Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 623
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Adolfsson Boman, Marianne
    et al.
    Eriksson, Inger
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Hverven, Mona
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Jansson, Anders
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Tambour, Torbjörn
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Att introducera likhetstecken i ett algebraiskt sammanhang för elever i årskurs 12013Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 10, s. 29-49Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln bygger på data från forsknings- och utvecklingsprojektet (FoU) ”Utveckling av matematiskt tänkande – expanderande uppgifter i nybörjarundervisningen” där lärare från Skärsätra skola tillsammans med forskare från Stockholms universitet genomförde ett undervisningsexperiment i syfte att introducera algebra i nybörjarundervisningen.

  • 2.
    Ageby, Cecilia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Hellerstedt, Cecilie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Pedagogers inställning till utagerande barn i förskolan2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 3.
    Ahlm, Sara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    ”Språkstimuleringen måste byggas in i vardagen”: Verksamhetsstöd på förskolan och i grundskolans tidigare år för barn och elever med tal- och språksvårigheter.2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka vilket verksamhetsstöd det finns för barn och elever med tal- och språksvårigheter på förskolan och i grundskolans tidigare år. Frågeställningarna handlar om hur en talpedagog arbetar för att stödja barn med tal- och språksvårigheter, hur ett barns svårigheter kartläggs samt hur barns tal och språk stimuleras under den dagliga verksamheten. Som forskningsmetod har jag använt mig av intervju och observation.

    Resultatet visar att det stöd barnen får av talpedagogen är genom olika övningar som valts ut för att stimulera deras tal och språk. Talpedagogen kartlägger även barnens svårigheter med hjälp av Hellqvists fonemtest med vilket hon får kunskap om vad barnet redan kan och vad det behöver öva på. Både på förskolan och i skolan bygger pedagogerna in språkstimuleringen i vardagen på ett naturligt sätt genom att oftast utgå från barnens egna intressen och kunskaper. Detta har visat sig på förskolan genom att pedagogerna främst låter barnen ge förslag på vad de vill göra och utgå från detta, medan lärarna i skolan anpassar material och arbetsböcker utefter elevernas kunskapsnivå.

  • 4.
    Ahlmark, Jenny
    Stockholms universitet. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Om jag får välja mitt eget stöd: Ungdomars upplevelser av skolans stöd i läsning och skrivning2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få kunskap om hur elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever skolans stöd i läsning och skrivning. Sex ungdomar mellan 12 och 20 år har intervjuats. Utsagorna har analyserats tematiskt med en fenomenologisk ansats. Resultatet visar att eleverna vill att lärarna ska lyssna och beakta deras åsikter gällande vilket stöd som de behöver, samt var, hur och när detta ska ges. Eleverna upplever skilda svårigheter i läsning och skrivning, vilket även kan resultera i problem gällande de teoretiska ämnena. Praktiska ämnen beskrivs däremot vara lätta och roliga. Att ha tillgång till läroböcker uppges vara viktig, eftersom dessa beskriver och konkretiserar ämnets innehåll. Vidare upplevs datorn kunna ge stöd för skrivandet. Att undervisningen anpassas inom den vanliga klassen föredras av eleverna, men samtidigt kan det även upplevas positivt att ha tillgång till stöd utanför klassrummet. Att ha kamrater, både bland de som befinner sig i liknande svårigheter och andra, beskrivs också vara viktigt. Sociala relationer och lärarnas kompetens bidrar till stor del gällande inställningen till skolan i allmänhet.  Om skolan anpassar organisationen och utvecklar undervisningen, ökar möjligheten till att kunna beakta varje elevs vilja. Det är också viktigt att olika etiska aspekter lyfts fram och diskuteras i skolan, exempelvis gällande lärarnas förhållningssätt gentemot eleverna. Elevernas röster kan ge oss viktig vägledning i arbetet mot en inkluderande skola, om vi bara tar oss tid att lyssna.

  • 5.
    Ahlström, Linda
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Man bygger lösningar efter de barn man har: En studie om några pedagogers arbetssätt kring inkluderande undervisningssituationer.2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det huvudsakliga syftet med min studie har varit att undersöka hur några pedagoger tolkar begreppet inkludering samt hur detta begrepp kan komma till uttryck i deras arbete. Data har samlats in genom fokusintervjuer med sex pedagoger från två arbetslag på en F-5 skola i Stockholm. Frågeställningen har handlat om pedagogernas syn på inkludering, vilka tankar de hade kring inkluderande undervisning samt vilka eventuella svårigheter de såg med att arbeta inkluderande. Det framkom genom studien att det rådde delade meningar mellan informanterna om vad ett inkluderande arbetssätt var. Det ena arbetslaget hävdade att det innebar att alla elever skulle befinna sig i klassrummet för att känna sig inkluderade medans det andra arbetslaget menade att det handlade om att eleven skulle känna att den var en del av sammanhanget, oavsett var den befann sig någonstans. Att arbeta inkluderande i undervisningen betydde för många av pedagogerna att eleverna skulle känna att de hade lyckats. Läxor och genomgångar av lektioner anpassades efter elevernas olika nivåer och till sin hjälp tog pedagogerna sig större friheter i sina egna arbetssätt. Pedagogerna använde sig av olika metoder för att arbeta inkluderande i undervisningen och svårigheter de såg med detta arbetssätt handlade om att lyckas hålla alla elever i arbete hela tiden och utmana dem så långt som möjligt. De fann även svårigheter med att finna balansen mellan de elever som behövde mycket hjälp och de elever som var mer självgående.

