Digitala Vetenskapliga Arkivet

Change search
Refine search result
1 - 24 of 24
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Berkesand, Peter
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Horgby, Björn
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Glimtar från Tannefors1999Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    Berättelserna i boken bygger på en intervjuundersökning gjord 1994. Tanken är att försöka visa några Tanneforsbors liv – från barndom till vuxenliv. Intervjuerna är mycket personliga ohc i en del fall mycket rörande men även roliga. Boken är ett tidsdokument från några Tanneforsbor som öppet berättar om sina liv.

  • 2.
    Berkesand, Peter
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nilsson, HansLinköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Linköpingsbygden: Hembygdsföreningar berättar2004Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Linköpingsområdet finns ett 25-tal hembygdsföreningar. Av dessa medverkar ungefär hälften i denna gemensamma bok. Vi har valt att kalla boken för Linköpingsbygden, ett namn som visserligen använts tidigare, men som ger en bild av vad som avhandlas i boken. I det här sammanhanget har vi kompletterat med en undertitel: Hembygdsföreningar berättar. En titt i innehållsförteckningen vias på det breda område hembygdsföreningarna verkar inom. De medverkande föreningarna representerar några av de miljöer som finns i Linköpings kommun, skogsbygd, slättbygd och stadsmiljö.

  • 3.
    Billeson, Göran
    et al.
    Östgöta Correspondenten.
    Elfström, Gunnar
    Linköpings Kommun, Gamla Linköping.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Från sockerbruk till high tech: personer som förändrat bilden av Linköping2008Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här boken handlar om ideer som blivit verklighet. En viktig aspekt i sammanhanget är själva entreprenörskapet, det vill säga den starka viljan att skapa något nytt. För framgång krävs också goda kontakter och kunniga medarbetare och en smula tur. De personer vi möter i boken har ofta sina motsvarigheter på andra håll i landet. Vi möter typer som uppkomlingen Markurell i Wadköping, litterärt skildrad av Hjalmar Bergman, eller bankdirektören A.P. Rosell, som Vilhelm Moberg skrivit om. De mer sentida entreprenörerna har kanske inte samma litterära glans, men har ändå varit väl så betydelsefulla.

    Vad kännetecknar då våra entreprenörer? Vi kan konstatera att entreprenören inte bara är en företagare vilken som helst. Entreprenören kopplar vi nog hellre samman med egenskaper som finansiellt risktagandeoch innovatörskap. En entreprenör är en person som kan genomföra nya kombinationer av något som redan existerar. Han/hon har förmågan att tolerera osäkerhet, har ett stort självförtroende, en vilja att skapa någoteget liksom ett stort mått av skaparglädje samt en smula intuition. Våra exempel i den här boken är tagna ur Linköpings rika företagshistoria från de senaste 150 åren. Vi hoppas att vi skapat en lättläst historiebok som manockså kan lära sig en del av.

  • 4.
    Drangert, Jan-Olof
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Clark Nelson, Marie
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Why Did They Become Pipe-Bound Cities?: Early Water and Sewerage Alternatives in Swedish Cities2002In: Public Works Management & Policy, ISSN 1087-724X, E-ISSN 1552-7549, Vol. 6, no 3, p. 172-172-185Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    For decades and even centuries, Swedish towns, prompted by the need for clean water, haddiscussedpotential water systems. Some towns haddevelopedplans, but it was first in the secondhalf of the 19th century that the gradual conversion was made to pipe-boundsystems for water andsanitation. Not until 1863, after towns hadgainedthe authority to collect taxes, borrow money, lay pipes through private compounds, and monitor the urban environment, did infrastructure development become the task of local government. Cholera epidemics and fire protection (and thus lower insurance fees) were among the factors motivating the town councils andproperty owners. Especially from 1875 on, the hygienic value of water was also emphasizedin the effort to enforce public health legislation. Pipes for the systems were importedanddesigns emulated.

  • 5.
    Elfström, Gunnar
    et al.
    Linköpings Kommun, Gamla Linköping.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Fromholtz Linköping2008Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Linköpingsfotografen Folke Fromholtz startade sin yrkesbana som springpojke hos Lagerströms potatisaffär men blev senare anställd hos Arthur Möllman, en känd fotograf i staden. Den egna fotoverksamheten påbörjades första halvan av 1920-talet i en fastighet på Klostergatan 39 (vid nuvarande Bastuplan). Fotofirman flyttade till den nya butiken på Trädgårdstorget när fastigheten stod färdig 1936. Den unge Fromholtz åkte vid sidan av arbetet i affären ofta ut för att fotografera, till exempel vid invigningar av nya affärer, högtidsdagar och begravningar. Det är i det breda bildmaterialet vi botaniserat.

    Folke Fromholtz fotosamling förvärvades för några år sedan av Centrum för lokalhistoria i samarbete med Linköpings kommun och Länsmuseet. I samband med detta bestämdes att vi skulle göra en bok med de bästa bilderna. Urvalet av bilder har gjorts av Irene Stahre i samverkan med Gunnar Elfström och Hans Nilsson och texterna har författats av de två sistnämnda.

  • 6.
    Faresjö, Tomas
    et al.
    Linköping University, Department of Department of Health and Society, Division of Preventive and Social Medicine and Public Health Science. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Söderquist, Johan
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Hälsa - utbildning - välfärdsinstitutioner (HUV) . Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Ludvigsson, Johnny
    Linköping University, Department of Molecular and Clinical Medicine, Pediatrics. Linköping University, Faculty of Health Sciences. Östergötlands Läns Landsting, Center of Paediatrics and Gynaecology and Obstetrics, Department of Paediatrics in Linköping.
    Grodzinsky, Ewa
    Linköping University, Department of Department of Health and Society, General Practice. Linköping University, Faculty of Health Sciences. Östergötlands Läns Landsting, Local Health Care Services in West Östergötland, Research & Development Unit in Local Health Care.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Tvillingstäder med stora sociala skillnader i folkhälsa - ett samhällsmedicinskt experiment inleds i Norrköping och Linköping: [Twin cities with big social differences when it comes to public health. A sociomedical "experiment" introduced in Norrkoping and Linkoping]2007In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 104, no 23, p. 1788-1790Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    An interdisciplinary research group entitled ”Twincities Research Group” has been initiated at Linköping University. The term twin cities refer to the Swedish cities Linköping and Norrköping, neighbours that are nearly equal in size. These two cities, located within a distance of only 40 km, are governed by the same county council and consequently have the same health care structure. However, health is remarkably different in these twin cities. The comparison of public health in these two cities during the development from the industrial to the post-industrial era has a design similar to classical experiments with a control and an experiment group, since the social history and the socio-economic structures of the cities are radically different. Through an interdisciplinary research design including historical, epidemiological and clinical competence we have a unique opportunity to increase our understanding of how social environment may affect public health.

  • 7.
    Hellström, Sven
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lokalhistoria i centrum: promotionsföreläsning 1 juni 19951995Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande text är en personlig betraktelse över ett fält som ligger författaren, Sven Hellström, mycket varmt om hjärtat. Centrun för lokalhistoria vill på detta sätt visa uppskattning och publicera Svens promotionsföreläsning som en gratulation i samband med hans utmärkelse till hedersdoktor vid Linköpings universitet. Vi tror också att innehållet har någonting att ge alla som är intresserade av lokalhistoria, och speciellt de som funderar över lokalhistoriens relation till universitetshistorien.

    När Sven utsågs till hedersdoktor vid filosofiska fakulteten motiverades detta bland annat med hans insatser för att skriva Linköpings historia och "den rad av vitaliserande och mycket betydelsefulla spridningseffekter (denna haft) både inom och utom universitetet". Vidare poängterades hans aktiva del för att skapa Centrun för lokalhistoria 1988. Denna organisation har tillsammans med Linköpings historiska databas "mycket verksamt bidragit till att bredda intresset för historia också utanför den akademiska professionen", skriver man i sin motivering från fakulteten. Håll till godo!

    Hans Nilsson, föreståndare, Centrum för lokalhistoria

    Download full text (pdf)
    Lokalhistoria i centrum: promotionsföreläsning 1 juni 1995
  • 8.
    Malmsten, Dan
    et al.
    Kulturarv Östergötland, Östergötlands Länsmuseum.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kulturarv Östergötland2005In: Om ABM: en antologi om samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer / [ed] Märta Molin och Bengt Wittgren, Härnösand: ABM resurs, Länsmuseet Västernorrland , 2005, p. 12-15Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trots att vi har många fina bibliotek, arkiv, museer och desstuom ett universitet så finns det kulturhistoriskt material i vårt land som aldrig kommer upp till ytan, aldrig når ut till alla oss som vill ta del av vårt gemensamma kulturarv. Det är här arbetet med Kulturarv Östergötland kommer in.

  • 9.
    Nelson, Marie C
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of History.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History.
    The Perennial Pig Problem: Pigs in theory and practice in 19th century towns and cities2007In: Urban Europe in Comparative Perspective,2006, Stockholm: Institute of Urban History, Stockholm University , 2007Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This article explores the role of pigs in Swedish urban history and discusses the economic, social and cultural aspects of pigs in the urban environment. The sanitary aspects have traditionally been brought to the fore. This study, however, analyzes these creatures in the in the light of other roles that they have had in Swedish culture.

  • 10.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Försöken att skapa en östgötsk identitet2005In: Östgötar – finns dom?: Om östgötska identiteter och den roll de spelatoch kan spela för samhällsförändringen / [ed] Peter Aronsson, Lars Kvarnström och Helena Kåks, Linköping: Centrum för kommunstrategiska studier , 2005, p. 19-19Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    En fråga som är spännande att ställa sig är om det egentligen finns några östgötar – i meningen en folkgrupp med en egen kulturell identitet? Finns det en speciell känsla för hembygden i den här regionen? Vad är det för arv som vi har gemensamt? En annan fråga är om det är meningsfullt eller ens önskvärt att skapa en östgötsk identitet om den nu inte finns eller är svag.

  • 11.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Landstinget i Östergötland 1975 - 20022003Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Landstingets historia i Östergötland har tidigare skrivits vid tre tillfällen under de 140 år som institutionen funnits. Den första boken gavs ut i samband med 50-årsjubileet år 1912. Nästa gång en heltäckande landstingshistoria utkom var inför 100-årsjubileet 1962. Perioden fram till och med 1975 tecknades i bokverket »Landsting i förändring« - Den här boken omfattar perioden 1975-2002, men inleds av en snabbgenomgång av den tidigare historien. Härefter behandlas politiken och dess förändrade förutsättningar. Organisationen i landstinget har reformerats flera gånger under undersökningsperioden och utgör därför ett eget kapitel. - Den största verksamhetsgrenen, kroppsvården, har delats upp i två olika kapitel: ett med lasaretten och ett annat med primärvården i centrum. Psykiatrin har fått ett eget avsnitt. Folkhälsan, som här heter »Hälsa och livsstil« och Folktandvården har behandlats i egna delar liksom landstingets utbildningar. Kultur och regional utveckling är områden som försvann från landstingets agenda från den 1 januari 2003. Båda har fått egna kapitel. - Verksamheter som lyfts bort från landstinget genom kommunalisering eller som fått nya arbetsformer, ibland genom privatiseringar, skildras i särskilda kapitel. Bokens sista del tar fasta på aktiviteter som riktats till landstingets personal.

  • 12.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lasarettet: ett av Linköpings ben2001In: Vår stad Linköping: Årsbok 2001 / [ed] Karin Christoffersson, Linköping: Linköpings kommun , 2001, p. 49-56Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utan sitt lasarett hade Linköpings stad aldrig blivit vad den nu är. Tillsammans med ett antal andra arbetsplatser/näringar (som garnisonen, ASJ, Saab, universitetet etc.) utgör Linköpings sjukhus ett av de ben stadens försörjning vilar på. Under 1960-, 1970- och 1980-talen var sjukvården en viktig del av offentliga sektorns expansion och sjukhuset en mycket stor arbetsplats. För Linköpings expansion var det också viktigt att både män och kvinnor kunde få arbete här. Männen fick arbete inom teknikindustrin och kvinnorna i den offentliga sektorn där vården stod för betydande del. Sjukhuset och dess läkarutbildning var också viktiga och avgörande ingredienser när Linköping blev universitetsort i konkurrens med Västerås och Örebro. Jag har skildrat detta utförligare i Linköpings historia, 1900-talet (1999) och för närvarande arbetar jag med en historik över landstingets senaste 25-årsperiod, där sjukhuset förstås spelar en avgörande roll.

  • 13.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Regionalt kulturarvsprogram för Östergötland 2008-20102008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Du håller nu ett Kulturarvsprogram för Östergötland i din hand. Syftet med programmet är att det ska vara vägledande och inspirerande för alla som arbetar med kulturarvsfrågor på ett eller annat sätt. Programmet utgör också en precisering av det regionala utvecklingsprogrammet Östgötaregionen 2020 och de mål som slås fast där. Bakom det regionala utvecklingsprogrammet står Regionförbundet Östsam.

    I utvecklingsprogrammet prioriteras sex stycken insatsområden, varav kulturen är ett. Inom vart och ett av dessa görs programskrivningar. I regionens insatsprogram för kultur understryks kulturens många olika uttrycksformer och det slås fast att ”kulturens kreativa kärna utgörs av människor som med estetiska uttrycksformer gestaltar och förmedlar berättelser eller idéer”. Vidare poängteras att kulturen inte enbart är ”en angelägenhet för de offentligt finansierade institutionerna”, utan utgör en mycket större del av samhället än dessa. Kulturen är en del av den så kallade kreativa sektorn. Denna breda tolkning av begreppen utgör även en utgångspunkt för detta kulturarvsprogram. Trots att kulturarvsområdet genom den här tolkningen även innefattar marknadsutsatt och marknadsanpassad verksamhet krävs, för att mångfalden inom kulturarvssektorn ska utvecklas, även fortsättningsvis ett engagemang från det offentligas sida, bland annat genom ett betydande ekonomiskt stöd.

    Download full text (pdf)
    Regionalt kulturarvsprogram för Östergötland 2008-2010
  • 14.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Skolmusikkåren 100 år2006In: Vår stad Linköping: Årsbok 2006 / [ed] Karin Christoffersson, Linköping: Linköpings kommun , 2006, p. 72-81Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skolmusikkåren firade i januar sitt hundraårsjubileum med ett ambitiöst konsertprogram där både den nuvarande kåren och veteraner medverkade. Jubileumsåret är vid sidan av detta arrangemang fullt av andra aktiviteter, bland annat en turné till Tyskland där man medverkar vid en festival i Heikendorf tillsammans med ett 30-tal andra orkestrar. En jubileumsbok har framställts av orkesterns dirigent och ledare Leif Wangin.

  • 15.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Vart tog småstaden vägen?2002In: Mer än 1000 ord: 50 år med Correns bilder / [ed] Åsa Christoffersson, Linköping: Östergötlands länsmuseum i samarbete med Östgöta correspondenten , 2002, p. 31-39Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Linköping, centralorten i Correns spridningsområde, har vuxit och förändrats mycket under de 50 åren mellan 1950 och 2000. Många av förändringarna delar man fö rs tås med andra städer och landsändar. Linköping industrialiserades ganska sent, men har härefter vuxit snabbare än de flesta andra svenska städer. Det första större företaget, Aktiebolaget svenska järnvägsverkstäderna (ASJ), tillkom 1907. I övrigt var företagen i Linköping länge ganska små och fyra sektorer dominerade industrin: textil, livs, trä och metall. Över tid kom metallindustrin att dominera allt mer, särskilt från andra världskriget. 1950 fanns fortfarande alla de gamla industrisektorerna kvar, även om textilen och träet var på väg bort.

  • 16.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Även här – Erling Sandberg2006In: Vår stad Linköping: Årsbok 2006 / [ed] Karin Christoffersson, Linköping: Linköpings kommun , 2006, p. 59-63Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Linköpingsborna på 1970-talet möttes ständigt av reklamskyltar med texten "Även här" (som syftade på att Erling Sandberg var inblandad i en byggnation). Den blivande byggmästaren Sandberg kom till Linköping på Luciadagen 1954 från Karmfors i Ådalen. Innan detta hade han arbetat bland annat som pråmbyggare. Bostad fixades i Linköping från den 1 januari året därpå och hustrun Brit-Ingrid kom med.

  • 17.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Faresjö, Tomas
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, General Practice. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Stor skillnad: om ojämlik hälsa i Linköping och Norrköping2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Östgötastäderna Linköping och Norrköping är handels- och tjänstestäder och båda är numera säten för högre utbildning. Städerna utgör navet i den östgötska regionen, är ungefär lika stora, men ändå så olika. Medellivslängden för en man är nästan två år kortare i Norrköping än i Linköping, för kvinnor är differensen cirka ett och ett halvt år.

    Vänder vi blicken bakåt i historien finner vi nästan hela tiden en högre dödlighet i Norrköping än i Linköping. Förr gällde det främst olika infektionssjukdomar. Idag är situationen mest allvarlig när det gäller hjärt–kärlsjuklighet, den vanligaste dödsorsaken. Norrköping sticker ut också om vi gör en jämförelse med andra svenska städer av samma storlek. Dessa data är alarmerande och måste tas på allvar.

    Gamla industristäder omvandlas och går nu in i en postindustriell epok. Jämförelser med andra europeiska städer blir därför högintressanta. För att understryka den internationella forskningsinriktningen har forskargruppen valt att använda en engelsk titel, Twincities Research Group.

    Forskargruppen består av forskare från flera institutioner vid Linköpings universitet. Både Hälsouniversitetet och Filosofiska fakulteten är representerade. Gruppen fokuserar på frågeställningar om människors hälsa och välfärd och de komponenter som påverkar dessa. Designen liknar i stort ett klassiskt naturvetenskapligt experiment. Genom att hålla så många inverkande faktorer som möjligt under kontroll kan man renodla inflytandet av olika faktorer och avläsa effekten på hälsan i en hel befolkning. Det är sannolikt framför allt socialhistorien, levnadsförhållandena, livsstilen och de socioekonomiska förhållanden som slår igenom på befolkningens hälsa i städerna Norrköping och Linköping.

    Twincitiesgruppen har under ungefär sex års tid arbetat hårt för att få till stånd ett fast samarbete med de aktuella kommunerna och Landstinget i Östergötland. Vi har påvisat att städerna Linköping och Norrköping och Linköping har olika socialhistoria, men också att förutsättningarna för att förbättra hälsan skiljer städerna åt. Norrköping har ett rikare föreningsliv, en historia präglad av kollektiv sammanhållning, något som talar för att man med medvetna satsningar skulle kunna bedriva farmgångsrikt folkhälsoarbete. Linköping å andra sidan har ett bättre hälsoläge, men här är staden och dess olika delar och näringar mer splittrade.

    Forskargruppens vision för det framtida folkhälsoarbetet är att det bildas ett folkhälsocentrum för att stärka samverkan mellan aktörerna. Två viktiga uppgifter som ett sådant bör ställa sig är att samordna och öka kunskapen om hälsans fördelning och hälsans bestämningsfaktorer på både individ- och samhällsnivå. Här handlar det lika mycket om underlag för politiska beslu  som att med vetenskapliga studier öka vår kunskap om hälsans bestämningsfaktorer.

    De aktörer som kan samverka i ett regionalt folkhälsocentrum är många. Twincities Research Group vill medverka i ett nära samarbete med Landstinget, kommunerna, Östsam, Länsstyrelsen, Försäkringskassan, kyrka och religiösa organisationer, idrottsrörelsen, näringslivet och olika aktörer i civilsamhället i stort. Aktiviteterna bör utgå från ett regionalt östgötaperspektiv och exempel på teman som skulle kan stå i centrum är: vår tids hälsoproblem, utsatta grupper i samhället, barns och ungdomars hälsa, de gamlas hälsa liksom sambandet mellan hälsa och ekonomisk tillväxt.

    Download full text (pdf)
    Stor skillnad: om ojämlik hälsa i Linköping och Norrköping
    Download (pdf)
    omslag
  • 18.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Faresjö, Tomas
    Linköping University, Department of Clinical and Experimental Medicine. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Twin Cities Research Group: en växande forskningsplattform i Jan Sundins anda2008In: Se människan : demografi, rätt och hälsa: en vänbok till Jan Sundin / [ed] Annika Sandén, Linköping: Linköpings universitet , 2008, p. 195-202Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    An interdisciplinary research group entitled "Twincities Research Group" has been initiated at Linkoping University. The term twin cities refer to the Swedish cities Linkoping and Norrkoping, neighbors that are nearly equal in size. These two cities, located within a distance of only 40 km, are governed by the same county council and consequently have the same health care structure. However, public health is remarkably different in these twin cities. The comparison of public health in these two cities during the development from the industrial to the post-industrial era has a design similar to classical experiments with a control and an experiment group, since the social history and the socio-economic structures of the cities are radically different. Through an interdisciplinary research design including historical, epidemiological and clinical competence we have a unique opportunity to increase our understanding of how the social environment may affect public health.

  • 19.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Karlsson, Kerstin
    Folkets park i Linköping2005In: Vår stad Linköping: Årsbok 2005 / [ed] Karin Christoffersson, Linköping: Linköpings kommun , 2005, p. 99-109Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I år, 2005, firar folkparksrörelsen i Sverige sitt 100-årsjubileum. Innan det fanns en folkparksrörelse var Malmö tidigast ute med funderingar kring att starta ett nöjesetablissemang för arbetare – detta skedde redan på 1880-talet. I Linköping skulle det dock dröja ännu några år inna Folkets Park kom till.

  • 20.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Karlsson, Kerstin
    Majkarnevalen och Bonnkapälle2004In: Vår stad Linköping: Årsbok 2004 / [ed] Karin Christoffersson, Linköping: Linköpings kommun , 2004, p. 41-48Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Majkarnevalen 1 Linköping är numera en död tradition, men var länge ett viktigt inslag i stadens historia och en del av dess självbild. Många är de barn som vuxit upp i Linköping och som har tydliga minnen från karnevalsfirandet. För oss i min generation som var små i Linköping under 1950-och 1960-talen, var karnevalen fortfarande något mycket speciellt. I dagligt tal kallade vi arrangemanget rätt och slätt för "majgubbarna", med hänvisning till aktörerna. För oss startade "majgubbarna" med att vi såg och hörde utstyrda gymnasister som ropade sitt: "Program ... program .. . program". Det var den här dagen vi fick ta på oss nya vårkläder (om vädret gjorde det möjligt) och vi pojkar kunde köpa ärtrör och ärtor som vi använde mot majgubbarna. Det fick flickorna säkert också göra, men jag minns inte att det förekom. Många var det som fick sina ärtrör avbrutna av arga karnevalsdeltagarepojkar. På torgen förekom försäljning av tivoliartad karaktär, billiga plastleksaker och gasballonger, och på många ställen luktade det stinkbomber, spunnet socker och på senare år även popcorn. I samband med karnevalen brukade också Cirkus Scott komma till Linköping, även det en tradition med rötter i 1800-talet, fast då var det andra cirkusar som gällde.

  • 21.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Ohlsén, Marie
    Östergötlands museum.
    Malmslätt - rätt och slätt: historien om ett samhälle2012Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    "Malmslätt är en bild av Sverige, av folkhemmet och de hyperviktiga folkrörelserna och boken tar oss med genom 1900-talet och gör halt vid 1980. Från punschverandor och militärmusik till villaförort. Ortens liv, det som inte direkt handlar om flyget, drivs av ortens föreningar, som MAIK, Svenska kyrkan, nykterhetslogen, föreläsningsföreningen, Röda korskretsen, scouterna, Socialdemokraterna (som var störst) och andra partier. Det är det ideella engagemangets tid. Flera av ortens ”kändisar” är porträtterade, inte minst Lennart Svensson, Mr MAIK kallad, och ”den sjungande ingenjören” Ingemar Lindstrand, en av huvudkällorna i boken. Och knorrar finns det gott om. Som diskussionerna om rökruta på Kärna skola."

    Ur Östgöta Correspondenten 2012-12-21

  • 22.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Tedebrand, Lars-Göran
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Familjer i växande städer: strukturer och strategier vid familjebildning i Sverige 1840-19402005Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    FAMILJEHISTORIA är i dag ett expansivt forskningsområde över hela världen i skärningspunkten mellan ämnen som antropologi, ekonomisk historia, historia, historisk demografi och historiesociologi. Familj och hushåll är också viktiga analysredskap inom genetisk, epidemiologisk och hälsohistorisk forskning.

    I den här boken studeras den svenska stadsfamiljens historia under perioden 1840-1940 men också med utblickar fram till i dag. Det är en tid under vilken Sverige förvandlas från jordbruksland till modernt industriland med flertalet människor bosatta i städer och tätorter. Särskild uppmärksamhet ägnas åt utvecklingen i två mellanstora städer, Linköping och Sundsvall. De nya möjligheter att belysa stadsbefolkningars demografiska beteenden som Demografiska databasens i Umeå digitaliserade kyrkobokföring erbjuder utnyttjas. Men också folkräkningar, folkräkningsmanuskript och olika kvalitativa källor kommer till användning.

    I fokus för undersökningen står familjebildning och reproduktion inom åtta giftermålskohorter av män och kvinnor som ingick äktenskap åren 1840-49, 1870-79, 1900-09 och 1930-39. Den historiskt viktiga övergången till små familjer i Sverige och som kulminerade i början av 1930-talet när makarna Myrdal skrev sin klassiska bok Kris i befolkningsfrågan analyseras med hänsynstagande till social struktur, bostadsförhållanden, informationsspridning i stadsmiljön, familjestrategier och tidig feministisk debatt om barnbegränsning. Kärnfamiljens centrala men tidvis starkt hotade ställning under Sveriges industrialisering belyses.

  • 23.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Tedebrand, Lars-Göran
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Vikström, Lotta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier, Centrum för befolkningsstudier.
    Marriage Patterns in Swedish Cities 1840-19902004In: Living in the city : 14th-20th centuries: proceedings of the international conference held by International Commission for Historical Demography (ICHD) / [ed] Eugenio Sonnino, La Sapienza, University of Rome , 2004, p. 203-236Chapter in book (Other academic)
  • 24.
    Wennerholm, Carina
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Nursing Science. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Grip, Björn
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Johansson, AnnaKarin
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Nursing Science. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Honkasalo, Marja-Liisa
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Health and Society. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Faresjö, Tomas
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, General Practice. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Cardiovascular disease occurrence in two close but different social environments2011In: International Journal of Health Geographics, E-ISSN 1476-072X, Vol. 10, no 5Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Cardiovascular diseases estimate to be the leading cause of death and loss of disability-adjusted life years globally. Conventional risk factors for cardiovascular diseases only partly account for the social gradient. The purpose of this study was to compare the occurrence of the most frequent cardiovascular diseases and cardiovascular mortality in two close cities, the Twin cities. Methods: We focused on the total population in two neighbour and equally sized cities with a population of around 135 000 inhabitants each. These twin cities represent two different social environments in the same Swedish county. According to their social history they could be labelled a "blue-collar" and a "white-collar" city. Morbidity data for the two cities was derived from an administrative health care register based on medical records assigned by the physicians at both hospitals and primary care. The morbidity data presented are cumulative incidence rates and the data on mortality for ischemic heart diseases is based on official Swedish statistics. Results: The cumulative incidence of different cardiovascular diagnoses for younger and also elderly men and women revealed significantly differences for studied cardiovascular diagnoses. The occurrence rates were in all aspects highest in the population of the "blue-collar" twin city for both sexes. Conclusions: This study revealed that there are significant differences in risk for cardiovascular morbidity and mortality between the populations in the studied different social environments. These differences seem to be profound and stable over time and thereby give implication for public health policy to initiate a community intervention program in the "blue-collar" twin city.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 24 of 24
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf