In the area of governmental information for and services to citizens digitalization has certainly become a buzzword. Framed within the discourses on e-government or e-governance – or differ­ent mixtures of the two – various analyses have tried to point out, or even anticipate possible consequences of the appropriation of digital technologies, mainly the internet, in governmental services.

On the one hand, these analyses have pointed out a great deal of opportunities connected to the incorporation of the internet into governmental information and services. Policy makers have been quick to point to the increased accessibility as a great opportunity for the citizens; in Sweden this vision of accessibility has even been referred to as ‘24:7-governmental agencies’. Academics, among others, have also suggested that the digitalization of information and services opens up new possibilities for citizen control of governments.

On the other hand, a number of problems have also been identified. For instance, the digitalization of public registers holding personal information has been interpreted as a threat to the citizens’ integrity: Will digitalization bring a new surveillance society? The most frequently debated prob­lem, however, at least within research, has been the fear of digital divides. Will the internet create digital cleavages between different groups of citizens?

So far, however, neither the hopeful nor the dystopian analyses have made enough efforts to critically evaluate their claims. Such evaluations can start from different points of departure, and in this paper the starting point is the citizens as users of governmental information and services through the internet: What patterns of inclusion and exclusion emerge as a governmental agency digitalizes its information and services by making them increasingly internet based?

The paper presents statistical data from a survey of 762 unemployed citizens using the Swedish Public Employment Service, a governmental agency that has come to rely specifically heavy on internet based information and service. The initial analysis of data reveals interesting differences between social groups in terms of both perception and use of the internet – in general – and the resources offered by SPES in particular. For instance, the users’ various degrees of education is a strong, determining factor when it comes to use of internet SPES’ services.

The paper starts from a conceptual elaboration of various notions of e-government and e-gov­ernance. Thereafter, the survey data is described and elaborated on before moving into a discus­sion of the wider significance of the findings: What does data suggest in terms of patterns of in­clusion in and exclusion from a society in which governmental agencies, to an increasing extent, use the internet for their information and services?

Skolor i Sverige erbjuder elever digitala verktygs som stöd vid läs-och skrivinlärning. I läroplanen framgår det emellertid inga bestämda strategier för hur digitala verktyg ska implementeras i undervisningen för lågstadieelever, vid inlärningen under läsning och skrivning. Dessutom finns även kunskapsluckor i tidigare forskning där forskningen inte tar upp hur processen i elevernas användning av digitala verktyg vid läs- och skrivinlärningen ser ut. Detta i den bemärkelse i vad som händer från det att eleverna öppnar locket på datorn till att de sätter igång med det avsedda arbetet för deras läs- och skrivinlärning. Därmed har vårt övergripande syfte varit att med stöd i observationer och elevdokumentation, undersöka vad som händer i processen när elever använder digitala verktyg för att främja läs- och skrivinlärning i ämnet svenska samt om de utmaningar och möjligheter som kan finnas i processen och själva användningen av digitala verktyg och således vad lärare kan vara uppmärksamma på för att försöka skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt för elevernas lärande. 

Följande frågeställning som ligger till fokus i denna studie är Hur använder elever i F-1 indelade i parkonstellationer digitala verktyg, i detta fall dator och talsyntes, i processen vid läs- och skrivinlärning? Resultatet av ljud-och videoinspelningar samt elevdokumentationer visar att elever i F-1 indelade i parkonstellationer använder digitala verktyg, i detta fall dator och talsyntes på ett strukturerat eller ostrukturerat sätt i processen vid  läs-och skrivinlärning i den fysiska inlärningsmiljön.

Resultatet i denna studie visar bland annat att en del elever tolkas ha ett ineffektivt tillvägagångssätt när de i parkonstellationer arbetar med digitala verktyg vid läs- och skrivinlärning. Därför kan det vara intressant att fördjupa detta resultat och dessutom undersöka om penna och papper som verktyg kanske är ett alternativ för att förebygga ett ineffektivt tillvägagångssätt vid läs- och skrivinlärning i ämnet svenska i den fysiska inlärningsmiljön och vilka möjligheter och hinder penna och papper kan medföra.

This essay analyzes the novel Their Eyes Were Watching God written by Zora Neale Hurston, 1937. The main focus is how the protagonist Janie uses her voice to subvert patriarchal oppression. In this essay my hypothesis is that she has a voice all along. However, it evolves due to her ability to engage in activities that are subversive to patriarchy. Her journey throughout the novel is a journey where the oppression from her relationships only makes her grow stronger as a woman. During her journey towards self-revelation as an empowered woman, she gradually gains her freedom and her own authentic voice by asserting control over her body and thoughts. The main theoretical terms of this essay are used in direct link to the struggles and achievements of formulating the self in a male dominated society. What I aim to achieve with this essay is to show how Janie emerges as a subject with a voice of her own in Hurston’s novel.

Denna uppsats, Läraren och den praktiska verkligheten, handlar om hur lärare gör för

att omforma sina ämneskunskaper till ämnesdidaktiska, vilka metoder de använder i

undervisningen för att medvetandegöra elevernas inlärning, samt hur lärarna gör för att

utmana och inspirera elevernas lärande och kunskapsutveckling. Teorierna som använts

i studien är läranderum, proximala utvecklingszonen, autonomous learning, learning to

learn och pedagogical content knowledge, vilka även ligger till grund för den

analyserande delen.

Resultaten i studien visar att en fungerande gruppdynamik är avgörande för en god

arbetsmiljö, en ständig dialog utifrån elevens perspektiv bör föras för att skapa

medvetenhet hos eleven gällande lärprocessen. Utveckling av självständigt lärande sker

genom tydlig kommunikation mellan lärare och elever, det vill säga att läraren är tydlig

med anledningen till arbetsområdet, informationen kring anvisningarna, samt finns som

en tydlig vägledare för att guida eleven genom ämnet. Vidare handlar omformning av

ämneskunskaper för lärare i praktiken om att reflektera, utvärdera och utveckla

planeringen och den genomförda undervisningen.

Denna studie handlar om textsamtalets påverkan på elevers läsförståelse. Studien utgår från en undersökning som genomfördes i två skolklasser. Det är två högstadieskolor inom Hallands län och klasserna har delats in i grupp A och B. Grupperna har fått besvara sex frågor till H.C. Andersens saga Flickan med svavelstickorna men testet har bedrivits på två olika sätt. Grupp A fick texten och sex frågor att besvara individuellt utan någon hjälp. Grupp B fick använda sig av ett textsamtal med sina klasskamrater innan de fick besvara de sex frågorna individuellt. Resultatet som framställs från de olika skolorna jämförs på individuell nivå men skolorna jämförs även på skolnivå då det är stora skillnader dem emellan.  Studien har sin relevans då undersökningar har visat att elevers kunskaper inom läsförståelse blir allt sämre och därför är det av vikt att komma fram med strategier för hur vi kan motverka detta.  Resultatet denna studie visar är att samtalet gynnar många elever. Fler elever kan besvara innehållsfrågor till en text efter att ha samtalat om den.

This piece of research examines how the speech Beyond Vietnam by Martin Luther King Jr. is framed by four newspapers in the United States. The aim of the thesis is to contribute to the existing body of research in framing as a field of study in general. More specifically, the aim is to expand the existing literature on media research regarding Martin Luther King Jr. while he was alive. Entman’s definition of framing is operationalized through the use of a deductive method. The results show that King is framed in a negative manner. In terms of framing, Conflict Frame is the most common frame used by newspapers in response to King’s speech. This is most likely due to the cold war politics prevalent during this era. 

The aim of this piece of research is to analyze how Martin Luther King Jr. was portrayed in three U.S newspapers based on framing theory. Through the use of qualitative frame analysis, ten newspaper articles are studied from the period 20/04/1967-11/05/1967. The dates were selected in relation to King’s public opposition to the Vietnam war. The results show that the articles are in most cases characterized by a focus on difference of opinion, polemic responses, and appeals to MLK to stop opposing the war. When understood from the lens of framing theory, this way of writing has been termed the conflict frame. Furthermore, three classroom tasks related to the newspaper articles are suggested. These activities are based on the Swedish curriculum for teaching English as a second language, schema theory, and framing theory.

I en kvalitetsgranskning som utfördes av Skolinspektionen 2012 framkom att skolans demokratiuppdrag inte genomsyrar undervisningen. I föreliggande studie har undervisningen i religionskunskapsämnet undersökts, där studiens syfte har varit att undersöka hur religionskunskapslärare uppfattar sitt ämne i relation till skolans demokratiuppdrag. Den frågeställning som studien ämnat få svar på är hur uppfattar religionskunskapslärare sitt ämne i relation till skolans demokratiuppdrag? Sammanlagt medverkade sex religionskunskapslärare i årskurs 4–6 i en kvalitativ intervjustudie, där deras svar utgjorde empiri för studien. Empirin kodades och tematiserades utifrån en tematisk analys och resultatet analyserades ur det pragmatiska perspektivet med John Deweys syn på lärande. Resultatet från studien visade att religionskunskapslärarna har en tydlig uppfattning om ämnets relation till demokratiuppdraget, där de för utförliga resonemang kring hur det tar sig till uttryck både i undervisningens utformning och genomförande. Kopplar man det till Skolinspektionens granskning, där det framkom att uppdraget inte blev framträdande i undervisningen, kan man dra slutsatsen att religionskunskapsämnet med sitt ämnesinnehåll och utformning har förutsättningar för att fostra demokratiska medborgare av eleverna. De didaktiska implikationerna av studien understryker vikten av att lärare är medvetna om hur deras ämne kan ställas i relation till demokratiuppdraget. Vidare hade det varit möjligt att professionen hade gynnats av mer utarbetade och ämnesdidaktiska metoder för hur man arbetar utifrån en medveten värdegrund. 

Med vår litteraturöversikt ämnar vi skapa en övergripande bild över lärares resonemang kring värdegrundsarbete. Och belysa religionskunskapsämnets roll för detta arbete. Skolan ska förmedla demokratiska värden och fostra goda samhällsmedborgare. Hur och när detta ska göras framgår, för lärarna, inte lika tydligt. Det är främst i kursplanen för religionskunskapsämnet som det går att återfinna en tydlig koppling mellan det centrala innehållet, etik, och värdegrundsarbete.

I denna litteraturöversikt är syftet att sammanställa och analysera forskning som är gjord om värdegrundsarbete i skolan med fokus på lärarnas resonemang och ställa detta i relation tillreligionskunskapsämnet. Frågeställningarna som vi syftar att besvara är:

1) Hur resonerar lärare kring värdegrundgrundsarbete?2) Hur resonerar religionskunskapslärare kring värdegrundsarbete i relation till ämneskompetens?

Studierna från resultatet visar att lärare arbetar reaktivt och oplanerat när det kommer till värdegrundsarbete. Det framkommer även att lärarna i studierna inte gör kopplingar till vare sig teorier eller forskning utan ser till egna erfarenheter från exempelvis barndomen. Lärarna refererar inte till styrdokumenten när de resonerar kring värdegrundsarbete. Däremot framkommer det att religionskunskapslärarna i studierna från resultatet gör kopplingar till styrdokumenten. Didaktiska implikationer av resultatet är främst kopplat till behovet av mer ämneskompetens för såväl religionskunskapslärare som andra lärare för att ge samtliga lärare förutsättningarna till en professionell värdegrund.

Many studies and much research highlight the importance of English pronunciation. This study aims to find out how English teachers describe the difficulties their students face with English pronunciation and how English teachers think about improving their students' pronunciation. In this study, we use a qualitative study to have a better understanding of students' pronunciation in English. The research is based on a qualitative questionnaire shared with 14 qualified English teachers from three different schools, asking for their opinions about the students' pronunciation and the teaching of oral language skills and pronunciation possibilities. We identified three themes: 1-English sound system 2-pronunciation with flaws, 3-pronunciation training and listening exercises. The result shows that the teachers are aware of the difficulties that the Swedish students face in pronunciation and the strategies they can use in the class to improve their pronunciation. In addition to that, they also show that students make mistakes when pronouncing certain sounds.

Our conclusion, as this study shows, is that there are other factors that cause students to make mistakes. One factor is that there are some phonemes in English that do not exist in the students' mother tongue, another factor is the students lack knowledge of pronunciation rules. According to research, students' pronunciation will be improved once the students are aware of these differences and factors that affect their pronunciation. 

Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på vad som påverkar elevers läsförståelse i grundskolan. Utifrån syftet kunde en frågeställning formuleras: “Vad säger forskningen om vilka faktorer som kan påverka elevernas läsförståelse i grundskolan?” Litteraturstudien bygger på systematiska sökningar som har gjorts i databaserna SwePub och ERIC. Resultatet visar att de faktorer som påverkar läsförståelsen hos elever i grundskolan är Faktorer från elevernas hemförhållande och bakgrund, Faktorer i undervisningen och Hur olika texttyper kan påverka läsförståelsen. Resultaten i litteraturstudien visar även att elever behöver stöd i sin undervisning med hjälp av olika metoder samt att föräldrarna har en betydelse för elevers lärande i skolan. Fortsatt forskning inom området läsförståelse är att mer ingående se på hur föräldrars utländska härkomst påverkar lärandet hos eleverna. Att konkretisera vilka strategier som lärare kan använda sig av för att utveckla elevernas läsförståelse i undervisningen i ämnet svenska kan också vara ett nytt forskningsområde.

Emojis are colorful pictorial icons used in day to day conversations via SMS and on plenty of different platforms, available for everyone today, but not yet studied to an extent even though they they are highly ambigous. The aim of this study is to find which semantic meanings emojis can have, if gender or age is a causing factor and if any norm for when and how emojis should be used exists among the users. Through a digital survey uploaded on different platforms and sent to different companies, the results show that misconceptions do happen, and that they happen often. However, gender does not seem to matter to the same extent as age. There is also evidence pointing to the users following some rules when it comes to what emoji should be used when and when no emoji should be used at all.

How do science teachers perceive student engagement and its importance for teaching and what strategies do they use to create it? When 21 experienced science teachers in 4 focus groups discussed these questions, they brought up behavioural aspects, but also less visible emotional and cognitive aspects, as well as reciprocal aspects of teacher and student engagement. One teacher described engagement as 'the oil in the machinery' during lessons. Which role does the curricular content play? Well aware that some topics are seen as more directly interesting by students, teachers connect to these, but also use hooks, including lively demonstrations, role play and connections to the outside world. In this way, they aim to generate situational interest and engagement also in topics that are often viewed as less interesting, including atoms and molecules. These experienced teachers describe how they adapt their teaching to the group also in real time, based on the degree of engagement exhibited by the students. © 2023 The Author(s). Published by IOP Publishing Ltd.

What happens in a science classroom where students are engaged and how do teachers observe and interpret student engagement? This article highlights teachers’ perspective on students’ engagement in science education and to what extent it is connected to the scientific content. This approach complements earlier research which focuses mostly on students’ attitude towards science education and their interest in various topics in science.

The findings are based on a three-stage Delphi survey distributed to 39 expert science teachers. The results shows science education with a range of different perspectives and that most teachers do not perceive any direct connection between specific science topics and the students’ engagement. The survey also shows that teachers to a high level interpret students’ emotional expressions and academic behavior as engagement rather than their cognitive behavior.

Studien undersöker fenomenet undervisning med bildkonst och dess potential för ett growth mindset hos barnen. Growth mindset är en del i en psykologisk inlärningsmodell för att öka barns och elevers mindset att välkomna utmaningar och därigenom uppleva att de lyckas. Forskning kring estetiska lärprocesser för ämnesöverskridande lärande berör främst matematik och litteracitet, men har inte studerats som ett verktyg för uppnå ämnesövergripande effekter på lärandet, som delvis kan exemplifieras med growth mindset. Syftet är att undersöka fenomenet förskollärares undervisning med bildkonst, genom att fördjupa kunskapen om verksamma pedagogers upplevelser kring bildskapande konstarter med barn i förskolan. Frågeställningarna är; Vilka är förskollärarnas resonemang och upplevelser om bildkonstens betydelse för barns lärande?, Vilka psykologiska meningsbärande enheter uppstår i förskollärares resonemang om undervisning med bildkonst? samt Vilka effekter av ett growth mindset framträder i förskollärarnas berättelser om arbetet med bildkonst?. Studien har utgått från fenomenologisk vetenskapsteori tillsammans med psykologisk teori om fixed och growth mindset. Narrativ intervju användes tillsammans med video stimulated reflection i studiens datainsamling. The Descriptive Phenomenological Psychological Method används som analysmetod. Studiens resultat mynnade ut i fyra psykologiska meningsbärande enheter; Förskollärares ledarskap, Bildundervisning i förskolan, Bildkonst som mål eller medel? och Skapandets roll i förskolan. I studien visas en växelverkan mellan effekter av ett fixed- och ett growth mindset i förskollärarnas resonemang kring fenomenet undervisning med bildkonst. Växelverkan tydliggjordes i förskollärarnas resonemang kring deras pedagogiska ledarskap och syfte när de i undervisning med bildkonst tog hänsyn till barnens intressen och skapande. Och samtidigt efterleva läroplanen och rikta barnens lärande mot bildundervisningens innehåll. Slutsatsen är att undervisning med bildkonst har potential att uppnå effekten av ett growth mindset i barns lärande.

The purpose of this study is to investigate the ethical attitudes of teachers and teacher students, based on administrative ethics and personal ethics, regarding the implementation of the duty to inform. Additionally we aim to explore what the respondents consider acceptable behavior towards the duty to inform, based on the governance reactions of loyalty, protest, obstruction, and exit. To achieve this we have designed the study using a qualitative method, where semi-structured interviews have been used to collect empirical data. Utilizing Lennart Lundquist's theory on the ethical attitudes of civil servants and governance reactions, we have employed it as a theoretical framework to analyze the respondents' answers. The interviews indicate that the respondents predominantly hold an administrative ethical approach towards the implementation of the duty to inform, although there are a few respondents with a personal ethical approach. Regarding governance reactions, the majority of respondents consider loyalty, protest, obstruction, and exit as acceptable behaviors towards the duty to inform. However, two teacher students express a differing opinion, stating that exit is not an acceptable behavior. Additionally, two teachers were unable to provide a specific answer regarding obstruction and exit as acceptable behaviors towards the duty to inform.

Det övergripande syftet i detta arbete var att belysa förskoleverksamhetens del i formandet av barnets psykiska hälsa, med framför all fokus på förskollärarens roll. En del av syftet var att lyfta diskussionen hur förskoleverksamheten definierar och synliggör barns psykiska hälsa samt hur den enskilde förskolläraren arbetar med detta. Den andra delen av syftet var att belysa det ansvar förskoleverksamheten har att arbeta främjande för barnens psykiska hälsa.För att finna verksamhetsförankrade svar på frågeställningen, intervjuades personal i förskoleverksamheten. Tre förskollärare, en specialpedagog och en barnpsykolog valdes ut att delta, där samtliga fem arbetade i samma verksamhet.De fem intervjuade var eniga om många punkter rörande barnets psykiska hälsa, men det framgick med tydlighet av undersökningen att man såg arbetet med det ur olika perspektiv. Förskollärarnas mening var att de var kompetenta i sin yrkesroll och hade god tilltro till sin kompetens att kunna ge barnet de bästa förutsättningar för att klara livet. De målade upp en bild av att arbeta förebyggande mot den psykiska ohälsan snarare än att arbeta medvetet för att gynna den psykiska hälsan. Om det skulle visa sig att de saknar kompetens för att kunna arbeta med ett barn som visar tendenser till psykisk ohälsa, menar de alla att de saknar bra handlinsplaner för att möta detta. De slussade då vidare och tog hjälp av specialpedagogen som första alternativ. Specialpedagogen och barnpsykologen var av den uppfattningen att förskollärarna var otroligt kompetenta och duktiga att upptäcka psykisk ohälsa hos barnet. De menade å andra sidan att förskoleorganisationens kompetens att arbeta förebyggande inte hade uppnått sin fulla potential. Trots kunniga förskollärare önskade de att deras egna professioner fick ta större utrymme i den dagliga verksamheten tillsammans med barnen, snarare än enbart i arbetet med barn som redan visat tendenser av psykisk ohälsa.

This paper presents some results within Pedatronics; a fusion between pedagogics and mechatronics. Our research interest is to study what emerges in the play with robotic toys. Field-experimental studies of 67 year old children’s purposeless play with robotic toys created a self-developmental sphere, as well as evoked young girl’s technological interest. Both girls and boys prolonged and intensified their interest according to the amount of gadgets involved. The results disclose a learning potential, indicating the importance to develop strategies at an early stage in order to encourage girls to choose technological and engineering educations. The study recommend engineers and toy designers, in cooperation with children, to move towards ’Integrated Play Systems’. Due to an ethological method, the results differ from other studies of children’s play with technological advanced artefacts. © 2002 IEEE

Idag ska det finnas digitala inslag i ämnet idrott och hälsa och skolan har generellt blivit mer digitaliserad. Det kan vara svårt att veta hur digitala verktyg kan implementeras i idrottsundervisningen, varför det ska användas och vad det egentligen medför till ämnet som är praktiskt inriktat. I dagens samhälle är det viktigt med digital kompetens både för lärare och elever, vilket kräver tid och kunskap. Syftet var att belysa digitaliseringen i skolan. Delmålen med studien var att undersöka digitaliseringens påverkan i ämnet idrott och hälsa samt hur digitala verktyg används i undervisningen under olika former. Studien genomfördes på olika skolor i Västra Sverige där tio idrottslärare med olika erfarenheter, kön och ålder intervjuades. Frågorna som behandlades i studien var hur digitala hjälpmedel och verktyg användes under lektionerna inom idrott och hälsa, varför digitala verktyg används för elevernas lärande inom idrott och hälsa samt vilka hinder digitaliseringen kan medföra i ämnet idrott och hälsa. Det som främst framkom i studien var att digitala verktyg inte används i alla moment utan främst i momenten dans, orientering och redskapsgymnastik. Det används även för att skapa ett formativt lärande och bedömningsunderlag. Hinder digitaliseringen medför var att det bidrar till stillasittande, mer skärmtid och mer arbete för idrottslärarna. 

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur barn konstruerar kön i den fria leken på förskolan och om heteronormativitet påverkar denna konstruktion. Hur använder pojkar och flickor språket i relation till kön i fri lek? Hur kommer heteronormativitet till uttryck i barns fria lek? Föreliggande studie har utgångspunkt ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Vi använde oss av produktion av kvalitativa data genom videoobservationer på barn i förskolan, mellan åldrarna tre till sex år gamla. Resultatet visar att pojkar och flickor konstruerar sitt kön genom varierade könsladdade begrepp, språkliga repertoarer och handlingar. Manlig och kvinnlig heteronormativitet kom till uttryck genom dessa uttryck.

This book is based on the collaborative work and experience from Swedish researchers in an new and promising field of scientific and management oriented inquiry: guided tours. The book represents a wide range of scientific perspectives such as organizational theory, human geography, architecture, ethnology and technology.

The chapters are divided into three themes: Guided tours as a phenomenon, Guided tours and guidebooks and finally Guided tours: their production, content and use. And your guides - the authors - will provide various kinds of insights. We will follow the history of guidebooks and their followers, experience the smell of sage and find out how a guided tour at a construction site can be performed. Let's take a walk...

The main aim of the present study is to investigate whether there is a difference in retentionbetween two groups of Swedish second language learners of English when they are faced withidioms in a written context or in the form of still pictures. The subjects of the investigation aretwo different groups at a high school in Sweden. Both Group 1 and 2 consist of 24 subjectseach. For this study, 15 idioms were randomly selected. To Group 1, the idioms werepresented in a written context and to Group 2 the idioms were presented in the form of stillpictures. The subjects were given a pre-test and two post-tests to measure their retention.Moreover, the subjects were given a questionnaire in order to learn more about theirperception of idioms. I believe that, on the immediate post-test, Group 1 (the “written contextgroup”) did better than Group 2 (the “still pictures group”). Nevertheless, on the delayed posttest(testing long-term retention), Group 2 remembered more idioms than Group 1. But, it isimportant to note that contextualization of L2 idioms using written context and/or using stillpictures resulted, in general, to be effective strategies for the retention of idioms.

Svenskan har två plurala obestämda artiklar: ena och några. Bruket av ena är dock mycket begränsat; artikeln tycks fungera endast i beskrivande, värderande och rematiska nominalfraser (Teleman et al. 1999, s. 410). I Collberg och Agebjörns (2023) korpusstudie förekom ena företrädesvis i predikativer, som i Barnen är ena riktiga vildingar. Artikeln förekom också i utbrutna led och egentliga subjekt samt undantagsvis i objekt. Däremot förekom den aldrig i subjekt eller adverbial och aldrig i topikaliserade fraser. Föreliggande studie undersöker i vilken utsträckning detta begränsade bruk av den plurala obestämda artikeln ena styrs av syntaktiska respektive informationsstrukturella faktorer. Med en experimentellt designad enkät testas hur acceptabilitetsbedömningar av meningar med ena beror dels på nominalfrasens grammatiska funktion, dels på dess informationsstrukturella funktion, operationaliserad som position i relation till meningens verb. Som kontrollvillkor används motsvarande meningar med default-artikeln några. Preliminära resultat visar att ena fungerar lika bra som några i predikativer och utbrutna led, sämre än några i subjekt, egentliga subjekt och objekt samt inte alls i adverbial. Nominalfrasens position i relation till verbet verkar inte påverka bedömningarna av ena-meningarna mer än bedömningarna av några-meningarna. Sammantaget tyder detta på att bruket av den plurala obestämda artikeln ena styrs av syntaktiska snarare än informationsstrukturella begränsningar. 

Svenska singulara predikativa nominalfraser kan uppträda med eller utan obestämda artikel. Artikeln en används typiskt när predikativen beskriver subjektet medan ∅ används när predikativen klassificerar det, exempelvis genom att tillskriva det en yrkestillhörighet. Även artikeln någon uppträder i beskrivande predikativer, men framför allt i icke-affirmativa satser(Teleman et al. 1999). I plurala beskrivande predikativer är artikelbruket mer varierat. Oavsett om satsen affirmativ eller inte kan några, ∅ och ena användas, den sista framför allt i värderande nominalfraser i informella kontexter (se Collberg & Agebjörn 2022). Vad som styr valet mellan dessa tre är oklart.

Föreliggande experimentella studie bidrar till att fylla denna kunskapslucka genom att besvara följande forskningsfråga: Hur påverkas acceptabilitetsbedömningar av deklarativa affirmativahuvudsatser med plurala beskrivande predikativer av (i) valet av artikel, (ii) nominalfrasens position i satsen samt (iii) nominalfrasens lexikala innehåll? Nästan 600 förstaspråkstalare av svenska bedömde tolv meningar med plurala predikativer, hälften positivt och hälften negativt värderande. Varje mening förekom i sex versioner, så att varje artikel, inkluderat ∅, uppträdde både pre- och postverbalt. Dessa versioner fördelades över sex listor så att samtliga deltagare fick bedöma en mening av varje typ utan att någon fick bedöma flera versioner av samma mening. Faktorerna artikel (några/ena/∅), position (preverbal/postverbal) och värdering(positiv/negativ), samt interaktionerna mellan dessa, inkluderades i en regressionsmodell som predicerar acceptabilitetsbedömningarna.

Analysen visar att artikeln några bedömdes som signifikant sämre än både ena och ∅, medanskillnaden mellan ena och ∅ var obefintlig. Preverbala predikativer bedömdes generellt som sämre är postverbala, och denna negativa effekt av topikalisering var signifikant större för några än för ena och ∅, medan skillnaden mellan de två senare återigen var obefintlig.Dessutom bedömdes de positiva predikativerna generellt som sämre än de negativa, och denna effekt var signifikant större för ena än för ∅ och signifikant större för ∅ än för några. Sammantaget indikerar dessa resultat att ena eller ∅, snarare än några, är det omarkerade valet av artikel i plurala beskrivande predikativer. Sämst fungerar alltså några i preverbala negativt värderande predikativer. Valet mellan ena och ∅ styrs i sin tur av huruvida nominalfrasen är positivt eller negativt värderande. Slutligen tyder interaktionerna mellan artikel och position på att valet av artikel även påverkas av nominalfrasens informationsstrukturella status.

Den fria leken är en stor del av vardagen för barn i den svenska förskolan. Jag har uppmärksammat att pedagogerna i verksamheten har olika synsätt på hur de kan stötta barnen i den fria leken. En del pedagoger är mycket involverade i barnens lek och interagerar med barnen, medan andra är mindre deltagande för att inte “störa” barnens lek. En problematik som finns är att även forskningen visar på olika resultat angående pedagogens involvering i barnens fria lek. Syftet med studien är ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka pedagogers handlingar i barnens fria lek och ge ett kunskapsbidrag till vidare forskning angående pedagogers förhållningssätt i barnens fria lek. Utifrån detta syfte formuleras följande forskningsfrågor. Vilka pedagoghandlingar påverkar leken och på vilket sätt? Vad kännetecknar en stöttande handling som kan utveckla barnens lek? Studien utgår utifrån ett sociokulturellt perspektiv, och begrepp som jag lagt fokus på är handling samt stöttning. Studien är en kvalitativ studie där jag observerat pedagogernas handlingar i den fria leken på förskolan med interaktionsanalys som analysverktyg, vilket har gjort det möjligt att kunna undersöka interaktionen mellan pedagoger och barn. Resultatet visar att pedagogernas stöttande handlingar och involvering i den fria leken gör att leken får nytt fokus, t.ex. genom att pedagogerna ställer frågor och samtalar med barnen, samt att fler involveras i leken. I resultatet visas även att när pedagogerna är passiva stannar leken upp eller fortsätter på samma sätt som den startade. Min slutsats av studien är för att leken ska utvecklas behövs stöttande handlingar och delaktighet av pedagogerna. Framförallt behövs stöttning för de barn som behöver hjälp att ta sig in i leken.

Denna studie syftar till att undersöka hur läromedel för samhällskunskap för gymnasieskolan  skildrar kön- och köns överskridande identiteter samt sexuella identiteter och läggningar i textinnehållet. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys av tre läromedel som avser samhällskunskap 1b för gymnasieskolan, vilka alla är utgivna eller redigerade mellan 2016–2018. Studiens konklusion visar på att läromedlens innehåll explicit exkluderar andra könsidentiteter än manligt och kvinnligt kön samt skildrar i ringa mängd olika sexuella läggningar. Detta medför flera problematiska aspekter både för elever och lärare, då elever med normbrytande könsidentitet och sexuell läggning inte kan identifiera sig som likvärdig den kvinnliga och manliga könsidentiteten eller heterosexualiteten, vilket undervisande lärare måste bemöta med kompletterande kunskapskällor för att kunna genomföra en likvärdig undervisning.

Detta examensarbete i religionsvetenskap undersöker vilka uppfattningar fyra kvinnor med kristen och muslimsk religionstillhörighet har om sin religion och religionens roll i Sverige,samt vilka upplevelser vederbörande kvinnor har av exkluderande och marginaliserande behandling, grundat i sin religion och sitt kvinnliga kön. Det genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med två kvinnor med muslimsk religionstillhörighet och två kvinnor med kristen religionstillhörighet. Studiens resultat pekar på att kvinnor med kristen och muslimsk religions tillhörighet upplever exkluderande och marginaliserande behandling både av agenter inom samhällsinstitutioner, främst inom skolan, samt inom den religiösa grupp de tillhör.Studiens resultat visar också på att det finns upplevelser av en okunskap bland människor i Sverige om hur religionernas ideologi talar för män och kvinnors jämlikhet och jämställdhet,där religiös fundamentalism, och extremistiska värderingar att kvinnan är underordnad mannen, uppmärksammas mer än religionens ”sanna” värderingar.

Enligt forskning utgör det naturvetenskapliga språket och dess begrepp en betydande del av naturvetenskaplig utbildning, och samtidigt konstateras att det naturvetenskapliga språket och dess begrepp är det största hindret för elevers naturvetenskapliga lärande. Flera forskare hävdar att för att elever skall kunna utveckla begreppsförståelse måste eleverna socialisera med människor som har mer utvecklad språklig kunskap, och då framför allt genom samtal och diskussion av frågor och problem som berör den naturvetenskapliga diskursen. Samtidigt visar forskning att lärande inte per automatik är ett resultat av arbete och samtal i grupp, utan att de sociala och kunskapsmässiga förutsättningarna i grupper är av vikt för hur givande ett gruppsamtal blir.

Enligt Skolverket skall elever ges möjligheter att samtala och kommunicera samt utveckla sin förmåga att arbeta tillsammans med andra. Därför väcks nyfikenhet kring hur detta gemensamma arbete fortlöper, och om eleverna samarbetar i gruppsamtal. Hur stöttar elever i årskurs 4 och 6 varandra i sina lärandeprocesser i samtal kring frågor om fysikaliska fenomen inom arbetsområdet krafter? Resultatet av denna studie visar att elevers stöttning av varandra sker på ett flertal olika sätt, samt att stöttningen är av betydelse för samtalets utfall och hur givande samtalet blir. Tillsammans kan elever konstruera kunskap kring fenomen och begrepp, om eleverna klarar av att samarbeta och stötta varandra i sina lärandeprocesser. 

En viktig del av att lära naturvetenskap är att lära sig kommunicera naturvetenskap. Användandet av begrepp i de naturvetenskapliga ämnena förekommer i stor utsträckning, vilket har visat sig hämma elevers utveckling inom dessa ämnen. Ändå slår Skolverket fast att elever skall kunna använda sig av begrepp i den naturvetenskapliga klassrumskommunikationen, och således undersöks i denna litteraturstudie hur arbete med naturvetenskaplig begreppsförståelse kan te sig; vad sägs i den nationella och internationella naturvetenskapsdidaktiska forskningen? Synliggörs arbetsmoment i vilka eleverna får möjlighet att utveckla sin begreppsförståelse? Forskning pekar på vikten av att samtala, och att samtalet skall löpa som en röd tråd genom naturvetenskapliga arbetsmoment, såsom laborationer, där naturvetenskapliga fenomen konkretiseras och synliggörs. Lärarens roll i samtalet är tydlig: den ska syfta till att guida elever genom naturvetenskapens komplexitet och tvetydiga ordförråd genom vardagsnära samtalsämnen, och i förlängningen främja elevers förståelse av och utveckling inom de naturvetenskapliga ämnena.

The present study aims to investigate if grade 9 English students, being 15-16 years old, attending a Swedish secondary school, use English slang during their English as a second language lessons, and if so, why they do it, and if there are any differences between the two genders in their slang usage. In order to incorporate a didactic perspective, it is also examined how English teachers deal with their students’ slang usage. Three English lessons has been observed, alongside with interviews with three English teachers, in order to conduct the investigation. The results indicate that slang words are common during grade 9 English lessons, and the male students’ usage of slang exceeds their female counterparts’ usage to a great extent. Reasons for these results can be found in the field of gender language which argues that slang usage, and language usage in general, is strongly connected to identity, and to how the two genders are expected to behave. Moreover, the English teachers display a varied opinion about their students’ slang usage, yet accounts for utilizing it when teaching register and linguistic adaptation. This approach is approved by a great amount of research, which states that by incorporating youth-language, in this case slang, students are able to gain a linguistic awareness where they can identify with what is taught, as well as adapt their language depending on situation and context.

Hur gör ett företag som gör mer än det tidigare gjort för sin personal vid en nedläggning? Varför gör det överhuvudtaget mer än det tidigare gjort, eller ens behöver? I denna bok analyseras telekomföretaget Ericssons nedläggningar i Norrköping och Linköping under åren mellan 1999 och 2002. Författaren visar hur nedläggningarna utvecklades i samspel med sociala institutioner och i interaktion med fackliga organisationer såväl som bemanningsföretag, Trygghetsrådet och kommunala och statliga myndigheter. Här förfäktas idén att företagets agerande hängde samman med att etablerade organisationer genom sin tröghet till förändring hade skapat utrymme för nya organisatoriska lösningar i samband med rationaliseringar: bemanningsföretagen kunde nu ta över personalansvaret.

Författaren gör också en genomgång av tidigare forskning om nedläggningar och personalinskränkningar, varvid modeller redovisas som förknippats med företag som ansetts ha tagit socialt ansvar när de lagt ner eller minskat på sin personal.

The aim with this research essay is to examine how Muslims and Arabs are depicted in aselection of four American newspapers following the terror attack on the World Trade Center andthe Pentagon. In order to examine my two main question, I have two theories in which myresearch is based on and they are the framing theory and the postcolonial theory. Said’s theorieson orientalism are also big part of this research essay. For my method, I have chosen a qualitativecontent analysis. This form of method gives me the opportunity to study the newspaper in depthand to identify the framework in which the newspaper operates in. It is my aim to showcase howMuslims and Arabs are seen by the American media landscape and how news media can shapeour understanding of the world we live in. Be using word such as terrorism, Middle Easternbased when writing about Muslims and Arabs, the general public will associate Islam withterrorism. How we interpret the news is largely due to how we view the world around us, and byusing hidden codes news media can shape one’s perspective on the world.

Den här uppsatsen behandlar ämnet varför vissa utbrytarstater kan uppnå ett internationellt erkännande medan andra inte gör det, mer specifikt om varför Sverige har erkänt Palestina men inte Kurdistan. Syftet med uppsatsen är att försöka avgöra vilka motiv som ligger bakom besluten utifrån ett deklaratoriskt och konstitutivt perspektiv, alltså teorier som behandlar internationellt erkännande av stater.

För att kunna diskutera och få en tydligare bild av hur Sveriges utrikesdepartement arbetar med erkännanden av stater behövs en översiktlig redogörelse för vad som faktiskt är en stat. Den gängse meningen brukar vara att Montevideokonventionen från 1933 innehåller de kriterier som är grundläggande för att erkännas som en självständig stat. För att bli internationellt erkänd krävs oftast en överenskommelse med moderstaten. Här har de två olika teorierna olika kriterier för att ge rätt till ett erkännande.

Metoden som har tillämpats är en motivanalys där ett analysschema ställdes upp utifrån båda teorierna. Studiens resultat visar att den konstitutiva teorin har ett starkare förklaringsvärde i att förklara motiven bakom beslutet att erkänna Palestina men inte Kurdistan.

The aim with this study was to study how preunderstanding of a text or literature makes the reading easier for second language learners. I wanted to find out how we can work with preunderstanding in school and help our students.  The study is based on interviews I did with three teachers.

Science shows us that reading consists of two main activities, a visual analysis of the text and an interpretation of what the textual means. These activities run together where the information in the textual and the preunderstanding the reader has cooperates together.

The study shows that preunderstanding is very important for second language students. An important reason is to understand a book even if you don`t get every word in it. The study also shows that the teachers use preunderstanding every day in different ways.  They use pictures, discussions and the experiences that the students have. The teachers in the study explained that they let the students choose literature sometimes, but they also decide what the students are going to read. The reason for that is to develop more knowledge among students about new appearances.

Syftet med följande studie är att bidra med ökad kunskap om hur elever uppfattar språket i matematik. Närmare bestämt studerar vi språket i matematisk problemlösning. Vi har utgått från tre uppgifter med varierande svårighetsgrad både inom matematik och språk.

I studien ingår det 42 elever i årskurs 5 från tre olika skolor. Eleverna fick två och två lösa tre olika textuppgifter från tre olika matematikböcker. Genom att studera hur eleverna löser uppgifterna samlade vi in den data som vi använde för vår analys. Vi delade in resultatet i fyra olika kategorier, avläsning av ord, missar viktiga ord, förstår ej ord och omläsning av uppgiften.

Metoden vi använde oss av i vår studie var interaktionsanalys. Det vill säga att vi analyserade material eleverna arbetade med samt analyserade inspelade filmklipp av eleverna när de samarbetade för att lösa uppgifter vi delegerade. Vi har också använt begreppen proceduriell kunskap och konceptuell kunskap. Med hjälp av dessa kategorier och den valda metoden kunde vi ge svar på vår frågeställning: Hur påverkas eleverna av språket i matematikböcker när de utför en matematisk problemlösning?

Vår studie visar att ord som elever inte har stöter på i vardagen blir en svårighet för eleverna. Ord som elever inte känner till kräver extra energi från elevernas sida för att klara av. Detta kan medföra krav på omläsning av ordet flera gånger av den enskilda eleven. Det i sin tur leder till att eleven måste ha fokus på att ljuda ordet och ta reda på ordets betydelse istället för att beräkna den matematisk problemlösningen.

Vi kunde i studien se att elever bör använda sig av konceptuell kunskap kombinerat med proceduriell kunskap för att nå bästa resultatet. Många elever använde endast proceduriell kunskap vid mekaniska uppgifter. Det ledde till att eleven i vissa fall fick fel svar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig om barns andraspråkslärande i förskolan samt vilka tolkningsrepertoarer som framkommer i dessa samtal. I denna studie undersöks vad och hur förskollärarna uttrycker sig gällande barns andraspråkslärande samt hur förskollärarna uttrycker sig om barns modersmål och föräldrars delaktighet i relation till barns andraspråkslärande. Studien tar utgångspunkt i problematiken gällande att det än idag finns brister kring barns andraspråkslärande och att barns språkutveckling skiljer sig beroende på vilken stöttning de får i sitt andraspråkslärande. Tidigare forskning inom området lyfter bland annat olika arbetssätt som pedagoger arbetar med i förskolan, men även modersmålets och hemmets betydelse för andraspråkslärande. Det vetenskapsteoretiska utgångspunkt som denna studie utgår ifrån är socialkonstruktionism, detta paradigm inriktar sig på att det finns flera versioner av verkligheten. Som forskningsmetod har vi använt oss av diskursanalys då vi har fokuserat på förskollärarnas användning av språket. Inom diskursanalys har vi utgått från analysmetoden diskurspsykologi. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare för att producera empiri till studien. I resultatet framgår det att samtliga förskollärare uttrycker sig positivt kring barns modersmål i relation till andraspråkslärande, dock uttrycker de sig negativt om resurser och förutsättningar för andraspråkslärande. Argument som framförs är bland annat att det finns ont om tid, få resurser och för många språk. Det framkommer även att en del förskollärare samtalar om föräldrarnas delaktighet som en utmaning på grund av språkliga skillnader. Medan övriga förskollärare samtalar om föräldrarnas delaktighet som en positiv inverkan på barns andraspråkslärande, då deras deltagande bidrar med stöd och trygghet för barnen. 

Denna uppsats undersöker hur uttrycket gilla läget används i olika språkhandlingar och vilken innehållsmässiga betydelse uttrycket får. Det är en korpusbaserad studie där över 200 belägg i Twitter 2015 till 2017 är granskade och analyserade. Det avgörande i analysen för hur uttrycket används är språkhandlingen som uttrycket förekommer i och vilket skiljetecken som används. I de fall där skiljetecken saknas analyseras språkhandlingen utifrån eventuellt responssvar som kan förväntas. Vidare studeras också om meningen, där uttrycket ingår, rent språkligt är formulerad som en fråga eller som ett påstående, men om funktionen av uttrycket är något helt annat.  Resultatet visar ett komplext uttryck som kan varieras, och hur det tolkas beror på sammanhanget och vem som läser texten som det förekommer i.

The recently founded Nordic network New Trends in Nordic Socio-Onomastics was started as a workshop program in 2018 and 2019, funded by The Joint Committee for Nordic Research Councils in the Humanities and Social Sciences. The aim was to stimulate innovative research development within the socio-onomastic field by enabling Nordic researchers to come together, participate in discussions, explore new theoretical and methodological tools and identify new problem areas suitable for future joint Nordic projects. In this article, we present the network and the activities that have been organized in order to enhance international collaboration. We also discuss the current state of socio-onomastics in the Nordic countries and identify some important objectives and areas for future research. © Copyright by the Jagiellonian University Press & Authors

Studien undersöker skönlitteraturanvändningen i historieundervisningen vilket har genomförts utifrån empiriskt material. Det empiriska materialet är framtaget via kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i årskurserna 4-6. Utifrån intervjuer med fem stycken lärare har studien undersökt deras tankar om skönlitteratur i historieundervisningen samt om användningen kan utveckla ett historiemedvetande. Studien har resulterat både för och nackdelar med användningen av skönlitteratur i historieundervisningen. Resultatet visar även att lärare använder skönlitteratur utifrån olika arbetssätt. Studien resulterar i att skönlitteratur i kombination med faktatexter kan utveckla elevers historiemedvetande men att det kräver en bearbetning av skönlitteraturen.

The purpose of the study is to study the preschool teacher´s descriptions of their work to support multilingual children's language development and the strengthening of their identity in preschool. In order to achieve the aim, the following question has been formulated: What methods and materials do preschool teachers describe that they use to support multilingual children's language and identity in preschool? Previous research shows a lack of knowledge among educators about how they should work to be able to develop children's identity and support children's development in the Swedish language and the children's mother tongues. A qualitative method has been used in this study where interviews in combination with observations have been carried out at preschools in southern Sweden. The study's theoretical starting points are social constructionism and the sociocultural perspective. The results show that preschool teachers use the same working methods and methods to both develop children's language and communication skills but also to strengthen their identity. Methods and working methods that appear in the results include image support, body language, TAKK, language bags and the Kippin Family. The results of the study also show the importance of highlighting children's mother tongue and offering them security so that they can develop and form new skills. Finally, it emerged that the preschool teachers’ commitment and attitude affect children's learning and development in preschool. 

Förskoleverksamheten präglas av konflikter orsakade av bristandekommunikation. Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen avkommunikation vid konflikthantering i förskolan. Studien kommer attfokusera på förskollärares konfliktförebyggande strategier och verktyg därdestruktiva konflikter hämmas och en harmonisk lärandemiljö skapas förbarn. Konflikter förvärras av bristande kommunikation.Tidigare forskning slår fast att socio-kognitiv utveckling och lärande attkonflikter främjas av konflikter och att ökad medvetenhet omkonflikthantering stimuleras av förskollärares medling och vägledning.Avvaktande inför ett ingripande innefattas i förskollärarens ansvar att låtabarn hitta egna konfliktlösningar, vilket utgör en effektiv metod vid barnskonflikthantering.Studien som vilar på enkätundersökningar och intervjuer utgår från kvalitativmetod för att optimera förståelsen av kommunikationens betydelse vidkonflikthantering: “Vilken betydelse har kommunikation vidkonflikthantering?” och “Vilka strategier kan förskollärare använda för attunderlätta kommunikationen mellan barnen?”Viktiga implikationer tydliggörs: barn uppmuntras att ta ansvar för samtrespektera egna och andras perspektiv och känslor vid arbete med socialtansvar, normer och värden för att förebygga konflikter.Genom närvarande intas barnets perspektiv och barnets deltagande och egetansvarstagande främjas. Barnens röster hörs och deras åsikter tas effektivt ibeaktning vid demokratiskt samarbete.

Elever med språkstörning kan ha svårt att tillgodogöra sig matematikundervisningen, vilket kan påverka deras kunskapsutveckling och möjlighet att nå de fastställda kunskapskriterierna. Därför är det nödvändigt att undersöka hur språkstörning kan påverka elevernas matematikinlärning och vilka metoder som finns för att inkludera dessa elever i undervisningen.

I detta examensarbete genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med utvalda matematiklärare på högstadiet för att undersöka dessa frågor. Insamlad empiri analyserades utifrån en tematisk analys i enlighet med Braun och Clarks (2006) beskrivning.

Resultatet visar att Vygotskijs sociokulturella lärandeterori än idag har ett stort inflytande på dagens undervisning. Samtliga lärares svar genomsyrades av detta perspektiv och visar på vikten av att anpassa materialet och arbeta i mindre grupper för att ge eleverna med särskilda behov det stöd de behöver. Lärare använder flertalet olika strategier i sin strävan att inkludera elever med språkstörning i matematikundervisningen och eftersträvar en variation. Dessa strategier inkluderar användning av visuella hjälpmedel, repetition och övning, bildstöd, scaffolding och utomhusmatematik.

Slutsatsen av detta examensarbete förklarar vikten av att beakta elevernas språkliga behov när det gäller matematikundervisning och att olika metoder kan användas för att inkludera elever med språkstörning. Specialpedagogen har en viktig roll i att samarbeta med lärarna och hjälpa till att anpassa materialet och ge extra stöd till de elever som behöver det. Det är av stor vikt att de eleverna med särskilda behov inte exkluderas från den normala undervisningen utan ska få uppleva en social inkludering.

Despite the potential of meta-education to transform higher education, there remains a scarcity of research investigating students' adoption intentions. This study aimed to identify factors influencing students' intentions to adopt meta-education using an extended Decomposed Theory of Planned Behavior model (DTPB). Data was collected via an online survey of 596 higher education students from Jordan who were purposefully selected. Structural equation modeling using partial least squares analysis revealed attitude, social influence, and perceived behavioral control as key antecedents of adoption intention. Furthermore, newly added variables including perceived enjoyment, herd behavior, student autonomy, and student innovativeness showed efficiency in explaining variance in attitude, social influence, and perceived behavioral control. Overall, the extended model provided meaningful insights on factors driving students' willingness to adopt meta-education. The study contributes to theory by extending the decomposed TPB model in the context of emerging educational technologies. It also provides practical implications for policymakers and educators aiming to encourage meta-education adoption. © 2024

Denna studie syftar till att undersöka hur klass och genus skildras i samtidsromanerna Björnstad av Fredrik Backman och Störst av allt av Malin Persson Giolito. Studien ämnar även att se vilka teoretiska föreställningar om makt, vad beträffar klass och genus, som kan identifieras i romanerna. Utifrån dessa perspektiv har en kvalitativ och textnära analys gjorts. Genom ett urval av karaktärer och passage fokuserar analysen på att ta fram de mest intressanta aspekterna inom klass och genus. Studien koncentrerar sig på karaktärernas egenskaper och framställning i relation till genus och klass samt hur dessa relaterar till makt och maktordning. Analysen framhäver aspekter i hur romanernas karaktärer uppvisar stereotypa beteenden och om eventuella avvikelser framkommer samt vilka paralleller som kan dras mellan klass och genus till makt. Teorierna som används i studien är formulerade av Judith Butler, Michel Foucault och Pierre Bourdieu. Dessa tre teorier beskriver hur romanerna relaterar till samhälleliga normstrukturer och till maktordning. Den slutsats som framhävs i diskussionen är att Foucaults maktteori kan appliceras i olika sammanhang i romanerna där karaktärerna utmanar maktordning genom vrede, sorg och maktlöshet.  

The increased popularity of listening to audiobooks has influenced the discussion of literacy, pressuring the educational system to adjust accordingly. This study investigates if the audiobook is being used as a teaching tool in the upper secondary, SLA classroom and what attitude teachers have toward using audiobooks in their teaching as well as the reasons behind their attitudes. This research also investigates whether there is a correlation between age or student program and the usage of audiobooks. To gather data, a questionnaire was sent out to 46 English language teachers in upper secondary school in Halland. The questionnaire included open-ended questions which resulted in qualitative answers from 28 participants. The retrieved result proved that most upper secondary school English teachers are using the audiobook as a teaching tool, however, the reason for their usage differed. Some participants, who did not make use of the audiobook in their classroom still had a positive attitude towards using it and could present many beneficial aspects of it. The result contradicts the initial hypothesis about teachers showing reluctance using audiobooks in their teaching.