     

  • 6.
    Akbaryian, Hoda
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Kahlin, Sara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Traumatiserade barn från krig: -        En studie om vad två pedagoger och en psykolog berättar om sina möten med dessa barn2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete har vi valt att forska om krigets inverkan på barn vilket blev vår utgångspunkt till syftet. Syftet blev att undersöka vad två pedagoger och en psykolog berättar om krigets inverkan på traumatiserade barn från krig. Vi har i litteraturöversikten presenterat olika faktorer som kan påverka barnens utveckling som exempelvis trauma, posttraumatisk stress och kris. Vi har även valt att presentera olika pedagogiska och psykologiska metoder som visar på hur man kan bearbeta barnens traumatiska upplevelser. Vi valde att intervjua två lärare och en psykolog för att ta del av deras erfarenheter kring arbetet med traumatiserade barn från krig. Vi började med att läsa mycket litteratur om krigets påföljder och dess effekter för barnen. Sedan bestämde vi oss för att intervjua två pedagoger och en psykolog för att få en bild av verkligheten. Litteraturen stämde överens med praktiken men vi upptäckte en ny viktig aspekt som människor tidigare kan ha förbisett. Den nya viktiga aspekten visade sig vara pedagogers personliga behov i arbetet med traumatiserade barn. Pedagogerna går in i en nära personlig relation till barnen. Psykologen lägger tonvikt på det psykiska medan pedagogerna visar sina erfarenheter som bygger på ett pedagogiskt synsätt.

  • 7.
    Ala i´-Rosales, Shahla
    et al.
    University of North Texas.
    Roll-Pettersson, Lise
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    University Training for Behavior Analysts Specializing in Autism Interventions2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The growing number of children diagnosed with autism and the demand for evidence-based interventions has lead to an increase in the need for well-trained behavior analysts.  There are only a small handful of programs that are accredited by ABAI and have course sequences approved by the BACB.  Even fewer of these programs have formal institutional course approval for classes in autism.  The purpose of this paper is to describe a training summit that was held in September of 2009.  The purpose of the summit was to consider and discuss a wide range of issues involved in higher education and autism intervention and to produce a special volume of the European Journal of Behavior Analysis that would explore these issues.

  • 8.
    Ala í- Rosales, Shahla
    et al.
    University of North Texas.
    Roll-Pettersson, Lise
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Pinkelman, Sarah
    University of Oregon.
    Emerging Opportunities in Higher Education: Applied Behavior Analysis and Autism2010Ingår i: European Journal of Behavior Analysis, ISSN 1502-1149, Vol. 11, nr 2, s. 207-216Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

     

    The growing number of children diagnosed with autism and the recognized importance of evidence-based interventions has substantially increased the need for well-trained applied behavior analysts. Relative to public/consumer demand, there are very few higher education programs that are equipped to train behavior analysts specializing in autism. Worldwide, there are only a few programs accredited by Association for Behavior Analysis International (ABAI), that have course sequences approved by the Behavior Analysis Certification Board (BACB), and have formal institutional course approval for classes in autism and behavior analysis. The purpose of this paper is to introduce a series of expert commentary on the context, content and systems required to build quality higher education programs in autism and applied behavior analysis. Together the articles in this special section of the European Journal of Applied Behavior Analysis form a resource for faculty and university administrators interested in the development of innovative and socially relevant training programs in higher education.

  • 9.
    Aldskogius, Suzanne
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Persson, Katja
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Play Time/Social Time: ett sätt att främja inkludering i svensk förskola?2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att barn i behov av särskilt stöd inte deltar i lek med kamrater i samma utsträckning som sina kamrater och därmed riskerar att missa viktiga delar i sin utveckling såsom samspel och delaktighet. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheter och hinder med det evidensbaserade materialet Play Time/social Time som metod för att utveckla sociala färdigheter och samspel i lek hos barn i behov av särskilt stöd och deras kamrater. Studien belyser ett sociokulturellt perspektiv där lärande och utveckling sker genom samspel med andra. Det empiriska materialet har samlats in genom fyra observationer på två förskoleavdelningar och fem fokussamtal med två förskollärare. Ett framträdande resultat visar att förskollärarna ser positivt på att använda sig av ett evidensbaserat material för att träna lek och samspel med barnen då de kan se att det skulle gagna alla barn på flera plan. Att synliggöra leken och lekfärdigheter för både barn och pedagoger som en demokratisk rättighet i förskolans verksamhet ses också som en vinst med programmet. Ett dilemma deltagarna uppmärksammar handlar bland annat om hur kamrater kan motiveras att vara rollmodeller i leken. Diskussionens tyngdpunkt ligger i resultatets synliggörande av miljöns betydelse för sociala möten och kamraternas roll i programmet.

  • 10.
    Aldskogius, Suzanne
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Persson, Katja
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Play Time/Social Time: Ett sätt att främja inkludering i svensk förskola?2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 11.
    Allodi,
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Amnå,
    Eriksson,
    Johansson,
    Theodorsson,
    Munck,
    Zetterberg,
    Ekman,
    Ungas demokratiskolor i internationell belysning2007Ingår i: Resultatdialog, forskning inom utbildningsvetenskap, Vetenskapsrådet , 2007, s. 7-13Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Allodi, Mara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Specialpedagogiska insatser internationellt och i det svenska utbildningssystemet2017Ingår i: Dyslexi, ISSN 1401-2480, Vol. 1, s. 6-10Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Tillsammans med studenter i mastersprogrammet genomfördes en analys av specialpedagogiskt stöd i några utbildningssystem som var möjliga att jämföra med det svenska systemet och som verkade framgångsrika eller åtminstone intressanta. Från en jämförelse av dessa olika modeller identifieras några komponenter som jag föreslår att vi skulle inspireras av för att kunna genomföra mer effektiva specialpedagogiska insatser i det svenska skolsystemet. En undersökning av vad som görs i andra sammanhang kan göra det tydligare för oss vad det är som saknas i specialpedagogisk praxis och ge indikationer om vilka uppfattningar som ligger bakom dessa val.

  • 13.
    Allodi Westling, Mara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Byråkrati, marknad eller lotteri?: Organisation och styrning av utbildning: effekter och risker för specialpedagogiska verksamheter2009Ingår i: Offentlig sektor och komplexitet: Om hantering av mål, strategier och professioner / [ed] Petra Adolfsson och Rolf Solli, Lund: Studentlitteratur , 2009, s. 199-225Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Allodi Westling, Mara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Emerging themes in the meeting between teachers and parents: when the children have special needs disabilites or are at risk2011Ingår i: Educazione familiare e servizi per l'infanzia: Education familiale et services pour l'enfance. XIII Congresso Internazionale. Firenze, 17-19 novembre 2010 / [ed] Catarsi, Enzo; Pourtois, Jean Pierre, Firenze: Firenze University Press , 2011, s. 99-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Relations characterised by collaboration and alliance between staff and parents of children with particular needs, experiencing developmental challenges or disabilities are necessary conditions of a favourable educational situation. Several studies testimony the protective role of positive educational experiences for children at risk, but the educational experiences of these children are not always satisfactory and propitious for their future development. Studies on the experiences of the meetings between parents and educational staff describe which difficulties may arise in the form of conflicts, communication problems, loss of trust and reciprocal devaluation and critique. The meetings between families and the services are not just personal encounters; they are also influenced by the characteristics and structures of the surrounding educational context. The themes emerging from several studies can be related for instance to the fight for the support and the resources, and to the definition of the child’s needs, potential and of what is the best for the child. The analysis and reflection on these themes and their motives should help the teachers to understand and prevent these risks, changing the responses to the parents adequately.

  • 15.
    Allodi Westling, Mara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Goals and values in school: A model developed for describing, evaluating and changing the social climate of learning environments2010Ingår i: Social Psychology of Education, ISSN 1381-2890, E-ISSN 1573-1928, Vol. 13, nr 2, s. 207-235Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper defines a broad model of the psychosocial climate in educational settings. The model was developed from a general theory of learning environments, on a theory of human values and on empirical studies of children's evaluations of their schools. The contents of the model are creativity, stimulation, achievement, self-efficacy, creativity, safety, control, helpfulness, participation, responsibility and influence; they are hypothesised to be structured in a circular model. The contents are defined and related to existing theories and research in education, special education, educational psychology and sociology, on the basis of reviews of literature. The model underlies the Goals, Attitudes and Values in School questionnaire, developed to assess the characteristics ofeducational settings. The model can be a practical tool in understanding and appreciating differences between learning environments in research and assessment and it could represent a guideline for interventions aimed to analyse and improve the social climate of learning environments.

  • 16.
    Allodi Westling, Mara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Lärarens val: att göra motstånd mot en förtryckande organisation eller mot elever som inte passar in2010Ingår i: Pedagogik som motstånd / [ed] Gunilla Alba & Ylva Wibaeus, Stockholm: Svenska Korczaksällskapet , 2010, 1, s. 77-84Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att få möjlighet att utbilda sig är en grundläggande mänsklig rättighet. Skolan ska bidra till att barnets personlighet samt fysiska och mentala förmågor utvecklas till dess fulla potential. Men när är skolan verkligen en rättighet och när blir den i stället en belastning för barnet? Kapitlet analyserar villkoren för att utbildningen ska upplevas som en rättighet av alla elever och hinder som finns på vägen dit, samt reflekterar kring vad det kan innebära för lärarna att välja att ta ansvar för sina elever.

  • 17.
    Allodi Westling, Mara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Perché dare voce alle esperienze dei bambini a scuola e perché no: Motivi e sfide per la ricerca pedagogica2009Ingår i: Infanzia Rivista di studi ed esperienze sull'educazione 0-6, ISSN 0390-2420, Vol. 1, nr 4, s. 269-272Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [it]

    L'ascolto e l'osservazione delle esperienze dei bambini è uno dei motivi che caratterizzano la ricerca pedagogica, ma nella pratica bisogna affrontare anche sfide e difficoltà a cui è bene essere preparati e su cui è opportuno riflettere.

  • 18.
    Allodi Westling, Mara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Stoccolma: dove la questione dei bambini non è solo una questione privata2011Ingår i: Infanzia, ISSN 0390-2420, nr 5, s. 371-372Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [it]

    In Svezia, ancor oggi, persiste un sistema di Welfare che dedica molte risorse alle politiche per l'infanzia e al sostegno delle famiglie. Ció si traduce sia sul piano politico, sia su quello della produzione culturale, consolidando un diffuso atteggiamento di tutela e cura dei minori, ampiamente dimostrato nella dimensione quotidiana.

  • 19.
    Allodi Westling, Mara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Temi emergenti negli incontri tra genitori e personale nel contesto educativo svedese2011Ingår i: Educazione familiare e servizi per l'infanzia: Education familiale et services pour l'enfance.  XIII Congresso Internazionale. Firenze, 17-19 novembre 2010 / [ed] di Catarsi Enzo, Pourtois Jean Pierre, Firenze (Italia): Firenze University Press , 2011, s. 237-242Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [it]

    In questo testo vengono presentate riflessioni sui rapporti tra genitori ed educatori e sui programmi di prevenzione per genitori, sulla base di studi condotti personalmente, di studi di colleghi e su sintesi e ricerche compiute da enti nazionali svedesi, valutazioni di ricerche e rapporti di commissioni parlamentari

  • 20.
    Allodi Westling, Mara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    The experiences of mental health and well-being of Swedish children and youth with a focus on educational situations: Some results and reflections from a review of qualitative studies2010Ingår i: Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa: Program & abstracts 12-14 april 2010, Stockholm: Kungliga vetenskapsakademien , 2010, s. 17-18Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The practice of including in reviews people’s experiences and perceptions, which are collected with non-experimental and qualitative studies, has been developed recently in the field of mental health studies. These approaches and methodologies have inspired the review of research on Swedish children and adolescents experiences of mental health and well being, with a focus on their educational situation, that was conducted as a part of a systematic review of research on School Learning and Mental health, performed by appointment of the Royal Academy of Sciences. The aim of the review was to gather testimonies that can give indications of the experiences of mental health and well being in this specific context. The results from the studies that were relevant for the aims of the review are structured in four themes: general views, protective factors, risk factors, individual factors. They are presented in a narrative synthesis, giving a particular weight to the direct and indirect report of children’s and adolescents’ own views. The adolescents defined mental health as emotional experiences, seen both as internal feelings and as relational feelings. Family, friends and educational environments as social and physical environments were perceived as determinants of mental health. A great number of feelings were related to school, both related to satisfaction and pain, in particular when the school attendance is presented as an obligation. Harassment and rejection at school, performance stress, worries about grades and future prospects could be threats against self-worth and self-esteem, while teachers that do not care could generate negative experiences. Various kind of stress could be described and various strategies to resist stressful situations: for instance emotional support, safety and involvement. The educational environments can be an arena for social, cognitive and emotional experiences, relationships and accomplishments that are enriching the individuals and increase their well being. General structural characteristics of the educational environments may also affect well being in different directions: performance, evaluation and feedback, freedom of choice and responsibility for the future may be perceived as a burden. The following reflections can be made: the experiences of children and adolescents change when they grow older, go through developmental processes and encounter different educational situations; the studies reporting views of younger children on the matters of this review were less well represented; the negative experiences may be expressed in rather cautious and non dramatic terms by younger children; there are unique contribution of the review of qualitative studies, but also several interesting correspondences with the results of the review of quantitative studies.

  • 21.
    Allodi Westling, Mara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    The meaning of social climate of learning environments: some reasons why we do not care enough about it.2010Ingår i: Learning Environments Research, ISSN 1387-1579, E-ISSN 1573-1855, Vol. 13, nr 2, s. 89-104Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to analyse reasons underlying the neglect of social climate in education. It discusses the relevance of the concept of social climate in learning environments: presenting evidence of its effects; its importance in special needs and inclusive education; presenting existing differences between settings; discussing the contribution of social climate to teachers’ professional autonomy. The arguments support the view that social climate is an essential factor in educational processes and make incomprehensible the scarce attention reserved to it in educational policy, research and teacher programs. Indications of neglect in the Swedish context are presented. The resistance towards the concept of social climate is related to a) dualistic and hierarchic views; b) characteristics of bureaucratic systems; c) reductionist interpretations; d) difficulties in handling and evaluating social values and goals; e) post-modern criticism of scientific knowledge and psychology. Implications for counteracting reductive interpretations and meeting resistance and criticism are discussed.

  • 22.
    Allodi Westling, Mara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Vad gör skolan för utsatta barn?2010Ingår i: Se de tidiga tecknen: Forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola, Stockholm: Elanders AB , 2010, s. 101-121Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Allodi Westling, Mara
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Fischbein, Siv
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Job engagement and perceptions of work environment in Swedish junior-high school teachers2009Ingår i: Theory construction and multivariate analysis: Applications of Facet approach, Bar-Ilan University: FTA Publications , 2009, s. 231-241Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Allodi Westling, Mara
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Fischbein, Siv
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Organisational characteristics of educational environments: the contribution of teachers' assessment2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to explore the organisational characteristics of educational environments, to identify typologies of work environments and to investigate the relationships between the type of work environment and the school’s functioning.

    The Swedish version of the Organizational Checkup survey (Leiter & Maslach, 2000) is a general and expanded version of the Maslach burnout inventory. This study analyses the 16 items concerning Energy, Involvement and Accomplishment (Relation to work) and 29 items concerning Workload, Control, Reward, Community, Fairness and Values (Fields of work).

    The sample consists of 749 Swedish high school teachers from a stratified selection of 31 schools.

    The means of the answers from teachers from the same school were dichotomized and analysed with POSAC (Partial Order Scalogram Analyses). The polarizing variables contributing to the identification of four main profiles are Reward and Workload.

    The answers are also analysed with a SEM (Structural Equation Modelling) approach.

    The results show that there are differences in the work environment of teachers and that the variables from the Organizational Checkup survey that contribute most to these differences are Workload and Reward. The results are discussed in relation to the effort-reward imbalance theory. The results can contribute to a better understanding of significant differences in school’s organisational functioning, as they are perceived by the teachers, and they can be employed in planning adequate interventions.

  • 25.
    Allodi Westling, Mara
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Zappaterra, Tamara
    Users' needs on play for children with disabilities2017Ingår i: Handicap, Reconnaissance et “Vivreensemble” [Recognition and “Community living”]: Diversité des pratiques et pluralité des valeurs Disability [Diversity of practices and plurality of values], European Society for Disability Research , 2017, s. 10-10Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The COST Action ”LUDI-Play for Children with Disabilities” is devoted to the enhancement of play for children with disabilities. In order to develop policies, practices and professional training on the topic of play for children with disabilities, it is necessary to take account of the users’ needs. Aim. The aim of the study is to investigate the users’ needs on play for children with disabilities. Method. Surveys directed to disability associations and parents, developed by the COST Action ”LUDI-Play for Children with Disabilities” were distributed to 31 coordinators and translated into 23 languages. 75 answers were collected from association in 24 countries and 129 from parents in 26 countries. Results from Associations. Play for play sake is important and essential for a wide range of reasons. Play conduces to an array of positive outcome for the child, even if it is experienced as a free activity without specific objectives. Results from parents. Play is an activity that fulfil essential needs for the child. The child’s needs were to have friends and peers, adapted and specialized toys, a knowledgeable adult; improved skills necessary to play; accessible outdoor environments; available time; societal attitudes, policy and resources. The children’s experiences of play were reported. Play is an engaging activity in which the children observe, communicate, share and experience participation. Play means positive emotions as joy, happiness, relax, excitement and fun. The children experience agency when they play. The children wanted to play for more time, to have more options, adaptions, and to overcome barriers.

  • 26.
    Almroth, Jessica
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Knuts, Anette
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    ”Man måste kriga för att få bra betyg”: -En kvalitativ studie om elever i läs- och skrivsvårigheter och deras upplevelser av betygsystemet i Lgr11 med fokus på ämnet svenska2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 60 poäng / 90 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den svenska skolan har genom historien haft flera olika betygssystem. 1994 infördes mål- och kriterierelaterade betyg och 2011 fick Sverige en ny läroplan Lgr11. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever, vilka är i läs- och skrivsvårigheter, i årskurs 6-9 upplever kunskapskraven, bedömningsprocess och betygssättning enligt Lgr11 i ämnet svenska. Arbetet byggdes på fokusgruppsintervjuer med totalt 15 elever, verksamma vid en grundskola i Mellansverige våren 2016.  

    Studien har en fenomenologisk ansats där vi genom halvstrukturerade fokusgruppintervjuer ville ta reda på hur elever i läs- och skrivsvårigheter upplevde kunskapskraven samt bedömningsprocessen enligt Lgr11. De teoretiska perspektiv som har använts för att analysera vårt empiriska material är Husserls livsvärldsteori, det situerade perspektivet på lärande och bedömning samt det relationella perspektivet på specialpedagogik. Resultatet visar att eleverna upplever att betyget är viktigt för sin framtid och de ser det som ett kvitto på sitt lärande. Vidare lägger eleverna det största ansvaret för sitt betyg på sig själva och de upplever nuvarande betygsystem som svårt att förstå. Vi ser också att de uttrycker en osäkerhet kring vilka kunskaper som bedöms i skolan. Eleverna ger också uttryck för upplevelser av oro, besvikelse, stress, uppgivenhet, vanmakt, ilska, osmarthet och glädje. Vår tolkning av resultatet är att eleverna upplever att lärarnas bedömningspraktik och läroplanens kunskapskrav kan utgöra hinder för dem i sin strävan att nå ett högre betyg.

  • 27.
    Al-Naib, Zahra
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Blomgren, Jessica
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Hagström, Tåve
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    "Närmare varandra": - hur den fysiska lärmiljön kan främja delaktighet och acceptans2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utformandet av våra klassrum och fysiska lärmiljöer har i stort sett varit detsamma i flera hundra år, trots att villkoren och syftet med undervisningen har förändrats. För att “en skola för alla” verkligen ska kunna tillgodose allas rätt till likvärdig utbildning måste delaktigheten öka i den pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljön. Denna studie tar till vara specialpedagogikens tvärvetenskapliga ambitioner och har för avsikt att få en ökad förståelse för hur vi i skolan kan ändra de traditionella klassrummen och göra dem mer inkluderande. Vi lutar oss också mot Vygotskij och den sociokulturella teorin samt det relationella perspektivet. Studien kommer att svara på hur elever och lärare upplever att deras klassrum främjar delaktighet och vad det har för betydelse. I detta arbete har vi i forskning samt med en etnografiskt inspirerad forskningsansats undersökt hur alternativa fysiska lärmiljöer kan främja ökad delaktighet. Vi presenterar forskning kring delaktighet och lärmiljöer, och lyfter de hinder och framgångsfaktorer som framkommer där. Vi har tolkat observationer, fokusgruppssamtal och enskilda intervjuer. I våra resultat blev tre teman tydliga: Samspel, gemenskap och relationer; Arbetsro och motivation samt Acceptans av olikheter. Alla teman leder till begreppet delaktighet, varav det sista temat är det med störst specialpedagogisk relevans. Resultaten bekräftar att de elever och lärare som hade tillgång till ett klassrum med alternativ lärmiljö upplever att detta främjar delaktigheten, både den pedagogiska och den sociala. De alternativa fysiska lärmiljöerna är mer flexibla och inkluderande och erbjuder eleverna anpassningar utan att dessa blir utmärkande. Vidare framkommer att lärarna reflekterar mer över sin undervisning och sitt ledarskap i dessa miljöer, samt att de alternativa lärmiljöerna generellt bidrar till en känsla av arbetsro, kreativitet, sammanhållning och acceptans för olikheter, samt att man kommer närmare varandra på olika plan.

  • 28.
    Anderbalk, Elin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    En förskola för alla barn: Förutsättningar för en lyckad integrering2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om integrering av barn i behov av särskilt stöd och vilka förutsättningar som är viktiga för att integreringen ska bli lyckad. Syftet med arbetet var att genom litteraturstudier och intervjuer med verksamma pedagoger ta reda på några viktiga förutsättningar som påverkar själva integreringen. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer där fyra pedagoger med olika lång erfarenhet deltog. Resultatet av arbetet visar på att en viktig förutsättning för en lyckad integrering är pedagogers förhållningssätt och attityder till barn i behov av särskilt stöd men även för integreringen i stort. Vidare framkom även vikten av stöd från ledningen, betydelsen av handledning i arbetet, behovet av en extra resurs och ett gott samarbete med föräldrarna.

  • 29.
    Andersson, Anne
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen. Stockholms universitet.
    Stenberg, Malin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen. Stockholms universitet.
    Att anpassa undervisningen efter individens förutsättningar och behov: en studie om individualisering och individanpassning2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med denna studie är att lyfta fram hur specialpedagoger och klasslärare arbetar med individualisering och individanpassning för alla elever och tydliggöra vilka strategier yrkesgrupperna använder sig av för att individualisera och individanpassa. I Lpo 94 står det att: ”Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov” (s.4). Genom att ha gjort sju kvalitativa intervjuer, med fyra specialpedagoger och tre klasslärare, och studerat olika författares teorier om individualisering har vi försökt att se över goda strategier i att individualisera och även problematiserat dem. Goda strategier som framkom var bland annat att arbeta multisensoriskt, se över elevens styrkor samt att ha tillgång och använda sig av rätt hjälpmedel. Genom ledande frågor har vi undersökt ifall författarnas teorier förekommer i pedagogernas arbete, vilket de gjort i olika former. Resultat visar på att individualisering ger möjligheten att nå alla elever, men att denna möjlighet påverkas av bland annat gruppstorlek, ekonomi och tid. Vi ville också se ifall det finns resurser för att individualisera för alla elever i den kommunala skolan eller om det behövs specifika skolor för exempelvis elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Utifrån denna studie kom vi fram till att resurserna finns, men att det handlar om att förvalta dem rätt.

  • 30.
    Andersson, Fia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Det osynliga har blivit synligt - att bringa klarhet2010Ingår i: Etik i specialpedagogisk verksamhet / [ed] Rolf Helldin, Birgitta Sahlin, Lund: Studentlitteratur , 2010, 1, s. 175-188Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 31.
    Andersson, Fia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Berthén, Diana
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Challenging assessing practice in schools for students with intellectual disabilities2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 32.
    Andersson, Fia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Berthén, Diana
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Collective Remembering - Möjlighet till synliggörande av en förändrad bedömningspraktik2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 33.
    Andersson, Fia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Berthén, Diana
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Creating demanding and challenging literacy practices for children with intellectual disability - in a participatory approach.2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 34.
    Andersson, Fia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Berthén, Diana
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Från kollektivt till självständigt skrivande2017Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Andersson, Fia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Berthén, Diana
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Kollegialt arbete som drivkraft för professionsutveckling2016Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Andersson, Fia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Berthén, Diana
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Strukturerad skrivundervisning i gymnasiesärskolan2016Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Andersson, Fia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Berthén, Diana
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Finnset, Torgunn
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Höstfält, Gabriella
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Formativt bedömningsarbete i grundsärskolan2015Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Andersson, Fia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Höstfält, Gabriella
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Kollegialt lärande och professionell kunskapsutveckling2015Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Andersson, Fia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Rivera, Trinidad
    Längby-Grubb, Kristina
    Barn och elever med funktionsnedsättning och utländsk bakgrund: Mångfaldsfrågor och specialpedagogik2008Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 40.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Lörner, Pernilla
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Åtta kommunala verksamhetschefers upplevelser av specialpedagogens uppdrag.: En fenomenologisk intervjustudie.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 60 poäng / 90 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 41.
    Andersson, Karolin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Biström, Jenny
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Inkluderande arbetssätt för elever med utvecklingsstörning: Lärares uppfattningar om en skola för alla2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 42.
    Andersson, Sofi
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Josefsson, Cecilia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    "Grundsärskolan - vad är det?": Lärares erfarenheter av och förhållningssätt till samverkan mellan elever från skolformerna grundsärskola och grundskola2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 43.
    Andersson, Yvonne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Att möta elevens behov med anpassad undervisning i ämnet matematik: - En intervjustudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 44.
    Arnberg, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Pierre, Iréne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Grundskola eller särskola?: En undersökning om att välja skolform för barn med funktionsnedsättning2009Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

    Syftet med vår studie har varit att belysa hur föräldrar till barn med funktionsnedsättning som mottagits i särskolan resonerar kring val av skolform. Vi ville undersöka hur val av skolform kan gå till och vad som kan avgöra ett skolformsval. Vi ville också få insikt i om föräldrarna upplevde att de har/hade ett val och om valet fått några konsekvenser. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med föräldrar till barn med funktionsnedsättning som är mottagna i grundsärskolan.

     

    Vi har intervjuat föräldrar till tre barn. Genom intervjuerna fick vi ta del av gripande levnadsberättelser där föräldrarna kämpat för att deras barn ska få det stöd i skolan som de enligt lag har rätt till. Intervjuerna visade att föräldrarna upplever att val av skolform egentligen inte är/var ett val. Föräldrarna är oroliga för att deras barn inte ska få tillräckligt stöd om de går kvar i grundskolan. Det är i slutändan resurserna som avgör vilken skolform föräldrarna upplever sig kunna välja. Några föräldrar har haft sina barn i grundskolan under flertalet år och de upplever att deras barn inte fått sina behov tillgodosedda i grundskolan och att det har varit huvudanledningen till att föräldrarna valt grundsärskolan. Några föräldrar upplever att när deras barn börjar grundsärskolan finns det inte heller där tillräckligt med resurser. Alla föräldrar upplever att valet är/ har varit jobbigt.

     

  • 45.
    Arnesén, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Pedagogers professionella språk2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet är att undersöka och reflektera kring pedagogers språk i arbetet med utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner, pedagoger emellan samt mellan pedagoger och föräldrar. Efter en litteraturgenomgång som fokuserar diskurser, språk och yrkesspråk presenteras resultatet av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer gjorda med pedagoger, yrkesverksamma i förskolan och grundskolan.

    Över etthundraåttio tusen pedagoger arbetar med barn och elever i Sverige. Har pedagoger i förskola och skola ett fungerande språk? Finns behovet av ett yrkesspråk? Ur specialpedagogiskt perspektiv beskrivs språket som ett viktigt redskap. Det har en avgörande roll för människans förståelse för vad som sker och för den roll hon får i samspel med andra. De intervjuade pedagogerna förmedlar hur språket i förskolan och skolan utvecklats under de senaste åren. Ord som värdegrund, didaktik och stereotypa könsroller har förändrat både terminologi och perspektiv.

    Resultatet visar att pedagogiskt språk framför allt handlar om tydlighet. Pedagogiskt språk används i samtal med kollegor och föräldrar, vid upprättande av dokument samt vid resursansökningar. De intervjuade pedagogerna beskriver att högskolekompetens leder till såväl pedagogiska kunskaper som pedagogiskt språk. I samtal med kollegor strävar de flesta pedagogerna efter att använda ett pedagogiskt språk men i utvecklingssamtalen sker ofta en anpassning till föräldrarnas språk.

    Resultatet antyder att utvecklingssamtalsunderlagens utformning påverkar pedagogers språkbruk. De intervjuade pedagogerna presenterar olika samtalsunderlag vars utformning varierar i hög grad. Det rör sig om allt från korta stolpord, via välformulerade lägesbeskrivningar till webbaserade färdigformulerade meningar. Många verksamheters IUP har standardiserats vilket gjort dem mer opersonliga men samtidigt mer rättvisa.

    Dagens förskollärare och lärare, och även specialpedagoger och speciallärare, består av en heterogen lärarkår med stora skillnader beträffande kunskap, erfarenhet och språk. En metod för att nå varandra i snår av individuella tolkningar och värderingar kan vara att skapa ett gemensamt språk. Framför allt i samtal om barn och elever i behov av särskilt stöd kan språket komma att ha en avgörande betydelse.

  • 46.
    Arvidsson, Anne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Inkludering - Vem du än är, var du än bor?: Framgångsfaktorer för inkludering av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka framgångsfaktorerna och förutsättningarna är för att kunna undervisa elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

    Frågeställningarna var:

    Vilken kompetens inom området neuropsykiatri anser lärarna att det finns i skolan? Vilka anpassningar anser de intervjuade lärarna behövs för att inkludering ska kunna fungera? Vilket stöd anser lärarna att de behöver för att lyckas med inkludering av barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? På vilket sätt kan undervisningsmiljön för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar skilja sig åt i de undersökta skolorna?

    I studien användes kvalitativ metod i form av intervjuer med olika pedagoger. Genom att besöka flera olika skolor i olika kommuner hoppades jag kunna se likheter och/eller skillnader vad gällde undervisningssätt och förutsättningar att inkludera elever med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar).

    Resultatet visade att samtliga pedagoger var överens om att struktur var viktigt för alla elever och särskilt för elever med NPF. De ansåg att det var av stor vikt att läraren kom väl förberedd till lektionerna och förmedlade tydligt hur dagen skulle komma att se ut för eleverna. De intervjuade pedagogerna hade den inställningen att inkludering var eftersträvansvärt men att det krävdes kunskap och resurser för att lyckas.

  • 47.
    Arvidsson, Anne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Samarbete mellan hem och skola kring barn i behov av särskilt stöd: Föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar berättar om sina erfarenheter av samarbete med skolan2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 60 poäng / 90 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 48.
    Arvidsson, Lena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Dahlberg Nylund, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Han går mest omkring och stör: En textanalys av ansökningar om särskilt stöd2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Kravet på dokumentation av elever har ökat starkt sedan den målstyrda skolan infördes. Skolorna ska skriva individuella planer för varje elev samt åtgärdsprogram för elever som är i behov av särskilt stöd. Konkurrens mellan skolor om resurser gör att rektor kan känna sig tvungen att problematisera elevens tillkortakommanden ytterligare då skolan ansöker om särskilt stöd.

    Litteraturgenomgången visar att behovet av att skriva om elever som faller utanför vad samhället för varje tid ansett normalt, har funnits alltsedan folkskolan startade. Elever som inte kunde följa med i skolan eller hade ett avvikande beteende särskiljdes, exkluderades, och blev placerade i hjälpklasser eller på institutioner. Idag har vi en skola för alla och inkludering är ett honnörsord. Trots det fortsätter skolorna skriva att många elevers behov bäst tillgodoses i exkluderande grupper, särskolor eller specialskolor.

    Studien är en textanalys som beskriver och analyserar ansökningar om särskilt stöd som en rektor på en skola skrivit. Den belyser hur elever kan dokumenteras i dagens skola och vilken retorik som används när en skola skriver om elever i behov av särskilt stöd.

    I de tolv texter som analyserats anses elever som har koncentrationssvårigheter vara det främsta skälet till att rektor ansöker om särskilt stöd. Det är eleverna som är bärare av problemen och stödet som söks är ekonomiska extramedel för att kunna anställa assistenter. Inte i något fall återfinns problemen på grupp- eller organisationsnivå.

    I diskussionen tas koncentrationssvårigheter och diagnosers eventuella värde upp samt ges förslag på vad skolan kan göra med de extra resurserna.

    Förhoppningen är att studien ytterligare kan belysa sättet att tala och skriva om elever i skolan, och därmed bidra till diskussionen om vad det ökande skrivandet och dokumenterandet av elever kan innebära på sikt.

  • 49.
    Assarson, Inger
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Ahlberg, Ann
    Göteborgs universitet.
    Andreasson, Ingela
    Göteborgs universitet.
    Ohlsson, Lisbeth
    Malmö Högskola.
    Skolvardagens komplexitet : En studie av värdegrundsarbetet i skolans praktik2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna skrift bygger på en forskningsrapport från en studie som genomfördes under våren 2010 på uppdrag av Skolverket. Den utgör en del i ett stör‐re projekt för att stärka skolors arbete med värdegrunden. Studien fokuse‐rar de processer som ligger till grund för hur skolledning, lärare, föräldrar och elever bildar mening i de värden som utgör skolans värdegrund och hur arbetet med den gestaltar sig i några skolors verksamhet. I dessa processer tas grundläggande värderingar inte för givna utan blir föremål för förhand‐ling och omförhandling i relation till den dagliga verksamheten. En sådan förståelse av värdegrundsarbetet kan peka på möjligheter, men också visa på hotbilder i skapandet av en lärmiljö som motverkar kränkningar och marginalisering.

  • 50.
    Aust, Christina
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Tallkvist, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Idrott för barn och ungdomar med funktionsnedsättning2008Studentuppsats
1234567 1 - 50 av 623
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf