Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 1856
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Abdon, Nils Johan
    et al.
    Bergfeldt, Lennart
    Herlitz, Johan
    University of Borås, School of Health Science.
    Hjärtstopp utlöst av läkemedel kanske vanligare än vi tror2010In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 107, no 8, p. 521-525Article in journal (Refereed)
  • 2. Abdon, NJ
    et al.
    Herlitz, J
    University of Borås, School of Health Science.
    Andrersson, B
    Peripartumcardiomyopathi an often mised diagnosis2013In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 110, no 23-24, p. 1152-1154Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Peripartumkardiomyopati är en sällsynt form av hjärtsvikt. Diagnostiska kriterier är nytillkommen hjärtsvikt från sen graviditet och upp till fem månader efter förlossning, avsaknad av annan förklaring till hjärtsvikt och nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion Orsaken till tillståndet tros vara omvandling av prolaktin till en kardiotoxisk variant. Terapin är den etablerade, men ACE-hämmare och ARB får inte ges till ammande mödrar. Hjärttransplantation har tillgripits. Maligna hjärtarytmier har krävt behandling med implanterbar defibrillator och pacemaker. Hämning av produktionen av prolaktin med bromokriptin har gett goda resultat i en liten studie. Resultaten har inte bekräftats.

  • 3.
    Abrahamsson, Birgitta
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Hernberger, Barbro
    University of Borås, School of Health Science.
    ”Hellre motion än tabletter”, Patienters erfarenheter av att få FaR vid diabetes typ 22008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Fysisk inaktivitet har idag blivit en riskfaktor för att utveckla diabetes typ 2. I diabetessjuksköterskans arbete ingår samtal om livsstilsförändringar gällande bland annat fysisk aktivitet, vilket kan innebära att Fysisk aktivitet på recept (FaR) skrivs som behandling av diabetes typ 2. Studiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av att ha fått FaR vid behandling av diabetes typ 2. Patienterna utgjordes av fyra kvinnor och fyra män med diabetes typ 2 som hade fått FaR efter maj 2007. Studien var en kvalitativ intervjustudie. Intervjuerna skrevs ned och analyserades därefter i fyra olika faser enligt Evans (2003). Studiens resultat presenteras i två huvudteman: Ökade motionsvanor och Ökad motivation och följande underteman: hellre motion än tabletter, för min egen skull, det blev allvar, insikt och hon ville väl. I diskussionsavsnittet framkommer att resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning och lyfter fram diabetessjuksköterskans betydelse vid förskrivning av FaR när det gäller att motivera patienten till ökad fysisk aktivitet.

  • 4.
    Abrahamsson, Claes
    University of Borås, School of Health Science.
    Intuberade patienters upplevelser av intensivvård. Om kampen mellan de overkligt onda och de verkligt goda2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Patienter som behandlas på en intensivvård möts av en miljö med teknisk utrustning, där slangar och sladdar är kopplade till olika övervaknings monitorer. Patienter som inte förmår upprätthålla en adekvat syresättning i vävnaden förses med en endotrakealtub som ansluts till en mekanisk ventilator. För att acceptera endotrakealtuben och behandling får patienterna sedering och analgetika. På intensivvården är personaltätheten hög och patienten lämnas sällan på rummet ensam och sjuksköterskan har en central roll i behandlingen och omvårdnaden. Syftet: Syftet med denna studie är att beskriva intuberade patienters upplevelser av intensivvård. Metoden: Litteraturöversikt där 11 artiklar ingår och en kvalitativ innehållsanalys metod har använts. Resultat: Resultatet visar att patienterna upplever overkliga drömmar, mardrömmar och hallucinationer som obehagliga och skrämmande. De har svårt att urskilja vad som är verkligt och overkligt, flera olika faktorer påverkar upplevelserna av overklighet. Den teknologiska miljön runt patient, sjuksköterskans attityder och bemötande och omvårdnadssituationer triggar dessa overkliga upplevelser. Larm och oljud som stör, slangar och sladdar som gör det obekvämt och lampor som bländar. Patienterna beskriver sjuksköterskan ibland som bekväm, lat och kan förorsaka deras overkliga upplevelser. Att vara intuberad medför ett stort hinder för kommunikationen och närvaron av endotrakealtuben anser patienterna som den största anledningen till att kommunikationen upplevs både frustrerande och ångestfylld. Anhöriga har en stor och viktig betydelse under tiden på IVA. Anhöriga upplevs som verkligheten och kontakt med livet utanför IVA. Anhöriga får patienten att känna sig trygga och en anledning att kämpa vidare. Sjuksköterskan upplevs också av patienterna som den som ingjuter säkerhet, trygghet och ett ökat välbefinnande. Diskussion: En vårdrelation som bygger på ett ömsesidigt förhållande mellan sjuksköterska och patient minskar vårdlidandet och skapar en förutsättning för att patientens upplevelse av IVA förblir en verklighet under hela vårdtiden. Nyckelord: Overkliga upplevelser,

  • 5.
    Abrahamsson, Jane
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Karlsson, Frida
    University of Borås, School of Health Science.
    När hjärtat sviktar: Den äldre patientens upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Kronisk hjärtsvikt är en vanligt förekommande sjukdom som för med sig en successiv kroppslig funktionsnedsättning. Ibland är förståelsen i vården liten för den äldre patientens förändrade livssituation då den ofta ses som en del av ett naturligt åldrande. Syftet är att beskriva den äldre patientens upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt. Studien har genomförts som en litteraturstudie där materialet består av kvalitativa artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna Academic Search Elite, Cinahl, Medline och Pubmed där sökorden har kombinerats på olika sätt för att få fram relevanta artiklar. Den insamlade datan granskades och analyserades efter Evans (2002-2003) gällande innehållsanalys. Resultatet presenteras i fyra huvudteman med subteman. Tema ett handlar om att symtomen ger en orkeslöshet som begränsar patientens liv. Tema två tar upp känslan av att bli en börda och vilka skuldkänslor det ger. Tema tre berör patientens tankar kring försämring av sjukdomen och döden. I tema fyra tar patienten åter kontroll över sitt liv genom att bygga relationer, få bekräftelse och göra aktiva val. I diskussionen tar vi bland annat upp frustrationen över att tvingas ta det lugnt och hur patientens oro kan visa sig i praktiken. Vi diskuterar också hur sjuksköterskan kan använda sig av den här kunskapen.

  • 6. Abtahi, Farhad
    et al.
    Aslamy, Benjamin
    Boujabir, I
    Seoane, Fernando
    University of Borås, School of Health Science.
    Lindecrantz, Kaj
    University of Borås, School of Engineering.
    An Affordable ECG and Respiration Monitoring System Based on Raspberry PI and ADAS1000: First Step towards Homecare Applications2014In: 16th Nordic-Baltic Conference on Biomedical Engineering / [ed] Mindedal H., Persson M., Springer International Publishing , 2014, p. 5-8Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Homecare is a potential solution for problems associated with an aging population. This may involve several physiological measurements, and hence a flexible but affordable measurement device is needed. In this work, we have designed an ADAS1000-based four-lead electrocardiogram (ECG) and respiration monitoring system. It has been implemented using Raspberry PI as a platform for homecare applications. ADuM chips based on iCoupler technology have been used to achieve electrical isolation as required by IEC 60601 and IEC 60950 for patient safety. The result proved the potential of Raspberry PI for the design of a compact, affordable, and medically safe measurement device. Further work involves developing a more flexible software for collecting measurements from different devices (measuring, e.g., blood pressure, weight, impedance spectroscopy, blood glucose) through Bluetooth or user input and integrating them into a cloud-based homecare system.

  • 7.
    Abtahi, Farhad
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Berndtsson, A
    University of Borås, School of Health Science.
    Abtahi, Shirin
    University of Borås, School of Health Science.
    Seoane, Fernando
    University of Borås, School of Health Science.
    Lindecrantz, Kaj
    KTH.
    Development and preliminary evaluation of an Android based heart rate variability biofeedback system2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The reduced Heart Rate Variability (HRV) is believed to be associated with several diseases such as congestive heart failure, diabetes and chronic kidney diseases (CKD). In these cases, HRV biofeedback may be a potential intervention method to increase HRV which in turn is beneficial to these patients. In this work, a real-time Android biofeedback application based on a Bluetooth enabled ECG and thoracic electrical bioimpedance (respiration) measurement device has been developed. The system performance and usability have been evaluated in a brief study with eight healthy volunteers. The result demonstrates real-time performance of system and positive effects of biofeedback training session by increased HRV and reduced heart rate. Further development of the application and training protocol is ongoing to investigate duration of training session to find an optimum length and interval of biofeedback sessions to use in potential interventions.

  • 8.
    Ackelid, Gunilla
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Sunneskär, Ingela
    University of Borås, School of Health Science.
    Vilken betydelse har svenska palliativregistret för sjuksköterskor i mötet med patienter i behov av palliativ vård: En intervjustudie med sjuksköterskor verksamma i kommunal hälso- och sjukvård2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Enligt statistik från svenska palliativregistret får patienter som är i ett palliativt skede inte optimal vård, det kan innebära ett ökat lidande för både patienter och närstående. Man kan tydligt se att flera av de tolv kvalitetsindikatorer som mäts, har låg eller mycket låg måluppfyllelse. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse svenska palliativregistret har för sjuksköterskor i mötet med patienter i behov av palliativ vård. Vi valde att intervjua sjuksköterskor, verksamma i kommunal hälso- och sjukvård. En kvalitativ metod har använts med en induktiv ansats eftersom denna metod ansågs mest lämpad för att undersöka om sjuksköterskorna upplevde svenska palliativregistret som betydelsefullt i den palliativa vården. Resultatet redovisas i kategorier enligt följande: att öka trygghet i palliativt vårdande genom arbete med svenska palliativregistret, att dokumentera smärtskattning enligt svenska palliativregistret, att utveckla arbetssätt för ökad måluppfyllelse i svenska palliativregistret samt att driva processarbetet med svenska palliativregistret. I intervjuerna framkom att sjuksköterskorna är mycket engagerade i den palliativa vården och månar om att etablera god kontakt genom att skapa trygghet både till patient och närstående. Sjuksköterskorna uttryckte över lag att arbetet med svenska palliativregistret förbättrar den palliativa vårdens kvalitet och vårdinnehåll, som t.ex. symtomlindring, brytpunktssamtal, munhälsa men även teamarbete förbättras. Smärtlindring är enligt sjuksköterskorna det mest prioriterade området, trots det saknas rutiner för dokumenterad validerad skattning med smärtskattningsskalor, vilket krävs för att kunna göra korrekta registreringar av kvalitetsindikatorerna i svenska palliativregistret. Det har framkommit i intervjuerna att kompetensutveckling i de egna verksamheterna har skett med fokus på svenska palliativregistrets kvalitetsindikatorer, detta har bidragit till att täckningsgraden i svenska palliativregistret ökat. Det är indikatorer på att vårdens kvalitet och vårdinnehåll i livets slutskede förbättrats i kommunal hälso- och sjukvård.

  • 9. Adielsson, A
    et al.
    Hollenberg, J
    Karlsson, T
    Lindqvist, J
    Lundin, S
    Silfverstolpe, J
    Svensson, L
    Herlitz, Johan
    University of Borås, School of Health Science.
    Increase in survival and bystander CPR in out-of-hospital shockable arrhythmia: bystander CPR and female gender are predictors of improved outcome. Experiences from Sweden in an 18-year perspective2011In: Heart, ISSN 1355-6037, E-ISSN 1468-201X, Vol. 97, no 17, p. 1391-1396Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objectives In a national perspective, to describe survival among patients found in ventricular fibrillation or pulseless ventricular tachycardia witnessed by a bystander and with a presumed cardiac aetiology and answer two principal questions: (1) what are the changes over time? and (2) which are the factors of importance? Design Observational register study. Setting Sweden. Patients All patients included in the Swedish Out of Hospital Cardiac Arrest Register between 1 January 1990 and 31 December 2009 who were found in bystander-witnessed ventricular fibrillation with a presumed cardiac aetiology. Interventions Bystander cardiopulmonary resuscitation (CPR) and defibrillation. Main outcome measures Survival to 1 month. Results In all, 7187 patients fulfilled the set criteria. Age, place of out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) and gender did not change. Bystander CPR increased from 46% to 73%; 95% CI for OR 1.060 to 1.081 per year. The median delay from collapse to defibrillation increased from 12 min to 14 min (p for trend 0.0004). Early survival increased from 28% to 45% (95% CI 1.044 to 1.065) and survival to 1 month increased from 12% to 23% (95% CI 1.058 to 1.086). Strong predictors of early and late survival were a short interval from collapse to defibrillation, bystander CPR, female gender and OHCA outside the home. Conclusion In a long-term perspective in Sweden, survival to 1 month after ventricular fibrillation almost doubled. This was associated with a marked increase in bystander CPR. Strong predictors of outcome were a short delay to defibrillation, bystander CPR, female gender and place of collapse.

  • 10.
    Adolfsson, Johan
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Jardenius, Mikael
    University of Borås, School of Health Science.
    Patientens upplevelse av att bli vårdad av deltidsbrandmän i samband med akut bröstsmärta: En kvalitativ intervjustudie om att bli akut sjuk på landsbygden2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Räddningstjänsten är i stor utsträckning utplacerad på små orter och har betydligt fler stationer är vad ambulanssjukvården har. Räddningstjänsten har större möjligheter än ambulanssjukvården att snabbt vara på plats hos en svårt sjuk patient. Verksamheten med sjukvårdslarm har pågått i många år, men hur patienten upplever vården är inte väl studerat. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med akut bröstsmärta upplever att bli vårdade av deltidsbrandmän under ett sjukvårdslarm. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes och analyserades med konventionell innehållsanalys enligt Hsieh & Shannon. Åtta intervjuer genomfördes med informanter boende på två skilda geografiska områden i södra Sverige. Efter analys framkom 21 stycken underkategorier som kunde sorteras in under sex kategorier. Kategorierna är; väntan på hjälpen, kunskap och utbildning, närhet och närvaro, vårdhandling, lokal närhet/vara igenkänd samt vårdarnas förhållningssätt. Innehållet i dessa kategorier med tillhörande underkategorier ger en översiktlig bild av hur patienterna uppfattar den vård de får av brandmännen. Patienterna uppskattar särskilt den snabba hjälp som brandmännen kan erbjuda, patienterna blir lugnade och de känner sig trygga i deras sällskap. Brandmännen pratar med patienten, kontrollerar vitalparametrar och ger syrgas. Syrgasen uppskattas mycket av patienterna.

  • 11.
    Adolfsson, Lovisa
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Pavlovic, Jenny
    University of Borås, School of Health Science.
    Mina kollegor är min andra familj: Ambulanssjuksköterskors upplevelse av att hantera känslomässigt sin arbetssituation2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning visar att prehospitalt arbete upplevs stimulerande, men är också fysiskt och psykiskt påfrestande. Syftet var att beskriva hur ambulanssjuksköterskor upplever och hanterar känslomässigt sin arbetssituation. En kvalitativ ansats valdes och djupintervjuer av sex ambulanssjuksköterskor i södra Sverige genomfördes. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med inspiration av ett fenomenologiskt närmelsesätt. Ambulanssjuksköterskorna beskrev att deras arbete innebär att vara skärpt och uppfylld av sitt arbete, vilket innebär att de såg det som världens roligaste yrke, där de gör nytta och är en hjälpande hand för anhöriga men också att känna sig osäker i ett nytt vårdrum. De påtalade också hur de konfronteras med patienters tunga verklighet och att möta sorg, vilket väcker känslor av rädsla, ilska, frustration och maktlöshet. De betonade behov av stöd för att orka hantera sina egna känslor där kollegor sågs som en andra familj men även den egna familjen är ett stöd. De ifrågasatte de möjligheter till stöd som erbjöds i organisationen, men framförallt betonade de att ingen annan än kollegor kunde förstå. Ur ett framtida arbetssmiljöperspektiv är detta viktigt att uppmärksamma för att möjliggöra att hälsa bevaras bland ambulanspersonal.

  • 12.
    Adolfsson, Lovisa
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Thiger, Sofia
    University of Borås, School of Health Science.
    Det händer inte mig?! Om att leva med ett autistiskt utvecklingsstört barn.2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Autism tillsammans med utvecklingsstörning medför ett flertal olika funktionsnedsättningar, exempelvis kommunikationssvårigheter, hyperaktivitet och ritualbeteenden. Föräldrarnas livsvärld påverkas i form av en fullständig anpassning av livet utefter barnets behov. Studien bygger på en kvalitativ analys av fyra biografier, vilket ger en god inblick i föräldrarnas livsvärld. Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Första tiden med den nya familjemedlemmen; förändrade levnadsvilkor; att få vardagen att fungera samt att inte längre orka kämpa, vilka beskriver föräldrarnas upplevelse av att leva med ett autistiskt utvecklingsstört barn i Sverige. I vårdarbetet möter sjuksköterskan dessa föräldrar och barn. Föräldrarna upplever att det i mötet med sjuksköterskan är viktigt att sjuksköterskan ser och bekräftar både föräldrarna och barnet i situationen familjen befinner sig i, vilket inte alltid är en självklarhet. Då sjuksköterskan får en bättre inblick i föräldrarnas vardag ökar möjligheten till förståelse för föräldrarnas livsvärld. Sjuksköterskan kan utifrån detta minimera risken för upplevelse av kränkning vilket föräldrarna ibland beskriver som ett resultat av sjuksköterskans agerande. Genom ökad förståelse kan sjuksköterskan bedriva en bättre anpassad vård, både för föräldrarna och barnet.

  • 13. Adriansson, C
    et al.
    Suserud, Björn-Ove
    University of Borås, School of Health Science.
    Bergbom, I
    The use of topical anaesthesia at children's minor lacerations: an experimental study2004In: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 12, no 2, p. 74-84Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: In a great many situations within health care and treatment, children are subjected to unnecessary pain and suffering. When local anaesthetics is to be administered the child can experience this as incomprehensible especially when the nursing staff assures the child that no pain would be felt, only to discover soon after, that it actually did hurt at the moment of anaesthetic infiltration. The soothing of pain during the suturing of wounds in emergency wards can be reduced, ensuring that unnecessary pain in the cafe-and-treatment process is mot meted out to children. In order to prevent this (subjection to unnecessary pain), and by improving accepted practice, it was interesting to investigate whether children felt pain at the time of infiltration anaesthesia following the initial topical anaesthesia. Aim: The aim of the present study was to investigate the effects of introductory topical anaesthesia using Xylocain solution dropped in the wound prior to a definitive infiltration-anaesthesia. An experimental, prospective design was used where children were included in either an experimental group or a control group. The experimental group (n=10) were given a Xylocain solution while the control group (n=10) received physiological Sodium solution. Data collection for the study was made by making VAS estimates and by interviews. Result: The study shows that a certain alleviation of pain does occur when using Xylocain but no statistically significant difference exists between the two groups. Irrespective of whether the children received an introductory topical anaesthesia with Xylocain or Sodium solution at the time of infiltration anaesthesia, they expressed pain in connection with infiltration. The study also shows that many children express fear and anxiety. Conclusion: Current research highlights the difficulties involved in offering children a really satisfactory form of pain relief in connection with infiltration anaesthesia and suturing of wounds. It is urgent to throw more light on children’s pain, both from a nursing and from a medical point of view. No statistically significant difference was found in children’s reported pain, after treatment with Xylocain but the solution can have a positive effect at the time of the infiltration jab, but a larger study needs to be done in order to establish this firmly.

  • 14.
    Afrah, Nasro
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Rezvanfar, Monika
    University of Borås, School of Health Science.
    Vård av patienter vid livets slut: ur ett sjuksköterskeperspektiv2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Kunskap om den palliativa vården behövs för att kunna tillfredsställa den döende patientens behov. I sjuksköterskans yrkesroll ingår att främja patientens hälsa och se till att patienten upplever bästa möjliga välbefinnande vid livets slut. Den palliativa vården innebär bland annat att sjuksköterskan utmanas i vårdandet av patienters döendeprocesser. Syftet är att beskriva vad som påverkar sjuksköterskan i sitt vårdande av patienter vid livets slut. Axelssons analysmetod bearbetar både likheter och skillnader i resultatet av studier. Eftersom denna studie endast tar upp likheter och inte skillnader i studiernas resultat benämns analysmetoden som används i studien som en modifierad typ av Axelssons analysmetod. Resultatet bygger på nio vårdvetenskapliga kvalitativa studier. I resultatet redovisas fem teman: otrygghet och osäkerhet i vårdande, svårigheter att kommunicera med patienten, sjuksköterskans känslor i vårdsituation, möten med patienters kamp i sitt lidande och känslor i samband med patientens död. Det framgår i resultatet att sjuksköterskans tidigare erfarenhet av att vårda patienter vid livets slut påverkar hur sjuksköterskan hanterar relationen med patienten och dennes död samt hur sjuksköterskan vårdar patienten. I resultatet framgår också sjuksköterskans behov av ökad kunskap om hur kommunikationen mellan sjuksköterska och patient ska ske, men också hur sjuksköterskan hanterar sina känslor vid vård av patienter vid livets slut. Även vikten av att samtala om livet och död lyfts fram i resultatet. I diskussionen lyfts det fram hur tidigare erfarenheter av att vårda patienter vid livets slut kan påverka sjuksköterskan i sitt arbete att tillgodose god vård för patienten som befinner sig vid livets slut. God kunskap om den palliativa vården kan hjälpa sjuksköterskan att tillgodose patientens olika behov, samt underlättar sjuksköterskans hantering av olika vårdsituationer.

  • 15.
    Afzali, Wagma
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Didkovskaya, Marina
    University of Borås, School of Health Science.
    ”Vi är alltid nära dem” Föräldrars upplevelser av att ha ett barn med typ 1 diabetes2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Diabetes Mellitus typ 1 är en autoimmun kronisk sjukdom som kan drabba människor i olika åldrar men framför allt barn och ungdomar. I Sverige finns det nästan 8000 barn som har diabetes. Det är omkring trettio procent av barnen som behandlas på en vuxenavdelning av olika anledningar. Även om barn och ungdomar kan ta ett större eget ansvar för att sköta sin sjukdom när de blir äldre så behöver de fortfarande föräldrarnas stöd. Familj i sin helhet kan förändras om någon av familjemedlemmar blir sjuk. Diabetessjukdom hos barn kan medföra stora förändringar i föräldrarnas livssituation och deras föräldraroll kan komma att präglas av större krav och ökat ansvar. Därför är det mycket viktigt i den förändrade situationen att föräldrarna får stöd och adekvat information av kunniga sjuksköterskor. Det är väsentligt för sjuksköterskorna att öka sin kunskap och förståelse för föräldrarnas situation. Syftet med detta arbete är att belysa hur barnets typ 1 diabetes påverkar föräldrarnas vardag. Metoden som vi har valt är en kvalitativ litteraturstudie byggd på forskning kring föräldrarnas erfarenheter av att leva med ett barn som har diabetes typ-1. Artiklarna söktes i databaser: Medline, PubMed, Cinahl och Academic Search Premier. Modellen för analysen som vi har använt tillämpas för att utföra syntesen av kvalitativa texter. Under analysarbetet kom vi fram till följande sex teman: En balansgång i vardagen, Oro för att inte räcka till, Tankar om framtiden, Strategier för att hantera barnets sjukdom, Ett liv med de förändrade relationerna, Förväntningar på sjukvården. Våra slutsatser är att föräldrarna upplever att deras vardagliga liv och föräldraroll i samband med barnets sjukdom har förändrats. De som är primära vårdare till sina diabetessjuka barn behöver ett praktisk och känslomässigt stöd från sjukvårdspersonalen för att klara den förändrade situationen i sin vardag och för att hjälpa sina diabetessjuka barn att uppleva välbefinnande så långt som möjligt.

  • 16.
    Agebratt, Maj-Britt
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Svantesson, Helen
    University of Borås, School of Health Science.
    Förändringsmotstånd i en vårdorganisation: Ett multidimensionellt dilemma2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Förändringsmotstånd vid införande av IT-stöd är ett förekommande fenomen inom vårdorganisationen. Kan detta beskrivas och förstås som ett samlat begrepp? Syftet med uppsatsen var att få ökad förståelse och kunskap om fenomenet ”förändringsmotstånd”. Kvalitativ ansats där litteraturstudien med begreppsanalys, som instrumentet, är den valda metoden för denna uppsats. Begreppet visade sig vara tudelat i orden förändring och motstånd, tillika varandras motpoler, vilket skapar en rörelse. Generella och specifika uttryck identifierades där de generella kunde beskrivas som Attityd, Brist på kommunikation, Medarbetarens person och Brist på resurser, medan de specifika bestod av IT-teknik, Brist på resurser, och Medarbetarens person. Förståelse för begreppet nås av att dess förutsättningar och konsekvenser påvisas, vilka visade att förutsättningarna var; Förändring, kultur, brist på tid och brist på pedagogik, och konsekvenser var; maktlöshet, envägskommunikation, ovilja att lära sig och stress. Vid prövningen av de framkomna uttrycken, genom ett typfall, gränsfall och ett motexempel, gavs resultatet att giltigheten i framvaskat material höll. Begreppet och fenomenet ”förändringsmotstånd” är ett multidimensionellt dilemma dvs. att det är flera delar som ska förstås och samverka. Kunskap om mänskliga processer behövs inom organisationen när förändring ska genomföras. Bemötande av förändringsmotstånd ur pedagogens synvinkel, vid införandet av IT-stöd ger olika förhållningssätt utifrån antagen syn på utvecklingslära. Ledning, stöd och återkoppling i förändringsprocessen visade sig vara viktiga faktorer om förändringen accepteras eller förkastas av medarbetarna. Även resurser i form av tid och goda förutsättningar tycktes vara avgörande för om förändringsprocessen ska lyckas.

  • 17.
    Agnarsson, Erika
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Mellberg, Charlotte
    University of Borås, School of Health Science.
    ”Det är en pärs att ligga sjuk, man är ju lite i underläge” Upplevelser av att bli vårdad på en utbildningsvårdavdelning2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Det finns idag begränsade kunskaper om hur patienter upplever att bli vårdade av sjuk-sköterskestudenter på en utbildningsvårdavdelning, UVA, där antalet studenter är större än på en vanlig vårdavdelning. På Södra Älvsborgs sjukhus utbildningsvårdavdelningar utgår vården från ett etiskt patientperspektiv. Patientperspektivet innebär ett förhåll-ningssätt hos vårdaren som kännetecknas av integritet och värdighet. Patienten ska kän-na ett förtroende får vårdaren och vården. Utbildningsvårdavdelningarna, ”UVORNA”, skall ur detta perspektiv organisera det praktiska arbetet. Syftet med denna studie är att ge ökad förståelse över hur patienter upplever vårdandet på en UVA. För att erhålla patienters erfarenheter valdes en empirisk studie med öppna intervjuer och kvalitativ innehålls analys med induktiv ansats av intervju materialet. Resultatet visar på både livsgivande relationer med student och övriga vårdare samt relationer som leder till vårdlidande i hälsoprocessen. Livsgivande relationer var när informanten blev sedd och lyssnad på samt när informanten fick ”kroppslig omvårdnad”. Detta skapade ett förtro-ende och tillit till vårdarna. Vårdlidande uppstod när ingen uppföljning av lidandet gjor-des samt bristande integritet och kompetens. Trots att patienten beskriver problem i sin vårdprocess så tyckte ändå patienterna vården i sin helhet är god. I diskussionen förs frågan om studenternas behov av träning står över patientens önskan om att få möta en sjuksköterska. Studenterna behöver utveckla sina färdigheter i kommunikation för att möta patientens behov. Reflektion tillsammans med handledaren är nödvändig för att få ihop teoretisk kunskap med erfarenhet. Vidare diskuteras om vården alltid kan förhindra att ett vårdlidande uppstår men att det i vilket fall är viktigt att medvetenheten kring vårdlidandet ökar.

  • 18.
    Ahl, Caroline
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Hjälte, L
    Johansson, C
    Wireklint-Sundström, Birgitta
    University of Borås, School of Health Science.
    Jonsson, Anders
    University of Borås, School of Health Science.
    Suserud, Björn-Ove
    University of Borås, School of Health Science.
    Culture and care in the Swedish ambulance services2005In: Emergency Nurse, ISSN 1354-5752, E-ISSN 2047-8984, Vol. 13, no 8, p. 30-36Article in journal (Refereed)
  • 19.
    Ahl, Caroline
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Nyström, Maria
    University of Borås, School of Health Science.
    To Handle the Unexpected: The meaning of caring in pre-hospital emergency care2012In: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 20, no 1, p. 33-41Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The patient’s voice has not been present to the same degree as the professional perspective in caring research in a pre-hospital context. In order to further develop and improve pre-hospital care, it is therefore important to explore patients’ situations not only in life threatening but also in non-traumatic situations. This is especially important as these patients might be defined as inappropriate attendees of ambulance services. The aim of this study was to interpret and explain experiences of caring in pre-hospital care situations that are not defined as traumatic or life threatening. Twenty informants aged between 34 and 82 years were interviewed. The design of the study was exploratory, and it used an interpretative approach in order to understand the meaning of pre-hospital caring. The findings show that pre-hospital caring can be understood and explained as a matter of interplay between carer(s) and patient with potentials for positive as well as negative outcomes. Our conclusion is that the initial meeting is of vital importance in how patients experience pre-hospital care. It is suggested that general public information on the development of Swedish pre-hospital care received in turn may facilitate the first encounter between patient and carer(s).

  • 20.
    Ahl, Caroline
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Nyström, Maria
    University of Borås, School of Health Science.
    Jansson, L
    Making up one’s mind: Patients Experiences of Calling an Ambulance2006In: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 14, no 1, p. 11-19Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The issue of the inappropriate use of ambulance transport and care has mainly been studied from the professionals’ and caregivers’ perspective, with few studies focusing on the patient and his/her experiences. To further understand whether patients use ambulance care in an inappropriate manner and, if so, why, it is important to obtain an overall picture of the patients’ existential situation at the time they call an ambulance. The aim of this study was to analyse and describe patients’ experiences related to the decision to call an ambulance and the wait for it to arrive. The design was explorative, and twenty informants aged between 34 and 82 years were interviewed. Qualitative content analyses were performed. The findings showed that calling for an ambulance is a major decision that is preceded by hesitation and attempts to handle the situation by oneself. Our conclusion is that the definition of inappropriate use of valuable health care resources should not be based solely on the professionals’ point of view but also take account of the patients’ reactions when they experience a threat to their life and health.

  • 21.
    Ahlebrand Lorenzen, Susanne
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Hansson, Anna
    University of Borås, School of Health Science.
    Anestesisjuksköterskeutbildningen: En enkätundersökning av anestesisjuksköterskeprogrammet ”En specialistutbildning på avancerad nivå”2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Dagens anestesisjuksköterskeutbildning är en specialistsjuksköteskeutbildning på avancerad nivå och ska ge en fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor för att klara ett självständigt arbete. Anestesisjuksköterskor skall kunna hantera komplexa situationer och kunna identifiera patientens unika vårdbehov samt kunna utvärdera dessa genom omvårdnadsåtgärder. Utbildningens mål utmynnar i en god och säker vård för patienten vilket innefattar väl utbildad personal. Lärandet beskrivs som en process, en utveckling av förståelse. Det talas om lärprocessen som antingen yt- eller djupinriktad. Vid ytinriktning finns en intention att enbart klara uppgiftens krav medan vid djupinriktning finns en intention att förstå, vilket ger en ökad förståelse. Syftet med denna studie är att undersöka om anestesisjuksköterskeutbildningen idag motsvarar de krav som ställs på nyutexaminerade anestesisjuksköterskor. Dagens anestesiutbildning vid lärosätena Borås, Göteborg och Halmstad som belyses i studien är på ett år och där är kursplanerna likartade inom de teoretiska kurserna. Utbildningen innehåller både teori, praktik och en uppsats del vilken är obligatorisk i Borås och Göteborg men inte i Halmstad. Datainsamlingen skedde via en enkätundersökning av de studenter som påbörjade sin vidareutbildning under 2009. Det var 39 respondenter från de tre olika lärosäterna som svarade. Flertalet av enkätfrågorna besvarades med hjälp av likertskala och svaren analyserades kvantitativt vilket presenteras i stapeldiagram. Resultatet visade att oavsett ålder och tidigare yrkeserfarenhet så framkommer önskemål om förlängd utbildning för att få en fördjupad förståelse som ger ett helhetsperspektiv. Resultatet av studien kan leda till ökad medvetenhet när det gäller utbildningslängd samt vikten av att integrera teori och praktik under utbildningen.

  • 22.
    Ahlqvist, Christine
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Wallin, Karin
    University of Borås, School of Health Science.
    Telefonrådgivning: En studie om vad som kännetecknar sjuksköterskans arbete med telefonrådgivning2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Telefonrådgivning kräver ett kvalificerat handläggande där sjuksköterskan på kort tid ska kunna etablera en god vårdrelation med patienten trots att den visuella kontakten saknas. Förutom kunskaper inom medicin krävs det att telefonsjuksköterskan har en god förmåga till kommunikation och visar respekt och empati för patienten. Efterfrågan på telefonrådgivning ökar och detta ställer krav på specifik kompetens hos sjuksköterskan. Vi har därför valt att beskriva vad som kännetecknar sjuksköterskans arbete med telefonrådgivning för att få kunskap i om hur vi i vår profession kan bli bättre på att ge råd via telefon. Det har gjorts i form av en litteraturstudie med grund i analys av kvalitativa artiklar samt en kvantitativ artikel. Kvalitativa studier kan vara vägledande för det praktiska arbetet och bidrar till att skapa en evidensbaserad omvårdnad. I resultatet framkommer tre huvudteman. Det första är telefonrådgivning ur sjuksköterskans perspektiv, med fyra subteman. Det andra huvudtemat är patientrelaterade faktorer som påverkar telefonrådgivningen med tre subteman. Det sista huvudtemat är organisatoriska faktorer som påverkar telefonrådgivningen med tre subteman. I diskussionen reflekterar vi över hur fortbildningen inom telefonrådgivningen kan utformas. Vidare diskuterar vi hjälpmedel som kan användas av telefonsjuksköterskan och dessutom tar vi upp betydelsen av feedback.

  • 23.
    Ahlstrom, Linda
    University of Borås, School of Health Science.
    Improving Work Ability and Return to Work among Women on Long-term Sick Leave2014Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    The overall aim of this thesis was to gain new knowledge of factors and interventions that improve work ability and return to work (RTW) among women on long-term sick leave from human service organizations (HSOs). The specific aims of the studies were: to evaluate the associations between the self-rated Work Ability Index (WAI) and Work Ability Score (WAS), and the relationship with prospective sick leave, symptoms, and health (Paper I); to investigate whether intervention with myofeedback training or intensive muscular strength training could decrease pain and increase work ability among women with neck pain (Paper II); to examine the associations between workplace rehabilitation and the combination of supportive conditions at work with work ability and RTW over time (Paper III); and to explore experiences, views, and strategies in the rehabilitation process for RTW (Paper IV). This thesis is based on a prospective cohort study (n=324) and a randomized controlled study (RCT) (n=60, participants with neck pain). Both quantitative and qualitative methods were used. The data collection consisted of questionnaires, laboratory-observed data, register-based data, and interviews. The results showed a very strong association between WAI and WAS, and results predicted future sick leave degree, health-related quality of life, vitality, neck pain, self-rated general health, self-rated mental health, behavioral stress, and current stress (Paper I). In the RCT (Paper II), individuals in the myofeedback intervention group increased their vitality and work ability over time and individuals in the intensive musculoskeletal strength training group increased their WAI, WAS, and mental health over time. WAI, WAS, and RTW increased over time among individuals provided with workplace rehabilitation and supportive conditions at work (Paper III) such as a sense of feeling welcome back at work, influence at work, possibilities for development, degree of freedom at work, meaning of work, quality of leadership, social support, sense of community, and work satisfaction. Women described (Paper IV) how they were striving to work and how they had different views, strategies, and approaches in the rehabilitation process for RTW. They expressed a desire to work, their goals for work, and their wishes for work. In the rehabilitation process for RTW they described their interaction with stakeholders as either controlling the interaction or struggling in the interaction. They described strategies to cope with RTW in terms of yo-yo (fluctuating) working: yo-yo working as a strategy or yo-yo working as a consequence. This thesis identifies factors of importance in improving work ability and RTW among women on long-term sick leave from HSOs. For women with neck pain, the intervention study showed feasibility of the intervention and demonstrated improved work ability and decreased pain (Paper II). The intensive muscular strength training program, which is easy for the individual to learn and perform at home, was associated with increased work ability. The results regarding rehabilitation highlight the importance of integrating workplace rehabilitation with supportive conditions at work to increase work ability and improve RTW (Paper III). Women expressed that they were striving to work and that they wanted to work (Paper IV). These women were “going in and out” of work participation (yo-yo working) as a way to handle the rehabilitation process. For assessing the status and progress of work ability among women on long-term sick leave, the single-question WAS may be used as a compliment to the full WAI as a simple indicator (Paper I).

  • 24.
    Ahlstrom, Linda
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Ahlberg, Karin
    Hagberg, Mats
    Dellve, Lotta
    University of Borås, School of Health Science.
    Processen att återgå i arbete efter långtidssjukskrivning: Kvinnor med nacksmärta, arbetandes inom kommunal verksamhet2013Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    En kvalitativ studie pågår med syfte att belysa rehabiliteringsprocessen för långtidssjukskrivna kvinnor, med nacksmärta, för att möjliggöra återgång i arbete. Resultaten kan användas för preventivt och promotivt arbete inom ex. primärvården, företagshälsovården, försäkringskassan och arbetsförmedlingen.

  • 25. Ahlstrom, Linda
    et al.
    Hagberg, Mats
    Dellve, Lotta
    University of Borås, School of Health Science.
    Workplace Rehabilitation and Supportive Conditions at Work: A Prospective Study2013In: Journal of occupational rehabilitation, ISSN 1053-0487, E-ISSN 1573-3688, Vol. 23, no 2, p. 248-260Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose To investigate the impact of rehabilitation measures on work ability and return to work (RTW), specifically the association between workplace rehabilitation/supportive conditions at work and work ability and RTW over time, among women on long-term sick leave. Methods Questionnaire data were collected (baseline, 6 and 12 months) from a cohort of women (n = 324). Linear mixed models were used for longitudinal analysis of the repeated measurements of work ability index (WAI), work ability score and working degree. These analyses were performed with different models; the explanatory variables for each model were workplace rehabilitation, supportive conditions at work and time. Results The individuals provided with workplace rehabilitation and supportive conditions (e.g. influence at work, possibilities for development, degree of freedom at work, meaning of work, quality of leadership, social support, sense of community and work satisfaction) had significantly increased WAI and work ability score over time. These individuals scored higher work ability compared to those individuals having workplace rehabilitation without supportive conditions, or neither. Additionally, among the individuals provided with workplace rehabilitation and supportive conditions, working degree increased significantly more over time compared to those individuals with no workplace rehabilitation and no supportive conditions. Conclusion The results highlight the importance of integrating workplace rehabilitation with supportive conditions at work in order to increase work ability and improve the RTW process for women on long-term sick leave.

  • 26.
    Ahlvin, Sara
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Larsson, Malin
    University of Borås, School of Health Science.
    Livet blir aldrig detsamma: Föräldrars upplevelser av att ha ett barn med cancer2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Varje år insjuknar ungefär 300 barn i Sverige i cancer. Cancerbeskedet slår familjens tillvaro i spillror och föräldrarna försätts i ett emotionellt kaos med känslor som chock, tvivel, rädsla och maktlöshet. I vården av barn med cancer är det inte bara barnet utan hela familjen som behöver stöd och vård. Sjuksköterskor möter föräldrar till cancersjuka barn i många olika vårdsammanhang, det är därför viktigt att sjuksköterskor har kunskap om föräldrars upplevelser i samband med barnets cancersjukdom. Syftet med uppsatsen är att belysa föräldrars upplevelser av det dagliga livet när barnet har cancer. Som metod har vi valt att göra en litteraturöversikt som bygger på kvalitativa artiklar. I resultatet framkommer tre huvudteman med nio tillhörande subteman: Känslomässiga reaktioner med subteman: att drabbas av det ofattbara och att leva med en ständig rädsla och oro, En förändrad vardag med subteman: att leva i en splittrad familj, att påverkas ekonomiskt, att inte ha tid till sig själv och att fortsätta leva i en ny normalitet, Att ta sig igenom det dagliga livet med subteman: att återfå kontrollen, att få stöd från andra och att behålla hoppet och ha ett positivt tänkande. Resultatet beskriver föräldrars upplevelser av det dagliga livet under hela barnets sjukdomsförlopp och hur de tar sig igenom vardagen. I diskussionen läggs fokus på uppsatsens resultat kopplat till sjuksköterskans roll och hur en god vård kan uppnås. En god vårdrelation, kontinuitet, delaktighet och tydlig information är av stor betydelse för att kunna öka välbefinnandet och minska lidandet hos föräldrar till cancersjuka barn.

  • 27.
    Ahlén, Jannike
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Johansson, Stina
    University of Borås, School of Health Science.
    Föräldrars erfarenheter: Att vara förälder till ett barn med övervikt2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Dagens kroppsideal har blivit för många människor ett ideal som inte är realistiskt eller sunt. Dagens rådande uppfattningen angående vad som är hälsosamt för kroppen påverkar på flera sätt människor negativt. Emellertid skapar olika typer av attityder svårigheter för föräldrar som lever tillsammans med ett barn som har övervikt. I vårdrelationen ses behov av att möta föräldern och att bekräfta föräldern i dess livsvärld, varför sjuksköterskan till stora delar behöver sätta sig in i varje enskild förälders och familjs situation. Syftet med studien är att undersöka föräldrars erfarenheter av att vara förälder till barn med övervikt. Det kan i sin tur leda till en förklaring och ge förståelse för föräldrarna som lever tillsammans med ett överviktigt barn. Studiens resultat bygger på en litteraturstudie av nio artiklar. Samtliga artiklar söktes i den internationella databasen Cinahl. Resultatet visar att föräldrarnas erfarenheter innebär känslor av oro, skuld och ambivalens. Utöver detta har föräldrars negativa upplevelser av bemötandet från sjuksköterskor av deras barn och av dem själva blivit identifierade. Föräldrars erfarenheter kan bidra till en utveckling av lidande hos dem. Med den grund diskuteras betydelsen av vårdrelationen för att stärka föräldrarna i sin föräldraroll där stöttning och delaktighet är centralt. Att minska lidandet hos föräldrarna är en av delarna man bör arbeta med under viktminskningsbehandlingen av överviktiga barn. Vårdrelationen gynnas främst av känslor av delaktighet och tillit, samt av att sjuksköterskan ger ett gott bemötande. Genom ett välplanerat upplägg och en väl beskriven vårdplanering kan sjuksköterskan arbeta på ett stödjande sätt för föräldern.

  • 28.
    Ahmed, Ali
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Doueh, Rola
    University of Borås, School of Health Science.
    Distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av att använda tolk: En kvalitativ intervjustudie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    I dagens svenska samhälle talas många språk, där språket är en central del i kommunikationen mellan människor. För att åstadkomma en god vård är det viktigt att kommunikationen mellan vårdgivare och vårdtagare fungerar. För att språket inte skall vara ett hinder inom vården krävs det i vissa situationer att vårdare använder sig av auktoriserade tolkar. En tolk underlättar kommunikationen mellan vårdare och patienter med språksvårigheter inom hälso- och sjukvården. Brist på tolkanvändning i vården kan medföra till att patientens grundläggande behov inte synliggörs och leda till fel diagnostisering och bristande följsamhet från patienten. Distriktssköterskan i vissa förorter stöter dagligen på patienter med språksvårigheter, detta kan bli ett hinder för omvårdnaden. Syftet med studien är att belysa distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av att använda tolk i primärvården. Sex distriktssköterskor intervjuades och intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier och visar att tolken möjliggör god omvårdnad, svårt att kommunicera genom tolk, tolk används utifrån patientens behov och situationen avgör huruvida tolk används eller ej. Tolk möjliggör kommunikation mellan patienter med språksvårigheter och distriktssköterskor och används i stor utsträckning av distriktssköterskan inom primärvården. Vissa svårigheter förekom vid användning av tolk, eftersom en trevägs kommunikation då används. Det framkom även i studien att tolk.

  • 29.
    Alawinya, Sairan
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Solaimani, Awin
    University of Borås, School of Health Science.
    En vissnande blomma: Upplevelsen av att leva med ALS2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Amyotrofisk lateralskleros (ALS), är en neurologisk sjukdom som drabbar årligen omkring 200 personer i Sverige. Sjukdomen angriper det motoriska nervsystemet där nervcellerna gradvis dör och som i sin tur leder till en successiv försvagning av kroppens muskler. Längre fram i sjukdomsförloppet blir både armar och ben totalt förlamade, därefter förlorar patienten även tal och sväljförmågan medan känslor och tankar förblir opåverkade. Överlevnadstiden efter att diagnosen har ställts är mindre än fem år. Grundorsaken till sjukdomen ALS är ännu okänd och det har fortfarande inte hittats något botemedel mot denna sjukdom. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att leva med sjukdomen ALS. En kvalitativ studie, baserad på narrativ analys användes som metod till arbetet. För att besvara syftet, analyserades självbiografiska böcker. I studiens resultat framkom upplevelsen av både lidande och välbefinnande som en del i patienternas vardag samt upplevelse av förlorat kontroll över den egna kroppen. Patienterna plågades av tanken på att deras liv hade begränsats och att de numera var beroende av andras hjälp för att klara sig genom sin vardag. Något som ökade deras välbefinnande och fick patienterna att sträva mot sjukdomen, var all stöd och hjälp som familjen bidrog med. Att fortsätta med tidigare sysselsättningar så länge kroppen orkade, fick patienterna att må bättre och gav en känsla av välbefinnande. För att kunna utföra en god specifik omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan i möte med patienterna är respektfull och empatisk.

  • 30.
    Albihn, Elisabet M.
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Persson, Ylva
    University of Borås, School of Health Science.
    Upplevelsen av att som anhörig ställas inför ett beslut gällande organdonation2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Vad anhöriga har för syn på organdonation påverkar deras beslut, i en situation där den anhörige tvingas fatta ett för någon annan. Familjerelationer och bemötandet av vårdpersonal samt tidigare erfarenheter av sjukvården är ytterligare faktorer som påverkar närståendes inställning till donation. Detta ställer höga krav på sjuksköterskan. Både vad gäller att identifiera de anhörigas behov och tillfredsställa dem, samt att förhålla sig neutral och stöttande i donationsfrågan så att de anhörigas beslut inte heller blir påverkat av någon annan. Det är även betydande att vårdpersonal är införstådda med att det endast är de anhöriga som kan och ska fatta detta beslut och att beslutet måste respekteras oavsett utgång. Syftet var att identifiera och sammanställa tidigare studier och dess resultat, gällande upplevelser och känslor hos anhöriga som ska ta ställning om organdonation, då kännedom om den avlidnes önskan är avsaknad. Uppsatsen är en litteraturöversikt som grundats på kvalitativa artiklar. Nio artiklar har blivit granskade, analyserade och sammanställda. Resultatet presenteras som fem kategorier. Dessa är aspekter av tid, religiösa/kulturella/etiska aspekter, upplevelsen av att bli beslutsfattare, känslor kring beslutet samt sjuksköterskans roll vid beslutstagandet. Till stöd för diskussionen har vårdteoretisk litteratur och aktuell forskning använts.

  • 31.
    Albrektsson, Ingrid
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Säker, Sanna
    University of Borås, School of Health Science.
    Rätt eller fel? Föräldrars val kring medicinering av barn med ADHD2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Diagnosen ADHD har varit mycket omdiskuterad, dels för att läkare och forskare inte har varit överens om dess patologiska förklaring, behandling eller ens om dess existens och detta har fångat författarnas intresse. Syftet är att belysa föräldrars upplevelse och inställning till medicinering av sina barn med ADHD. Studien är en litteraturöversikt enligt Friberg med analys av sju kvalitativa artiklar. Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: Familjen kring det diagnostiserade barnet, Barnet med ADHD och Andras åsikter om diagnos/behandling av barnet med ADHD med tillhörande nio subkategorier. I diskussionen tas upp bland annat skillnaden mellan mödrar och fäders inställning till ADHD och medicinering och tankar kring anledningar till detta. Vidare diskuteras också påtryckningar föräldrar upplever från andra när det kommer till medicinering av barnet med ADHD samt hur de ser på sitt barns olika symtom och person.

  • 32. Alexandersson, Karin
    et al.
    Beijer, Elisabeth
    Bengtsson, Staffan
    Hyvönen, Ulf
    Karlsson, Per-Åke
    University of Borås, School of Health Science.
    Nyman, Marie
    Producing and consuming knowledge in social work practice: research and development activities in a Swedish context2009In: Evidence & Policy: A Journal of Research, Debate and Practice, ISSN 1744-2648, E-ISSN 1744-2656, Vol. 5, no 2, p. 127-139Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to describe how experince-based knowledge can be made visible by giving some examples of how this has been done in Swedish social welfare services, in collaborations between social services agencies and research and development (R&D) units. These examples will be linked to theories and discussed in relation to different research utilisation models. By using one of these models, it is argued that R&D activities can broaden the concept of evidence-based practice and help brigde the gap between research and pracice.

  • 33. Alexandersson, Karin
    et al.
    Beijer, Elisabeth
    Hyvönen, Ulf
    Karlsson, Per-Åke
    University of Borås, School of Health Science.
    Marklund, Kristin
    Let´s Come Together: A Macro-Oriented Model for Organizing the Support o EBP2012In: Implementing Evicence-Informed Practice. International Perspectives / [ed] Kathrine Dill, Wes Shera, Canadian Scholars' Press , 2012, p. 156-169Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    In this chapter a macro oriented model for understanding what is needed to develope EBP in socialt welfare work is developed and illustrated.

  • 34. Alexandersson, Karin
    et al.
    Hyvönen, Ulf
    Karlsson, Per-Åke
    University of Borås, School of Health Science.
    Larsson, Ann-Marie
    Supporting user involvement in child welfare work: a way of implementing evidence-based practice2014In: Evidence & Policy: A Journal of Research, Debate and Practice, ISSN 1744-2648, E-ISSN 1744-2656, Vol. 10, no 4, p. 541-554Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The articel describes and analyses some preliminary working methods for user involvement in child welfare. The models are based on the results of a national project in Sweden where children and young peple have been involved as informants. How experiences and viewpoints from children and young people can be a source of knowledge in child welfare organisatiions is one of the main questions. The performance and the results of the project are analysed in relaton to a theoretical macro-oriented model created to illustrate the need for different kinds of knowledge in supporting the implementation of an evidence-based practice.

  • 35.
    Alexandersson, Katrine
    University of Borås, School of Health Science.
    Intensive care: The significance of gender2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [en]

    Jordan is a developing country which is taking measures to make the situation in the society more equal between males and females. Former research has showed that it, worldwide, sometimes is great differences between the genders in the health care. This thesis illuminates how it is to work in an intensive care unit and if there are differences between male and female intensive care nurses influencing on the provided care. Twenty intensive care nurses from four intensive care units at Jordan University Hospital were included in the study. Both field notes and an observation schedule were used to gather data. The field notes captured the overall experience of working in the intensive care area and were analyzed by thematic content analyze. The observation schedule concentrated on how long time was spent and which activities were performed bedside. Data from the schedule was compared between the units and between male and female intensive care nurses caring for male and female intensive care patients. The field notes showed that even if the units were busy and crowed the silence and calmness were present. Cooperation was essential and trust and knowledge were spread. Often a warm and comfortable feeling surrounded the personnel and they seemed to like it at work. The observation schedule showed that in the medical and surgical intensive care units the intensive care nurses spent more time and performed a greater number of bedside activities compared to the pediatric and main intensive care units. Female intensive care nurses who cared for male intensive care patients performed less bedside activities and when they cared for a female intensive care patient they spent less time bedside compared to the other groups. In all the units and all the groups the most frequent performed activity was to have a look at the equipment, followed by have a look at the patient. The results can however be questioned since it is a small study accomplished by a single researcher, in some few intensive care units at one hospital.

  • 36.
    Alexandersson, Tom
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Bredin, Per
    University of Borås, School of Health Science.
    Oprofessionella attityder mot psykiskt sjuka patienter hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som arbetar inom somatisk vård2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Ett ökande problem i dagens samhälle är det minskade antalet slutenvårdsplatser för patienter som behöver psykiatrisk vård. Detta medför att fler och fler psykiskt sjuka patienter vårdas inom somatisk vård, vilket i sin tur leder till att många sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande kommer att möta patienter som lider av någon form av psykisk sjukdom. Okunskap om hur dessa patienter skall vårdas kan försämra vårdrelationen. Att förstå vilka faktorer hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som påverkar vården av psykiskt sjuka är viktigt för att minska både lidandet av själva sjukdomen och vårdlidandet för dessa patienter. Syftet är att beskriva en sammanfattning av den forskning som finns om attityderna till psykiskt sjuka människor hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som arbetar inom somatisk vård. De åtta inkluderade studierna har en kvantitativ ansats och de hittades efter sökning i databaserna Cinahl, Medline, Pubmed och Psychinfo. Resultatet visar att erfarenhet av att vårda psykiskt sjuka patienter medför att attityderna hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter mot dessa människor förbättras och att äldre vårdare med mer livserfarenhet känner större säkerhet i vårdandet av dessa patienter. Dessutom framkom att såväl verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom psykiatrisk vård under sjuksköterskeutbildningen som vidareutbildning efter examen, medför en positivare inställning till psykiskt sjuka människor.

  • 37.
    Alfredsson, Katarina
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Andersson, Lena
    University of Borås, School of Health Science.
    Patienters upplevelser av att leva med sjukdomen diabetes2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Diabetes är ofta förknippad med livsstilsfaktorer. I många fall kan sjukdomen förebyggas eller behandlas för att minska risken för framtida komplikationer. Distriktssköterskan ska stödja och stärka patienten i sin egenvård utifrån personens livsvärld. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse av att leva med diabetes. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Åtta diabetespatienter deltog i studien och beskrev att de planerade och anpassade sin livsstil genom att försöka följa kostråd, motionera och upprätthålla goda rutiner, för att få en jämnare blodglukos och minska risken för komplikationer i framtiden. De upplevde inte att det var något problem att leva med diabetes, men det framkom även att det var svårt att följa en sund livsstil dagligen. Mötet med distriktssköterskan upplevdes vara positivt, att få råd och stöd i sin behandling. Deltagarna hade kunskap om att en sund livsstil är viktig för att upprätthålla hälsan. Det är viktigt att stärka patienten i sin hälsoprocess till att öka sin empowerment. Studien kan bidra till ökad förståelse för diabetespatienters livsvärld vilket i förlängningen leder till ökad trygghet och minskat lidande.

  • 38. Alfvén, Gösta
    et al.
    Caverius, Ulla
    Nilsson, Stefan R
    University of Borås, School of Health Science.
    Smärta hos barn och ungdomar ett eftersatt område2012In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 109, no 19, p. 966-967Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    En enkät om organisationen av omhändertagandet av akut och återkommande smärta hos barn har besvarats av 26 av landets 34 barnkliniker. Drygt en tredjedel av dessa har organiserad verksamhet för akut och/eller långvarig smärta. En femtedel av barnklinikerna har en verksamhet som är specifikt organiserad för barn. Flertalet av dessa mottagningar är bemannade med deltidsarbetande personal. Endast två läkare och fyra sjuksköterskor arbetar heltid med dessa frågor, och antalet psykologer och sjukgymnaster är begränsat.

  • 39.
    Ali, Amina
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Osman, Samira
    University of Borås, School of Health Science.
    Utmaningar i vården: En litteraturstudie om sjuksköterskans upplevel2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Att Sverige idag är ett mångkulturellt samhälle återspeglas i dagens sjukvård. Sjuksköterskor möter idag patienter med invandrarbakgrund och kan därmed uppleva svårigheter att förstå dessa patienters behov på grund av språkhinder och/eller kulturella skillnader. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i mötet med patienter med invandrarbakgrund. Vi använde oss av en litteraturstudie där 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar granskats och analyserats enligt Evans (2003) modell. Analysen resulterade i följande fem teman; Språkbarriär – ett hinder för god omvårdnad, Tolkens för - och nackdelar, Anhöriga - på gott och ont, Att uppleva bristfällig kulturkompetens, Upplevelsen av både positiva och negativa fördomar och förutfattade meningar. I diskussionen lyfter författarna fram samtliga teman för att de är av betydelse för sjuksköterskan i mötet med patienter med invandrarbakgrund. Sjuksköterskorna i dem studerade artiklarna upplevde frustration och missnöje eftersom de inte kunde tillgodose en god omvårdnad till patienter med invandrarbakgrund.

  • 40.
    Allhage, Susanne
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Löfberg, Maria
    University of Borås, School of Health Science.
    Anestesisjuksköterskans erfarenheter av mötet med vuxna stickrädda patienter: en kvalitativ intervjustudie2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Studier visar att ungefär var tionde patient upplever stickrädsla, en rädsla för nålstick som gör att de undviker att söka vård vilket i sin tur kan leda till hälsoproblem på lång sikt. Att utföra venpunktion är en vanlig arbetsuppgift för anestesisjuksköterskan och hur hon hanterar patientens stickrädsla är av stor betydelse för hur patienten upplever vården som helhet. Anestesisjuksköterskan ska genom dialog med patienten bekräfta patientens rädsla och hjälpa patienten att känna trygghet på bästa sätt. När patienten upplever lidande på grund av vård, i detta sammanhang venpunktion uppstår vårdlidande och detta vårdlidande kan anestesisjuksköterskan förebygga. Syftet med studien är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenhet av mötet med vuxna patienter med stickrädsla. Åtta anestesisjuksköterskor intervjuades på fyra olika operationsavdelningar i Västsverige. Studien har en kvalitativ ansats och de utskrivna intervjuerna är analyserade med innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier; stödjande faktorer och hindrande faktorer för anestesisjuksköterskan i mötet med den stickrädda patienten samt patientnära faktorer som påverkar mötet. Anestesisjuksköterskorna utför omvårdnadsåtgärder för att minska patientens vårdlidande och har som mål att göra det bästa för patienten. De ser och tolkar patienternas tecken på rädsla och bemöter dem utifrån dessa. Anestesisjuksköterskornas erfarenhet och kunskap gör att de blir trygga i sin yrkesroll och kan på så sätt skapa en trygghet hos patienten.

  • 41.
    Alm Borgenstierna, Elisabeth
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Hermansson, Hanna
    University of Borås, School of Health Science.
    Patienters upplevelser av palliativ vård2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Palliativ vård innebär vård i livets slutskede där sjukdomen inte längre går att bota. För att uppnå god omvårdnad inom palliativ vård behöver vårdpersonalen inneha kunskap om hur man lindrar den döende patientens smärtor, både de fysiska och de psykiska. Omvårdnadens mål är att främja hälsa, minska lidande och ge patienten ett värdigt slut. Vård av döende patienter är speciellt svårt eftersom de ofta visar starka känslor som sjuksköterskor behöver kunna hantera på ett bra sätt för att lidandet ska kunna lindras. Syftet med denna studie är att beskriva patienters upplevelser av palliativ vård. Studien baseras på en litteraturstudie där sju kvalitativa artiklar med patienters upplevelser analyseras utifrån Evans (2003) modell. De flesta artiklar är hämtade från databasen Cinahl. Litteratursökningen resulterar i sju artiklar som analyseras och används i resultatet. Analysen ger upphov till tre teman: Känna lidande, Känna rädsla och Känna trygghet och välbefinnande. I temat Känna lidande berättade patienter att de vill ha sin personliga värdighet bevarad och respekterad, att människor inte ska känna medlidande samt att brist på information leder till negativa situationer. I temat Känna rädsla beskriver deltagarna bland annat rädslan för smärta, rädslan för att förlora sin självständighet och rädslan för sjukhusvistelsen. I det sista temat Känna trygghet och välbefinnande framkommer det att vårdrelationen behöver bygga på förtroende för att patienter ska känna sig trygga, sedda och bekräftade. För åtskilliga patienter som vårdas i livets slutskede är hoppet en central del. Det framkommer i resultatet att sjuksköterskans vårdande ska genomsyras av en helhetssyn på människan och att en av sjuksköterskans viktigaste uppgifter att lindra patientens lidande. Vidare framkommer det att det är viktigt att upprätthålla hoppet hos en döende patient, att sjuksköterskan har ett stort ansvar i patientens smärtbehandling och att en god vårdrelation där kommunikationen fungerar väl förhindrar onödigt lidande.

  • 42. Almerud, S
    et al.
    Alapack, R.J.
    Fridlund, Bengt
    Växjö University.
    Ekebergh, Margaretha
    University of Borås, School of Health Science.
    Caught in an Artificial Split: A Phenomenological Study of Being a Caregiver in the Technologically Intense Environment2007In: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 24, no 2, p. 130-136Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    A symbiotic relationship exists between technology and caring, however, technologically advanced environments challenge caregivers. The aim of this study is to uncover the meaning of being a caregiver in the technologically intense environment. Ten open-ended interviews with intensive care personnel comprise the data. A phenomenological analysis shows that ambiguity abounds in the setting. The act of responsibly reading and regulating instruments easily melds the patient and the machinery into one clinical picture. The fusion skews the balance between objective distance and interpersonal closeness. The exciting captivating lure of technological gadgets seduces the caregivers and lulls them into a fictive sense of security and safety. It is mind-boggling and heart-rending to juggle ‘moments’ of slavish mastery and security menaced by insecurity in the act of monitoring a machine while caring for a patient. Whenever the beleaguered caregiver splits technique from human touch, ambiguity decays into ambivalence. Caring and technology become polarized. Everyone loses. Caregiver competence wanes; patients suffer. The intensive care unit should be technologically sophisticated, but also build-in a disclosive space where solace, trust, and reassurance naturally happen. Caring professionals need to balance state-of-the-art technology with integrated and comprehensive care and harmonize the demands of subjectivity with objective signs.

  • 43.
    Almsten, Cecilia
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Jansson, Cecilia
    University of Borås, School of Health Science.
    Vad är stress för sjuksköterskan? En litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Under de senaste åren har många sjuksköterskor uppmärksammat en mer pressad arbetssituation. Både arbetsmiljön och de höga krav som ställs idag på sjuksköterskor utgör en svårare möjlighet att kunna säkerställa patientens säkerhet, men också den egna hälsan. En obalans mellan uppgifter som ska utföras för en konstant tidsbrist kan ge upphov till stress hos sjuksköterskor. Syftet med översikten var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av stress på sin arbetsplats. Metoden är baserad på Fribergs modell för litteraturöversikt. Databaserna Cinahl och PubMed användes för litteratursökning som resulterade i nio artiklar, sju kvalitativa och två kvantitativa. Artiklarna analyserades för att urskilja gemensamma kategorier. Resultatet presenterar två huvudkategorier och sex underkategorier; psykosocial stress och arbetsrelaterad stress. Sex underkategorier utlästes; komplexa vårdsituationer, känslan av maktlöshet, brist på bekräftelse, administrativt arbete, arbetsbelastning och konflikter i arbetsgruppen. Resultatet visar att sjuksköterskor ofta upplevde att komplexa vårdsituationer där möte med död och döende patienter är stressande. Känslan av maktlöshet över att inte kunna påverka sin arbetssituation samt bristen på socialt stöd resulterade i en frustration hos sjuksköterskorna. En annan stressande faktor som kunde identifieras var en hög arbetsbelastning i kombination med tidsbrist att utföra sina uppgifter. Diskussionen poängterar vikten av att stress hos sjuksköterskan påverkar den egna hälsan men även förmågan att säkerställa god vård och en hög patientsäkerhet.

  • 44.
    Alriksson, Joakim
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Carstensen, Anci
    University of Borås, School of Health Science.
    En KUPP på SÄS: Kvalitet ur patientens perspektiv på Anestesikliniken, Södra2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Vården ska fortlöpande utvecklas, utvärderas och kvalitetssäkras enligt lagar och förordningar. Nyligen infördes i lag ett ökat patientinflytande. Patientens delaktighet i vården ses som ett medel för att öka patienttillfredställelsen och därmed vårdkvaliteten. Viktiga områden i upplevelsen av god vårdkvalitet är en god vårdrelation med ett gott bemötande, kommunikation, information och delaktighet. Anestesikliniken SÄS, Borås, önskade utvärdera vården på centraloperation utifrån ovanstående områden. Syftet var att undersöka vårdkvalitet ur patientens perspektiv samt identifiera eventuella områden i behov av kvalitetsförbättring. En kvantitativ enkätundersökning gjordes där KUPP, Kvalitet ur Patientens Perspektiv, användes som metod. Resultatet visade att vården överlag upplevs som god, bemötandet var det område som fick högst betyg av patienterna. Endast sju frågor av trettio identifierades ha brister i behov av att uppmärksammas. Dessa frågor handlade alla om delaktighet och information. En statistisk jämförelse genomfördes utifrån dessa sju frågor och hur dessa brister förhöll sig gentemot kön, ålder samt oro/rädsla. Skillnader påträffades i två urvalsgrupper; oroliga/rädda patienter upplevde signifikant mindre delaktighet i vården, så även kvinnor. Signifikanta skillnader uppvisade även gruppen med oro/rädsla; varannan kvinna kände oro/rädsla inför operation mot var tredje man. Resultatet antyder att det finns en förbättringspotential vad avser patienternas oro och delaktighet i vården där kommunikation och information utgör viktiga inslag. Personalens goda bemötande bör värnas om, det utgör en väsentlig och viktig del för patienterna inför och vid en operation. Att frigöra mer tid till det preoperativa mötet bör öka det individbaserade omhändertagandet. Skapas även ökad kontinuitet i vårdandet torde detta ge större förutsättningar för anestesisjuksköterskan att se, bemöta och tillgodose patienternas behov.

  • 45.
    Alsabbagh, Shayma
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Dovletmirzoeva, Inna
    University of Borås, School of Health Science.
    Kvinnors upplevelser av nedstämdhet: En narrativ studie om upplevelser av att leva med en psykisk ohälsa i form av depression och nedstämdhet2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Depression är en vanlig psykisk sjukdom som karakteriseras av nedstämdhet, förlust av intresse, skuldkänslor, störd sömn, låg energi och dålig koncentration. Dessa problem kan bli kroniska eller återkommande och försämrar individens förmåga att klara det dagliga livet. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohälsa i form av depression och nedstämdhet. I det här arbetet valdes en kvalitativ ansats och narrativ analys eftersom den belyser upplevelser då människor själva beskriver sina erfarenheter av sin sjukdom. Genom denna analys kan kunskap om kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohälsa i form av depression och nedstämdhet ökas. Uppsatsen bygger på en kvalitativ analys av tre biografier, där kvinnor beskriver egna upplevelser av att leva med en psykisk ohälsa i form av nedstämdhet. I resultaten under forskningsfrågan om kvinnors upplevelser av nedstämdhet framkom upplevelser av ensamhet och relationsförluster, hopplöshet och frustation, orkeslöshet och trötthet, ständigt ledsenhet, att inte klara sitt arbete samt obehag av beröring, att inte bli hörda och sedda, och att ha hopp i möte med människor. Det är betydelsefullt och viktigt att sjuksköterskan möter och vårdar dessa patienter med en caritativ hållning - vårdandet i tro, hopp och kärlek för att lindra det lidandet en depression för med sig. Därför bör sjuksköterskor öka sin kunskap och förståelse genom att ta del av kvinnors upplevelser av att leva med depression och nedstämdhet.

  • 46.
    Alsbäck, Patrik
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Bergén, Thomas
    University of Borås, School of Health Science.
    Ambulanspersonals erfarenheter av hot och våld2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Hot och våld inom ambulanssjukvård är ett arbetsmiljöproblem såväl nationellt som internationellt. Ambulanssjukvården är den första länken i vårdkedjan och ställs inför många olika utmaningar varav hot och våld kanske är den största av dem alla då personalen som är där för att hjälpa istället är den som behöver hjälp. Forskningen inom området är begränsad och uteslutande kvantitativ vilket är ett problem då fenomenet är en högst subjektiv upplevelse. Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av hot och våld inom ambulanssjukvården. Metoden var empirisk med kvalitativ ansats och datainsamlingen bestod av intervjuer. Resultatet visar att hot och våld inom ambulanssjukvården har stor påverkan på personalen såväl psykiskt som fysiskt. Fenomenet är ofta oförutsägbart och därför svårt att skydda sig mot men med hjälp av kroppsspråk och planering är det möjligt att förebygga hot och våld. Sociala problem samt den egna utrustningen och attityden upplevs som möjliga orsaker till att personalen utsätts för övergrepp. Den publicerade forskningen inom ambulanssjukvård har aldrig tidigare undersökt hur individerna bakom siffrorna i statistiken upplever hur det är att utsättas för hot och våld i yrket. Att ta del av ambulanspersonalens erfarenheter av fenomenet är således ny kunskap som belyser problematiken ur ett annat perspektiv vilket kan bidra till att medvetenheten om hot och våld ökar hos både personal, arbetsgivare samt högskolor och universitet.

  • 47.
    Amini, Reza
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Kortangsakul, Viktoria
    University of Borås, School of Health Science.
    Stressens påverkan på sjuksköterskan vid akutmottagning: Konsekvenser på omvårdnadsarbetet2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Människor söker idag vård på akutmottagningar för att de är sjuka och skadade. Dessa patienter är sårbara i den akuta situationen och kräver därför att få ett bra bemötande av akutmottagningens personal samt adekvat bedömning och behandling på kort tid. De flesta som söker till akutmottagningen är äldre patienter. Antalet äldre ökar kraftigt i framför allt Sverige men antalet platser på akutmottagningar och sjukhus minskar. Den ökande pressen är stressande för bland annat sjuksköterskan på akutmottagningen och det kan leda till ett försämrat vårdarbete och bemötande. Antalet klagomål om dåligt bemötande av personalen i akutmottagningar har ökat. Dåligt bemötande leder till att patienten känner sig kränkt och nedvärderad. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans upplevelse av stress och dess påverkan på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Examensarbetet är en litteraturstudie av både kvantitativa och kvalitativa studier. En sökning av litteratur som främst beskriver sjuksköterskans upplevelse av stress vid akutmottagning samt hur stress påverkar omvårdnadsarbetet. Studierna som använts är publicerade från år 2002 till om med år 2011. Det finns olika faktorer som skapar stress hos sjuksköterskor på akutmottagning. Stress är en bidragande orsak till ett dåligt patientbemötande som påverkar omvårdnaden och sjuksköterskan psykiskt och fysiskt. Genom att öka kunskapen om stress och dess påvkan inom akutsjukvård kan sjuksköterskor få mer hjälp att identifiera stressorer och genomföra förbättringsarbeten för att påverka stressorerna.

  • 48.
    Amloh, Anna
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Björk, Kristofer
    University of Borås, School of Health Science.
    Ett handslag smittar inte HIV-positiva patienters upplevelser av mötet med sjukvårdspersonal2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Trots att det snart är tre årtionden sedan de första fallen av AIDS rapporterades är HIV fortfarande en sjukdom som ofta förknippas med omoraliskt och olämpligt beteende. Uppskattningsvis lever 33,4 miljoner människor idag med HIV världen över. Under 2009 beräknades det i Sverige finnas ca 5000 som bär på smittan. Det är inte ovanligt att dessa individer möts med fördomar och okunskap, både i det dagliga livet och i sjukvården. Syftet med denna studie är att beskriva HIV-positiva patienters upplevelser av mötet med sjukvårdspersonal. Det är en litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar analyserats utifrån Evans (2003) analysmodell. I studiens resultat utkristalliserades två huvudteman: vårdrelation och lidande. I huvudtemat vårdrelation fann författarna två subteman: att uppleva tillit och stöd och att uppleva sig sårbar. I det andra huvudtemat, lidande, framkom fyra subteman: att nekas vård, att uppleva sjukvårdpersonals brist på kunskap, att uppleva sig stigmatiserad samt att uppleva att sekretess bryts. Det är av stor vikt för sjuksköterskan att ta del av HIV-positiva patienters upplevelser av hur de blir bemötta i vården. Genom goda kunskaper om vilka beteenden som bidrar till ett gott respektive dåligt möte ökar sjuksköterskans förutsättningar för att upprätta en god vårdrelation och därmed minska patientens lidande. Diskussionen består av två delar: metoddiskussion och resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras analysmodellen och urvalet av artiklarna och i resultatdiskussionen diskuteras valda delar av resultatet utifrån en vårdvetenskaplig kontext och utifrån författarnas uppfattningar om de data som framkommit resultatet.

  • 49. Anderberg, Patrice
    et al.
    Lepp, Margret
    University of Borås, School of Health Science.
    Berglund, AL
    Segesten, Kerstin
    University of Borås, School of Health Science.
    Preserving dignity in caring for older adults: a concept analysis2007In: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 59, no 6, p. 635-643Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    AIM: This paper is a report of a concept analysis of the meaning of preserving dignity. BACKGROUND: Preserving dignity, especially when caring for older adults, is essential when giving nursing care. There is a lack of clarity about what kinds of caring activities lead to preserved dignity. METHOD: Data were collected using several databases (CINAHL, Age Info, Libris, Medline, Pub Med, Psyc INFO and Blackwell Synergy) covering the years 1990-2005. The keywords used were 'dignity', 'human dignity', 'preserving dignity', 'elderly', 'aged', combined with 'patients/persons', 'caring relation' and 'nursing'. The analysis covered 53 articles, dissertations, reports and textbooks. FINDINGS: Dignity may be defined as a concept that relates to basic humanity. Dignity consists of inherent and external dimensions, which are common for all humans and at the same time are unique for each person, relating to social and cultural aspects. The attributes of preserving dignity are individualized care, control restored, respect, advocacy and sensitive listening. Antecedents are professional knowledge, responsibility, reflection and non-hierarchical organization. The consequences are strengthening life spirit, an inner sense of freedom, self-respect and successful coping. CONCLUSION: Preserving an older adult's dignity is complex. By using the attributes in, for example, nursing documentation, the action and value of preserving dignity could be made visible as a professional nursing activity.

  • 50.
    Andersson, Agneta
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Lucht, Jurate
    University of Borås, School of Health Science.
    Sjuksköterskors upplevelser av stress vid vård av palliativa patienter: En litteraturöversikt2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Höga nivåer av arbetsrelaterad stress rapporteras inom sjuksköterskeyrket. Som stress faktorer anges dålig bemanning, mycket vikarier, schemaomläggningar, oklar yrkes fördelning, tidspress, kunskapsbrist och dåligt stöd från huvudman. Relativt mycket forskning är gjord om stress allmänt hos sjuksköterskor, betydligt mindre är skrivit om stress bland sjuksköterskors som vårdar döende patienter i hemmet, på hospice eller på sjukhus. Sjuksköterskor som vårdar döende patienter möter dagligen lidande, sjukdom och död som väcker existentiella funderingar och de löper hög risk att drabbas av emotionell utmattning och utbrändhet. Palliativ vård ställer höga krav på sjuksköterskan i fråga om på faktakunskap, omdöme och erfarenhet. Att få förståelse för orsaker till negativ stress hos sjuksköterskor i arbete med palliativa patienter är av största betydelse då denna stress i slutändan påverkar vården och bemötandet av den döende och dess familj samt sjuksköterskornas välbefinnande. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av stress i arbetet med döende patienter inom palliativ vård samt vilka faktorer som leder till den negativa stressen. Tio vetenskapliga artiklar motsvarande syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Vissa stressfaktorer som kommit fram i resultatet är vanliga inom sjuksköterskeyrket men vissa, exempelvis död och döende, är specifika vid vård av patienter i livets slutskede. Diskussionen förs över de stressupplevelser som är liknande för alla arbetsområden inom sjuksköterskeyrket men framför allt över det som är specifikt för dem som arbetar med palliativ vård, där några exempel är upplevelse av hjälplöshet, känsla av att svika patienter, otillräcklighet, för lite kunskap om palliativ vård, gränser mellan profession som sjuksköterska och relation med patienten och anhöriga samt sorg och oro över patienterna och de anhörigas situation. Kunskaper som framkommer i detta arbete kan användas för att få ökad förståelse av fenomenet stress vid vård av palliativa patienter och dess följder. Mera svensk forskning inom området kan vidare utveckla kunskaper beträffande sjuksköterskors upplevelser, vilka behov som finns samt vilka åtgärder som kan minska negativ stress.

1234567 1 - 50 of 1856
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf