Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 552
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Albinsson, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    ”De va svinhögt typ 250 kilo”: Förskolebarns mätande av längd, volym och tid i legoleken2016Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The purpose of the dissertation is to study, describe and analyses which comparative measurement activities preschool children construct and use, and how they solve problems and communicate when they use the comparative measurement activities whilst playing with Lego (“the Lego play”). The measurement activities chosen are length/height, quantity and time.

    The empirical material is based on data from two preschool classes with children aged 2 – 5 year, It was collected through participant observation (video captures) of the children’s Lego play. The theoretical starting points in this study are grounded in childhood sociology and the sociocultural perspective. The study assumes the childhood sociology perspective by viewing the children as competent and active in creating meaning as well as controlling and influencing their own and others’ social environment. The sociocultural perspective gives prominence to development and learning, and its related tools and concepts are used to analyses the results of the study. That is, the Lego play is studied in a social context from the child’s perspective, and the sociocultural perspective describes and analyses the child’s use of mathematics and the acquisition of knowledge in the Lego play in a sociocultural context.

    The results show that children measuring length/height and quantity explored a store of measurement tools in order to make comparisons, and adapted these to the context in question. These were own body, other body, artefacts, numbers and counting. The measurements were used individually and with others, and the solving of the own or shared problems constituted a large share of the time spent constructing models during Lego play. By contrast, the time concept was used mainly as a tool when the children played with their finished Lego models. Thus, a time perspective was added to the child’s finished model, which inspired thoughts and reflections about time used in the Lego play. The children used the time concepts of the present, the past and the future, and also considered the concept of velocity in the context of the timescale. The children’s communication had a large impact on the Lego play, and they expressed their ideas verbally, physically and through action. The children’s use of mathematics was prominent and meaningful during the Lego play.

  • 2.
    Albinsson, Anders
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Simonsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Förskolebarn använder mätning i legoleken2016Inngår i: Venue, ISSN 2001-788XArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I legoleken använder förskolebarn mätning på många olika sätt. De växlar mellan olika mätredskap och måttenheter, beroende på kontext och önskat mätresultat. Genom mätningar löser barnen problem i legoleken. Mätresultatet kommuniceras genom att visa, förklara och argumentera med matematiska begrepp.

  • 3.
    Alenljung, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Larsson Ranada, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Liedberg, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Struggling with everyday life after mild stroke with cognitive impairments - The experiences of working age women2019Inngår i: British Journal of Occupational Therapy, ISSN 0308-0226, E-ISSN 1477-6006, Vol. 82, nr 4, s. 227-234Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction The aim of this study was to explore how women of working age who have had a mild stroke resulting in cognitive impairment experience and manage their everyday lives. Method Data were collected using semi-structured interviews. The participants consisted of 10 women of working age who had sustained cognitive impairment after a mild stroke. The interviews were analysed using qualitative content analysis. Results Three main categories appeared: The everyday is affected by the symptoms, Living strategies, and The social environment effects and changes. Participants feel insecure about their abilities and capabilities, experience anxiety and fear in relation to work, and find it hard to live up to demands and expectations. They are required to plan their daily activities in a new way and to prioritise chores that benefit the family, rather than follow their own interests and social activities. In order to cope with everyday life, they need to allocate chores to other family members. Conclusions The constant impact of fatigue and cognitive impairments affects everyday life. The women said that they had to learn to continuously manage their limitations through their experience of everyday life, something that can be facilitated with occupational therapy.

  • 4.
    Amin, Tamer G.
    et al.
    Amer University of Beirut, Lebanon.
    Jeppsson, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Haglund, Jesper
    Uppsala University, Sweden.
    Editorial Material: Conceptual Metaphor and Embodied Cognition in Science Learning: Introduction to special issue2015Inngår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 37, nr 5-6, s. 745-758Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    n/a

  • 5.
    Amin, Tamer
    et al.
    Lebanese American University, Beirut, Lebanon.
    Jeppsson, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Haglund, Jesper
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Strömdahl, Helge
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Arrow of time: Metaphorical construals of entropy and the second law of thermodynamics2012Inngår i: Science Education, ISSN 0036-8326, E-ISSN 1098-237X, ISSN 1098-237X, Vol. 5, nr 96, s. 818-848Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Various features of scientific discourse have been characterized in the science education literature, and challenges students face in appropriating these features have been explored. Using the framework of conceptual metaphor, this paper sought to identify explicit and implicit metaphors in pedagogical texts dealing with the concept of entropy and the second law of thermodynamics, an abstract and challenging domain for learners. Three university-level textbooks were analyzed from a conceptual metaphor perspective, and a range of explicit and implicit metaphors were identified. Explicit metaphors identified include entropy as disorder, thermodynamics processes as movements along a path, and energetic exchange as financial transactions among others. Implicit metaphors include application and elaboration of the generic Location Event Structure metaphor, application of the Object Event Structure metaphor, and others. The similarities and differences between explicit and implicit metaphors found in the textbooks are also described. Two key pedagogical implications are discussed: that the selection of explicit instructional metaphors can be guided by consistency with implicit metaphors; and that the range of implicit metaphors found in pedagogical texts implies that a multiple instructional metaphor strategy is warranted. The depth of the phenomenon of conceptual metaphor and its implications for future research are also discussed

  • 6.
    Andersson, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Barns teckningar som utgångspunkt i det naturvetenskapliga samtalet2019Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Barns föreställningar utgör en viktig del i deras begreppsbildning inom naturvetenskap vilket betonas inom konstruktivismen. I denna avhandling utgör en socialkonstruktivistisk syn på lärande det teoretiska ramverket. Det övergripande syftet med avhandlingen är att i samtal med barn i åldrarna 4–13 år och med utgångspunkt i deras teckningar, utveckla kunskap om de föreställningar de ger uttryck för inom fyra naturvetenskapliga områden: värme, blandning, människokroppen och vad som är levande/inte levande. Två forskningsfrågor behandlas i avhandlingen: Vilka föreställningar ger barn uttryck för i teckningar och i samtal om naturvetenskapliga fenomen? Vilka metodologiska förutsättningar och utmaningar finns det när det gäller att använda teckningar som utgångspunkt och som meningsskapande redskap för att fånga barns föreställningar? En multimodal metod bestående av teckningar, samtal och barnens aktivitet användes vid datainsamlingen, vilket är i linje med ett socialsemiotiskt perspektiv.

    Avhandlingen består av fyra studier. Resultatet i de två första studierna visar att barns föreställningar om blandningar var något mer utvecklade än vad som visats i tidigare studier, medan deras föreställningar gällande värme överensstämde med vad som tidigare rapporterats.Den tredje studien visar att barnen känner till fler organ i människokroppen och visar, till skillnad från vad som framkommit i tidigare forskning, förmåga att rita kopplingar mellan organen. I den fjärde studien talar en majoritet av barnen om död som en motsats till liv och några ritade att det som inte lever tidigare har levt. Barn som är medvetna om mikroskopiska objekt klassificerar dem som levande. Förklaringarna visar på en inkonsekvens i barnens resonemang om växter lever eller inte.

    Metodologiskt framkom att barns föreställningar med fördel fångas genom deras egna teckningar tillsammans med deras förklaringar av dessa. Teckningarna fungerar även som hjälpmedel för att föra fram och delge olika resonemang. I avhandlingen diskuteras barns lösningar på rittekninska problem som de mötte vid sidan av den naturvetenskapliga uppgiften. I studien om människokroppen handlar dessa problem om svårigheten i att överföra den tredimensionella människokroppen till två dimensioner. En annan svårighet var att kroppens organ, skelett, muskler och vävnader ligger ovanpå varandra. Där använde barnen strategin att rita röntgenbilder för att visa det som ligger dolt. Barn i olika åldrar löste ofta dessa rittekniska problem på ett mycket kreativt sätt i kombination med deras muntliga/skriftliga kommentarer. Förutom teckningarnas betydelse diskuteras skillnaden mellan kontextualiserade och dekontextualiserade uppgifter. De olika områdena som studerats i avhandlingens artiklar befinner sig på olika abstraktionsnivåer vilket påverkar barnens föreställningar och hur detta uttrycks in bilder. Naturvetenskap innefattar olika dimensioner där det handlar om att både lära sig strukturell och processuell kunskap. Den multimodala metoden gav barnen hjälp med att samla, strukturera och uttrycka sina tankar

  • 7.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Löfgren, Ragnhild
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Tibell, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Medie- och Informationsteknik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    What’s in the body? Children’s annotated drawings2019Inngår i: Journal of Biological Education, ISSN 0021-9266, E-ISSN 2157-6009Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper presents a study of children’s ideas of the body’s internal structure. Children between four and 13 years (N = 170) individually produced drawings. During each drawing session the children explained their drawings to a facilitator and added written labels either by them- selves or, if they were too young to write, with the facilitator’s help. The results provide an updated comprehensive picture of children in differ- ent age groups and their views on the internal structure of the body. The type and numbers of organs drawn are similar to those documented in previous studies. However, in comparison to recent studies, the children drew more organs, the brain was indicated almost as often as the heart, and the Valentine heart was frequently used as a symbol. In contrast with previous research, children drew connections between organs. This result calls for caution regarding conclusions made from decontextua- lized questions. The importance of providing children with the opportu- nity to clarify their drawings is emphasised since it otherwise becomes a question of the researcher’s interpretation. The connections they draw, and explanations they give to their drawings, have interesting implica- tions for understanding children’s ideas, and hence both for teaching and learning and for science education research.

  • 8.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Tibell, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Medie- och Informationsteknik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Exploring childrens' views of what's inside the body2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The importance of living a healthy life in an everyday context is promoted in schools and preschools. The discussion often focuses on what food is healthy, and that one should eat enough but not too much. The connection between food and beverages and their role in the body is seldom discussed. Students’ ideas about how the human body functions have been investigated in several studies but few have focused on young children. In this study, we investigate young children’s conceptions related to this topic and how their ideas develop. Seventy-nine pre- and primary school children, aged 4-11, participated in individual focus interviews wherein the children were asked to draw and explain their understanding. Our results confirm several findings observed by other workers. However, in contrast with earlier studies, 10 of seventeen 4-5 year-old children indicated the stomach, and more than half of those children described how food can be utilized in the body to extract energy. Furthermore, the brain was among the most commonly mentioned organs cross all age groups. Interestingly, the level of expertise varied and did not covariate with age. For example, five of eight of the 4 year-old children draw 5-8 organs, while a single 10 year-old child could only mention three. Similarly, two of thirteen 7-year old children provided an almost completely correct description of the digestive tract and its function, while most of the older children expressed a much less developed understanding. The results reflect the wide range of different conceptual ideas that teachers confront in a day-to-day classroom context.

  • 9.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Tibell, Lena A.E.
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Medie- och Informationsteknik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Children's reasoning and representations about living and non-living things2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Understanding of the concept ‘life’ and what characterise ‘living things’ is important as a foundation for learning in biology. In a more general view, this understanding can make children develop awareness, respect and responsibility for life as members of a society and in decision making for sustainable development. The present pilot study aim to investigate 5-6 year old pre-school children’s reasoning and representations about living and nonliving things. In cognitive developmental research, the concept of life is well investigated but, questions still remain regarding how children reason around and represent these concepts. Previous research has found that children have difficulties in including plants as living things. Moreover, it is found that young children include e.g. the sun, clouds and rocks as living things. The methods that have been used are often quantitative and use picture-cards with different objects for the children to categorize. In the present pilot study a modified methodology was applied. Children’s drawings of what they consider as living and non-living were collected and picture-cards were used as point of departure for reasoning. In interviews the children were encouraged to explain and express their ideas. The drawings and the cards mainly worked as a meaning making tool for the children. Results from the study will be presented and discussed. 

  • 10.
    Artman, Henrik
    et al.
    KTH Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden.
    House, David
    KTH Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden.
    Hultén, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Design Learning Opportunities in Engineering Education: A case study of students solving an interaction–design task2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    How do engineering students embrace interaction design? We presented two groups of chemical engineering students with an interaction design brief with the task of producing a concept prototype of an interactive artefact. Through interaction analysis of video material we analyse how the students gesture and use concepts adhering to interaction. The students frequently use gestures to enhance idea-generation. Sketches are used sparsely and other design materials were almost not used at all.

  • 11.
    Artman, Henrik
    et al.
    KTH.
    House, David
    KTH.
    Hultén, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Designed by Engineers: An analysis of interactionaries with engineering students compared to interaction design students2014Inngår i: Designs for Learning, ISSN 1654-7608, Vol. 7, nr 2, s. 28-56Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to describe and analyze learning taking place in a collaborative design exercise involving engineering students. The students per-form a time-constrained, open-ended, complex interaction design task, an “in-teractionary”. A multimodal learning perspective is used. We have performed detailed analyses of video recordings of the engineering students, including classifying aspects of interaction. Our results show that the engineering stu-dents carry out and articulate their design work using a technology-centred approach and focus more on the function of their designs than on aspects of interaction. The engineering students mainly make use of ephemeral com-munication strategies (gestures and speech) rather than sketching in physical materials. We conclude that the interactionary may be an educational format that can help engineering students learn the messiness of design work. We fur-ther identify several constraints to the engineering students’ design learning and propose useful interventions that a teacher could make during an interac-tionary. We especially emphasize interventions that help engineering students retain aspects of human-centered design throughout the design process. This study partially replicates a previous study which involved interaction design students.

  • 12.
    Axell, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Att läsa Pettson och Findus med teknikglasögon2018Inngår i: Teknikdidaktisk forskning för lärare: Bidrag från en forskningsmiljö / [ed] Karin Stolpe, Gunnar Höst och Jonas Hallström, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2018, s. 51-61Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel bygger på analyser av det tekniska innehållet i böckerna om Pettson och Findus. Utgångspunkten är att skönlitterära barnböcker kan bidra med viktiga perspektiv på teknik och därför kan ses som betydelsefulla för teknikundervisningen. Genom att skönlitterära berättelser skildrar tekniken i ett sammanhang och individers upplevelser av den, kan de bidra med fördjupning av en mängd olika aspekter av teknik liksom öppna upp för diskussioner om tekniken samt vilken inverkan eller syfte den har eller har haft genom historien. Analyserna visar att teknikens mångskiftande karaktär lyfts fram i berättelserna om Pettson och Findus och exempel på aspekter är: den odödliga tekniken, att det är användaren som bestämmer teknikens funktion samt tekniken som resultat av ”gör-det-självarens” kreativa lösningar.

  • 13.
    Axell, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Barnlitteraturens tekniklandskap: En didaktisk vandring från Nils Holgersson till Pettson och Findus2015Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att utifrån ett didaktiskt perspektiv undersöka budskap om teknik i ett urval svenska skönlitterära barnböcker samt undersöka hur berättelsernas tekniksyner förhåller sig till deras natur- respektive framtidssyn. Analyserna grundar sig på sex svenska författares skönlitterära barnböcker: Selma Lagerlöf, Otto Witt, Elsa Beskow, Karl-Aage Schwartzkopf, Sven Wernström och Sven Nordqvist. Dessa böcker innehåller frågeställningar och problematiker som i dag anses betydelsefulla och relevanta inom teknikens didaktik. Studien har tre analytiska perspektiv: att identifiera tekniken som finns representerad i barnböckerna, att undersöka barnböckernas tekniksyner i förhållande till natur och framtid samt att finna gemensamma och särskiljande teman berättelserna emellan. Analyserna visar att de olika tekniksynerna i barnböckerna är mångfacetterade. Hur tekniken gestaltas kan delas in i sex övergripande teman: tekniken som metafor eller liknelse, som antropomorf, som autonom, som resultat av kreativ drivkraft, männens teknik samt som icke tidsbunden. Det förekommer också olika syn på teknik och dess inverkan på såväl individ som samhälle. Natursynen som dominerar kan beskrivas som svagt antropocentrisk och en majoritet av berättelserna förmedlar bilden av det effektiva framtidssamhället där tekniken löser människans problem. En slutsats är att barnlitteraturens tekniklandskap kan bidra till att både vidga och fördjupa det teknikdidaktiska perspektivet. Det ambivalenta budskapet i böckerna gör att teknikens mångskiftande natur lyfts fram samt problematiseras på ett sätt som läroböcker sällan gör. Skönlitterära barnböcker skulle därför kunna fungera som utgångspunkter för didaktiska diskussioner om teknikens natur samt dess inverkan på människa, samhälle och natur i såväl nutid som dåtid.

  • 14.
    Axell, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Critiquing literature: children's literature as a learning tool for critical awareness2017Inngår i: Critique in design and technology education / [ed] P John Williams, Kay Stables, Singapore: Springer, 2017, 1Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A starting point for this chapter is that children’s literature can be a source of reflection and can encourage children to think critically about technology. In contrast to many textbooks and non-fiction books, fictional stories reflect the complexities and contradictions inherent in technology and at the same time reveal its less obvious and concealed aspects and messages. By using books with a strong story line, which are of interest to children, technology can be presented as part of the world around them. Children’s literature can thus be seen as a mediator of values and attitudes, which makes it an interesting subject matter for Design and Technology education. This chapter involves an exploration of critical aspects of technology found within a selection of children’s books. The stories originate from different historical and cultural contexts, and the basis for the selection is that it represents a variety of critiques and aspects of technology found in children’s literature. The conclusion of the analysis is that children’s literature can contribute to making technology and the nature of technology more comprehensible and visible to pupils. The ambiguous messages in the books reveal the multifaceted and complex nature of technology and make it possible to problematise it in ways textbooks seldom can. As the stories form the basis for critical discussion about the nature of technology, they could also help to broaden perspectives, thereby acting as a pedagogic tool in fulfilling the aims of Design and Technology education.

  • 15.
    Axell, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Langdon Winner: A Call for a Critical Philosophy of Technology2019Inngår i: Reflections on Technology for Educational Practitioners: Philosophers of Technology Inspiring Technology Education / [ed] John R. Dakers, Jonas Hallström and Marc J. de Vries, Brill Academic Publishers, 2019, s. 131-146Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 16.
    Axell, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Otto Witts tekniska sagor. Tekniksyn i det tidiga 1900-talets barnlitteratur2013Inngår i: Teknik som kunskapsinnehåll i svensk skola 1842-2010 / [ed] Jonas Hallström, Magnus Hultén, Daniel Lövheim, Hedemora: Gidlunds förlag, 2013, 1, s. 55-102Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Axell, Cecilia
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Technology and children’s literature2018Inngår i: Handbook of technology education / [ed] Marc J. de Vries, Cham: Springer Publishing Company, 2018, s. 895-911Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The technology that mediates our lives today is complex. If we are to understand our modern technological world, technology education needs to place more emphasis on discussions and reflections about technology. A starting point for this chapter is that children’s literature can be understood as a mediator of views and values about technology, which makes it an interesting subject matter for technology education. Children’s fiction places technology in a context and could therefore serve as a pedagogical tool for broadening and expanding technology education. This chapter is an exploration of different views of technology found within a selection of children’s books: an anti-consumeristic view of technology, technology as a servant to humans, a nostalgic view of technology, and technology as a vehicle for adventure. The books are all examples of stories which depict technology itself but also issues and problems relevant to the field of technology education. In general, the books present technology in a diverse way, and the messages in the stories reveal its multifaceted nature. This chapter concludes that fictional stories can make it possible to problematize the nature of technology in ways that textbooks seldom can. Children’s fiction could therefore serve as a platform for open-ended enquiries and dialogues about the nature of technology and the effects of technology on individuals, society, and nature in the past and the present.

  • 18.
    Axell, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Technology Education in a Sámi School: Using Cultural Artefacts as a Learning Tool2019Inngår i: PATT 37 Developing a knowledge economy through technology and engineering education Msida, Malta, June 2019 / [ed] Sarah Pulé and Marc J. de Vries, Msida: Department of Technology and Entrepreneurship Education, University of Malta , 2019, s. 25-38Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to explore the nature of technology education in a Sámi school, in order to identify the potential of indigenous Sámi knowledge for broadening the horizons of technological literacy. This paper presents the findings from the initial analysis of the empirical material. The purpose was to identify which specific artefacts play a central role in technology education in a Sámi school, and how the artefacts are implemented in technology education to convey technological knowledge. The participants (teachers and pupils) were all from the same Sámi School in Northern Sweden. The method employed was participatory observation and empirical material consists of field notes, recorded conversations, photographs and children’s drawings. The findings show that technology education is strongly connected to specific artefacts that are important in Sámi culture. Technology Education is grounded in a holistic view of knowledge and to a large extent integrated with other school subjects. The knowledge system embedded in technology teaching is collective and related to both artefacts and activities. Myths and storytelling are frequently used to contextualise the technological content, and the historical aspect of technology is largely present since connections between older and newer technological solutions are made. Technological knowledge, activities and specific artefacts are not only attributed a practical value, but also given a symbolic value, since a common knowledge base in Technology contributes to strengthening the children’s cultural identity.

  • 19.
    Axell, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Technology Landscapes in Children’s Literature2019Inngår i: Explorations in Technology Education Research: Helping Teachers Develop Research Informed Practice / [ed] P. John Williams and David Barlex, Singapore: Springer, 2019, s. 73-94Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This chapter is about technology and children’s literature. The aim of this study was to take a journey through the technology landscapes of a selection of Swedish children’s literature, written during the last century (Axell,C. Technology landscapes in children’s literature. A didactic journey fromNils Holgersson to Pettson and Findus. Dissertation. Linköping University,Linköping, 2015). The empirical material was based on catalogues used by school libraries to order new books, and some of the chosen books are still frequently borrowed from Swedish libraries. The selection was justified by the fact that they not only contain depictions of technology but also depict issues and problems considered relevant today in the field of technology education. Examples of these issues include reflections about the nature of technology,discussions about its advantages and disadvantages or the way technology is described in a social and historical context. The analysis of the stories showed that they not only contained depictions of technology but also depicted issues and problems relevant in the field of technology education. The ambivalent messages in the books revealed the multifaceted nature of technology as well as its complexity in ways that textbooks seldom do. A conclusion from the analysis was that children’s fiction could be a starting point for creative discussions about the nature of technology and technology’s effects on individuals, society and nature in the past, present and future.

  • 20.
    Axell, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Tekniken i barnlitteraturen2018Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten för detta kapitel är att skönlitterära barnböcker kan vidga och fördjupa det didaktiska perspektivet i förskolans aktiviteter i teknik. I artikeln tar jag upp vad teknik är och varför skönlitterära barnböcker är användbara i förskolans teknikundervisning samt ger förslag på hur barnlitteraturen kan användas i aktiviteter som rör teknik..

  • 21.
    Axell, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Teknikundervisningen i förskolan: En internationell utblick2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna översikt är att ge exempel på forskning om  teknikundervisningen för yngre barn från olika delar av världen samt att sätta forskningsresultaten i relation till den svenska reviderade läroplanen för förskolan från 2010. Forskningsöversikten gör på intet sätt anspråk på att vara heltäckande, utan har snarare som intention att ge exempel på återkommande teman inom den befintliga forskningen. Jag vill också klargöra att den inte inkluderar forskning som rör IKT (informations- och kommunikationsteknik) eller digitala medier i förskolan.

    Översikten bygger på vetenskapliga artiklar och konferenspresentationer författade av ledande forskare på området, varav en majoritet är från USA, Australien och Storbritannien. Även om undervisningen och utvecklingen av teknikämnet skiftar från land till land, kan ändå vissa gemensamma mönster urskiljas (de Vries, 2006). Vissa av artiklarna handlar om teknikundervisningen inom primary school education, då barnen i många länder börjar skolan vid 5 års ålder. Innehållet i artiklarna kan därför betraktas som intressanta utifrån ett svenskt föreskolperspektiv. Viktigt att notera är också att i den nya skollagen (2010:800) används begreppen utbildning och undervisning även när det handlar om förskolan, trots att den svenska förskolan inte är obligatorisk. I skollagen definieras begreppen på följande sätt:

    • undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden, och
    • utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål. (SFS 2010:800, 1 kap. Inledande bestämmelser, 3§ Definitioner)

    Däremot används genomgående begreppet verksamhet istället för undervisning i läroplanen för förskolan. Jag har dock valt att använda undervisningsbegreppet i redogörelserna för de olika forskningsresultaten, eftersom det är detta begrepp som används i de internationella artiklarna.

    I översikten har jag tematiserat forskningen utifrån några huvudområden, vilka också utgör rubriker. Många gånger går dock de ämnen som tas upp för diskussion i varandra, vilket gör att vissa teman kan vara återkommande under flera rubriker. Med syfte att påvisa temats relevans utifrån ett svenskt förskoleperspektiv, inleder jag varje presentation av ett tema med ett citat från den svenska läroplanen för förskolan.

    Artiklarna som finns representerade i översikten spänner över en tidsperiod på tjugo år (1992-2012). Motivet till urvalet är att jag velat undersöka om det finns några återkommande teman över tid. Eftersom forskningen om teknikundervisningen i förskolan än så länge är så begränsad till sin omfattning, skulle dessutom en översikt med enbart den allra senaste forskningen ge en tämligen begränsad bild av forskningsläget.

    Forskningsöversikten avslutas med en sammanfattande diskussion, förslag på vidare forskning samt några avslutande reflektioner.

  • 22.
    Axell, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Upptäck tekniken i barnlitteraturen2017 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Boken ger dig som blivande eller yrkesverksam lärare inom förskola och grundskola F–6:

    • kunskap och allmänbildning inom teknikämnet
    • en metod för hur du med barnlitteraturen som utgångspunkt kan skapa  intresse och förståelse för teknik
    • underlag för samtal i enlighet med kursplanens intentioner om hur teknik påverkar oss människor, vårt samhälle och vår miljö.

    Med utgångspunkt i skönlitterära barnböcker – som exempelvis böckerna om Mamma Mu, Pettson och Findus samt Kalle och chokladfabriken – visas här konkret hur du kan föra diskussioner som väcker nyfikenhet, fördjupar förståelsen samt främjar det kritiska tänkandet.

  • 23.
    Axell, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Björklund, Lars-Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Teacher Students’ Critical Thinking Skills Using the Concept of Disruptive Technologies2018Inngår i: 2018 PATT36 International Conference: Research and Practice in Technology Education: Perspectives on Human Capacity and Development / [ed] Niall Seery, Jeffrey Buckley, Donal Canty and Joseph Phelan, Technology Education Research Group , 2018, s. 239-245Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Critical thinking is fundamental to 21st century learning and has thus become an important part of the technology curricula in many countries. Critical thinking draws on the ability to examine, analyse, interpret and evaluate, as well as asking questions and participating in discussions about risks and benefits of different technological solutions. An important task for teachers is to support young children in developing these skills. Students on a Swedish primary school teacher education programme were given an assignment inspired by the concept of ‘disruptive technologies’ (Barlex, Givens & Steeg, 2016; Manyika, Chui, Bughin, Dobbs, Bisson & Marrs, 2013), choosing from one of nine disruptive technologies and searching for information. The list was created on the grounds that these are technologies that are likely to have a significant effect on the students’ lives in a not too distant future. Based on the information found, the students were to critically analyse the technology they had chosen. This case study was performed through a thematic analysis of 120 assignment texts. The analysis showed that some of the suggested technologies were chosen more often than others. Autonomous cars came top, although robots in elderly care were the most frequently chosen technology among female students. The students performed well in the searching and collecting process. They found information about pros and cons for their chosen disruptive technology. However, the analysis also showed that the students had difficulty evaluating and problematising the information they had found. In their conclusions they did not change their original point of view. Even though they found more negative aspects of a new technology, they accentuated the positives.

  • 24.
    Axell, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Boström, Johan
    Department of Physics and Electrical Engineering, Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Facts for youngsters: Contextualised technology or fragmented artefacts? A study on portrayals of technology in picture books from a gender perspective2015Inngår i: PATT 29 Plurality and Complementarity of Approaches in Design and Technology Education, Marseille, France, April 2015 / [ed] M. Chatoney, Marseille: Presses Universitaires de Provence , 2015, s. 42-48Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Technology is a field with strong connections to the female/male dichotomy and children's gender stereotyping starts as early as the age of two (Berner, 2004; Nisbet, Pendergast & Reynolds, 1998; Turja, Endepohls-Ulpe & Chatoney, 2009). According to the Swedish Curriculum for the Preschool, the preschool should strive to ensure that children ”develop their ability to identify technology in everyday life, and explore how simple technology works” (Lpfö98/2010, p. 10). The preschool also has a goal to actively counteract traditional gender roles and patterns (Lpfö98/2010, p. 4). An important part of children's activities in preschool relates to picture books. A government investigation states that the preschool, through its activities (among them ”reading aloud”) is an arena where societal norms can either be preserved or challenged (SOU 2006:75). Books about cars, airplanes, boats etc. often serve as an introduction to human applications of technology. Based on these, children start to identify and categorize the technologies they encounter in everyday life.

    The aim of this study is consequently to investigate the technological content from a gender perspective in a selection of picture books, more specifically; how do the books content preserve or challenge preschool children's view of technology and gender? Preschools use books from libraries in their daily activities, therefore the empirical material in this study is derived from the library section ”facts for youngsters”. A thematic analysis was employed to discover the dominant themes within the books. The result of the study shows that there is a focus on how separate artefacts function but no detailed explanation on how these artefacts are connected or what kind of implications they have in a societal context. There also seems to be an emphasis on traditionally masculine coded technology. This study will serve as a basis for a comparative study between two preschools, one where gender and technology is a prioritised goal and one where it is not.

  • 25.
    Axell, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Boström, Johan
    Linnaeus University, Department of Physics and Electrical Engineering, Växjö, Sweden.
    Preschoolers’ Conceptions of Technological Artefacts and Gender in Picture Books2016Inngår i: PATT-32 Proceedings Technology Education for 21st Century Skills / [ed] J. de Vries, Arien Bekker-Holtland and Gerald van Dijk, ITEEA , 2016, s. 57-64Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Picture books are a frequent element of daily preschool activities (Damber, Nilsson & Ohlsson, 2013; Simonsson, 2004; SOU 2006:75). They are important pedagogical tools that can help children acquire an understanding of the everyday technology they come in contact with, as well as the human application of technology (Axell, 2015; Axell & Boström, 2015). These are skills that are emphasised in the Swedish preschool curriculum. In the curriculum it is also stated that the preschool should counteract traditional gender patterns and gender roles (Skolverket, 2010). However, an investigation of a selection of picture books aimed at preschool children shows that the books content is somewhat problematic. Many of the picture books provide a focus on the function of separate artefacts without any sort of context or explanation of their implications in a societal context. There also tends to be an emphasis on traditional masculine-coded technology in the books. Building and making and working with machines is depicted as a male activity. The male stereotype is essentially connected with different kinds of vehicles like cars, airplanes, motorbikes, tractors etc. (Axell & Boström, 2015; See also Holbrok, 2008). Based on these previous findings, the aim of this pilot study was to obtain an initial concept about how children’s literature may influence preschool children’s view on technological artefacts. The study was conducted through semi-structured interviews with four five-year-olds, two girls and two boys. Through a thematic analysis (Braun & Clarke, 2006) three overarching themes were identified: The relationship between design and function, anthropomorphic animals as users of artefacts, and gender and artefacts. Some of the key findings were that the 5-year-olds did not know what “technology” is, but had good knowledge about tools. Additionally, they did not genderise any of the artefacts included in the study.

  • 26.
    Axell, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Boström, Johan
    Department of Physics and Electrical Engineering, Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Technology in children’s picture books as an agent for reinforcing or challenging traditional gender stereotypes2019Inngår i: International journal of technology and design education, ISSN 0957-7572, E-ISSN 1573-1804, s. 1-13Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Technology is a field with strong connections to the female/male dichotomy. Children start to stereotype everyday life regarding this dichotomy as early as the age of two. The preschool, through its activities—among them reading aloud from picture books—is an arena where societal norms can be either preserved or challenged. Books about different artefacts, e.g. cars, airplanes and boats, often serve as an introduction for children about the human application of technology and may influence how they identify and categorise the technology they encounter in everyday life. The aim of this study was to investigate the technological content in a selection of picture books from a gender perspective. Since preschools in Sweden often use books from libraries in their daily activities, the empirical material was derived from the library sections Facts for youngsters and Technology for youngsters, aimed at children aged 1–3 and 3–6. A thematic analysis was used to discover the dominant themes within the books. The results show that there is a focus on how separate artefacts function but no detailed explanation of how these artefacts are connected or what kind of implications they have in a societal context. There also seems to be an emphasis on traditionally masculine coded technology.

  • 27.
    Axell, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hallström, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Representations of technology in the “Technical Stories” for children of Otto Witt, early 20th century Swedish technology educator2013Inngår i: International journal of technology and design education, ISSN 0957-7572, E-ISSN 1573-1804, Vol. 23, nr 4, s. 817-834Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Children's fiction in school libraries have played and still play a role in mediating representations of technology and attitudes towards technology to schoolchildren. In early 20th century Sweden, elementary education, including textbooks and literature that were used in teaching, accounted for the main mediation of technological knowledge to schoolchildren. An investigation of children's literature for schools is therefore important in order to understand what was considered worth knowing about technology at the time. The aim of this article is therefore to analyse the representations of technology and attitudes towards technology that were mediated through two children's fiction books in Swedish elementary school libraries in the 1910s. We have limited the analysis of empirical material to the books Technical Stories for Young and Old (Tekniska sagor for stora och smAyen, 1914) and Technical Stories of the War for Young and Old (Krigets tekniska sagor for stora och smAyen, 1915) by the Swedish inventor, author and technology educator Otto Witt. Gauging Witt's influence on the schoolchildren and educators of his time is very difficult, but in this first English-language article on his "technical stories" one can conclude that he was in many ways unique and probably fairly well-read in the schools of early 20th century Sweden and onward. He was also a particularly perceptive forerunner of today's technology and science educators in his use of anthropomorphism as an educational tool.

  • 28.
    Axell, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hallström, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Technology and the shaping of a Swedish national identity in the educational work of Selma Lagerlöf, 1900-19072015Inngår i: History of Education and Children's Literature, ISSN 1971-1093, E-ISSN 1971-1131, Vol. 10, nr 1, s. 299-316Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In the early 1900s Sweden saw an unprecedented societal transformation through ongoing industrialisation, urbanisation, democratisation and new technologies. In 1906-1907 the celebrated Swedish writer Selma Lagerlöf published a book subsequently read by thousands of elementary school children, The Wonderful Adventures of Nils. Although Lagerlöf’s book was mainly seen as a novel, she was commissioned to write it as a textbook in geography for the Swedish elementary school. One of the aims on the part of the commissioner – the Swedish Association of Elementary School Teachers – was for the book to induce Swedish nationalist sentiment and boost the feeling of a national identity in schoolchildren. The aim of this study is to describe and analyse how various representations of technology were utilised to create the sense of a Swedish national identity in The Wonderful Adventures of Nils. A hermeneutic method is employed to analyse the book in relation to the historical context of early 20th century Sweden. It is concluded that technology and human settlements are natural elements of the various landscapes of Sweden, thereby making them as much a part of building a national identity around the physical environment as woods, plains, lakes, animals and plants. The message of the book seems to be that technology is interwoven with society and nature in the formation of modern Sweden. It is impossible to describe the nation and impart nationalism in children without also incorporating technology; it is a human creation and as much a force in shaping the nation as other human endeavours and nature.

  • 29.
    Axell, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hallström, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hagberg, Jan-Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Images of Technology and Sustainable Development in Swedish Children’s Literature2014Inngår i: Australasian Journal of Technology Education, Vol. 1, nr 1, s. 1-9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to investigate images of technology and how technology is linked to sustainable development in Swedish children’s literature. Our perspective is that such images represent values that are conveyed to the young generation. We have chosen to study books by four Swedish authors, Elsa Beskow, Inger Sandberg, Jan Lööf and Sven Nordqvist, all of them still read by many children, parents and teachers, both in and out of school. In the examined books, technology is portrayed in several modes: as a servant to man, as a deterministic force, as a loyal and equal companion to man, and as a natural phenomenon in a nostalgic world. Technologies that have a leading role in the stories examined are placed in different kind of contexts, more or less social, more or less utopian or idyllic. In all four authors’ writings there is an optimistic faith in children’s ability.

  • 30.
    Axell, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hallström, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hagberg, Jan-Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Technology for a Sustainable Life. Images in Swedish Children’s Literature2013Inngår i: PATT 27 Technology Education for the Future: A Playon Sustainability / [ed] P. John Williams & Dilani Gedera, Hamilton, New Zealand, 2013, s. 27-24Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In the United Nations report Our common future sustainable development is defined as “development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs”. Technology is seen as a kind of enabling force in that endeavour; new technologies are to be the solution to conflicts between growing economic activities and reductions in the use of natural resources. Sustainable development can, however, also be expressed as a set of traditional values that, in a country like Sweden, have been a part of everyday life for many generations. Education for sustainable development has been a goal in the Swedish national curriculum since 1994, not the least in the subject Technology. The teaching can evidently be inspired by both the international discussion on the future world and by the long tradition of how to live locally.

     

    The aim of this paper is to investigate images of technology and how technology is linked to sustainable development in children’s literature. Our perspective is that such images represent values that are conveyed to the young generation. We have chosen to study books by four Swedish authors, Elsa Beskow, Inger Sandberg, Jan Lööf and Sven Nordqvist, all of them still read by many children, parents and teachers alike, both in and out of school. Technology is in the examined books portrayed in several modes: as a servant to man, as a deterministic force, as a loyal and “equal” companion to man and as a natural phenomenon in a nostalgic world. Technologies that have a leading role in the examined stories are placed in different kind of contexts, more or less social, more or less utopian or idyllic. In all four author’s writings there is an optimistic faith in children’s ability to choose the right path. Children are the ones who must take responsibility for the future and overcome the problems the current adult generation have created. From a gender perspective, the message in the majority of the stories is clear: men are the source of technological development.

  • 31.
    Axell, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Memisevic, Alma
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Teknik, natursyn och barnlitteratur i förskolan2018Inngår i: Naturvetenskap och teknik genom estetiska lärprocesser i förskolan / [ed] Fredrik Jeppsson, Stockholm: Natur och kultur, 2018, 1, s. 98-134Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 32.
    Axell, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Simonsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Barnlitteratur och bokpraktiker i fritidshem2019Inngår i: Fritidshemmets möjligheter: Att arbeta fritidspedagogiskt / [ed] Helene Elvstrand, Maria Simonsson och Lina Söderman Lago, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, s. 185-214Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 33.
    Axell, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Stolpe, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Programming as a New Content in Swedish Preschool: What Is It and How Is It Done?2019Inngår i: PATT 37 Developing a knowledge economy through technology and engineering education Msida, Malta, June 2019 / [ed] Sarah Pulé and Marc J. de Vries, Department of Technology and Entrepreneurship Education, University of Malta , 2019, s. 39-47Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In 2017, the Swedish government decided on a new national strategy for digitalisation of the school system. The strategy resulted in a revision of the curricula for Swedish preschool in order to strengthen digitalisation. Although programming is not explicitly mentioned in the curriculum, programming and robots have become a more common feature of preschool teaching. There are intervention studies showing that children can develop programming skills and conceptions. However, studies of programming from a technology education perspective are rare, and there is a need for further research. This study aims to investigate how programming in a preschool context and what the teachers and children do. This study focuses on the interaction between children, teachers and technology. The programming activities in preschool are not a separate activity, but part of a wider context, hence we adapt a sociocultural perspective. The empirical data consist of two group interviews with preschool teachers and one video-recorded programming activity with children aged 4-5 years and their teachers. The data material was analysed using a thematic content analysis to inductively search for patterns in the actions and methods used by teachers and children. This study shows that four aspects of programming were communicated: instructions, sequences, bugs, and language. Moreover, the relationship between humans and the technological artefacts was characterized in three different ways: technology as I) anthropomorphic, II) gender coded, and III) autonomous or non-autonomous. Thus, the programming activities and robot were incorporated in a wider context. Technology (the robot) became a tool to achieve several learning objectives. The technology was not the main focus; the overall message constructed in this teaching setting is that the human controls and uses the technology to achieve specific purposes.

  • 34.
    Bastviken, David
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN).
    Cole, J
    Pace, M
    Tranvik, L
    Methane emissions from lakes: Dependence of lake characteristics, two regional assessments, and a global estimate2004Inngår i: Global Biogeochemical Cycles, ISSN 0886-6236, E-ISSN 1944-9224, Vol. 18, nr 4Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    [ 1] Lake sediments are "hot spots'' of methane production in the landscape. However, regional and global lake methane emissions, contributing to the greenhouse effect, are poorly known. We developed predictions of methane emissions from easily measured lake characteristics based on measurements for 11 North American and 13 Swedish lakes, and literature values from 49 lakes. Results suggest that open water methane emission can be predicted from variables such as lake area, water depth, concentrations of total phosphorus, dissolved organic carbon, and methane, and the anoxic lake volume fraction. Using these relations, we provide regional estimates from lakes in Sweden and the upper midwest of the United States. Considering both open water and plant-mediated fluxes, we estimate global emissions as 8 - 48 Tg CH4 yr(-1) (6 - 16% of total natural methane emissions and greater than oceanic emission), indicating that lakes should be included as a significant source in global methane budgets.

  • 35.
    Bastviken, David
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, C.
    Ståhlberg, Carina
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Similar organic matter mineralisation rates under oxic, methanogenic, and sulphate reducing conditions in late winter sediment of a Swedish river2006Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 36.
    Bengtsson, Jenny
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN).
    I saw daddy kissing Santa Claus! - Negotiating normativity in the early years of compulsory school.2006Inngår i: Hetero Factory. Challenging normativity in school and working life,2006, 2006Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

           

  • 37.
    Bengtsson, Jenny
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN).
    I saw daddy kissing Santa Claus! - Norms, power and resistance in the early years of compulsory school2006Inngår i: 34th Congress of the Nordic Educational Research Association,2006, 2006Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

      

  • 38.
    Bengtsson, Jenny
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN).
    Making space - sex/uality and constructions of normality in the early school years2009Inngår i: NERA 37th Congress,2009, 2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

       

  • 39.
    Bengtsson, Jenny
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN).
    Schooling Heteronormativity2005Inngår i: Heteronormativity ¿ a fruitful concept,2005, 2005Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

          

  • 40.
    Bengtsson, Jenny
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN).
    Äckligt - Normer kring ålder, kön och sexualitet i skolans tidigare år2008Inngår i: Skola i normer, Malmö: Gleerups , 2008, 1, s. 31-52Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

       Skola i normer granskar hur normer för hur man ska vara och bete sig upprepas och utmanas av elever och lärare i skolan, på lärarutbildningen och i skolans värdegrundsarbete. Författarna fokuserar på sexualitet, men diskuterar också ålder, kön, klass och nationalitet.En genomgående tanke i boken är att föreställningar om normalitet skapar det som inte ryms innanför normens gränser, de Andra eller det Andra . De leder till utestängningar där det annorlunda definieras bort som något främmade och avlägset. Samtidigt uppstår alltid motsägelser, både i skolans vardagliga praktik och i dess styrdokument, som skapar möjligheter till motstånd.Skola i normer riktar sig främst till lärarstudenter och lärarutbildare, men också till alla som intresserar sig för hur makthierarkier och motstånd skapas i skolan. Bokens författare är alla lärarutbildare. Lena Martinsson är professor i genusvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet. Hon är också verksam som lärarutbildare.Eva Reimers är professor i pedagogiskt arbete och verksam vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet. Hon är också verksam som lärarutbildare.

  • 41.
    Bengtsson, Jenny
    et al.
    Univ Gothenburg, Sweden.
    Bolander, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Strategies for inclusion and equality - norm-critical sex education in SwedenInngår i: Sex Education: Sexuality, Society and Learning, ISSN 1468-1811, E-ISSN 1472-0825Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article examines the tactical (counter) politics of inclusive and norm-critical approaches in Swedish sex education, focusing on the enactment of this critical agenda in sex education practices and how teachers interpret and negotiate the possibilities and pitfalls of this kind of work. The analysis draws on participant observation in sex education practices and in-service teacher training, as well as interviews with educators. Three recurrent strategies lie at the centre of the analysis: the sensitive use of language to achieve inclusion; the organisation and incorporation of sensitive content to resist stigmatisation; and the use of different modalities to produce a specific knowledge order. The analysis shows how these strategies are grounded in norm-critical ideals, which become partly inflicted with tensions and discomforts when acted out in practice. The analysis further shows how an inclusive and norm-critical agenda runs the risk of becoming static, in the sense of providing students with the results of critique rather than engaging them in it.

  • 42.
    Berg, Astrid
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Eriksson, Inger
    Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, Stockholms universitet.
    Löfgren, Ragnhild
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Observationer i kemiklassrummet - att lära sig se kemiska reaktioner2010Inngår i: Innehållet i fokus - kemiundervisning i finlandssvenska klassrum / [ed] Inger Eriksson, Stockholm: Stockholms universitets förlag , 2010, s. 37-69Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I flera jämförande internationella studier hamnar de finska eleverna i toppen. Hur bedrivs kemiundervisningen i finlandssvenska klassrum? Rapporten består av sex kapitel där författarna bl.a. tar upp följande frågor: Vad kännetecknar undervisningspraktiken i en finlandssvensk klass? Vilka texter används i klassrummet? Vad betraktas som viktig respektive mindre viktig kunskap? I ett av kapitlen analyseras vilka frågor läraren ställer till eleverna och vilken feedback som ges. I studien ingick fyra lärare, och i det avslutande kapitlet analyseras deras provkonstruktion och bedömningsarbete.Texterna vänder sig till alla som är intresserade av bedömningsfrågor, kunskapsfrågor, lärande och undervisning. Forskningsprojektet är finansierat av Vetenskapsrådet.

  • 43.
    Berg, Märta
    et al.
    Naturskyddsföreningen, Stockholm.
    Fägerstam, Emilia
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Utvärdering. Skogen som klassrum: Utvärdering av projektet 2009-20122013Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Följande rapport är en utvärdering av projekt Skogen som klassrum som har bedrivits gemensamt av Naturskyddsföreningen och Naturskoleföreningen under 2009-2012. Projektet har bestått av en fortbildning i utomhuspedagogik för pedagoger kallad Skogen som klassrum samt aktiviteter på lokal, regional och nationell nivå för att uppmärksamma värdet av undervisning i skogen och behovet av att tillgängliggöra och bevara skogar nära skolor och bostäder.

    Projektet har lyft frågor och startat processer som har förbättrat förutsättningarna för att tusentals lärare och elever ska ha möjlighet att vistas i och lära känna skogen under skoltid. Utvärderingen visar att även en förhållandevis kort fortbildning som Skogen som klassrum bidrar till en utökad och fördjupad undervisning i naturen. Samtidigt kan fortbildningens upplägg med undervisning i och om närliggande skogsområden ha en positiv inverkan på lärarnas möjlighet att uppfylla målen i skolans styrdokument. En fortbildning som Skogen som klassrum kan på detta sätt vara en viktig del i arbetet för lärande för hållbar utveckling.

    Det finns ett stort intresse för en fortsättning av projektet. Många aktörer inomSkogen som klassrum uttrycker att projektet har varit lärorikt och roligt och man ser det positiva i att integrera frågor kring skogens biologiska och sociala värden med skogens möjligheter som pedagogisk resurs i olika skolämnen. För att undervisning i naturen ska bli en naturlig del av skolans verksamhet i alla Sveriges kommuner krävs fortsatt arbete för att myndigheter och politiker ska ge stöd till utomhuspedagogisk verksamhet. Dessutom måste naturområden nära skolor bevaras och göras lättillgängliga. I längden kan undervisning i naturen leda till ett ökat intresse för växter och djur och att vara ute i naturen på fritiden. Detta kan i sin tur leda vidare till ett ökat intresse för att bevara natur och ett engagemang för samhällets hållbara utveckling.

  • 44.
    Bergström, Margareta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Holm, Inger
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Den svårfångade delaktigheten i skolan: Ett ungdomsperspektiv på hinder och möjligheter2005Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här avhandlingen handlar om ungdomars erfarenheter och upplevelser av delaktighet i det som enligt skolans mål skall vara ´en skola för alla´. Vi har under tre terminer varit deltagande observatörer och intervjuat ungdomar på en skola (år 6-9) som vi kallar Vegaskolan. Studien beskriver möten i tid och rum mellan olika livsvärldar, mellan ungdomarna sinsemellan, mellan ungdomar och vuxna och mellan vuxna. Här framträder också relationen mellan ungdomar och det innehåll som skolan arbetar med. Dessa möten får konsekvenser för delaktighet och utanförskap, ungdomarnas självbilder, lärandet och vilket stöd som de erbjuds.

    Vår ambition har varit att se delaktighet ur ungdomars perspektiv med syftet att förstå de processer som reser hinder och skapar möjligheter för delaktighet. Vår utgångspunkt har varit ungdomarnas syn på sitt vardagsliv i skolan. De har berättat om sina minnen från förskola och skola, sin nutid och sina tankar om framtiden, gjort val av vad de sett som relevant att delge oss och hur de velat framställa sina erfarenheter. I sina reflektioner har de bidragit med analyser av skolan och det som skett där. De har i jämförelse med skolpersonal i flera avseenden en annorlunda erfarenhet av skolan samt en helhetsbild av sin egen tid där.

    De vuxna kommer bara i mycket begränsad utsträckning till tals i denna studie. De syns genom ungdomarnas och våra beskrivningar av vad de säger och gör. Detta kan tyckas ge en ensidig bild men vi menar att det mesta som skrivs om skolan utgår från ett vuxenperspektiv och att den bilden behöver kompletteras med andra perspektiv.

    Vi har valt att göra fältstudien på en skola, som vi utifrån mötet med ungdomarna och vuxna där upplevde som ”det goda exemplet”. Vi bedömde att vi i denna miljö skulle kunna upptäcka mer av möjligheter till delaktighet, men också vilka hindren är även under relativt goda förhållanden. Avhandlingen har möjliggjorts av skolverket som har finansierat den som projektarbete under tre år.

  • 45.
    Bergström, Margareta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Holm, Inger
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Rum för delaktighet: En studie av en skolas möjligheter att skapa förutsättningar för ungdomars delaktighet2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten för denna studie ar ett projekt som startade våren 2001. Syftet med projektet ar att identifiera och belysa möjligheter och hinder för delaktighet for barn och ungdomar i behov av stod i en skola för alia. Denna studie ar en del av detta projekt och inriktad pa att identifiera delaktighet i skolan som rum. Med rum menar vi både den fysiska miljön och de ramar som bildar villkor för skolan. Vi genomförde förstudier i form av deltagande observationer på flera olika skolor för ungdomar mellan 13 och 16 år, och valde sedan ut en skola, i studien kallas den Z-Skolan.

    I Inledning har vi utgått fran delaktighet som begrepp, men också studier av delaktighet i skolan och skolan som ett diskursivt faIt. Vi har sökt svar på våra frågor genom att studera dokument på nationell- och kommunalniva, men främst de dokument som lärarna på Z-Skolan producerat. Vi har arbetat med deltagande observationer i skolans vardag, och vi har intervjuat ungdomar på grundskolan år 8 och 9.

    I första delen av analysen har vi inspirerats av bland annat Grounded Theory och fått fram ternan kring delaktighet. Dessa teman är organisation, möten och lärande. Med dessa teman som utgångspunkt har vi sedan gått vidare i ett andra analyssteg diU: vi använt SOU 2000: 1 och det dynamiska medborgarskapet som utgångspunkt. För att uppnå delaktighet, enligt det dynamiska medborgarskapet, måste deltagande och inflytande men också jämlikhet och insyn vara identifierbara.

    Vi har funnit att delaktighet finns för manga ungdomar i många situationer pa Z-Skolan, men det finns också inslag av utanförskap och ickedelaktighet. Möjlighetema till delaktighet, men också hindren finner vi både inom organisationen och den fysiska miljön, men inte minst genom vuxnas förhållningssatt och respekt mot ungdomarna och deras kultur. Om delaktighet ses som en rättighet eller en praktik för fostran till demokratiska medborgare får det olika konsekvenser för ungdomars skolvardag.

  • 46.
    Bevemyr, Mats
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Björk-Willén, Polly
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Events of potential learning: how preschoolers produce curriculum at the computer during free play periods2016Inngår i: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 12, nr 8, s. 1-16Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Abstract: The Swedish preschool curriculum emphasizes children’s learning through play. This means that children’s learning in everyday practice is accomplished through a complex mixture of teacher-led activities and activities the children themselves initiate. When learning is viewed as situated and constituted through social interaction (Lave & Wenger, 1991), almost all social events have learning potential. Consequently, from an educational and a curriculum point of view it is important to raise the question of how children’s learning can be made visible, and determine what kind of learning children’s own initiated (play) activities imply. The focus of the paper is on children’s (aged 3-5 years) “communities of practice” at the computer during “free play” period in two various Swedish preschools settings. Events of peer interaction are analyzed in detail to illustrate what kind of learning activities are going on at the computer, and to discuss these events of potential learning in relation to the curriculum goals and the educational practice. From a curriculum point of view, the analyses show that the children’s activities at the computer involve a variety of events that might provides for learning that can be viewed as goal-oriented. From the children’s point of view, the project of socialization seems to be the most prominent goal. A crucial point for educational success, however, is to understand not only what the object of learning is, rather what motivates children’s play apprenticeship in their own “communities of practice”. 

  • 47.
    Biesta, Gert
    et al.
    Department of Education, Brunel University London, UK.
    Martinsson, Lena
    Department of Cultural Science, University of Gothenburg.
    Reimers, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Politics, subjectivity and education in neoliberal times: an interview with Gert Biesta2017Inngår i: Education and political subjectivities in neoliberal times and places: emergences of norms and possibilities / [ed] Eva Reimers, Lena Martinsson, London: Routledge, 2017, s. 14-30Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 48.
    Bjork-Willen, Polly
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN).
    Routine Trouble: How Preschool Children Participate in Multilingual Instruction2008Inngår i: APPLIED LINGUISTICS, ISSN 0142-6001, Vol. 29, nr 4, s. 555-577Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper examines the turn-by-turn organization of social actions during educational activities at a multilingual preschool in Sweden. Specifically, it focuses on instructional exchanges within two commonplace activities: sharing time and Spanish group. The study builds on earlier research arguing that interactional routines facilitate childrens participation in social activities, and therefore promote language learning. Several instances of interactional trouble are identified and discussed in terms of the teachers elaboration of some routine features of these activities, resulting in a mismatch between the teachers local aims and the childrens projections of relevant next actions. The analysis further highlights a range of interactional means through which the participants act to come to terms with the trouble. These findings are discussed in terms of the participants local concerns as well as the childrens orientations to the routine features of preschool activities. Some educational implications are finally proposed on the basis of these findings.

  • 49.
    Bjuremark, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Setterud, Helen
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Franzén, Carin
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att examinera kvalitet i kurser och program2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En central fråga under rundabordssamtalen var om det fanns några tips på examinationsförfaranden som skulle vara särskilt stimulerande för lärandet. Det praktiska råden var dock få och istället lyftes lärarens roll och kompetens fram som vägvisare för den kunskap som studenterna förväntades tillägna sig.Vid sidan av ‘nytta’ visade sig även kriterier ‘framtidens krav’ vara centralt

  • 50.
    Björkholm, Eva
    et al.
    KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), Lärande, Teknikdidaktik.
    Hultén, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Primary School Teachers’ Development of Subject-Specific Knowledge in Technology during a Design Based Research Project2013Inngår i: PATT27 Technology Education for the Future: A Play on Sustainability, Christchurch, New Zealand, 2-6 December 2013: A Play on Sustainability / [ed] P John Williams and Dilani Gedera, University of Waikato, New Zealand , 2013, s. 59-64Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this study we examine the development of teachers’ subject-specific knowledge in technology during a design based research project. In the project a researcher collaborated with two primary school teachers in exploring their students’ learning of technology. Throughout the whole project, the teacher-researcher group worked in an iterative and systematic way to explore the students’ learning. The data draws from the groups’ meetings during the whole project. In order to study the potential learning that was taking place among the teacher team during the course of the teaching project, Practical epistemology analysis (PEA) was used. During the project the teachers’ expanding knowledge was based on needs of relations between their understanding of the object of learning (i.e. the capability that the students should develop) and their previous teaching experiences, technical terms and real life examples. An important factor explaining the development of the teachers’ knowledge base was the discussion in the group focusing on different aspects, starting with formulating an object of learning, constructing the pre-test, identifying critical aspects and planning and revising lessons. Our study shows that it is possible for primary school teachers to significantly increase their knowledge base in technology and technology education through design-based teaching.

     

1234567 1 - 50 of 552
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf