presenterades utifrån fyra teman: empati, skuldkänslor och moralisk stress, personliga och sociala faktorer, arbetsrelaterade och organisatoriska faktorer samt ålder, arbetslivserfarenhet och professionalism. Några faktorer som orsakar compassion fatigue var hög grad av empatisk förmåga och hanteringsstrategier.

    Diskussion: Watsons teori om mänsklig omsorg och Conti O´Hares theory of the nurse as a wounded healer användes som teoretiska referensramar. Watson beskriver empati som en av kärnorna i hennes teori. Samtidigt som litteraturöversiktens resultat visade att högre grad av empati hos sjuksköterskan ger större risk att drabbas av compassion fatigue. Detta kan ses som motsägelsefullt då empati är en förutsättning för god omsorg. Conti O´Hares teori och resultatet stämmer överens i det avseende att om trauman hanteras på ett negativt sätt leder det till ohälsa.

  • 36.
    Andersson, Carina
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patientens erfarenhet och behov av stöd och information vid Inflammatorisk tarmsjukdom: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom är en kronisk tarmsjukdom som ofta drabbar unga patienter och som ofta kräver livslång behandling. Vid avbrott av behandling drabbas patienten ofta av skov som kan vara svårbehandlade. På sikt kan obehandlad inflammatorisk tarmsjukdom leda till kolorektalcancer.

    Syfte: Syftet var att belysa patientens erfarenhet och behov av stöd och information vid inflammatorisk tarmsjukdom.

    Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg, (2017) har genomförts. Artiklarna söktes fram via databaserna; PubMed, Cinahl complete och Academic Search Complete. Litteraturöversikten grundar sig på åtta vårdvetenskapliga studier, varav fyra utfördes med mixad metod, tre med kvalitativ metod och en med kvantitativ metod.

    Resultat: Resultatet presenteras utifrån två teman och fem underteman som framkom i analysen av studierna; Det första temat var Information till patient med IBD, med tre underteman; Informationens innehåll till patient med IBD, Hur läkemedlsinformation kan ges till patient med IBD och Behov av utbildning för sjuksköterskor för att tillmötesgå patientens behov av information. Det andra temat var Relation mellan sjuksköterska och patient med tillhörande underteman; Patientens behov av att ha en relation med sin sjuksköterska och Patientens behov av en relation med sjuksköterska från barn till vuxenvård.

    Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning samt utifrån Travelbees omvårdnads teori. Det fanns stöd för att patienten har ett behov av information och en relation med sjuksköterska.

  • 37.
    Andersson Elmtoft, Natasja
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Att gå i psykoterapi efter pension: En kvalitativ studie av yngre äldre kvinnors behov avpsykoterapi2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Äldres psykiska hälsa är ett åsidosatt område och Socialstyrelsen efterlyserbehandlingsalternativ till medicinering. Flera studier poängterar dock att detsaknas forskning inom området psykoterapi med äldre. Syftet med studien är attundersöka frågor och livsproblem bland pensionärer som går i psykoterapi samtvad de anser är hjälpsamt vid kontakt med en psykoterapeut. En kvalitativ studiemed intervjuer har genomförts med fem kvinnor som valt att gå i psykoterapiefter pension. Kvinnorna var mellan 64 och 73 år gamla när intervjuernagenomfördes. Resultatet visade att fyra av de fem intervjuade kvinnorna ficknågon form av kris i samband med pensioneringen, och att de sökt upp enpsykoterapeut men att detta har skett av olika anledningar och livsproblem. Deanser att psykoterapi är hjälpsamt efter pensionering men menar att terapinbehöver anpassas till den äldres behov, ett synsätt som stöds av forskningen.

  • 38.
    Andersson, Junia
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Loso, Sanne
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Föräldrars upplevelser av en intrauterin fosterdöd: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En intrauterin fosterdöd (IUFD) innebär att förlora ett barn i en graviditet efter gestationsvecka 22. Att förlora ett barn ingår sällan i framtidsbilden och påverkar individer på olika sätt. Oftast finns ingen förklaring till varför en IUFD inträffar men riskfaktorer som övervikt hos modern, rökning, missbildning hos barnet och fel på placentan kan leda till att barn plötsligt dör. Förekomsten av IUFD är oftast högre i låg- och medelinkomstländer. Sjuksköterskor finner det ofta svårt att möta föräldrar som har förlorat ett barn.    

    Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av en intrauterin fosterdöd.

    Metod: Metoden utgick från en litteraturöversikt enligt Friberg (2017). Databaser som användes var CINAHL Complete, psycINFO och Academic Search Complete. Tio vetenskapliga artiklar analyserades där endast kvalitativa data inkluderades i resultatet.

    Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman: Föräldrars känslomässiga reaktioner med underteman Känslor och tankar, Relationen till varandra efter förlusten och Minnet av det döda barnet. Betydelsen av stöd och hjälp med underteman Existentiella aspekter och trosuppfattningens betydelse och Föräldrars upplevelser av sjukvården. 

    Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras litteraturöversiktens svagheter och styrkor. I resultatdiskussionen diskuteras olika ämnen utifrån sjuksköterskans perspektiv med fokus på kunskap angående omvårdnad för sörjande föräldrar och utbildning i vård vid sorg.

  • 39.
    Andersson, Kim
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ideby, Heny Emilia
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Faktorer som kan påverka livskavlitén hos patienter med livslång sjukdom som befinner sig i livets slutskede: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Idag är självbestämmande och personcentrerad vård centralt inom palliativ vård. Vården består av både den allmän och specialiserad vården, som även innefattar det palliativa förhållningsättet. Sjuksköterskan i dagens samhälle har som uppdrag att lindra lidande samt förebygga lidandet hos patienten. Hennes uppgift är även att främja livskvalitén genom att se till de fysiska, psykiska, sociala och existentiella behoven hos patienten.

    Syfte:  Syftet var att beskriva vilka faktorer som kan påverka livskvalitén hos patienter med livslång sjukdom som befinner sig i livets slutskede.

    Metod: Detta är en litteraturöversikt där 12 vetenskapliga artiklar har analyserats. Åtta kvantitativa, tre kvalitativa och en med mixad metod. Data har kategoriserats i olika faktorer som är baserade på likheter i innehållet i enlighet med Fribergs analysmodell.

    Resultat: Resultatet belyser faktorer relaterade till tre olika områden: fysiska- och emotionella faktorer, existentiella faktorer samt sociala faktorer. Resultatet visade att faktorer relaterat till dessa områden kan påverka livskvalitén hos patienter som befinner sig i livets slutskede.

    Diskussion: Resultatet diskuteras mot Katie Erikssons omvårdnadsteori om lidandet, vårdandet och hälsan. Litteraturöversiktens primära resultat visade att det finns faktorer som påvisar sig ha en påverkan livskvalité då de befinner sig i livets slutskede. Dessa faktorer är främst kopplat till symtom och påverkade patienten såväl fysiskt som psykiskt. Detta upplevde många av patienterna som ett hinder i vardagen vilket försämrade deras livskvalité.

     

  • 40.
    Andersson, Mikael
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Rosengren, Linn
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Fysisk aktivitet i samband med rehabilitering efter hjärtinfarkt: patienters upplevelser och tankar: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I dagens Sverige är hjärt- och kärlsjukdomar en folksjukdom som år 2016 drabbade 26 000 personer. En förbättring gällande mortaliteten har skett sedan sjuksköterskeledda mottagningar öppnade på 1960-talet. Trots denna förbättring är fysisk aktivitet underutnyttjat i samband med rehabilitering, även om det ses som en viktig skyddsfaktor. Vikten med individanpassad vård samt motivation till egenvård av sjukvården är betydande för patientens fysiska aktivitet inom rehabiliteringsprocessen.

    Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av eller tankar om fysisk aktivitet i samband med rehabilitering efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt.

    Metod: Denna litteraturöversikt har baserats på åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar som hämtats från databaserna CINAHL complete, PubMed samt Web of Science. Artiklarna granskades och analyserades i enlighet med Friberg för att få fram resultatet som sedan sammanställts i olika teman.

    Resultat: Känslor som rädsla, ångest och oro upplevdes av patienter i samband med fysisk aktivitet efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Okunskap, bristande motivation och andra fysiska faktorer gjorde att patienter inte deltog i utformade träningsprogram. Sjukvårdens professioner, närstående samt patienters egna tillgångar och sociala nätverk hade en positiv inverkan på deras upplevelser av fysisk aktivitet. Resultatet presenteras i fyra huvudteman; ”Psykiska upplevelser – rädsla, ångest och oro”, ”socialt stöd – anhöriga, familj, deltagare och vårdpersonal”, ”kunskap, förståelse och fysiska faktorer” samt ”musik som strategi till motivering vid fysisk aktivitet”.

    Diskussion: Dorothea Orems egenvårdsteori, artiklar samt patienters upplevelser har styrt diskussionen. Brist på kunskap och motivation minskar egenvårdskapaciteten och sjukvårdens professioner, anhöriga och egna tillgångar är av betydelse för att motivera och stötta patienten i sin egenvård.

  • 41.
    Andersson, Stina
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Lindström, Sofie
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av att vara MRSA-bärare: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En kontinuerlig ökning av antibiotikaresistenta bakterier ses i Sverige, men trots detta är situationen fortfarande relativt hanterbar jämfört med andra länder runt om i världen. Resistensutveckling är ett resultat av den mängd antibiotika som används i dagens samhälle. Bakterien Staphylococcus aureus är orsaken till många typer av infektioner, lindriga till livshotande. Bakterien har orsakat problem på sjukhus sedan 1955 och är den mest beryktade orsaken till vårdrelaterade infektioner. Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är en av de tillhörande stammarna hos Staphylococcus aureus som utvecklat resistens mot antibiotika. I Smittskyddslagen fastställs det att meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) är en allmänfarlig sjukdom. Allmänfarliga sjukdomar är smittsamma sjukdomar som medför svårt lidande, långvariga sjukdomsperioder och andra allvarliga konsekvenser.

    Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att vara MRSA-bärare.

    Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod där tio vetenskapliga artiklar valdes till resultatet. Artiklarna valdes ur Cinahl Complete och Medline.

    Resultat: Med utgångspunkt i de tio vetenskapliga artiklarna identifierade författarna sex teman: upplevelser av att få en diagnos, upplevelser av isolering, upplevelser av bemötande, upplevelser av kunskap och information, rädsla att smitta andra och tankar om framtiden.

    Diskussion: Utifrån Callista Roys adaptionsteori, konsensusbegreppet hälsa, bakgrunden och annan forskning diskuteras litteraturöversiktens resultat. Huvudfynden som valts att diskuteras är isoleringens påverkan, kunskapsbrist och anpassning till livet med MRSA.

  • 42.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Karolinska institutet.
    Frank, Catharina
    Karolinska institutet.
    Willman, Ania Ml
    Malmö universitet.
    Sandman, Per-Olof
    Karolinska institutet.
    Hansebo, Görel
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Factors contributing to serious adverse events in nursing homes.2018Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 27, nr 1-2, s. e354-e362Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: To identify the most common serious adverse events that occurred in nursing homes and their most frequent contributing factors to the improvement of safe nursing care.

    BACKGROUND: There is a need to improve safe nursing care in nursing homes. Residents are often frail and vulnerable with extensive needs for nursing care. A relatively minor adverse event in nursing care can cause serious injury that could have been preventable.

    DESIGN: This was a retrospective study, with a total sample of data regarding adverse events (n = 173) in nursing homes, concerning nursing care reported by healthcare providers in Sweden to the Health and Social Care Inspectorate. The reports were analysed with content analysis, and the frequencies of the adverse events, and their contributing factors, were described with descriptive statistics.

    RESULTS: Medication errors, falls, delayed or inappropriate intervention and missed nursing care contributed to the vast majority (89%) of the serious adverse events. A total of 693 possible contributing factors were identified. The most common contributing factors were (i) lack of competence, (ii) incomplete or lack of documentation, (iii) teamwork failure and (iv) inadequate communication.

    CONCLUSIONS: The contributing factors frequently interacted yet they varied between different groups of serious adverse events. The resident's safety depends on the availability of staff's competence as well as adequate documentation about the resident's condition. Lack of competence was underestimated by healthcare providers.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Registered nurses and assistant nurses need to have awareness of contributing factors to adverse events in nursing care. A holistic approach to improve patient safety in nursing homes requires competence of the staff, safe environments as well as resident's and relative's participation.

  • 43.
    Andrews, Pamela
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Trångteg, Josefin
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Känsla av hopp hos patienter med cancer i livets slutskede: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige är de vanligaste formerna av cancer prostata- och bröstcancer. En stor andel av patienterna diagnostiserade med cancer är i behov av palliativ vård på hospice eller inom hemsjukvården. Dessa patienter hamnar ofta i sorg och hoppet kan bli centralt i den sårbara situationen. Sjuksköterskan bör ge möjlighet för patienterna att få en värdig död, främja livskvalitet och stödja närstående.

    Syfte: Syftet var att undersöka känslan av hopp hos patienter med cancer inom palliativa slutenvården och palliativa hemsjukvården.

    Metod: Litteraturöversiktens metod formades efter Friberg. Tio vetenskapliga artiklar valdes från databaserna Cinahl Complete, PubMED samt PsychINFO. Artiklarna var både kvalitativa och kvantitativa.

    Resultat: Resultatet delades upp i tre huvudteman och sju subteman; Aspekter av hopp med subteman Hopp och hopplöshet samt Livskvalitet; Skapa hopp med subteman Behov av hopp, Autonomi; Motstridiga känslor i livets slut med subteman Acceptans och Inför döden. Resultatet visade att känslan av hopp hos patienter med cancer inom palliativ vård ofta pendlar mellan hopp och hopplöshet.

    Diskussion: Resultatdiskussionen tar upp nyckelresultaten hopp och hopplöshet som visades sig i resultatdelen. Katie Erikssons teori om hopp, vårdrelationen och lidande diskuteras. Vidare beskrivs hoppets betydelse för patienterna och hur detta skiljer sig bland olika patientgrupper. Även patienters psykiska hälsa diskuteras då ångest och depression kan förekomma bland dessa patienter.

  • 44.
    Ankarsköld-Flück, Cassandra
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    McCoy, Nina
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Djurens betydelse för den äldre människans välbefinnande: En litteraturöversikt om faktorer av välbefinnandet hos patienter inom äldreomsorgen som får djurassisterad intervention som ett komplement i vården2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Medellivslängden i Sverige har aldrig varit så hög som de senaste åren vilket kommer ställa höga krav på äldreomsorgen. Situationen är komplex och påverkar framförallt patienterna i den kliniska vården. Tidigare studier visar att patienter inom äldreomsorgen löper större risk för ensamhet, depression och understimulans av olika anledningar. För att kunna möta dessa behov som sjuksköterskor i den kliniska vården, vill vi undersöka om alternativa metoder kan fungera som ett komplement till den vård som bedrivs inom äldreomsorgen. Alternativa metoder har blivit ett alternativ de senaste åren där bland annat djur kan användas i ett terapeutiskt syfte. Vi vill därför belysa faktorer för välbefinnandet hos dessa patienter som får djurassisterad intervention som ett komplement i vården.

    Syfte: Syftet var att belysa faktorer för välbefinnandet hos patienter inom äldreomsorgen som får djurassisterad intervention som ett komplement i vården.

    Metod: I denna studie tillämpas en litteraturöversikt där elva vetenskapliga artiklar från 2008 till 2018 ligger till grund för resultatet. De vetenskapliga artiklarna som inkluderades var nationella eller internationella. Datainsamlingen har gjorts i tre olika databaser; CINAHL Complete, PsycINFO och PubMed.

    Resultat: Efter analys av resultatet framkom fyra faktorer för välbefinnandet; fysiska, psykiska, sociala och existentiella. Resultatet visade att djurassisterade interventioner kan ha positiva, negativa och/eller inga effekter överhuvudtaget på äldre personers välbefinnande. Denna typ av intervention kan fungera som ett komplement i vården främst vid behandling för främjande av psykiska symtom och social påverkan/interaktion.

    Diskussion: Patienter inom äldreomsorgen är en riskgrupp för nedsatt välbefinnande och där farmakologiska behandlingar är vanligt förekommande. Djurassisterad intervention kan ses som en icke farmakologisk behandlingsform, där välbefinnandet kan främjas ur ett holistiskt perspektiv för den äldre patienten i vården. Mer forskning krävs för hur djurassisterad intervention kan ersätta viss farmakologisk behandling. Callista Roys adaptionsmodell stödjer sjuksköterskans arbete för förståelse av patienters strategier för att anpassa sig efter miljön och påverka miljön på ett självhävdande sätt.

  • 45.
    Anna, Nygren
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Julia, Nygren
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Orsaker till föräldrars beslut att inte vaccinera sina barn: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 46.
    Ardelius Lindgren, Sally
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vasberg, Linnéa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Nurses’ experiences of caring for migrant patients: A qualitative interview study conducted in San José, Costa Rica2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 47.
    Arnsvik, Elin
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Malm, Jenny
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Anhörigas upplevelse av att stötta sin partner med en kurativ cancersjukdom: en litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag drabbas många av cancersjukdom men tack vare tidig upptäckt botas många. Under sjukdomstiden påverkas även patientens maka/make/partner av cancersjukdomen. Anhöriga som stöttar sin partner kan ha en ökad risk att drabbas av egna hälsorelaterade problem. 

    Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av att stötta en partner i kurativt skede av cancersjukdom. 

    Metod: Resultatet består av tolv vetenskapliga artiklar som analyserades och delades in i sju teman. Roys Adaptationsmodell har använts för att diskutera resultatet. Artiklarna samlades in via databaserna CINAHL och PUBMED med urvalet 2007-2017.  

    Resultat: Resultatet visade på att anhörigas behov blev åsidosatta under partnerns sjukdomstid.  Deras identitet påverkades då de anpassade tillvaron för att kunna fokusera på sin partners vård. Rollfördelningen i parrelationen förändrades och anhöriga fick ta mer ansvar. En för stor börda på de anhöriga kunde ha stor påverkan på deras hälsa men många anhöriga upplevde att de kom sin partner närmare under sjukdomstiden.                   

    Diskussion: De fyra anpassningslägena i Roys modell påverkar varandra och är svåra att separera. Detta visar på att det är viktigt att ha en helhetssyn på människan. Vi anser att det är viktigt att vården uppmärksammar anhörigas behov och situation och erbjuder stöd för att undvika framtida ohälsa.

  • 48.
    Arrak, Milad
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Madlool, Aya
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Äldres upplevelse av depression: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige har psykisk ohälsa ökat de senaste åren och ses därmed som en avde största folksjukdomarna. Det är framför allt diagnoser för depressionersom bidrar till ökningen av den psykiska ohälsan. I dag lider cirka 20 procentav alla äldre personer av psykisk ohälsa. Uppkomsten av depression hos äldrekan både ha biologiska och sociala faktorer. Det kan vara svårare att ställarätt diagnos hos äldre jämfört med yngre, eftersom äldre uppvisar depressionsymtom på ett annorlunda sätt.

  • 49.
    Asadi, Soudabeh
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans omvårdnad för att minska aggressivitet hos personer med demenssjukdom: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Demenssjukdom är en av de största framtida sjukdomarna. 30 procent av inlagda patienter över 65 år lider av demenssjukdom. Medellivslängden ökar eftersom gruppen äldre ökar, vilket medför att även antalet personer med demenssjukdom ökar för varje år. Beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD) är vanligt förekommande som en följd av demenssjukdom. Den sjuke visar ett beteende som är svårt att hantera för vårdgivare och det orsakar stor påverkan på den sjukes omgivning. Fysisk eller verbal aggressivitet inte ett helt ovanligt beteende hos dessa patienter. Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnad för att minska aggressivitet hos personer med demenssjukdom. I resultatet framkom ett huvudtema och fyra underteman för förebyggande av aggressivitet. Vårdmiljöns betydelse, betydelsen av sjuksköterskans kunskap, betydelsen av sjuksköterskans kommunikation och betydelsen av drabbades livshistoria var förutom huvudtemat Förebyggande av aggressivitet, de fyra teman som belystes i resultatet.

  • 50.
    Asgedom, Dina
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Bogale, Serkalem
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att vårda en person med HIV: Närståendes upplevelser2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: HIV är en kronisk sjukdom som drabbar människor i helavärlden. Sjukdomen är förknippad med skam, skuldkänslor och utsatthet. Både den sjuka personen och de närstående är fysiskt och psykiskt utsatta. Studier har visat att närstående till patienter med kronisk sjukdom blir åsidosatta. I dagens samhälle har det blivit vanligare att närstående vårdar – därmed är det viktigt att deras upplevelser beaktas för att de ska kunna erbjudas rätt stöd. Sjuksköterskan har ett ansvar att inkludera och stödja de närstående för att de ska kunna upprätthålla sin roll som vårdare. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att vårda en person med HIV. Metod: En litteraturöversikt som består av tio vetenskapliga artiklar används. Artiklarna genomsökts i tre olika databaser. Artiklarna är både kvalitativa och mixad metod. Innehållsanalys gjordes enligt Friberg. Resultat: I resultatet framkom olika kategorier och subkategorier; De närståendes känslor med subkategorierna Rädsla, Frustration, Hopp och hopplöshet samt Närståendes positiva upplevelser av att vårda; Konsekvenser för närstående som vårdar med subkategorierna Stress, Vårdbörda och ansvar samt stigmatisering. De övriga huvudkategorierna är Kunskap och brist på kunskap samt Stöd och brist på stöd. Diskussion: Resultatdiskussionen tar upp hur stigmat får olika konsekvenser för de närstående i samband med vårdandet av en person med HIV. Utgångspunkter tas framförallt ifrån Erikssons caritativa teori med fokus på begreppen hälsa och lidande. Även kunskap och brist på kunskap för de närstående är av central betydelse gällande sjukdomen. Detta diskuteras utifrån de närståendes förutsättningar för att vårda en person med HIV.

1234567 1 - 50 av 530
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf