Digitala Vetenskapliga Arkivet

Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 475
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Aav, Cornelia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Stadens mikroklimat: Hur värmeöeffekten och värmeböljor påverkar det urbana livet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det finns en mängd miljöproblem på global, regional och lokal nivå, kunskap om de lokala miljöproblemen kan bli avgörande för förståelsen av vilka åtgärder som är lämpliga i vilka miljöer. Lokala miljöproblem är också mindre komplicerade och lättare att åtgärda relaterat till de regionala och globala problemen. Sedan urbaniseringens början har landskapen förändrats och ytor av öppen landsbygd har bildat stadsmiljöer för att ge utrymme till bland annat boende och arbetsplatser för människorna i staden. Urbaniseringen har lett till att urbana värmeöar har uppstått på grund av föroreningar från industrier, trafik, bostäder, värmesystem, luftpartiklars återstrålningseffekt, bebyggelsens utformning samt materialval, minskad avdunstningsavkylning, effektiv dränering och mycket mer.

    Flerfallstudien av några av Sveriges kommuners översiktsplaner och andra ledande dokument leder till en inblick i vad som anses vara hållbar stadsutveckling. Förtätning är en återkommande strategi för hållbar stadsutveckling inom ett flertal av Sveriges kommuner, ofta utifrån positiva sociala effekter, såsom ökad säkerhet, närhet mellan målpunkter, ökat underlag för kollektivtrafik etcetera. Det finns en mängd olika åtgärder för att minska stadens klimatpåverkan ur värmesynpunkt, en del är mer kostsamma än andra, samtidigt är en del mer experimentella än andra. En stad som förtätas innebär att outnyttjade eller redan bebyggda områden i staden exploateras, detta innebär att staden växer inåt. Då staden blir tätare och växer uppstår flera lokala miljöproblem, bland annat så ökar den urbana värmeöeffekten. Det talas sällan om de negativa miljöeffekter som uppstår vid olika planeringsprojekt, men att använda konkreta och enkla lösningar för att få fram genomförbara alternativ, kan leda till att värmeöeffekten samt miljöpåverkan minskar i städerna.

    Download full text (pdf)
    Stadens mikroklimat
  • 2.
    ABBASIAN, ARMIN
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Importance of Urban Squares as Public Space in Social Life: A New Design of Fisktorget in Karlskrona City2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Nowadays, the impact of technological growth‏ ‏on people’s life and our society is remarkable, ‎inevitable and also worrying. The excessive influence of technology in ‎individuals’ lives has caused our community to change towards more privatisation and ‎secluded life. At this point, the role of urban public spaces in social life has become more ‎prominent and significant. Issues of social life in public spaces and the relations with creating a ‎vibrant and dynamic city has not been given too much attention in urban planning and design. ‎This thesis raises the question of considering public spaces and how urban public spaces ‎‎(especially squares) can encourage/persuade citizens ‎to increase social interaction‎. Initially, it describes a clear definition of public spaces and urban squares. Thereafter, the study addresses ‎effectual factors from the human perspective which can help to achieve the successful design of an ‎urban public square. The aim of the work is to comprehend how it might be possible to improve ‎social life and behaviour in public spaces (squares) and consequently to attain a framework in ‎order to design. Ultimately, a design is proposed for Fisktorget (Fish Square), which is one of most important public places in the Karlskrona city in Sweden. The proposed design is based on studies and analyses that have been done throughout this thesis. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Abrahamsson, Evelina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Översvämningsrisker i kustnära städer: Sölvesborg, Karlshamn, Ronneby, Karlskrona2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Adhagen, Gustav
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Platser för avskildhet: Att få vara ifred i offentliga rum2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Detta arbete undersöker utifrån ett teoretiskt perspektiv offentliga rum och vilka funktioner dessa platser anses fylla. Det övergripande syftet har varit att studera hur aspekterna mötesplats och avskildhet behandlas i samband med begreppet offentliga rum. Detta genom att först identifiera flertalet relevanta nyckelord utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Nyckelorden har sedan applicerats på ett empiriskt material, i detta fall Västerås Översiktsplan, för att undersöka vad som framställs som betydelsefullt i och med användningen av offentliga rum. Det som framkommit genom innehållsanalysen är att offentliga rum anses fylla framförallt en viktig funktion i staden. Funktionen som mötesplats. Där människor med olika bakgrund både spontant och planerat ska kunna mötas och umgås. Möten som inte visar sig problematiseras utan enbart ses som något positivt. Undersökningen visar vidare att begreppet avskildhet inte alls lyfts. Liknande begrepp så som rekreation, avkoppling, vila, lugn och ro framhålls dock som viktiga aktiviteter som offentliga rum ska skapa förutsättningar för. Emellertid påvisas att dessa aktiviteter kan komma att hamna i konflikt med andra funktioner, så som mötesplatser, skjutbanor och motorsportanläggningar. Det framkommer slutligen att funktionen av offentliga rum anses bygga på föreställningen om att dessa rum ska utgå från en social grund och att de ska utsätta individer för varandra. Avskildhet och att få vara ifred visar sig istället vara en aktivitet som får utövas i det egna hemmet.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Agnefeldt, Anton
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Idrottsarenor & Allmänt Intresse: En Fallstudie Över Kalmar Arena2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    BTH2017Agnefeldt
  • 6.
    Ahlenius, Clara
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Resan är målet: Utvecklingen av ett promenadstråk från Fisktorget till Campus Gräsvik Karlskrona2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta kandidatarbete syftar till att undersöka vad ett sammanbindandepromenadstråk från Fisktorget till Campus Gräsvik kan åstadkommaför staden Karlskrona. Möjligheten att på så vis knyta ihop olika delarav staden, gamla och nya, är en övergripande aspekt. En annanaspekt mera på detaljnivå är att stråket kan åstadkomma ett antal nyamötesplatser utmed sin sträckning. Promenadstråk bidrar generellt tillen miljövänligare och hållbarare stad när människor väljer bort bilen föratt istället promenera eller cykla. Den fysiska aktiviteten bidrar också tillhälsosammare invånare.

    Sist men inte minst utgör stråk i en stad en sammanbindande kvalitetoch skapar sociala mötesplatser. Metoden som är använt är platsanalys,kvalitativ litteraturstudie och skissning (research by design).

    Den teoretiska utgångspunkten är tagen från urbansociologin (Socio-spatial dialektik.) Resultatet är ett förslag om ett promenad- och cykelstråk med tre gestaltade fokuspunkter längs stråket. I samband med att Karlskrona kommun har påbörjat arbetet med utbyggnadenav Pottholmen utmynnar den här uppsatsen i ett förslag om hur enfortsättning av Borgmästarekajens promenadstråk skulle kunna se ut. Med Karlskronas växande befolkningsmängd skulle ett promenadstråkvara bidragande till stadens sammanhållning. Resultatets viktigastepunkt är att länka samman olika stadsdelar och skapa ett attraktivt stråki ett betydelsefullt stads-sammanhang.

    Download full text (pdf)
    Resan är målet
  • 7.
    Ahlin, Filip
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Wahlbom, Theodor
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Bevarandevärd natur i en svensk kontext: En fallstudie i hur landets kommuner hanterar bevarandevärda naturområden i förhållande till Sveriges miljökvalitetsmål.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta arbetet utgår från en teori som grundar sig i begreppet “hållbar utveckling” som accepterades ioch med Brundtlandrapporten under senare delen av 80-talet. Denna teori kommer fungera som eninfallsvinkel för hur vi förhåller oss till dagens kunskap och forskning i ämnet, vilket vidare påverkarvårt förhållningssätt till uppsatsens ämne.

    Forskningsöversikten utgår framförallt från Lars Emmelin och Peggy Lermans forskningsrapportStyrning av mark och miljö , där målstyrning i förhållande till Sveriges miljökvalitetsmål läggergrunden för den breda förståelsen för målen som system och begrepp. Forskningsöversikten följs uppav en områdesöversikt vilken inleds med Ekosystemansatsen av Naturvårdsverket, där tolvvägledande principer i arbetet mot ett hållbart nyttjande med naturresurser presenteras. Vi följer sedanupp Naturvårdsverkets rapport med att beskriva vad myndigheterna Boverket, Jordbruksverket,Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen verkar för rent deskriptivt i ämnet.

    Vi följer upp områdesöversikten med ett omfattande avsnitt om styrdokument där vi beskriver hur tillexempel avtal, planer och program har påverkat och format dagens planering från Rio de Janeiro 1992till Agenda 2030. Anledningen till detta är att beskriva hur stora delar av händelseförloppet har gåtttill från dess begynnelse till där vi är idag - vilket resulterar i de globala målen och således Sveriges16 miljökvalitetsmål.

    Vår analysdel utgår från att jämföra de översiktsplaner som Gävle, Åre och Lund kommun harsammanställt via tre fallstudier där specifika fall med olika förutsättningar ligger till grund föranalysen och slutsatsen. Resultaten presenteras avslutningsvis i en slutsats där vi genom en tabell(Bild 9) visar på för- och nackdelar med kommunernas arbete i förhållande till våra forskningsfrågoroch syftet för uppsatsen.

    Download full text (pdf)
    Bevarandevärd natur i en svensk kontext: En fallstudie i hur landets kommuner hanterar bevarandevärda naturområden i förhållande till Sveriges miljökvalitetsmål.
  • 8.
    Ahmad, Binai
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning. Student vid BTH.
    Tågtrafik på mindre orter: En studie av problematiken kring befolkningsmängd som bedömningsunderlag vid planering av tågtrafik på mindre orter2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Kommuner tillsammans med regioner, grannkommuner och länstrafiken planerar och ansvarar för kollektivtrafiken. Idag arbetas det i många kommuner och regioner med effektivisering av kollektivtrafiken och strategiska placeringar av hållplatser och stationer. Att arbeta utifrån dessa aspekter för att nå en hållbar och effektivkollektivtrafik är ett bra tillvägagångssätt inne i städer och täta områden. Det uppstår dock problem om samma strategiska tillvägagångssätt med fokus på befolkningstäthet och reseunderlag följs i mindre orter. Vilka effekter får det för de mindre orterna att samma strategi används i både städerna och på landsbygden? Syftet med studien är att belysa problematiken kring att befolkningsmängd och potentiella användare ligger till grund för planering av tågtrafik och tågstopp, även fö rmindre orter. Vidare är syftet att undersöka vilka möjligheter det finns för mindre orter att få tågstopp för på- och avstigning vid ortens station samt vad det innebär för samhället i den mindre landsbygdsorten. Genom att undersöka två orter i södra Sverige och det arbete som de genomfört har empiri samlats in och grunden till studien lagts.

    Download full text (pdf)
    Tågtrafik på mindre orter
    Download full text (pdf)
    Tågtrafikbilaga2
  • 9.
    AKTAR, SHAMIMA
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Urban Public Space: A Case from Developing Country2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Cities in developing world are inadequately equipped with public spaces. The increasing urbanizations trend is attracting more people to come to the cities without having proper sustainable plan for public spaces. However, this social public place holds the important function for urban well-being and collective recognition. This is the place where human can participate as fully fledged social subjects in complex civic life. Unfortunately, in most cases the provision of public space in these cities is always neglected or poorly integrated in planning legislations. So, in many cases community people make their own ways of social interaction that gives public space a new definition. Khulna, one of the divisional cities of Bangladesh, is going through the similar developing country situation. Lack of fund and space restricts development agencies to make new public spaces in this city. On the other hand management and coordination challenges between multilevel planning authorities also making existing public spaces malfunctioned. Sustainably planned, created and managed public spaces are hence urged for the cities of developing world to get livable and healthy urban environment.

    Download full text (pdf)
    BTH2017Aktar
  • 10.
    Albrecht, Isabelle
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Mellankommunal samverkan och demokrati: en fallstudie av Familjen Helsingborg2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien belyser mellankommunal samverkan och dess planerings- och beslutsprocesser. Avtalssamverkan är ingen ny företeelse i Sverige, men är intressant att studera då kommuners utmaningar sträcker sig över större geografiska områden och befintliga gränser överskrids i allt fler frågor. Det finns därför ett uttalat behov av mellankommunal samverkan och nya innovativa samverkansformer. De nya tillvägagångsätten för planering, som på olika sätt frångår den traditionella beslutskedjan, ställer samtidigt höga krav på kommunerna och den representativa demokratin då exempelvis möjligheten till ansvarsutkrävande försvåras. Syftet med studien är därför att kritisk granska demokratiska strukturer i mellankommunal samverkan avseende representativitet, ansvarsutkrävande och legitimitet – för att svara på övergripande frågor gällande hur och av vem mellankommunala frågor konstrueras. Intressanta frågeställningar är hur demokratin påverkas av förändringen, hur planeringsprocessen är konstruerad ur ett demokratiperspektiv samt hur avvägningen av intressen hanteras.

    Uppsatsen är utformad som en fallstudie och det studerade fallet är det mellankommunala samarbetet Familjen Helsingborg med tillhörande kommuner. Metoder för datainsamling har varit dokumentstudier, semistrukturerade intervjuer med politiker, tjänstepersoner och kommundirektörer samt en kvalitativ innehållsanalys av det empiriska materialet. De teoretiska utgångspunkterna för studien har varit teorier om makt, governance och governance network.

    Studiens analys visar på att det finns olika perspektiv på mellankommunal samverkan. I relation till det fall som studeras framstår en representativitet som baseras på frivillighet vara väsentligt – en frivillighet som medför att delaktiga aktörer istället styrs av engagemang, intresse och resurser när olika nätverkskonstellationer bildas. Vidare visar studien på ett formaliserat samarbete, där ett tydligt uttalat ansvarsutkrävande finns i de dokument som studerats – något som talar för Familjen Helsingborgs legitimitet. Studien visar också på Helsingborgs stad som, framförallt med bakgrund i dess organisatoriska resurser, har en större roll i samarbetet – vilket medför en ofrånkomlig asymmetri. Aktörens resurser innebär att de kan ta ansvar för fler frågor än de mindre kommunerna, något som kan skapa maktstrukturer. De mindre aktörerna uttalar också en uppskattning över att den större aktören axlar ansvaret som ledande i samarbetet. Det som talar för demokrati och jämlik påverkan är att Helsingborg, trots sin storlek, har lika många röster som de övriga. Förekomsten av denna ledande aktör har visat sig kräva en ödmjukhet, hos såväl mindre som större aktörer för att skapa sammanhållningskraft och tillit – något som är väsentligt för en demokratisk process. Vidare har analysen visat att planeringsprocessen bygger på att helheten går före enskilda kommuners intressen samt en beslutsprocess som är konstruerad av konsensusskapande där ett givande och tagande sker i förhandlingar.

    För att mellankommunal samverkan ska uppnå en demokratisk process krävs ett tydligt ansvarsutkrävande, en representativitet som bygger på frivillighet och ett konsensusskapande där det agonistiska samtalet synliggörs.

    Download full text (pdf)
    BTH2018Albrecht
  • 11.
    Alexander, Bredén-Jonsson
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Att skapa ett varumärke: En granskning av hur Helsingborg framställs genom platsmarknadsföring2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I föreliggande uppsats beskrivs platsmarknadsföring som fenomen och mer konkret studeras det hur platsmarknadsföringen framställts i Helsingborgs kommun. Arbetet undersöker således ett antal större projekt som kan kopplas till platsmarknadsföring. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har olika plandokument studerats. Den kvalitativa innehållsanalysen har utgått ifrån tre olika motsatspar och har genom detta kunnat synliggöra att där i det empiriska materialet finns en tonvikt mot tillämpade-, platsoberoende- och förändringsorienterade värden.

    Det studerade materialet uppvisar tendenser som kan kopplas till ekonomiska syften och där detta ofta ska uppnås genom förändring och med fokus på ett större perspektiv än den egna kommunen. Materialet uppvisar tendenser som går att koppla till en utåtriktad platsmarknadsföring. Vidare finns där tendenser i analysen som tyder på att där kan finnas en dold maktutövning, detta går dock inte att direkt bekräfta eller konstatera. Slutligen finns där tendenser som tyder på att globaliseringen och den uppfattade konkurrensen kan ha påverkat platsmarknadsföringen i Helsingborg. Detta gör att platsmarknadsföringen i kommunen stämmer överens med vad tidigare forskning på området kommit fram till, där globalisering och den upplevda konkurrensen ses som två faktorer som påverkar platsmarknadsföring 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Alexandersson, Klara
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Medborgares förväntningar om samrådet: - En studie om medborgares förväntningar om inflytande samt föreställningar om samrådets demokratiska funktion i detaljplaneprocessenIndependent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
  • 13.
    Allouche, Elias
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Einarsson, David
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Den Förarlösa Staden: gestaltningsprinciper för eldrivna autonoma fordon - en vision om brunnshögs framtida utveckling2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    ”I could either watch it happen or be a part of it.” - Elon Musk

    De autonoma fordonens intåg på svenska vägar är ett stundande faktum med utblick mot 2030. Med dessa förs även förhoppningar om säkrare trafikmiljöer, större utrymme och prioritering av fotgängare och cyklister, mindre trängsel, reducerad miljöpåverkan och förenklade livsmönster. För att dessa positiva konsekvenser ska infalla krävs dock en förebyggande och långsiktig planering. Majoriteten av svenska kommuner har i dagsläget en reaktiv inställning till planering för autonoma fordon, det vill säga att först se utvecklingen äga rum och därefter tillämpa åtgärder. För att utvecklingen ska få ett önskvärt utfall måste kommunerna börja föra en proaktiv planering för autonoma fordons introduktion på marknaden.

    Det som hittills hämmat planeringen är framförallt bristen på konkreta förslag och principer för hur trafik och gatumiljöerna bör anpassas efter de nya förutsättningar som autonoma fordon medför. Samhället står just nu på kanten inför en storskalig omställning av fordonsflottan, där eldrivna autonoma fordon i slutändan förmodligen utgör en majoritet. Syftet med detta projekt är inte att förespråka en omedelbar implementering av åtgärder för fordon som ännu inte existerar, men fenomenet måste börja betänkas, diskuteras och konkretiseras på det långsiktiga planeringsstadiet. År 2050 ses som en relativt säker tidpunkt där autonoma fordon utgör en absolut majoritet av fordonsflottan, under en lång period kommer dock vanliga fordon och autonoma fordon behöva samsas om trafikutrymmet. Inom detta tidsspann råder många oklarheter över hur den fysiska planeringen ska positionera sig.

    De planeringsåtgärder som produceras i detta projekt är menade att utgöra ett första underlagsmaterial som kan börja lappa igen den kunskapslucka som existerar idag. Om kommunerna fortsätter med en reaktiv inställning ökar risken för att de negativa konsekvenser som autonoma fordon kan medföra infaller, såsom kapacitetsbrist i trafikinfrastrukturen på grund av ökade trafikmängder samt ett ökat parkeringsbehov. Sveriges kommuner bör vara med och styra utvecklingen för att privata aktörer och marknadskrafter inte anskaffar enväldig kontroll, och för att målsättningarna ska forma den teknologiska utvecklingen och inte vice versa. Vilket utfall som är mest sannolikt att inträffa beror till stor del på två faktorer; graden av proaktiv planering som bedrivs av de samhällsbyggande institutionerna samt i vilken grad delade lösningar av autonoma fordon anammas av allmänheten. Det är således omotiverat att inte bedriva en proaktiv planering på grund av de osäkerheter kring vilken typ av genomslag de autonoma fordonen får, för att institutionernas arbete kan påverka utvecklingen i den riktning som anses önskvärd.

    Detta projekt bidrar med något nytt till forskningen kring autonoma fordons påverkan på stadsplaneringen inom urbana miljöer, genom att konkretisera nödvändiga åtgärder som behöver tas med hänsyn till denna utveckling. Projektet resulterar i gestaltningsprinciper och förslag på lämplig utformning med hänsyn till autonoma fordon. Förhoppningen är att detta arbete är ett första steg i att möjliggöra en mer proaktiv planering, vilket är ett kriterium för att skapa en framtid med gång- och cykelprioriterade miljöer där delade autonoma fordon har ett reducerat anspråk i det offentliga rummet.

    Download full text (pdf)
    BTH2018Allouche
  • 14.
    Alsterberg, Matilda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Olsson, Henrik
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Grönytefaktorn i den urbana staden: Fallstudie på Lövholmen2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Som en motreaktion till 1990-talets planeringsideal urban sprawl uppkom dagens ideal förtätning, vilket syftar till att sammankoppla städer och möjliggöra för en hållbar stadsutveckling. Vid exploatering som möjliggör för sammankopplingar av stadsdelar tas ofta friytor såsom äldre industriområden och grönytor i anspråk. För att utveckla, kompensera och bevara grönstrukturen inom planområden finns planeringsverktyget grönytefaktorn (GYF), vilket några kommuner i Sverige har tagit an för att öka ekosystemtjänsterna i staden.

    Detta kandidatarbete syftar till att övergripande undersöka möjligheten att använda GYF vid förtätningsprojekt för att säkerställa grönytornas kvalitet utifrån hållbarhetsperspektiven ekologiskt och socialt samt hur verktyget används inom fysisk planering. GYF är ännu ingen definierad metod enligt Boverket och de kommuner som tagit an verktyget fokuserar främst på bevarande och kompensering av de ekologiska värdena. Inom Stockholm stads GYF-modell fokuserar de på både ekologiska och sociala värden. Det är utifrån Stockholm stads GYF-modell som detta kandidatarbete utgår ifrån i gestaltningsförslagen och därmed behandlas även hållbarhetsperspektiven ekologiskt och socialt som teoretiska utgångspunkter i arbetet.

    För att förstå de ekologiska och sociala aspekternas värden inom fysisk planering, innebörden av ekosystemtjänster, definitionen av förtätning och dess påverkan på människor och miljön samt användningen av GYF görs en studie över dessa i kunskap- och forskningsöversikten. Även två referensprojekt studeras där GYF har varit ett viktigt verktyg. De referensprojekt som studeras utifrån frågeställningen är Norra Djurgårdsstaden och Västra Hamnen. Denna översikt utgörs sedan som kunskap i de två gestaltningsförslagen. Stockholm stads GYF-modell används som gestaltningsprinciper där ena förslaget fokuserar på hur man kan säkerställa de sociala värdena med GYF och det andra hur de ekologiska värdena kan säkerställas med GYF. Förslagen prövar möjligheten hur planerare kan använda GYF.

    Download full text (pdf)
    BTH2018Alsterberg
  • 15.
    Alstäde, Victoria
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Att mötas på mitten - En studie om stadsläkning för ökad integration2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I Stockholms ytterstad präglas många stadsdelar av områdessegregation, där de socioekonomiska förutsättningarna till stor omfattning skiljer sig från område till område. I den fysiska planeringen har få storskaliga insatser genomförts för att förändra denna struktur, då arkitektur och sociala frågor har kopplats samman först på senare tid. Fältet är fortfarande relativt outforskat.

    Denna studie undersöker hur riktlinjer för stadsläkning kan utformas och tillämpas för minskad områdessegregation. Utifrån kvalitativa textanalyser och kategorisering har studien identifierat 6 riktlinjer som bedöms viktiga för att kunna öka områdesintegration på en nivå mellan översiktsplanering och detaljplanering.Riktlinjernas som studien utgår från är:

    • Prioritera det performativa
    • Förändra stadsleder till stadsgator
    • Omlokalisering av skolor
    • Satsa på grön- och rekreationsområden för möten
    • Skapa genomströmning
    • Skapa siktlinjer

    Dessa riktlinjer för stadsläkning har testats genom att de appliceras på två stadsdelar, Tensta och Solhem/Spånga, som har stora socioekonomiska skillnader men enbart ligger ett par hundra meter ifrån varandra. Konceptet ”Vi möts på mitten” gestaltas för att synliggöra och förtydliga hur riktlinjerna kan förändra i städerna. Genom Space Syntax och funktionsanalyser har resultatet från åtgärderna analyserats och visat på hur stadsform och det grundläggande nätverkets förändringar skapar möjligheter för en mer integrerad stadsform.

    Studiens slutsats är att planeraren bör arbeta mer med det performativa i stadsform för att skapa långsiktigt integrerade strukturer. Strategier och riktlinjer för stadsläkning bör vara översiktliga för hela städer och inte områdesbaserade. Riktlinjer mot segregation måste ges mer handlingsutrymme att genomföra storskaliga åtgärder för att kunna göra skillnad och åtgärderna måste genomföras på flera områden samtidigt för att kunna bidra med en mindre segregerad stad.

    Download full text (pdf)
    BTH2018Alstäde
  • 16.
    Alsén, Emelie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Bostadsmässor och den rättvisa staden: En studie av tre bostadsmässor2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om bostadsmässan som begrepp utifrån perspektivet den rättvisa staden. Uppsatsen bygger på fallstudier av tre bostadsmässor utifrån fall- studier. De tre studerade bostadsmässorna är Bo92, Bo01 och TenstaBo06. Syftet är att studera bostadsmässorna utifrån social och ekologisk hållbarhet och även ut- ifrån de krav som finns på hur det byggs studera påverkan på utformandet av bo- stadsmässorna ur ett socialt hållbarhetsperspektiv med fokus på rättvisa och mång- fald från teorin om den rättvisa staden. För att kunna besvara syftet och forsknings- frågorna har intervjuer och dokumentinläsning genomförts. Sju personer som på olika sätt har arbetat med eller har någon koppling till de tre bostadsmässorna har intervjuats. Dokumentstudier av olika material om bostadsmässorna har gjorts och analyserats tillsammans med de transkriberade intervjuerna.

    Analysen utgår från temana mångfald, rättvisa, ekologiska aspekter samt bland- stad. Temana mångfald och rättvisa kommer från teoridelen och utgör två teman som kan representera den rättvisa staden. Utöver de två nämnda temana har eko- logiska aspekter och blandstad ingått i analysen. Ekologiska aspekter och blandstad kan ses som två exempel på hur bostadsmässorna utformas och vad det har för påverkan på mångfald och rättvisa inom bostadsmässorna.

    Resultatet visar att bostadsmässor ofta har visat upp bostäder för en köpstark kundkrets och även fått kritik för det. Förklaringen kan vara att bostadsmässor har som syfte att vara en arena för innovationer och att visa på något nytt. Teman kring ekologiska lösningar syns mest i Bo92 och Bo01 som hade tydliga teman kring eko- logiska aspekter med innovativa lösningar. Temana mångfald och blandstad upp- fattas ofta som synonyma med varandra. Mångfald som begrepp nämns i större utsträckning än blandstad. Även om blandstad inte nämns specifikt så är det bland- stadens ideal som efterfrågas i planeringen av bostadsmässorna. Inom alla tre bo- stadsmässorna finns en uttalad önskan om mångfald och den uttrycks i en variation av byggnadstyper, kvarterstadideal och upplåtelseformer. Mångfalden kopplas mer till sammansättningen av människor som befolkar området. Alla tre bostadsmäs- sorna nämner en mångfald av olika grupper av människor som önskvärt och att det ska uppnås genom att erbjuda bostäder som skiljer sig åt när det kommer till ex- empelvis upplåtelseformer, boendestorlekar och boendekostnader.

    Bostadsmässorna som har studerats har byggt på liknande teman och bidragit till att det mestadels byggs bostäder som inte alla har råd med. Hållbarhet uttryckt i ekologisk och social hållbarhet har varit omnämnt i alla tre bostadsmässorna. Skill- naden är att Bo06 som inte har uttryckt något specifikt syfte att vara hållbar är den bostadsmässa som uppfattas som den mest hållbara.

    Download full text (pdf)
    BTH2017Alsén
  • 17.
    Anderson, Timothy
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Fractured Space: Race, Power, and the Policy Narrative of Segregation in Stockholm, Sweden2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Urban segregation and spatial expressions of inequality are increasingly pressing issues for European planners and public authorities. Within Stockholm, Sweden, these concerns have become inescapable, and the city’s social divisions and ‘immigrant issues’ have triggered fierce public debate throughout the country. Stockholm has, over the past few decades,become a showcase for a process of ‘splintering urbanism’ that has placed immense pressure on the city’s housing market and prompted a variety of political responses. Many suburbs built on the city’s edge in the 1960s and 70s (including Husby, Tensta, North Botkyrka, and Södertälje) have become islands of high unemployment, low social mobility, and stigmatization as the city centre has grown increasingly expensive and gentrified. In this paper, a qualitative case study on the relatively deprived, largely non-white neighbourhood of Alby is used to illustrate the discursive processes driving Stockholm’s racial segregation. By applying a critical discourse analysis to interview material with key planners from Alby, I articulate the link between structural racism, neoliberal housing policy, and Swedish planning norms to argue that segregation must be seen as a deeply political, historically rooted process. Drawing from post-structuralism and critical race theory, I contend that a needs-based policy approach within Stockholm’s housing and labour markets is critical for combating residential segregation and creating a more just urban environment.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Andersson, Ashley
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Rudseter, Line
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Karlsson, Louise
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Användning och utformning av offentliga rum: En fallstudie i Göteborg och Malmö2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In this thesis we analyse the complexity of public space and focus on how physical aspects affect the way people experience and use them. There are no universal answers to the question of how public places should be designed. This study aims to identify specific principles that determine why some public spaces are more attractive and well-attended compared to others. The thesis is based on a case study where eleven public spaces in Malmö and Göteborg were inventoried, analysed and observed. Interviews with professionals who work with public spaces on a daily basis and a literature study were also included. The results show that there are many different aspects that are important to take into account when a public place is designed. However, there are also aspects mentioned in this thesis that suggests that the design has no or little impact on how people use or experience public spaces. Overall, we conclude that there are certain aspects and elements that are more significant than others regarding how people utilize and experience a public place. Seating areas, water elements, scale and edges are some of the elements discussed in the thesis. 

    Download full text (pdf)
    BTH1017Karlsson
  • 19.
    Andersson, Erika
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Bostadsutveckling på landsbygden -Ortsanalys och planförslag med gestaltningsprogram, Västra Möcklö2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Detta arbete berör kunskaper och frågor kring hur vi använder och har använt oss av landsbygden som bo- och arbetsplats, samt hur dess karaktär och gestaltning upplevs och påverkas av utveckling och ett förändrat användande. Genom ortsanalyser på två mindre landsbygdsorter i Karlskrona kommun registreras och karaktäriseras landsbygdens särdrag, upplevda kvalitéer och begränsningar. Inventering och analys sker genom ortsanalysmetoden Estetisk Byutformning, framtagen av Thomas Thiis-Evensen, samt genom samtal med boende där tankar och upplevelser sammanställs i en mental karta. Adekvat forskning, skriftliga källor, strategier och kommunala planer studeras och skapar tillsammans med analysresultaten en bas för framtida utveckling och gestaltning av landsbygdens bebyggelse. Utifrån insamlat material skapas riktlinjer för framtida komplettering av bebyggelse, dessa i form av utvecklingsprinciper med syfte att bevara och utveckla landsbygdens agrara karaktär. Med dessa utvecklingsprinciper som utgångspunkt föreslås sedan ett planförslag med gestaltningsprogram för bostadsutveckling på västra Möcklö, beläget vid Karlskrona kommuns östra kust.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT02
  • 20.
    Andersson, Ida
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Grönska i struktur: En studie om grönskans användning och tolkning i plandokument2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Följande kandidatarbete undersöker hur grönska används och tolkas inom den fysiska planeringen från översiktsplan till detaljplan. Två urbanteorier har utgjort grunden för genomförandet av arbetet, Fuzzy Concept och Natur i staden. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur grönska och natur används och formuleras i översiktligplanering och hur tillämpningsbar grönskan ur översiktsplan sedan är i detaljplan. Uppsatsen har vidare undersökt hur grönskan används i detaljplan och hur tolkning av översiktsplanens direktiv tillämpats i planbeskrivningen. Huvudfokus har varit tolkningen från översiktsplan till detaljplan för att identifiera om begrepp är tydligt formulerade. Detta har även resulterat i viss analys av de budskap kring grönska som plandokument medför. En fallstudie har genomförts av ett tidigare projekt som belyst hållbarhetsarbete i översiktlig planering, SAMS-projektet Mångfunktionella ytor - Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur (Boverket m.fl, 2010). Av detta fall har fyra analysenheter i form av kommuner identifierats som när projektet genomfördes var grunden i en flerfallstudie. Detta projekt blev intressant under områdesöversikten och redovisar kommuner som tidigare arbetat med hållbarhet på olika sätt, genom den här uppsatsens fallstudie har då det fortsatta arbetet med ekologisk hållbarhet i from av grönska varit den avgränsning inom vilket studien har genomförts.

    I analysen av arbetet har det framkommit vilken användning och syften med grönska som kommunerna planerar för i den översiktliga planeringen. Det visade sig att den strategiska planeringen främst arbetar med stora skyddsvärda områden och målande strukturer som ofta inte berörde detaljplanerna. Slutsatsen i arbetet blev därmed att den fysiska planeringen kan utveckla översiktsplanens användning av grönska för att bättre kunna vägleda och säkra för grönskans förekomst även i tätorter.

    Download full text (pdf)
    BTH2018nderssonI
  • 21.
    Andersson, Ida
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Översvämningsriskhantering i fysisk planering: Vad händer när havet stiger? Fallstudier av Karlskrona och Ystad2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    Översvämningsriskhantering i fysisk planering
  • 22.
    Andersson, Ina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Garden cities of today: En applicering av Garden cities-idealet i en nutida svensk kontext2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta arbete undersöker vad som kan sägas utgöra kärnan i Garden cities-idealet utifrån Ebenezer Howards definition och Johan Rådbergs tolkning av Howard. Vidare undersöker arbetet hur idealet kan tolkas, förstås och appliceras i en nutida svensk kontext. De gestaltningsprinciper som kan sägas vara bärande för idealet används som utgångspunkt för utformandet av en illustrationsplan över Varvsstaden i Malmö. Därmed exemplifieras hur idealet kan förstås konkret i planeringssammanhang och vilka effekter som följer på ett genomförande av idealet i en central stadsdel i en storstad.

    För den teoretiska delen av arbetet används en innehållsanalys och de gestaltningsprinciper som utläses som bärande för Garden cities-idealet skisseras sedan fram i syfte att skapa "visuella verktyg" för den illustrationsplan som arbetas fram.

    Arbetet visar att det är fullt möjligt att utforma en central stadsdel i enlighet med Garden cities-idealet och uppnå ett relativt högt exploateringstal som resultat.  

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Andersson, Ina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Närmiljöns betydelse vid tillfrisknande från psykisk ohälsa: Om funktioner, miljöer och dess betydelse för invånare i en mindre ort2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie undersöks vilken betydelse närmiljön har vid tillfrisknande från psykisk ohälsa, med utgångspunkt i en mindre ort i södra Sverige. Syftet är att bidra med kunskap till stadsplanering beträffande vilka funktioner som bör prioriteras och hur dessa bör distribueras för att uppnå̊ en mer rättvis och gynnsam livsmiljö̈ för människor som lider av psykisk ohälsa.

    Eftersom psykisk ohälsa ökar kraftigt, och vi alla lever och verkar i någon form av byggd miljö̈, antas studiens ämnesområde kunna gynna individens välmående såväl som samhället i stort och på längre sikt medföra minskad andel sjukskrivningar och ekonomisk belastning för sjukvården.

    Studien antar en kvalitativ hermeneutisk ansats och har intervjuer som metod. Det empiriska underlaget utgörs av sju djuplodande intervjuer, som har genomförts med semistrukturerat upplägg. Fokus ligger således på förståelse av den mening som deltagarna i studien tillskriver sin närmiljö, med utgångspunkt i en mindre ort.

    Studien utgår från ett syntetiserande av forskningsfälten stadsplanering med fokus på distributiv rättvisa samt miljöpsykologi och utgår således från antagandet att miljöers utformning och distribuering kan ha betydelse för hälsa och välmående.

    Resultatet av empirin påvisar att tillgång till och vistelse i natur tillskrivs stor betydelse vid tillfrisknande från psykisk ohälsa. Vidare tyder empiriresultatet på att urbana miljöer erfars genom å ena sidan minnen och föreställningar om ständer generellt sett, kopplade till semestrar och upplevelser av kravlöshet, och å andra sidan genom erfarenheter från den egna orten, där stadsmiljöer erfars i vardagliga sammanhang. Staden förknippas i det sistnämnda fallet främst med en upplevelse av krav och stress. Ur detta perspektiv kan närmiljön förstås som betydelsefull för tillfriskningsprocessen vid psykisk ohälsa, genom att figurera som bärare av element som tillskrivs olika känslomässiga erfarenheter och upplevelser.

    Analysen indikerar att planering med hänsyn till detta bör möjliggöra för exempelvis tätortsnära naturområden samt ökat inslag grönska i urbana miljöer, liksom platser som erbjuder möjlighet för lugn och återhämtning. Bostäders organisering i förhållande till varandra framhävs i analysen vara av vikt vid tillfrisknande från psykisk ohälsa, där avskildhet såväl som möjlighet att interagera med sina grannar bör möjliggöras för. Vidare påvisar analysen att välbesökta stråk i urbana miljöer bör utföras med inslag av mindre rumsligheter, dit människor kan söka sig för lugn och återhämtning från konstanta rörelseflöden. 

     

    Download full text (pdf)
    BTH2018AnderssonIna
  • 24.
    Andersson, Magnus
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Östra stranden - En ny stadsdel i den historiska staden Sölvesborg: (Alternativt förslag till exploatering av planområdet Ljungaviken)2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Arbetet handlar om en stadsdels exploatering i förhållande till staden som den skiljs från genom ett vattenrum. Stadsdelens placering gör att det är ett avstånd till stadskärnan där alla funktioner såsom handel, service, kommunikationer, nöjen och restauranger med mera finns.

    Regionförstoringen ställer krav på mindre orter och småstäder när avstånd mäts i tid istället för kilometer, samtidigt som kraven på attraktiva boende- och livsmiljöer ständigt ökar i konkurrensen om nya invånare. Förhållandet mellan stad och land är en faktor som spelar stor roll i utvecklingen av de städer och orter som inte är dominerande i regionen.

    Sölvesborg är en småstad med medeltida rötter i Blekinge län som har haft en stor nedgång i sitt näringsliv när den stora arbetsplatsen på orten lade ner under 1980-talet. Sölvesborgs kommun ligger i en expansiv region med stora arbetsgivare i de kringliggande kommunerna vilket har lett till att stora delar av befolkningen pendlar ut ur kommunen för att arbeta. Staden är en trädgårdsstad, som ligger på Sölvesborgsvikens västra sida, som lockar med ett attraktivt boende med närhet till både skog och skärgård. Sölvesborg har goda kommunikationer och flera större städer i närheten.

    För att kunna locka till sig flera invånare har beslut fattats att ett område på den östra sidan av Sölvesborgsviken exploateras. Det innebär att den historiskt sett obebyggda delen av viken skall bli en del av staden. Kommunen har upprättat en detaljplan för ett bostadsområde som har döpts till Ljungaviken och förbinds till staden med en gång- och cykelbro över vattenrummet.

    Jag har valt att analysera kommunens planförslag med hjälp av en ortsanalys som innehöll delar som geografi, karaktär, historia, funktioner, trafikstruktur, bebyggelsestruktur med mera samt en SWOT-analys gav sedan ett antal slutsatser som har legat till grund för mitt planförslag för stadsdelen.

    I planförslaget har det förts ett resonemang om förhållandet mellan stad och land, samt husr stadsdelen kan knyta an till den befintliga bebyggelsen så att det inte skapas barriärer annat än dde geografiska som redan finns. Vilken karaktär stadsdelen skall ha är en annan grundläggande fråga som behövde besvaras. Likaså hur stadsdelen skall möta sina omgivningar och de andra bebyggelseområdena i som finns i dess närhet har lett till resonemang om både strukturen på bebyggelsen och  grönområdena. De slutsatser som ortsanalysen avslöjade gav mig förutsättningar att utveckla stadsdelen i en annan riktning än vad kommunen har gjort vilket innebär att jag har skapat en stadsdel som har fler funktioner än vad som detaljplanen medger. Likaså har planförslaget en stadsmässighet och en koppling till omgivningarna som saknas i kommunens förslag.

    Jag hoppas att detta arbetet skall ses som ett diskussionsunderlag för hur stadsdelar i perifera lägen skall utvecklas.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Andersson, Niklas
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Sundberg, Fanny
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    På jakt efter det erfarna landskapet: skillnader mellan hur landskap konstrueras när det kroppsligen erfars och hur det konstrueras i planeringens styrdokument2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om landskap och planering, mer bestämt om olika landskapssyner och hur de återspeglas i planeringens beslutsunderlag. Planerare och medborgare tenderar att värdera landskap och platser olika. Enligt landskapskonventionen ska landskapsanalys genomföras av både medborgare och expertgrupper för att skapa en övergripande bild över hur landskap betraktas och värderas (Europarådet, 2008:31). Från landskapskonventionen (Europarådet, 2008:43) ställs krav på att alla synsätt av vad landskap är ska inkluderas i landskapsplanering. Vilket i sin tur ställer krav på planeringen att hitta metoder som kan identifiera dessa olika synsätt. Denna uppsats syftar till att undersöka olika idéer om vad landskap är och kan vara, och hur dessa kan återspeglas i planeringens beslutsunderlag. Genom sammansättning av lämpliga metoder har vi utformat en landskapsvandring med syfte att ta reda på hur landskap konstrueras när det erfars. Vandringen har genomförts med planerare i Simrishamn kommun och intervjuer därifrån utgör en del av det empiriska materialet. Den andra delen utgörs av en dokumentstudie av styrdokument från Simrishamns kommun och Skåne länsstyrelse med syfte att undersöka hur landskap konstrueras i planeringsdokument.I tidigare forskning inom området framgår att landskapet präglas av pluralitet och att det därför inte finns en entydig bild av vad landskap är och hur det ska beaktas i landskapsplanering (Butler, 2014:13). Genom att undersöka hur planerare konstruerar landskap i tal och skrift ska vi försöka identifiera idéer om landskap som bör återspeglas i landskapsplaneringen. I uppsatsens analysdel diskuteras det empiriska materialet och kategoriseras utifrån forskningslägets identifierade spänningar angående de olika sätt som landskap konstrueras. Vidare svarar vi på uppsatsens frågeställning angående hur landskap konstrueras när det erfars och i planeringens styrdokument.

    Download full text (pdf)
    BTH2016Sundberg
  • 26.
    Andersén, Jimmie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Ett politiskt bygge: - översiktsplaneringens innehållsmässiga utveckling2020Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Debate often describes the evolution of spatial planning as a process of neo-liberalisation. However, this evolution has not been studied from the perspective of planning in general in Sweden. Whether comprehensive planning is also undergoing neo-liberalisation is considered here based on these overarching research questions: 

    -          To what extent has spatial planning undergone neo-liberalisation?

    -          How can the evolution of comprehensive planning be understood as a neo-liberalisation process?

    Answering these questions requires an understanding of the content characterising this planning, and of what a neo-liberalisation process entails. To achieve such an understanding, this dissertation examines how planning in general can be understood as both a political control system and a market-based land use regime.

    The discourse of comprehensive planning was studied by analysing 17 comprehensive plans adopted in five municipalities over the 1989–2014 period.

    Generally, these plans follow a few main evolutionary paths. Municipal comprehensive planning has transitioned from being instrumental, encountering few problems, to becoming increasingly abstract and all-encompassing. Comprehensive planning increasingly concerns how growth is to be achieved locally. This change is occurring in both form and content. Change in form refers to the fact that comprehensive planning has been encompassing more and more subject areas over time, whereas change in content refers to the increasingly market-based content of such planning.

    The research question regarding the extent to which spatial planning is undergoing neo-liberalisation is answered by the obvious trend towards neo-liberalisation. This trend is not pervasive, as countervailing tendencies are also present. Spatial planning is thus becoming internally contradictory, with earlier values persisting, albeit often in interaction with new ones.

    The question of how comprehensive planning can be understood as a neo-liberalisation process has a three-part answer:

    -          As content in comprehensive plans, neo-liberalisation can be understood as a focus on market rationality. 

    -          As form in comprehensive plans, neo-liberalisation can be understood as policy production with content that assumes an ever more neo-liberal orientation. Comprehensive planning during the studied period has come to include more and more municipal areas of activity.

    -          From a neo-liberal perspective, neo-liberalisation is understood as economic utility maximisation.

    Planning is becoming increasingly neo-liberalised, but not neo-liberal. That this has occurred as a result of increasingly comprehensive policy formulations is somewhat surprising. We are faced with the politicisation of planning in general, which is increasingly informed by market-based policy. This trend represents a comprehensive policy shift towards more neo-liberal planning content, accompanied by more policies. More principles are appearing, addressing how planning and development are to proceed compared with the content of pre-existing plans. The neo-liberalisation process is thus occurring via means that are contradictory from a neo-liberal perspective.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Ankre, Rosemarie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning. Mittuniversitetet.
    Friluftslivkonflikter i svenska kustlandskap ur ett planerings- och användarperspektiv: Studier av Luleå och Blekinge skärgårdar2019Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hav och kust har alltid varit viktiga för oss människor. I svenska kustlandskap har boende, infrastruktur och fiskenäring existerat sedan lång tid tillbaka samtidigt som områdena också varit viktiga för nöje och rekreation. Men mellan olika intressen, samt mellan och inom olika användargrupper samt förvaltning, kan det uppstå målkonflikter. Utgångspunkten för den här avhandlingen är att beskriva och analysera eventuella målkonflikter kopplat till friluftsliv utifrån både ett planerings- och ett användarperspektiv genom två fallstudier i Luleå och Blekinge skärgårdar. Friluftslivet är en del av samhället och dess relevans för fysisk och mental återhämtning ger planering och förvaltning av friluftsliv ett ökat politiskt stöd, samtidigt som tidigare forskning visat att friluftsliv är stark i retoriken - men svag i planeringspraktiken. Därför behövs kunskap som kan utveckla planering och förvaltning av friluftsliv i svenska kustlandskap.

    Resultaten från den här avhandlingen visar att användarnas perspektiv på målkonflikter i Luleå och Blekinge skärgårdar ännu inte till stora delar har inkluderats i den kommunala planeringen. En slutsats är alltså att det finns skillnader i hur konflikter i samband med friluftsliv beskrivs och identifieras i den fysiska planeringen jämfört med användarnas upplevelser. Det har betydelse för förståelsen av friluftlivskonflikter och hanteringen av dessa. Förutom analys och diskussion av konflikter kopplat till friluftsliv, ingår en fördjupande studie av buller och tystnad som konflikt. Upplevelserna av lugn och ro samt tystnad är centrala för användarna i Luleå och Blekinge skärgårdar. Ett problem som avslöjas är att metoder med decibelnivåer inte avgör skillnader i buller som upplevelse i sig. Upplevelsen av buller och tystnad är nämligen subjektiv. Även zonering undersöks som ett planerings- och förvaltningsverktyg för att hantera friluftslivkonflikter i svenska kustlandskap. Som denna avhandling visar, finns det flertalet exempel på olika sorters zonering i Luleå och Blekinge skärgårdar. När man i planering och förvaltning utgår från ett perspektiv där naturvård och bevarande är utgångspunkterna, så måste ytterligare värderingar och verktyg inbegripas som att inkludera användare med deras olika behov, upplevelser och aktiviteter som äger rum i skärgårdarnas landskap. Att landskapet i sig är av betydelse syns också i resultaten. I fallstudiernas översiktsplaner markeras det värdefulla, attraktiva och unika med skärgårdslandskapet, medan användarna betonar det äkta, naturliga och opåverkade landskapet som grund för deras friluftsupplevelser.

    Den här avhandlingen tillför kunskap om spänningen mellan olika attityder och synsätt i den fysiska planeringens processer, förvaltning samt friluftslivets användare i svenska kustlandskap. Avhandlingen är också ett tillägg till tidigare kunskap om zonering som ett sätt att hantera konflikter i svenska kustlandskap, där särskilt användarperspektivet är en viktig del. Avhandlingen bidrar även till en grundläggande översikt av fysisk planering i relation till friluftsliv.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Arvidsson, Matilda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Medborgardialog och kommunikation inom fysisk planering2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 29.
    Becker, Viktor
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    SKB i planerings-och gestaltningsprocessen: -Om att konceptualisera det "omätbara"2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I staden finns ingen socialdioxid. Detta sammanfattar den underliggande problemställningen som har legat till grund för hela arbetet. Hur ska vi mäta social hållbarhet och jämställa dess faktorer mot ekologi och ekonomi? Vi står inför en rad stora sociala utmaningar i och med den rådande bostadsbristen och urbaniseringen, detta kräver att vi vågar testa nya metoder i stadsbyggandet. Men hur ska vi utvärdera, mäta och breda plats för det sociala perspektivet? Eller måste vi bara tvingas inse att sociala konsekvenser är ”omätbara”?

    Hållbarhet som begrepp har många gånger avfärdats för att vara allt för öppet och vitt. Därför krävs det metoder för att definiera hållbarhet och gör begreppet konkret och arbetbart i planeringsskedet. Detta har i Sverige bland annat gjorts för den ekologiska hållbarheten genom miljöbalken och kravet på miljöbedömningar, som sedan kan utmynna i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). För den sociala hållbarheten har det inte på sammasätt utvecklats några verktyg. På senare tid har dock den sociala hållbarheten blivit en allt större fråga. Till exempel har Göteborg genom projektet ”Social hållbar utveckling år 2020” tagit fram en kunskapsmatris för bedömning av social hållbarhet i planeringen. Ett antal mindre kommuner, däribland Gällivare, har tagit fram så kallade sociala konsekvensbeskrivningar (SKB) som är ett verktyg för att konceptualisera den sociala hållbarheten i planeringen. Men hur fungerar egentligen sociala konsekvensbeskrivningar i praktiken och hur kan de integreras i planerings-och gestaltningsprocessen?

    I arbetet diskuteras begreppet sociala konsekvensbeskrivningar och dess förhållande till det sociala hållbarhetsbegreppet samt vad sociala konsekvenser egentligen innebär. Vidare diskuteras även för-och nackdelar av konceptualisering genom framförallt checklistor och designprinciper. Arbetet omfattas av en generell forsknings-och kunskapsöversikt, samt en fallstudie över Gällivares arbete med social hållbarhet genom strategiska dokument och SKB. Slutligen översätts teorin och analyserna till ett planförslag med fokus på att stärka den sociala hållbarheten i Gällivare. 

    I arbetet konstateras bland annat att sociala konsekvensbeskrivningar ännu är ett svagt begrepp ur en svensk kontext. Begreppet har inte slagit rot på samma sätt som sitt syskon, MKB, och detta skapar en begreppsförvirring som påverkar SKB-begreppet negativt. För att gå vidare krävs det att vi kan enas om ett begrepp för att förflytta diskussionen från: ”Vad betyder SKB?” till att istället fråga oss ”Hur ska SKB användas för komplettera den övriga planprocessen och konceptualisera sociala konsekvenser på bästa sätt?” För att den sociala hållbarheten ska bli en självklar del av processen krävs det att vi kan enas om ramverk och riktlinjer för att möjliggöra för bredare samverkan och diskussion.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Bengtsson, Ellen
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Östman, Ebba
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Hållbara Transporter: En fallstudie över Karlskrona och Luleå kommun2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats reflekteras och analyseras det kring hållbara transporter för att få en riktlinje för hur detta begrepp kan förtydligas, för att sedan kunna implementeras i en kommunal kontext. Begreppet är i dagsläget återkommande i kommunala dokument, men sällan konkretiserat vilket medför en otydlighet för både lekmän och kommunala medborgare. Ett förtydligande av hållbara är därmed av stor vikt för att skapa gemensamma riktlinjer för hur en framtida hållbar utveckling kan ske.

     

    Uppsatsen grundar sig i en analys av empiriska data som ligger till grund för en generell cykelstrategi. Cykelstrategin i denna kontext innebär ett vägledande verktyg för hur cykelplaneringen ska kunna genomföras. Denna kunskapsöversikt har lagt grunden för den cykelstrategi som framarbetats. För att undersöka strategins appliceringsförmåga kommer den att implementeras på två städerna: Luleå och Karlskrona. Därefter kommer det undersökas om kommunernas har olika förutsättningar för en ökad cykeltransport. De båda kommunerna har som mål att öka andelen cykeltransporter. För att dessa mål ska vara möjliga att uppnå krävs det ett ökat arbete med cykelfrågor i de båda kommunerna.

    Download full text (pdf)
    BTH2018ÖstmanBengtsson
  • 31.
    Bennhage, Hugo
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Ny offentlighet: En fallstudie i hur privata aktörer formar nya offentliga rum2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det offentliga rummet pekas ut som allt mer betydelsefull för stadens tillväxt och välstånd vilket har skapat ett intresse av att utveckla och förändra det. Studien problematiserar en ökad fokusering på det offentliga rummet, både bland offentliga och privata aktörer. Nya typer av miljöer skapas som en följd av olika typer av stadsförnyelseprogram och samhällsstyrning. Genom fallstudier i Rotterdam, Calgary och Karlskrona så belyses olika typer av privatiseringar som har skett samt olika motiv och strategier som föranleder denna utveckling.

    Download full text (pdf)
    Ny offentlighet: En fallstudie i hur privata aktörer formar nya offentliga rum
  • 32.
    Bensköld, Manda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Jacobsson, Christine
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Vilse i skogen: Urban Forestry som möjlighet eller problem?2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This bachelor thesis aims to investigate if the concept of Urban Forestry could bring new knowledge into Swedish urban planning. Urbanization has taken place for a long time and in order to meet the growing need for housing, densification of the city has taken place, which has often been done at the expense of urban greenery. In order to deal with the challenges of integrating greenery into dense cities, a need for innovative green planning has arisen. Urban Forestry as a concept is considered a solution to this problem and focuses on creating greenery in cities where limited areas for traditional parks are available. In order to investigate whether Urban Forestry adds something new to Swedish planning, the development of green planning over time and the concept of Urban Forestry is investigated. Urban Forestry turned out to be vague and difficult to define, and the scientific basis for the concept’s arguments are lacking. However, Urban Forestry contributes attention to environmental and sustainability issues, and shows good ambitions and initiatives to develop and improve green planning. When Swedish green planning was put in relation to Urban Forestry, the outcome was that the ideas in the concept were already represented within existing green planning. 

    Download full text (pdf)
    BTH2019Bensköld
  • 33.
    Berg, Johanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Drömmen om den autentiska staden: Det förflutna som tongivande för stadsförnyelse i Como.2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Städer som föränderliga och sinnebilder av det förflutna är utgångspunkter i denna studie där stadsomvandling och historiebruk i den postindustriella staden är i fokus. I skiftet mot ett postindustriellt samhälle sker en omställning som innebär att en ny stadsidentitet eftersöks och att nya former av tillväxt efterfrågas. Idén om den autentiska staden grundar sig i en förändrad syn på historia och ett ökat intresse för kulturarv. Baserat på de nya förutsättningar som råder för städer problematiserar arbetet innebörden av autenticitet och de rumsliga konsekvenser som tolkningen av autenticitet resulterar i. Sentida forskning visar på en förskjutning kring innebörden av autenticitet, som innebär att betydelsen snarare handlar om att skapa en upplevelse av ursprung istället för att anspela på det faktiska ursprunget. Med utgångspunkt i denna förändring studeras den betydelse som tillskrivs autenticitet i samband med bevarande- och förnyelseprocesser i staden Como, i norra Italien.

    I Como studeras betydelsen av autenticitet genom en kvalitativ innehållsanalys av visionära riktlinjer i kommunala plandokument och i projektet Fisionomie Lariane som drivs av en lokal arkitektorganisation. Semi-strukturerade intervjuer med verksamma politiker, planerare, arkitekter och forskare används för att fördjupa perspektivet på Comos utveckling och de olika föreställningar som finns i relation till stadens förflutna och utveckling. I analysen påvisas diskursiva rekonstruktioner av historia och ursprung på olika geografiska nivåer, på en provinsiell nivå till en platsspecifik nivå. Historia får en stor betydelse och en fundamental roll i stadsomvandling där historiska rekonstruktioner används i syfte att motivera utveckling och generera tillväxt. Den industriella identiteten som Como har haft sedan 1600-talet är viktig på en provinsiell nivå och används som ett legitimt skäl till att staden har utvecklingspotential. På en stadsnivå exkluderas dock dessa miljöer, på grund av att de anses bidra till en diskontinuitet med den historiska stadskärnan. Den autentiska staden framställs som eftersträvansvärd vilket speglas i den tyngd som den historiska stadskärnan får i framtida utveckling. Den betydelse som tillskrivs autenticitet påvisas i strävan som finns att upprätta en historisk kontinuitet, där den historiska stadskärnan blir en referenspunkt för den stadsomvandling som sker i Como. Detta kan även ses som ett sätt för staden att skapa en ny ”image” som riktas mot turistnäringen, vilken pekas ut som stadens framtida näring. I samband med stadsutveckling blir upplevelse av autenticitet en dominerande idé. Studien i Como visar på hur betydelsen av autenticitet förankras i historiska bebyggelsemönster som uppfattas vara ”äkta” och ”ursprungliga”. Föreställningar om autenticitet påvisas även i diskurser där ett hierarkiskt förhållningssätt upprättas angående kulturvärden i centrum och periferi. Fysiska rekonstruktioner av ”autentiska miljöer” sker genom omgestaltning av stadens offentliga platser. Nya element adderas som representerar en symbolisk form av autenticitet. Symboliken uttrycks genom materialitet och rumslighet som anspelar på det förflutna och en slags äkthet. Detta bekräftar att autenticitet i det postindustriella samhället bedöms utifrån upplevelser av platser och föreställningar om historia. I studien framkommer autenticitetsbegreppets komplexa innebörd och hur tolkningen ständigt förändras och får en ny mening beroende på samhällskontext.

    Nyckelord: Autenticitet, platsidentitet, historiebruk, genius loci, kulturarv, stadsomvandling, stadsförnyelse, den postindustriella staden.

    Download full text (pdf)
    BTH2016Berg
  • 34.
    Berg, Johanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Offentliga möten i det privata: En studie om offentlighet och rumslig kontroll i privatiseringens fotspår.2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Offentliga platser i städer är viktiga för att människor ska kunna mötas men även av demokratiska skäl. Det offentliga livet har utspelat sig på olika sätt under historien och i dag präglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling är att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar på hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrån ett planerings- och maktperspektiv. Syftet är att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken påverkan omgestaltning får över det offentliga livet på platsen. Det fall som studeras är inglasningen av Åhléns hörna i Stockholm stad som skedde år 2003, en känd mötesplats som privatiserades och till stor del ytmässigt blev kommersiell verksamhet. Med utgångspunkt i teorier och forskning kring olika perspektiv på offentlighet och rumslig maktutövning utvecklas ett analysverktyg som tillämpas i studien av det specifika fallet. Bland annat beskrivs graden av offentlighet på en plats utifrån olika former av territorier som produceras av olika representanter i samhället. Möjlighet att vistas och använda platsen samt begränsningar gällande detta kopplas till territoriell maktutövning. Observationsstudier i Åhléns hörna med omgivning genomförs med syftet att undersöka det offentliga livet på platsen och dess planeringskontext. För att närmare studera olika aktörers motiv och argumentation för- och emot privatisering analyseras den dokumentation som tillhör detaljplanen för platsen där omgestaltningen regleras. De argument som främst förekommer i planhandlingarna för att motivera inglasningen och privatisering är ökad tillgänglighet, trygghet och en förbättrad standard på platsen. Dessa används av såväl politiker som tjänstemän. Dock råder olika synsätt på huruvida allmänhetens tillgänglighet förbättras eller begränsas av planförslaget. Under planprocessen har de privata intressenterna, som utgörs av fastighetsägare och SL (Storstockholms Lokaltrafik) fått stort utrymme när det kommer till utformning av platsen. Observationer på platsen visar att Åhléns hörna fortfarande kan beskrivas som mötesplats men endast under vissa tidpunkter på dygnet när platsen är öppen för allmänheten. Förekomst av olika territorier på platsen skildrar en typ av offentlighet och folkliv som uttrycks på platsen trots inglasningen och privatiseringen. Territorierna som upprättas av fastighetsägarna och SL dominerar vilket medför begränsningar gällande människors möjlighet att använda rummet fritt. Detta tyder på att offentligheten på platsen är begränsad utifrån ett territoriellt maktperspektiv.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Bergh, Isabella
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Nilsson, Holger
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Bye bye bygden?: En fallstudie om hur svenska kommuner agerar vid befolkningsminskning2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Trots att Sveriges befolkning ökar i stadig takt minskar invånarantalet i väldigt många kommuner, något som pågått under en längre tid. Norrlands inland är ett typexempel på en region som fått erfara stora befolkningsminskningar. Ett sjunkande befolkningsunderlag leder bland annat till försämrat skatteunderlag som sätter den kommunala välfärden i en utsatt situation, vilket i sin tur bidrar till en fortsatt befolkningsminskning.

    Uppsatsen består av en fallstudie som tar stöd i Syssners begrepp tillväxt- och anpassningsstrategier för att på så sätt kunna kategorisera olika åtgärder som forskningen och de undersökta fallen tar upp. Tillväxt har länge varit normen i den kommunala planeringen medan anpassning är ett relativt nytt fenomen, då efterfrågan om en planering mer lämplig för kommuner präglade av befolkningsminskning ökat på senare tid. Med hjälp av en kvalitativ textanalys redovisar uppsatsen de visioner och strategier som de fyra svenska kommunerna Arvidsjaur, Gällivare, Pajala och Storuman tar upp i sina översiktsplaner för att hantera befolkningsminskning. Arbetet studerar även forskning inom området för att därefter redovisa likheter och skillnader mellan kommunernas arbete och forskningen.

    Det har gått att utläsa hur problematiken kring befolkningsminskning är komplex, där alla undersökningsobjekten upplever en missgynnande åldersstruktur samt låg utbildnings- och kompetensnivå som några av de främsta hindren. Det konstateras hur tre av kommunerna, i sina visioner och mål, strävar efter tillväxt men att det inte speglar de underliggande strategierna som utgår från både tillväxt och anpassning. En diskussion förs därefter kring hur det kan bero på planeringens politiska förankring; att de politiska partierna måste sträva efter tillväxt för att attrahera väljare, vilket speglar översiktsplanernas visioner och mål. Den fjärde kommunen är mer återhållsam och har visioner nära kopplade till anpassning, vilket till stor del speglar deras strategier. Det framkommer att tre strategier går att finna i alla översiktsplanerna och även i forskningen, detta i form av marknadsföring (främst genom turism), attraktiva livsmiljöer samt regional och kommunal samverkan. Även om forskningen tar upp rivning och samverkan med civilsamhället är det inget som någon av kommunerna tar upp. Samtidigt arbetar kommunerna med identitetsskapande åtgärder vilket forskningen inte tar upp. Med andra ord finns det flera likheter och skillnader mellan de undersökta fallen och forskningen.

    Download full text (pdf)
    BTH2017Bergh
  • 36.
    Bergkvist, Anna Sara
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Hur hushållas det med mark och vatten? en studie av tillämpningen av hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap MB2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Student thesis
    Abstract [en]

    Den fysiska riksplaneringens riktlinjer och den senare lagregleringen av dem i NRL och MB har varit en del av det svenska planeringssystemet i snart 40 år. De senaste åren har kritik riktats mot att systemet är föråldrat och inte fungerar på det vis det var tänkt. Denna uppsats undersöker närmare uppfattningen av att hushållningsbestämmelserna inte fungerar, med fokus på hur man i den kommunala planeringen hanterar riksintressena. Varför fungerar inte planeringen av riksintressena som tänkt? Ligger felet i systemet eller i tillämpningen av det? Syftet med denna uppsats är att studera vad som orsakar glappet mellan teori och praktik, genom att studera hur hushållningsbestämmelserna tillämpas i fem utvalda kommuner. Syftet med studien är också att hitta intressanta frågeställningar för vidare studier av ämnet. Problemet preciseras till skillnaden mellan tillämpningen av lagstiftningen och hur det var tänkt att tillämpas. I uppsatsen studeras bland annat hur kommuners organisation och politiska styrning påverkar tillämpningen. Tre metoder används. Interventionsteori för att tolka hushållningsbestämmelserna, komparativ analys för att identifiera faktorer som kan påverka kommunernas arbete med riksintressen och kvalitativ intervju för att uppnå fördjupad kunskap om kommunernas arbete. Hushållningsbestämmelserna i miljöbalkens 3 och 4 kapitel kan härledas direkt till riksplaneringen under 70- och 80-talet. Naturresurslagen trädde i kraft 1987, och hushållningsbestämmelserna överfördes oförändrade till Miljöbalken 1998. Flera modeller har används för att visualisera hur samordningen mellan myndigheterna ska ske, både under fysiska riksplaneringen och under senaste året. I kapitel 5 sammanfattas interventionsteorin och två systemmodeller konstrueras. I kapitel 6 beskrivs hur kommunernas särskilda redovisning av riksintressen i översiktsplanen. Tre faktorer studeras: hur riksintressena redovisas; om samtliga hushållningsbestämmelser redovisas; om kommunen beskriver hur säkerställandet av riksintresseanspråken ska ske. Studien av översiktsplanerna visar att tre av kommunerna redovisar riksintressen i ett särskilt kapitel eller bilaga. Två av kommunerna redovisar samtliga hushållningsbestämmelser och tre av kommunerna beskriver säkerställandet av åtminstone något riksintresse mer utförligt. Två av kommunerna bedöms ha ett i huvudsak fullständigt underlag i översiktsplanen för att arbeta vidare med riksintressen i planeringen och bygglovshandläggning. I kapitel 7 jämförs kommunerna i ett antal faktorer som tros påverka hur kommunen redovisat riksintressen i översiktsplanen. (94) 5 Faktorer som invånarantal, tillgång till fördjupat kunskapsunderlag och politisk styrning studeras och jämförs mellan kommunerna. I kapitel 8 redovisas intervjuer med tjänstemän och politiker i de studerade kommunerna samt de berörda länsstyrelserna. Från intervjuerna identifieras ett antal teman som viktiga att belysa. Kunskaps- och planeringsunderlaget är mycket viktigt för kommunernas planering, och översiktsplaneringen är viktig för att riksintressesystemet ska fungera. I kapitel 9 redovisas slutsatser. Slutsatsen är att det finns brister i kommunernas översiktsplaner när det gäller översiktsplanen som vägledande dokument för hur kommunen ska arbeta med områden av riksintresse i detaljplanering och bygglovshandläggning; att det finns skillnad i hur utförligt de olika riksintressena redovisas; att den kommunala organisationen kan påverka hur väl riksintressen redovisas och att det kan finnas samband mellan hur länsstyrelsen presenterar sin roll och hur kommunerna ser på sin roll.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 37.
    Berglund Snodgrass, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Conceptualising Knowledge in Spatial Planning and Displacement of “the Political”2017In: DISP, ISSN 0251-3625, E-ISSN 2166-8604, Vol. 53, no 4, p. 33-41, article id RDSP 1414487Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper argues that organising spatial planning policies by funding local projects constitutes a steering mode that organises knowledge in such a way that it contributes to displacing “the political” in local spatial planning practice. “The political” is conceptualised as a space of agonistic conflicts and choicemaking (Mouffe 2005a). Such an organisation of knowledge operates to consolidate the initial framing of the problem, in which the goal and the possibility to monitor the goal is in focus, rather than challenging or questioning it in the name of justness and fairness. This is illustrated through an analysis of conceptualisations of knowledge within 127 project applications within the Swedish government's Safe and Gender Equal planning policy (2008–2010), which the National Board of Housing, Building and Planning facilitated in conjunction with the County Administration Boards of Sweden.

  • 38.
    Berglund Snodgrass, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Dags att rusta skolan2010Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 39.
    Berglund Snodgrass, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Demanding Certainty: A Critical Examination of Swedish Spatial Planning for Safety.2016Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This dissertation constitutes a critical examination of Swedish spatial planning for safety. Spatial planning for safety rests on a number of assumptions about the desired order of the world. These assumptions appear as given and unproblematic, making the formulation of alternatives appear unnecessary. This dissertation provides an account of how, and on what basis a spatial planning problem such as ‘fear and insecurity’ is formulated and acted upon. It is an account of how and what conceptions of knowledge operate to legitimise ideological representations of spatial planning problems. And furthermore, what these ideological representations of spatial planning problems substantially entail, so as to allow for a political spatial planning practice that formulates and deliberates alternatives. This is carried out by analysing assumptions of public life and knowledge within Swedish spatial planning for safety. 

    This dissertation finds that Swedish spatial planning for safety constitutes ‘certainty’ as a hegemonic criterion for participating in public life, which operates to limit the articulation of alternative discourses in spatial planning for safety. The desired for safe public life is organised based on visual certainty, where the urban fabric should be configured in such ways as to allow for stereotypical visual identifications of one another. Such a public life reflects an individualised practice, where perceptions of fear should be governed by individuals themselves, by independently assessing situations and environments in terms of risks. This individualised conduct is coupled with the fostering of active subjects, which encompasses being engaged in the local residential areas as well as in one another. Such substantial content of ‘planning for safety’ brings about tensions in terms of its ideological legitimating basis, by moving from principles of ‘rights’, where the individual constitutes the first ethical planning subject, to unitary principles of ‘collective values’, in which the ‘community’ constitutes the first ethical planning subject. These presuppositions are further enabled through the ways in which knowledge is conceptualised in spatial planning. This dissertation argues that a hegemonic instrumental emphasis on knowledge in spatial planning prevails. Having such a hegemonic emphasis on knowledge has the implication that even though spatial planning adopts different assumptions, or moves between alternative assumptions of knowledge, the knowledge becomes meaningful only in its instrumental implementation. The instrumental emphasis on knowledge should be regarded in light of the rational and goal-oriented nature of project-based planning, which constitutes a logic that constrains the emphasis on knowledge in spatial planning. This dissertation argues further that if spatial planning should be considered a political practice that debates its goals and values, a politicisation of the emphasis on knowledge in spatial planning is imperative.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Berglund Snodgrass, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Safety and Agonistic Conceptions of Public Life2015In: PlaNext, ISSN 2468-0648, Vol. 1, p. 50-64Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper seeks to enable for conceptual resistance towards a desirable urban order of ‘safe public realms’, to which the ‘planning for safety’ directly contributes. One way of engaging in that kind of resistance is by contributing to politicising the system of beliefs informing planning for safety. Planning for safety is primarily legitimised morally as the ethically right thing to do given the identified violation of a human right in the public realm, the right to freely move about in the public environment. By drawing from Mouffean agonistic political theory (2005), there is no given interpretation nor implementation of ethical principles such as human rights, but rather different interpretations given what point of reference one is departing from, and should hence be subjected to political struggle. To conceptually set the arena for choice contributes to politicising phenomena which previously have been legitimised as the right or the (only) natural thing to do. ‘Planning for safety’ should therefore be interpreted resting on specific ideological assumptions of public life which frames both how ‘the human right’ is conceptualised as well as what planning solutions are considered possible.This article seeks to establish alternative conceptualisations of public life, with an aim to make visible how there is not one notion of public life and thereby re-politicise the ideolo-gical premises underpinning ‘safety planning’ and thereby allow for conceptual resistance. This is carried out by establishing a discursive field of public life, a kind of conceptual arena for choice making. The discursive field is represented by four different discourses of public life centred around different ideals such as rational, dramaturgical, conflictual and consensual public life. In this conceptual context, lines of conflict have been discerned based on a thematic of purpose, character, criteria for participation and conception of identities, which have taken the form of agonistic dimensions, from which planning discursively can position itself. This paper argues that we first must agonistically agree on what notion of public life should govern the development of our cities, and thereafter discuss what the consequences would be for planning.

  • 41.
    Berglund Snodgrass, Lina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Högström, Ebba
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    "Att leva som alla andra": livsmiljö, bostadsbehov och samverkan.2019In: PLAN, Vol. 5-6, p. 65-70Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Berglund Snodgrass, Lina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Högström, Ebba
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Debatt. Planerarrollen i samtid och framtid: Kunskaper, förmågor och färdigheter2018In: Nordic Journal of Architectural Research, ISSN 1236-6064, E-ISSN 1893-5281, Vol. 30, no 3, p. 135-156Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Societal challenges affect the ways in which planning is carried out and contribute to new expectations and demands for the skills and abilities of the planner. From having almost solely focused on the regulations of land use through the development of land use plans, have, for example, the facilitator, coordinator, process manager, catalyst, urban designer and spatial agent become new possible roles for the planner to adopt. This article discusses future planning roles and what conceptions spatial planning students have of their future profession. What fundamental knowledge do students need to achieve for their future professional practice? How do they perceive the role of the planner? And, what kind of planner do we, de facto, educate?

  • 43.
    Berglund Snodgrass, Lina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Högström, EbbaBlekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Specialnummer fysisk planering, BTH 30 år2019Collection (editor) (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det här är ett specialnummer i fysisk planering med anledning av att institutionen för fysisk planering firar 30 år i år.

  • 44.
    Berglund Snodgrass, Lina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Högström, Ebba
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Stuck in the epistemologial gap!: Pedagogic experiences from working with a relational space concept in a spatial planning studio2015Conference paper (Other academic)
  • 45.
    Berglund Snodgrass, Lina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Högström, Ebba
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Vad kan vi och vad vill vi göra?: Samtal med tre masterstudenter i fysisk planering på BTH.2019In: PLAN, p. 49-56Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Berglund Snodgrass, Lina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Högström, Ebba
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    "Vi hade roligt, men vi slet också hårt": Samtal med Eva Öresjö och Anders Törnqvist om de formativa åren för fysisk planering.2019In: PLAN, Vol. 5-6, p. 15-21Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Berglund Snodgrass, Lina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Högström, Ebba
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Välkommen till vuxenvärlden institutionen för fysisk planering vid Blekinge tekniska högskola2019In: PLAN, ISSN 0032-0560, Vol. 5-6, p. 7-14Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Berglund Snodgrass, Lina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Högström, Ebba
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Whose landscape and whose improvement? or What is landscape and what is improvement! I can’t stand the anxiety of not knowing!: Pedagogic experiences from working with a relational landscape concept in a spatial planning studio2014Conference paper (Other academic)
  • 49.
    Berglund Snodgrass, Lina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Mukhtar-Landgren, Dalia
    Department of Political Science, Lund University, SWE.
    Conceptualizing Testbed Planning: Urban Planning in the Intersection between Experimental and Public Sector Logic2020In: Urban planning, ISSN 2183-7635, Vol. 5, no 1, p. 96-106Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

     Urban planning is, in many countries, increasingly becoming intertwined with local climate ambitions, investments in urban attractiveness and “smart city” innovation measures. In the intersection between these trends, urban experimentation has developed as a process where actors are granted action space to test innovations in a collaborative setting. One arena for urban experimentation is urban testbeds. Testbeds are sites of urban development, in which experimentation constitutes an integral part of planning and developing the area. This article introduces the notion of testbed planning as a way to conceptualize planning processes in delimited sites where planning is combined with processes of urban experimentation. We define testbed planning as a multi-actor, collaborative planning process in a delimited area, with the ambition to generate and disseminate learning while simultaneously developing the site. The aim of this article is to explore processes of testbed planning with regard to the role of urban planners. Using an institutional logics perspective we conceptualize planners as navigating between a public sector—and an experimental logic. The public sector logic constitutes the formal structure of “traditional” urban planning, and the experimental logic a collaborative and testing governance structure. Using examples from three Nordic municipalities, this article explores planning roles in experiments with autonomous buses in testbeds. The analysis shows that planners negotiate these logics in three different ways, combining and merging them, separating and moving between them or acting within a conflictual process where the public sector logic dominates.

    Download full text (pdf)
    Conceptualizing Testbed Planning: Urban Planning in the Intersection between Experimental and Public Sector Logics
  • 50.
    Berglund Snodgrass, Lina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Mukhtar-Landgren, Dalia
    Lund university, SWE.
    Greinke, Lena
    Leibniz University, DEU.
    Editorial: Making Space for Hope: Exploring its Ethical, Activist and Methodological Implications2019In: plaNext, ISSN 2468-0648, Vol. 8, p. 6-9Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    [From the introduction] This volume is a special issue with contributions that stem from the collaborations of the 2018 AESOP PhD workshop, held 5-8 July at Tjärö island, Sweden. The overarching aim of the workshop was to establish inclusive spaces for dialogue and collaboration between PhD students across countries and continents on issues that pertained to the AESOP’s 2018 congress theme “Making space for hope”. Furthermore the PhD students got the chance to learn from the invited mentors with long experience from the academic planning field. The theme drew from a recognition of the severe challenges facing the world at present, for example, challenges coupled with the climate crisis, growing social inequalities, rapid population growth in urban regions and de-population trends in peripheral regions.

    Download full text (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 of 475
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf