Endre søk
Begrens søket
12345 1 - 50 of 242
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abate, Megersa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Does fuel price affect trucking industry’s network characteristics?: evidence from Denmark2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

     The 2000s were dominated by rising fuel prices and economic recession. Both had an impact on the structure of the trucking industry and how freight was moved. This paper examines how fuel prices shaped trucking industry’s network characteristics such as the average length of haul, average load, and capacity utilization. In particular, we show the effect of fuel price on average length of haul using 29 quarterly independent surveys from the Danish heavy goods vehicle (HGV) trip diary from 2004 to 2011. The results show that the average length of haul is sensitive to changes in fuel price: a DKK 1 (0.18$) increase in diesel price/liter leads to a 4 percent decrease in the average length of haul in the 2004-2007 period. This implies that firms improve transport efficiency by reducing the number of kilometers needed to transport a tonne of cargo as a short run response to fuel price increases. This result, however, is not confirmed for the years following the 2008 financial crisis. It also depends on where in the distribution of the average length of haul one looks.

  • 2.
    Abate, Megersa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Economic effects of air transport market liberalization in Africa2016Inngår i: Transportation Research Part A: Policy and Practice, ISSN 0965-8564, E-ISSN 1879-2375, Vol. 92, s. 326-337Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Although the aviation industry is increasingly becoming important for Africa's economic development and integration, the ability of airlines to access foreign markets remains hindered by restrictive regulatory policies. Attempts have been made to fully liberalize the intra-African air transport market. Except for general assertions about the merits/demerits of liberalization, our empirical understanding of the welfare effects of such polices in Africa remains rudimentary. This study empirically measures the economic effects of air transport liberalization, mainly on two supply side variables: fare and service quality, measured as departure frequency. The empirical models evaluate how air fares and departure frequency respond to measures of openness in air services agreements, while controlling for other determinants. The results show up to 40% increase in departure frequency in routes that experienced some type of liberalization compared to those governed by restrictive bilateral air service agreements. Furthermore, there is a relatively larger increase in departure frequency in routes which experienced partial liberalization compared to fully liberalized ones. This can be explained by the diminishing marginal effect of progressive liberalization on departure frequency. While the effect of liberalization is substantial in improving service quality, there is no evidence of its fare reducing effect.

  • 3.
    Abate, Megersa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Economic effects of air transport market liberalization in Africa2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Although the aviation industry is increasingly becoming important for Africa's economic development and integration, the ability of airlines to access foreign markets remains hindered by restrictive regulatory policies. Attempts have been made to fully liberalize the intra-African air transport market. Except for general assertions about the merits/demerits of liberalization, our empirical understanding of the welfare effects of such polices in Africa remains rudimentary. This study empirically measures the economic effects of air transport liberalization, mainly on two supply side variables: fare and service quality, measured as departure frequency. The results show up to 40 % increase in departure frequency in routes that experienced some type of liberalization compared to those governed by restrictive bilateral air service agreements. While the effect of liberalization is substantial in improving service quality, there is no evidence of its fare reducing effect.

  • 4.
    Abate, Megersa
    et al.
    World Bank.
    Vierth, Inge
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Karlsson, Rune
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    de Jong, Gerard
    University of Leeds.
    Baak, Jaap
    dSignificance.
    A disaggregate stochastic freight transport model for Sweden2018Inngår i: Transportation, ISSN 0049-4488, E-ISSN 1572-9435, s. 1-26Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper presents estimation results for models of transport chain and shipment size choice, as well as an implementation of the estimated disaggregate models (for two commodity groups), in the context of the national freight transport model for Sweden. The new model is a disaggregate and stochastic (logit) model, whereas the existing Swedish national model is deterministic. One advantage of the new approach is that it bases the underlying behavior of shippers on a stronger empirical foundation (that is micro-data from the Swedish Commodity Flow Survey, CFS). Another advantage is that it overcomes a well-known disadvantage of deterministic models that lead to implausibly large responses to changes in scenario or policy variables. Although estimation and implementation of aggregate stochastic models were done before, in the context of a national freight transport forecasting model, we think this is the first implementation of disaggregate freight transport chain and shipment size models estimated on choice data for individual shipments, certainly in Europe. We carried out a number of model runs with both versions of the implemented model to compare elasticities and found that transport cost and time elasticities for tonne-km are smaller (in absolute values) in the disaggregate stochastic model than in their deterministic counterparts.

  • 5.
    Ahlberg, Joakim
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Energimätning på tåg för rundvirkestransporter på sträckan Mora–Borlänge–Gävle2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I det tredje delprojektet av ELVIS-demonstrationsprojektet för längre och tyngre godståg är syftet att mäta energianvändningen som ett tyngre tågset ger upphov till. Med tyngre avses här en ökad totalvikt genom fler vagnar, både fullastade och olastade, än vad som normalt körs på sträckan. Antagandet är att det med tyngre tåg finns möjlighet att göra (gods)transporter mer energieffektiva. Målsättningen är att framför allt testa hypotesen: · Att energianvändningen per tonkilometer kan reduceras genom att använda tyngre tåg. Rapporten belyser svårigheterna med att använda befintlig data för utvärdering av vad som driver energianvändningen på tåg. Datat i har inte varit kvalitetssäkrad för ändamålen i denna studie, vilket har orsakat en hel del fel och tillförlitligheten på vissa resultat är lägre än de skulle behöva vara. En slutsats från projektet att det skulle behövas en genomgång av databaserna hos Trafikverket om energianvändning ska studeras närmare, i alla fall om Trafikverkets utrustning för energimätning ska användas. Alternativt bör extern utrustning monteras på loken för att på så vis generera mer ändamålsenlig data, det senare var dock omöjligt då lokägaren inte godkände det. En annan slutsats är att körstilen spelar roll, det skiljer upp till 20 procent använd nettoenergi mellan förarna. Givet alla felkällor har ändå en regressionsanalys gjorts för att analysera hur energianvändningen för ett godståg kan bero på bruttovikten på tåget samt antal stopp tåget gör. Resultaten indikerar att det är skillnader på energianvändning för olika bruttovikter på tåget, men då det är oklart hur resultaten ska tolkas så krävs det mera mätningar för att kunna säga något bestämt. Detsamma gäller för hur antalet stopp påverkar användningen av energi, i en mätning fick vi ingen påverkan på energianvändningen av antal stopp medan vi fick det i en annan.

  • 6.
    Ahlberg, Joakim
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Intermodala transporter: definition, aktörer och omfattning2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Intermodala transporter och kombinerade transporter används ofta synonymt idag. Begreppet kombinerade transporter har dock funnits mycket längre och avsåg då transporter där järnvägen och lastbilar kombinerades. Numer räknas en kombinerad transport som att lasten antingen går på järnväg, inre vattenvägar eller till havs och med lastbil, eller mellan två trafikslag där inte lastbil är inkluderat.

    En intermodal transport föregås av ett transportbeslut och för många typer av gods är inte en intermodal transport rimlig, till exempel för virkes- och bulktransporter, medan det för andra varor, såsom detaljhandels- och livsmedelsvaror, finns en valmöjlighet hur godset ska transporteras. Det är då som aktivt beslut kan tas för en intermodal transport, givet att den som äger transportbeslutet känner till transportsättet i fråga. Transportbeslutet är också styrt av tåglägen, finns inte kapacitet på spåren kan inte transporter göras med järnväg. Detta kan potentiellt innebära att vissa (tåg)affärer/transporter inte blir av och godset går på vägen istället.

  • 7.
    Ahlberg, Joakim
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Kostnader för störningar i infrastrukturen: metodik och fallstudier på väg och järnväg2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studien i detta notat belyser metodiken som kan användas vid beräkningar av samhällets kostnader vid störningar i samhällets infrastruktur, framför allt väg- och järnvägstrafik. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv innebär störningar i infrastrukturen kostnader till följd av förseningar, utebliven produktion och kostnader för omledningar med mera. Det är av vikt att beskriva vilken belastning i form av förlorade eller förbrukade resurser som dessa störningar av olika slag innebär för samhället. Utgångspunkten för beräkningen av kostnaderna har varit genom den samhällsekonomiska kalkylen, med kalkylvärden från ASEK (Arbetsgruppen för samhällsekonomisk analysmetod inom transportsektorn); såsom åktidsvärden, förseningstidsvärden samt trängseltidsvärden. Den värdering av tid som görs i transportsektorns samhällsekonomiska kalkyler avser det marginella värdet av en inbesparad timme restid, väntetid eller bytestid för personresor och transporttid för gods.

  • 8.
    Ahlberg, Joakim
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Luftfartens samhällsekonomiska marginalkostnader: delstudie inom SAMKOST2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten är en litteraturstudie av luftfartens samhällsekonomiska marginalkostnader. Den utgör ett delprojekt till VTI:s regeringsuppdrag om att uppdatera kunskapen kring trafikens samhällsekonomiska kostnader (SAMKOST). I rapporten diskuteras vilka effekter som är externa för luftfarten, och vilka som redan är internaliserade. Det är inte helt självklart vilka effekter som bör beaktas som relevanta marginalkostnader för luftfarten. Till exempel kan både trängsel och olyckor ses som internaliserade då de redan är omhändertagna av flygledartjänsten, ett verktyg som alla flygplan måste använda sig av i svenskt luftrum enligt lag. Detsamma gäller infrastrukturen. Den stora externa effekten är flygets miljöpåverkan. Här skiljs på tre olika kategorier; bullerpåverkan, luftkvalitépåverkan och klimatpåverkan.

  • 9.
    Ahlberg, Joakim
    et al.
    Ramböll .
    Ericson, Johan
    WSP.
    Johansson, Oskar
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Ridderstedt, Ivan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Marginalkostnad för luftfartens infrastruktur2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med denna studie är att skatta marginalkostnaderna för luftfartens infrastruktur, men då det inte finns någon enhetlig definition om vad som är kostnadsbasen för infrastrukturen, det vill säga vad som bör ingå i en marginalkostnadsberäkning, så ingår också ingår också en diskussion kring vilka kostnader som bör inkluderas i en marginalkostnadsberäkning i forskningsfrågan. Ett ytterligare syfte med studien är att relatera de framtagna marginalkostnaderna till dagens prissättning och undersöka huruvida luftfarten betalar sina samhällsekonomiska kostnader.

    Med hjälp av kostnadsdata från Arlanda och från Luftfartsverket skattas marginalkostnaden för utnyttjandet av (relevant) flygplatsinfrastruktur och för infrastrukturen för operativ flygtrafikledning. Den empiriska ansats som använts för att analysera kostnadsposterna är en regressionsanalys, med justering för månadsspecifika variationer i resmönster, då flygplatsdelen undersöks, samt med hänsyn till regionala skillnader för flygplatser, då flygtrafikledning i tornen undersöks.

    Det finns en del osäkerheter i studien, men med bakgrund av detta indikerar resultaten att den genomsnittliga marginalkostnaden för infrastrukturen ligger kring 13 kr per passagerare och 1 168 kr per startat flygplan. Motsvarande skattning för flygtrafikledningen är även den osäker, med resultat som indikerar en marginalkostnad på 373 kr per flygning. Vidare förefaller det som att finansieringen av den statliga luftfartsinfrastrukturen inte enbart skulle kunna ske med intäkterna från marginalkostnadsbaserade avgifter.

  • 10.
    Ahlberg, Joakim
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Nilsson, Jan-Eric
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Ad hoc-processen: hur används ledig kapacitet i järnvägsnätet?2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Efter Trafikverkets fastställelse av nästkommande års tågplan i mitten av hösten varje år vidtar den så kallade ad hoc-processen, det vill säga ansökningar om tåglägen som kan använda ledig kapacitet i järnvägsnätet. VTI fick i september 2015 Transportstyrelsens uppdrag att fördjupa förståelsen av ad hoc-processen. Detta notat avrapporterar uppdraget.

    Mot bakgrund av den beskrivning som görs har avsikten varit att också hitta mått på betydelsen av denna process i förhållande till den process som leder fram till att en färdig tidplan läggs fast. Det har emellertid visat sig att Trafikverkets olika system för informationshantering inte är utformade för att möjliggöra en sådan beskrivning. Tack vare ett nyligen offentliggjort statistikhjälpmedel är det emellertid möjligt att konstatera att närmare 97 procent av de persontåg som bokats i den ordinarie processen också faktiskt körs. Denna uppgift avser två tredjedelar av tidtabellåret 2015. Avsikten från Trafikverket/Trafikanalys är att inom en nära framtid också redovisa motsvarande information om godstrafiken.

    Bakom denna siffra döljer sig emellertid både ett utflöde från, och ett inflöde till den mängd trafik som ska bedrivas i enlighet med den tidtabell som fastställs under hösten varje år. Det saknas emellertid kunskap om när dessa förändringar genomförs, vilket är av stor betydelse för att bedöma graden av flexibilitet i ad hoc-processen. Denna situation kan komma att förändras som ett resultat av att Trafikverket från och med den tidtabell som avser 2016 inför avgifter för att avboka tilldelad kapacitet. Avgiften blir högre ju närmare det planerade tågets avgång som ansökan tas tillbaka. Detta kan bidra till en förbättrad flexibilitet i användningen av den spårkapacitet som inte reserveras i den ordinarie tidtabellsläggningsprocessen. Ytterligare en konsekvens kan bli att informationen om processen förbättras.

  • 11.
    Ait Ali, Abderrahman
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Eliasson, Jonas
    Linköpings universitet.
    Railway capacity allocation: a survey of market organizations, allocation processes and track access charges2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In the last few decades, many railway markets (especially in Europe) have been restructured to allow competition between different operators. This survey studies how competition has been introduced and regulated in a number of different countries around the world. In particular, we focus on a central part of market regulation specific to railway markets, namely the capacity allocation process. Conflicting capacity requests from different train operators need to be regulated and resolved, and the efficiency and transparency of this process is crucial. Related to this issue is how access charges are constructed and applied. Several European countries have vertically separated their railway markets, separating infrastructure management from train services provisions, thus allowing several train operators to compete with different passengers and freight services. However, few countries have so far managed to create efficient and transparent processes for allocating capacity between competing train operators, and incumbent operators still have larger market-share in many markets.

  • 12.
    Ait Ali, Abderrahman
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Eliasson, Jonas
    Linköpings universitet.
    Warg, Jennifer
    KTH.
    Are commuter train timetables consistent with passengers’ valuations of waiting times and in-vehicle crowding?2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Many models have been developed and used to analyse the costs and benefits of transport investments. Similar tools can also be used for transport operation planning and capacity allocation. An example of such use is the assessment of commuter train operations and service frequency. In this study, we analyse the societally optimal frequency for commuter train services. The aim is to reveal the implicit valuation (by the public transport agency) of the waiting time and the in-vehicle crowding in the commuting system. We use an analytic CBA model to formulate the societal costs of a certain service frequency and analyse the societally optimal frequencies during peak and off-peak hours. Comparing the optimal and the actual frequencies allows to reveal the implicit valuations of waiting time and crowding. Using relevant data from the commuter train services in Stockholm on a typical working day in September 2015 (e.g., OD matrix, cost parameters), we perform a numerical analysis on certain lines and directions. We find the societally optimal frequency and the implicit valuation of waiting time and crowding. The results suggest that the public transport agency in Stockholm (i.e., SL) adopted service frequencies that are generally slightly higher than societally optimum which can be explained by a higher implicit valuation of waiting time and crowding. We also find that the optimal frequencies are more sensitive to the waiting time valuation rather than that of crowding.

  • 13.
    Ait Ali, Abderrahman
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Warg, Jennifer
    KTH.
    Eliasson, Jonas
    Linköpings universitet.
    Pricing commercial train path requests based on societal costs2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    On deregulated railway markets, efficient capacity allocation is important. We study the case where commercial trains and publicly controlled traffic (“commuter trains”) use the same railway infrastructure and hence compete for capacity. We develop a method that can be used by an infrastructure manager trying to allocate capacity in a socially efficient way. The method calculates the loss of social benefits incurred by changing the commuter train timetable to accommodate a commercial train path request and based on this calculates a reservation price for the train path request. If the commercial operator’s willingness-to-pay for the train path exceeds the loss of social benefits, its request is approved. The calculation of social benefits takes into account changes in commuter train passengers’ travel times, waiting times, transfers and crowding, and changes in operating costs for the commuter train operator(s). The method is implemented in a microscopic simulation program, which makes it possible to test the robustness and feasibility of timetable alternatives. We show that the method is possible to apply in practice by demonstrating it in a case study from Stockholm, illustrating the magnitudes of the resulting commercial train path prices. We conclude that marginal societal costs of railway capacity in Stockholm are considerably higher than the current track access charges.

  • 14.
    Allard, Alexandra
    et al.
    Linköping Universitet.
    Takman, Johanna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Uddin, Gazi Salah
    Linköping Universitet.
    Ahmed, Ali
    Linköping Universitet.
    The N-shaped environmental Kuznets curve: an empirical evaluation using a panel quantile regression approach2017Inngår i: Environmental science and pollution research international, ISSN 0944-1344, E-ISSN 1614-7499, s. 1-14Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We evaluate the N-shaped environmental Kuznets curve (EKC) using panel quantile regression analysis. We investigate the relationship between CO2 emissions and GDP per capita for 74 countries over the period of 1994–2012. We include additional explanatory variables, such as renewable energy consumption, technological development, trade, and institutional quality. We find evidence for the N-shaped EKC in all income groups, except for the upper-middle-income countries. Heterogeneous characteristics are, however, observed over the N-shaped EKC. Finally, we find a negative relationship between renewable energy consumption and CO2 emissions, which highlights the importance of promoting greener energy in order to combat global warming.

  • 15.
    Andersson, Henrik
    et al.
    University of Toulouse.
    Hultkrantz, Lars
    Örebro Universitet.
    Lindberg, Gunnar
    Institute of Transport Economics.
    Nilsson, Jan-Eric
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Economic Analysis and Investment Priorities in Sweden's Transport Sector2018Inngår i: Journal of Benefit-Cost Analysis, ISSN 2194-5888, E-ISSN 2152-2812, Vol. 9, nr 1, s. 120-146Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Beginning as a planning tool within Sweden's national road administration some 50 years ago, benefit-cost analysis (BCA) has come to be a pillar of the national transport policy because of subsequent strategic choices made by the national parliament. These choices made it necessary to widen the analysis of costs to include also externalities and a foregone conclusion was that efficient investment priorities should be made based on BCA. But no one asked whether the political decision makers or the BCA models were up to that task. This paper reviews the institutional framework and practice of BCA in Sweden for transport infrastructure investment, and considers design issues that have been and still are debated, such as whether the discount rate should include a risk term and how to account for the marginal cost of public funds. A main concern with BCA results is the underestimation of construction costs, making transport sector projects look better than they are. Several ex post analyses have established that a higher NPV ratio increases the probability of being included in the investment program proposal prepared by the agency. The requirement to let projects undergo BCA seems to make planners trim project proposals by trying to reduce investment costs without significantly reducing benefits. This relationship is weaker among profitable projects. Moreover, there is no correlation between rate of return and the probability of being included in the final program, which is established on political grounds.

  • 16.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Toulouse School of Economics.
    Jonsson, Lina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Ögren, Mikael
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Benefit measures for noise abatement: calculations for road and rail traffic noise2013Inngår i: European Transport Research Review, ISSN 1867-0717, E-ISSN 1866-8887, Vol. 5, nr 3, s. 135-148Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose

    The aim of this study is to estimate monetary abatement values for road and rail traffic noise that can be used for policy purposes. However, a main objective is to critically discuss the assumptions necessary to convert the monetary values elicited in willingness to pay (WTP) studies to values than can be use for policy purposes.

    Methods

    We employ the hedonic regression technique on Swedish data to elicit individuals' preferences for noise abatement. Our elicited values are then converted to policy values and critically examined based on findings from a literature review.

    Results

    We show that WTP for road and rail not only differs in levels but also that the relationship between the noise level and the marginal value differs between the two sources. We also show that a health cost component added to the WTP estimate, based on the assumption of uninformed property buyers, will be small but not negligible and that also modest differences in the assumption of the discount rates will have a significant effect on the estimated values.

    Conclusions

    The main implications from this study are: (i) WTP for road and railway noise abatement differs not only on absolute but also marginal levels, (ii) Even small differences in the chosen discount rate, which is necessary to convert WTP values from a hedonic price study to policy values, have large effects on the policy values, and (iii) We show how to add a health cost component to the WTP estimates in order for the monetary estimates to reflect the total social cost. However, we argue that the motivation for doing so is weak and that more research is needed on this issue.

  • 17.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Toulouse School of Economics.
    Swärdh, Jan-Erik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Ögren, Mikael
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Efterfrågan på tystnad: skattning av betalningsviljan för icke-marginella förändringar av vägtrafikbuller2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Efterfrågan på tystnad från vägbullerexponering skattas i detta projekt baserat på båda stegen i en så kallad hedonisk modell. Vi använder data från sju olika kommuner runt om i Sverige. Baserat på efterfrågekurvan kan vi räkna ut betalningsviljor för icke-marginella förändringar i bullerexponering från vägtrafik. Dessa resultat har stor användning i samhällsekonomiska kalkyler inom transportsektorn. Våra skattningsresultat visar att betalningsviljan för en bullerreducering från 66 till 65 dB är 2211 kronor per individ och år och 477 kronor per individ och år för en bullerreducering från 56 till 55 dB. Resultaten visar ingen betalningsvilja för bullerreduceringar under 52,8 dB. För en bullerreducering från 66 dB till 52,8 dB och alla lägre bullernivåer är betalningsviljan 15 225 kronor. Denna summa är även kostnaden för att utsättas för 66 dB vägbuller per individ och år.

  • 18.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Toulouse School of Economics LERNA Université Toulouse 1.
    Swärdh, Jan-Erik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Ögren, Mikael
    Göteborgs universitet.
    Traffic noise effects of property prices: hedonic estimates based on multiple noise indicators2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Valuation of traffic noise abatement based on hedonic pricing models of the property market has traditionally measured the noise as the equivalent, or another average, level. What is not captured in such a noise indicator is the maximum noise level of a vehicle passage. In this study, we incorporate the maximum noise level in the hedonic model letting the property price depend on both the equivalent noise level and the maximum noise level. Hedonic models for both rail and road noise are estimated. Data consists of characteristics of sold properties, property-specific noise calculation, and geographical variables.

    We use the hedonic approach to estimate the marginal willingness to pay (WTP) for maximum noise abatement where we model the effect as the maximum noise level subtracted with the equivalent noise level. Furthermore, we control for the equivalent noise level in the estimations. The estimated results show that including the maximum noise level in the model has influence on the property prices, but only for rail and not for road. This means that for road we cannot reject the hypothesis that WTP for noise abatement is based on the equivalent noise level only. For rail, on the other hand, we estimate the marginal WTP for the maximum noise level and it turns out to be substantial. Also, the marginal WTP for the equivalent noise levels seems to be unaffected by the inclusion of the maximum noise level in the model. More research of this novel topic is requested though.

  • 19.
    Andersson, Mats
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Björklund, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Haraldsson, Mattias
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Marginal railway track renewal costs: A survival data approach2016Inngår i: Transportation Research Part A: Policy and Practice, ISSN 0965-8564, E-ISSN 1879-2375, Vol. 87, s. 68-77Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper, renewal costs for railway tracks are investigated using survival analysis. The purpose is to derive the effect from increased traffic volumes on rail renewal cycle lengths and to calculate associated marginal costs. A flow sample of censored data containing almost 1300 observations on the Swedish main railway network is used. We specify Weibull regression models, and estimate deterioration elasticities for total tonnage as well as for passenger and freight tonnages separately. Marginal costs are calculated as a change in present values of renewal costs from premature renewal following increased traffic volumes. The marginal cost for total tonnage is estimated to approximately SEK 0.002 per gross ton kilometre.

  • 20.
    Andersson, Matts
    et al.
    Kungliga Tekniska Högskolan.
    Mandell, Svante
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Thörn, Helena Braun
    Kungliga Tekniska Högskolan.
    Gomér, Ylva
    WSP Analysis & Strategy.
    The effect of minimum parking requirements on the housing stock2016Inngår i: Transport Policy, ISSN 0967-070X, E-ISSN 1879-310X, Vol. 49, s. 206-215Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The cost of parking is in many cities subsidized and instead channelled through higher housing prices, wages, taxes, etc. The effects on other markets are principally well known, but the work on the area is limited. In this paper, we study how parking norms affect the size of the housing stock. Our analysis is based on a model of the rental, asset- and construction markets, the results are quality-assured by interviews with market actors. Prices and profits are affected when constructors are forced, through parking norms, to build more parking spaces than the customers demand. Parking norms reduce the housing stock by 1.2% and increase rents by 2.4% (SEK 300) in our example suburb.

  • 21.
    Asplund, Disa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK. Örebro University School of Business.
    Avoiding path dependence of distributional weights: Lessons from climate change economic assessment2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

     In some cost benefit analysis (CBA) applications, such as those used for the valuation of climate change damage, distributional weights are used to account for diminishing utility of marginal income. This is usually done by means of intra-temporal distributional weights, which are combined with discounting to account for inter-temporal equity and efficiency. Here, I show that this approach might introduce some inconsistencies in terms of path dependence. In short, this inconsistency means that regional economic growth is double counted. This is because income weighting is performed both through the discount rate and through the distributional weights such that growth shows up twice in the weighting process. Using the PAGE2002 model, it is found that the inconsistency problem in the original model erases the influence of distributional weights on the social cost of carbon dioxide (SCCO2) compared to a standard CBA approach. The alternative approaches proposed here yield about 20 %–40 % higher values of SCCO2 than the old approach. While this has been briefly commented on in previous work, it has not yet been more thoroughly analyzed nor communicated to the broader community of climate policy and economic analysts who are not deeply interested in the specifications of the climate impact assessment models.

  • 22.
    Asplund, Disa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Cost-Benefit Analysis of climate policy and long term public investments2016Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This compilation dissertation consists of four essays with the common theme of welfare analysis of long-term public investments. The first two essays focus on analysis of climate change mitigation, i.e., the social cost of carbon dioxide. The third essay focuses on cost-benefit analysis (CBA) of transport investment projects, while the last essay takes a broader perspective on welfare analysis.

  • 23.
    Asplund, Disa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Discounting transport infrastructure investments2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The main aim of the study is to advice the Swedish national guidelines on cost-benefit analysis (CBA) of transport infrastructure investments, ASEK about the appropriate set of discount-rates (currently 3.5% for all investments). To this end, first a literature review with a theoretical focus along with some new perspectives are provided. Second the conclusions are applied to Swedish infrastructure transport CBA, using the current proposition of a new HSR line as a case. Based on empirical research concerning parameter values new discount rates are estimated, and sensitivity analysis performed. The best estimate of the social discount rate in the present study, for land transport infrastructure investment in Sweden, is about 5.1%.

  • 24.
    Asplund, Disa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Does uncertainty make cost-benefit analyses pointless?2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Cost-benefit analysis (CBA) is widely used in public decision making on infrastructure investments. However, the demand forecasts, cost estimates, benefit valuations and effect assessments that are conducted as part of CBAs are all subject to various degrees of uncertainty. The question is to what extent CBAs, given such uncertainties, are still useful as a way to prioritize between infrastructure investments, or put differently, how robust the policy conclusions of CBA are with respect to uncertainties. Using simulations based on real data on national infrastructure plans in Sweden and Norway, we study how investment selection and total realized benefits change when decisions are based on CBA assessments subject to several different types of uncertainty. Our results indicate that realized benefits and investment selection are surprisingly insensitive to all studied types of uncertainty, even for high levels of uncertainty. The two types of uncertainty that affect results the most are uncertainties about investment cost and transport demand. Reducing uncertainty can still be worthwhile, however, because of the huge amounts of money at stake: a 10% reduction in general uncertainty can increase the realized benefits of a national infrastructure investment plan by nearly 100 million euro (assuming that decisions are based on the CBAs). We conclude that, despite the many types of uncertainties, CBA is able to fairly consistently separate the wheat from the chaff and hence contribute to substantially improved infrastructure decisions.

  • 25.
    Asplund, Disa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi Stockholm, TEK-S. Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Household production and the Elasticity of Marginal Utility of Consumption2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Chetty (2006) developed a new method of estimating the Elasticity of Marginal Utility of Consumption (EMUC) from observed work time responses to wage changes and derived an upper bound of 2 for this parameter. Here I show that the omission of household production in Chetty’s model may lead to bias, and perform a numerical sensitivity analysis of Chetty’s results in this respect. I develop a new model that includes household production from which I derive new, unbiased EMUC formulas. I offer empirical estimates based on current evidence of the included parameters, suggesting a lower bound for EMUC of about 0.9.

  • 26.
    Asplund, Disa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK. Örebro Universitet.
    Household Production and the Elasticity of Marginal Utility of Consumption2017Inngår i: The B.E. Journals in Economic Analysis & Policy, ISSN 1935-1682, E-ISSN 1935-1682, Vol. 17, nr 4, artikkel-id 20160265Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The popular approach to estimating the elasticity of marginal utility of consumption (EMUC) (Chetty 2006, "A New Method of Estimating Risk Aversion." American Economic Review 96 (5):1821-1834. doi:10.1257/aer.96.5.1821. http://www.aeaweb.org/articles.php?doi=10.1257/aer.96.5.1821) is here extended by including household production. It is shown that this generalization of the model is important as omission of household production may lead to bias, as demonstrated in a numerical sensitivity analysis. An extended model with household production is used to derive new EMUC formulas. Empirical estimates based on current evidence of the included parameters suggest a lower bound for EMUC of about 0.9.

  • 27.
    Asplund, Disa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK. Örebro University School of Business .
    Temporal Aspects of the Social Cost of Greenhouse Gases2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to investigate the temporal aspects of the social cost of greenhouse gases (GHGs). I am particularly interested in the interaction between time of emissions, discounting, and type of GHG (where different GHGs have different atmospheric lifetimes). I show graphically how the social costs of GHGs depend on different parameter values and how the global damage potential for methane and sulfur hexafluoride evolves over time. I find that that the calculation period ultimately should be modeled to be consistent with the discount rate and that the “global-warming potential” concept is unsuitable for calculating of the social cost of GHGs other than carbon dioxide.

  • 28.
    Asplund, Disa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK. Örebro Universitet.
    Eliasson, Jonas
    Kungliga Tekniska Högskolan.
    Does uncertainty make cost-benefit analyses pointless?2016Inngår i: Transportation Research Part A: Policy and Practice, ISSN 0965-8564, E-ISSN 1879-2375, Vol. 92, s. 195-205Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Cost-benefit analysis (CBA) is widely used in public decision making on infrastructure investments. However, the demand forecasts, cost estimates, benefit valuations and effect assessments that are conducted as part of CBAs are all subject to various degrees of uncertainty. The question is to what extent CBAs, given such uncertainties, are still useful as a way to prioritize between infrastructure investments, or put differently, how robust the policy conclusions of CBA are with respect to uncertainties. Using simulations based on real data on national infrastructure plans in Sweden and Norway, we study how investment selection and total realized benefits change when decisions are based on CBA assessments subject to several different types of uncertainty.

    Our results indicate that realized benefits and investment selection are surprisingly insensitive to all studied types of uncertainty, even for high levels of uncertainty. The two types of uncertainty that affect results the most are uncertainties about investment cost and transport demand. Provided that decisions are based on CBA outcomes, reducing uncertainty is still worthwhile, however, because of the huge sums at stake. Even moderate reductions of uncertainties about unit values, investment costs, future demand and project effects may increase the realized benefits infrastructure investment plans by tens or hundreds of million euros. We conclude that, despite the many types of uncertainties, CBA is able to fairly consistently separate the wheat from the chaff and hence contribute to substantially improved infrastructure decisions.

  • 29.
    Asplund, Disa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK. K2.
    Pyddoke, Roger
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK. K2.
    A new model for analyzing differentiated fares and frequencies for urban bus services in small cities: Case study for the city of Uppsala2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to develop a model for welfare evaluation of fare and frequency policies for bus services in smaller or medium-sized cities handling both congestion and crowding in public transport. The model with data for the city of Uppsala. Two scenarios with marginal increases in frequencies and fares are evaluated. Then four main optimal policies are evaluated: fares with unchanged base line frequencies, frequencies with unchanged base line fares, simultaneous optimization of fares and frequencies and finally a scenario called the Pareto scenario where frequencies and fares are optimized subject to the condition that no consumer group (defined by zone, time period, origin-destination pair) should be worse of in terms of generalized cost of trip.

    The results indicate that there are large, seemingly robust welfare gains from reducing public transport supply in Uppsala, especially in the outer zone of the city where reductions compared to the current situation are rather drastic. In comparison, welfare gains from adjusting fares are smaller. As there are large distributional effects in the welfare optimum, introduction of such a policy it is likely to be controversial. However, in an additionally examined scenario, almost all of the potential social welfare gains from the welfare optimal scenario is achieved while no consumer in any zone or time period is worse off compared to present policy. In this scenario, the total number of public transport passengers are increased and emissions are reduced compared to the current situation.

  • 30.
    Asplund, Disa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Pyddoke, Roger
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Optimal fares and frequencies for bus services in a small city2019Inngår i: Research in Transportation Economics, ISSN 0739-8859, E-ISSN 1875-7979, artikkel-id 100796Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper evaluates the welfare effects of optimizing bus service fares and frequencies in small cities by modeling street congestion and crowding in public transport vehicles. The model is calibrated to the Swedish city of Uppsala. A simple demand model is used. Sensitivity analyses suggest that this is sufficient for representing important welfare effects. The results indicate that there would be large, robust welfare gains from reducing public transport supply in Uppsala, especially in the outer zone of the city where reductions of supply would be large compared to the current situation. The welfare gains from adjusting fares would be smaller.

  • 31.
    Asplund, Disa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Pyddoke, Roger
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Optimal pricing of car use in a small city: a case study of Uppsala2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Studies of cities which successfully have shifted mode choice from car to more sustainable modes, suggest that coordinated packages of mutually reinforcing policy instruments are needed. Congestion charges and parking fees can be important parts of such packages. This paper aims to examine the introduction of welfare optimal congestion charges and parking fees in a model calibrated to Uppsala, a small city in Sweden. The results suggest that welfare optimal congestion charges in Uppsala are as high as EUR 3.0 in the peak hours and EUR 1.5 in the off-peak. In a rough cost-benefit analysis it is shown that the introduction of congestion charges in Uppsala are welfare improving if operating costs of congestion charges are proportional to city population size (compared to Gothenburg). The model can be used to assess when it is worthwhile to introduce congestion pricing.

  • 32.
    Asplund, Disa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Westin, Jonas
    CERUM, Umeå universitet.
    Modellering av slingor inom sjötransporter2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den svenska nationella godstransportmodellen Samgods simulerar logistikbeslut på en disaggregerad företagsnivå. En för sjöfarten viktig modellbegränsning är att all linjetrafik modelleras med endast två noder, det vill säga varje fartyg antas enbart köra fram och tillbaka mellan en start- och en målpunkt. I verkligheten kör ofta godsfartyg i slingor mellan olika hamnar för att på ett bättre sätt utnyttja sjöfartens skalfördelar. Syftet med denna rapport är att analysera effekten av att i en transportmodell av Samgodstyp tillåta fartygsoperatörer att utöver direkta rutter mellan två hamnar, även utnyttja mer komplexa transportslingor till sjöss och genom detta samlasta varor mellan flera olika hamnar på samma fartyg. Detta görs genom att utveckla en ny (fristående) modell för godstransporter med linjefartyg, kallad LIFREM (Loops Including FREight Model). Denna modell kalibreras för en fallstudie som utgår ifrån export av vissa skogsprodukter från Norrland via Östersjön och Nordsjön. Resultaten visar att då vi inför fördefinierade slingor så minskar totala logistikkostnader med ca 10 % och då vi tillåter fartygsoperatören att fritt välja slingor så minskar de med hela 21 %, och då har vi inte inkluderat möjliga vinster av att utnyttja kapaciteten på tillbakaresan för returtransporter (som i verkligheten är betydande). Detta visar att modellering av slingor är betydelsefullt för att kunna spegla sjöfartens konkurrenskraft gentemot de andra trafikslagen på ett verklighetstroget vis. Detta bekräftas också av det faktum att andelen sjöfart går upp med 2–4 % i LIFREM då slingor tillåts.

  • 33.
    Bastian, Anne
    et al.
    Stockholm City Transport Administration.
    Börjesson, Maria
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    The city as a driver of new mobility patterns, cycling and gender equality: Travel behaviour trends in Stockholm 1985–20152018Inngår i: Travel Behaviour & Society, ISSN 2214-367X, E-ISSN 2214-3688, Vol. 13, s. 71-87Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper analyses changes in individual travel behaviour in Stockholm County over 30 years, using three large cross-sectional travel survey data sets. It shows that travel patterns have diverged over time between city, suburban and rural residents. The trends in travel behaviour that we find are consistent with changes in the labour market, ICT use, land-use and transport policy, gender equality, and population composition trends. The inner city has become increasingly attractive: the share of trips is to the inner city is increasing for all purposes, socio-economic groups, and residential locations. The reduction of car traffic in response to the introduction of the congestion charges in 2006 is more than compensated by an increase in bicycle and transit trips to the inner city. Travel times by car are increasing in the city, although the car traffic volumes have decreased. The travel behaviour gender gap has closed completely in the inner city, but not further out in the region or in the rest of the country. Understanding long term trends in travel behaviour in different population segments, and the context under which they occur, helps to understand how the conditions, opportunities and constraints for different population segments are changing, which is key for transport policy and land-use planning. Since the societal trends driving travel behaviour in Stockholm and Sweden are much the same in many cities and countries, the findings are of general relevance.

  • 34.
    Bergström, Anna
    et al.
    Karlstads universitet.
    Krüger, Niclas A
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Modeling passenger train delay distributions: evidence and implications2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This paper addresses the lack of reliability within the Swedish rail network by identifying passenger train delay distributions. Arrival delays are analyzed in detail using data provided by the Swedish Transport Administration, covering all train departures and arrivals during 2008 and 2009. The paper identifies vulnerabilities by size, space and time in the network.

    Our results show that the delay distribution seems to be plagued by low probability high impact events. A major share of all delay time is associated with the tail of the delay distribution, indicating that extreme delays cannot be neglected when prioritizing between measures improving rail infrastructure. Delays are not only concentrated in size, but also concentrated in space and time and seem to follow a precise power law with respect to days and an exponential distribution with regard to stations. Moreover, we also examine the link between capacity usage and expected delay over different time scales.

  • 35.
    Björklund, Gunilla
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Haraldsson, Mattias
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Att bedöma säkerhetsnivån på spårbunden trafik i Sverige: en granskning av Transportstyrelsens befintliga data och förslag på fördjupade analyser2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta notat innehåller en analys av Transportstyrelsens befintliga data utifrån kraven på att bedöma säkerhetsnivån på spårbunden trafik i Sverige. Uppdraget från Transportstyrelsen var att visa om den information som behövs är tillgänglig via befintliga system eller om det finns ett utökat behov av datainsamling och i så fall vilken och hur denna ska samlas in. I uppdraget ingick även att ge förslag till områden för fördjupad analys. I notatet ges först en kort beskrivning av Transportstyrelsens interna IT-system TRAP händelse där man registrerar allvarliga olyckor, tillbud och väsentliga fel/brister som rapporterats in av verksamhetsutövare. Forskarna har också gjort en bedömning av möjligheterna att ta fram uppgifter om säkerhetsindikatorer, bestämda av Europeiska Kommissionen, ur TRAP händelse, istället för genom en årlig säkerhetsrapport från verksamhetsutövarna så som det sker idag. Därefter kommer vi ge förslag till hur den befintliga uppföljning av olyckor och riskfaktorer kan förfinas, vilka analysmodeller som är tänkbara och slutligen ge förslag på ytterligare datainsamling för att kunna genomföra fördjupade analyser. Transportstyrelsen har redan idag en stor mängd information gällande spårbunden trafik i sina register (till exempel händelseregister, fordonsregister, företagsregister och infrastrukturregister), vilka är samlade i systemet TRAP. Genom att göra fler av variablerna i denna informationsmängd sökbara, att i större grad möjliggöra för kombinerade uttag ur olika register inom Transportstyrelsen och även att kombinera dem med andra myndigheters register (till exempel för att få information om trafikmängder) skulle många fler fördjupade analyser kunna göras för att studera orsaker till olyckor och tillbud inom spårbunden trafik. Viss typ av information saknas dock gällande många händelser och mer resurser än idag, både från Transportstyrelsens och från verksamhetsutövarnas håll, bör i sådana fall läggas på att komplettera uppgifterna. Även uppgifter kring de gemensamma säkerhetsindikatorerna borde läggas in i händelseregistret för att kunna undersöka sambandet mellan indikatorerna och typ av fordon, infrastruktur, verksamhetsutövare etc.

  • 36.
    Björklund, Gunilla
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Nilsson, Jan-Eric
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    En granskning av information över tågförseningar år 20122014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta notat är att granska Trafikverkets material om tågförseningar för att avgöra om informationen kan användas för att fördjupa förståelsen av förseningarnas storlek och vilka förhållanden som genererar förseningar. För att avgränsa arbetet studeras endast kvartal 1 år 2012. Det övergripande intrycket är att kvaliteten på data har blivit mycket bättre, oavsett om detta beror på att rapporteringen/inläggningen fungerar bättre eller om nya metoder att ta fram data ur de befintliga systemen är bättre än tidigare. Det är även viktigt att betona att i och med ökad kunskap om datamaterialet så har möjligheterna ökat att komma till rätta med en del oklarheter som vi tidigare såg som felaktigheter i materialet. Förhoppningen är att det med data från och med 2013 ska vara möjligt att genomföra strukturerade analyser av förseningar över hela Sverige. Som ett första steg i riktning mot att kunna analysera förseningsmönster i järnvägstrafiken har forskarna i detta notat redovisat en beskrivning av förseningsmönstret hos resandetåg på den så kallade Dalabanan, det vill säga trafiken mellan Mora/Falun/Borlänge och Stockholm, samt på Uppsalapendeln mellan Uppsala och Stockholm. Genomgången visade att den genomsnittliga förseningen till slutstationerna inte är så hög som man kanske kunde tro.

  • 37.
    Björklund, Gunilla
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Swärdh, Jan-Erik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Estimating policy values for in-vehicle comfort and crowding reduction in local public transport2017Inngår i: Transportation Research Part A: Policy and Practice, ISSN 0965-8564, E-ISSN 1879-2375, Vol. 106, s. 453-472Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study estimates policy values for comfort, defined as getting a seat, and crowding reduction on board local public transport in Sweden. We use stated-preference (SP) data and present crowding as a mode-neutral crowding level among the standing travelers depicted in images presented to the respondents. We analyze whether there are differences in the willingness to pay (WTP) for comfort and crowding reduction among the three largest urban areas in Sweden. In general, we find no significantly different preferences for sitting and crowding reduction among the three urban areas. Still, the point estimates differ in some cases, indicating that there may be differences across the three urban areas, but the estimates have large confidence intervals that overlap each other. Also, these differences are likely to have resulted from mode-share differences and not from differences in preferences across the urban areas. Some significant differences are found among the modes, for example, a higher disutility of standing on a bus versus on a tram. These mode-specific estimates can be used as policy values for a given tram line or metro line. Nevertheless, we also pooled the data suggesting average WTP estimates for sitting and crowding reductions that can be used for national cost–benefit analysis policy in all large urban areas in Sweden where crowding on local public transport occurs. Importantly, analysis of heterogeneity and SP-design differences shows that the results are in line with empirical knowledge of the value of travel time savings.

  • 38.
    Bratt-Börjesson, Maria
    et al.
    KTH.
    Flam, Harry
    Stockholms universitet.
    Hultkrantz, Lars
    Kågeson, Per
    KTH.
    Nilsson, Jan-Eric
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Jättestor nytta, men ännu större kostnad2016Inngår i: Dagens NyheterArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 39.
    Broman, Emanuel
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Eliasson, Jonas
    Linköpings Universitet.
    Welfare effects of open access competition on railway markets2019Inngår i: Transportation Research Part A: Policy and Practice, ISSN 0965-8564, E-ISSN 1879-2375, Vol. 129, s. 72-91Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In recent years, several countries have deregulated passenger railway markets to allow open access. The aim is for competition to lower fares and increase quality of service, thereby increasing demand, economic efficiency and overall social welfare. We use a stylised simulation model to study how open access competition affects fares, demand, supply, consumer surplus and operator profits compared to a profit maximising monopoly and to a welfare maximising benchmark situation. We conclude that aggregate social welfare increases substantially when going from profit maximising monopoly to duopoly competition, as consumers make large gains while operators’ profits fall. It matters how the infrastructure manager sets the timetable based on operators’ capacity requests: the infrastructure manager should strive to increase competition by mixing competing operators’ departures as much as possible. According to simulations, there generally exists a stable competitive Nash equilibrium with two or more profitable operators. Although operators are identical in the model setup, the Nash equilibrium outcome is asymmetric: one operator has more departures and higher average fares than the other does. If operators are allowed to cooperate, however, for example by trading or selling departure slots, the equilibrium situation tends to revert to monopoly. The regulatory framework must therefore prevent collusion and facilitate market entry. Even the potential for competitive entry tends to increase social welfare, as the monopolist has incentives to increase supply as an entry deterrence strategy.

  • 40.
    Börjesson, Maria
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Eliasson, Jonas
    Stockholm City Transportation Administration.
    Should values of time be differentiated?2018Inngår i: Transport reviews, ISSN 0144-1647, E-ISSN 1464-5327, s. 1-19Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We explore the issue of differentiating the valuation of travel time savings (VTTS) in transport cost-benefit analysis, summarising and discussing theories forming the basis for arguments for and against VTTS differentiation. We stress some important implications, insights and consequences of different assumptions relating to these theories, many of which we feel have been underappreciated in much of the CBA literature and practice. We derive a welfare rule including a social cost for monetary redistributions and show the implications for how the VTTS can be defined in different choice situations. Crucially, the applicable VTTS definition depends on whether travel costs (fares) are under public control and to whom benefits accrue in the long run. In some choice situations, the VTTS should be controlled for differences in income, but it is important to always take into account differences in marginal utilities of time (e.g. across travel time components, modes and trip purposes). Using Swedish data, we show that controlling the VTTS for income differences changes the VTTS only slightly; the variation in VTTS across modes, trip lengths, trip purposes apparently stems primarily from differences in marginal utilities of time rather than income.

  • 41.
    Börjesson, Maria
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK. KTH .
    Fung, Chau Man
    Katholieke Univ Leuven, Leuven, Belgium..
    Proost, Stef
    Katholieke Univ Leuven, Leuven, Belgium..
    Yan, Zifei
    KTH.
    Do buses hinder cyclists or is it the other way around?: Optimal bus fares, bus stops and cycling tolls2018Inngår i: Transportation Research Part A: Policy and Practice, ISSN 0965-8564, E-ISSN 1879-2375, Vol. 111, s. 326-346Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper optimises the number of bus stops, and prices for car, bus and cycling in the busiest inner city corridor in Stockholm. We adopt the representative consumer approach and calibrate the current equilibrium using the quasi-linear utility function. We find that the number of bus stops is already close to optimal. Welfare would increase if the peak frequency was increased, if the bus fares were lowered and differentiated between long trips and short trips and, and that the toll for longer car trips was increased. The optimal toll for cyclists, and the welfare benefit from it, is small and does not compensate the transaction costs. The distributional effects of bus fare changes and higher car tolls are small because on one hand, high income groups place more value on travel time gains, but on the other hand, low income groups travel less frequently by car. Surprisingly, we find that in the welfare optimum, the bus service only requires a small subsidy due to congestion in the bus lane, crowding in the buses, and extra boarding and alighting time per passenger. The Mohring effect is limited because the demand, and thereby the baseline frequency, is already high.

  • 42.
    Börjesson, Maria
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Fung, Chau Man
    KU Leuven.
    Proost, Stef
    KU Leuven.
    Yan, Zifei
    Royal Institute of Technology.
    Do Small Cities Need More Public Transport Subsidies Than Big Cities?2019Inngår i: Journal of Transport Economics and Policy, ISSN 0022-5258, E-ISSN 1754-5951, Vol. 53, s. 275-298Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We compare the optimal public transport subsidies for a representative bus corridor in a small city and in a big city in Sweden, derived by assuming optimal pricing, frequency, bus stop spacing, and bus lane policies. The optimal cost-recovery of the buses depends on the relative size of two costs: waiting time and crowding/congestion. In the big city the high crowding cost is dominating, approaching full cost-recovery in the first-best optimum. In the small city the waiting time dominates, implying larger optimal subsidies. The subsidy is also more effective as a redistribution policy in the small city.

  • 43.
    Börjesson, Maria
    et al.
    KTH.
    Harry, Flam
    Stockholms universitet.
    Mörth, Ulrika
    Stockholms universitet.
    Nilsson, Jan-Eric
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK. KTH.
    Infrastrukturbeslut måste grundas på samhällsekonomiska kalkyler2016Inngår i: Dagens nyheter, ISSN 1101-2447, nr 2016-02-17Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 44.
    Börjesson, Maria
    et al.
    KTH.
    Harry, Flam
    Stockholms universitet.
    Mörth, Ulrika
    Stockholms universitet.
    Nilsson, Jan-Eric
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK. KTH.
    Nästan alla stora byggen av järnvägar är olönsamma2016Inngår i: Dagens nyheter, ISSN 1101-2447, nr Jan 28, 2016Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 45.
    Börjesson, Maria
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Isacsson, Gunnar
    Trafikverket.
    Andersson, Mats
    WSP Analys.
    Anderstig, Christer
    WSP Analys.
    Agglomeration, productivity and the role of transport system improvements2019Inngår i: Economics of Transportation, ISSN 2212-0122, E-ISSN 2212-0130, Vol. 18, s. 27-39Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We explore how transport improvements impact agglomeration defined as accessibility and thereby productivity in mid-Sweden including Stockholm 1995–2006. We apply an accessibility index derived from a multi-modal transport model. This is a more accurate measure of agglomeration than those previously used and also necessary for understanding how governments can impact agglomeration, and thereby productivity, by transport investments. We regress temporal changes in wages on temporal changes in agglomeration by applying a FE estimator. We deal with the potential endogeneity using a novel instrumental variable. Our best estimates of the agglomeration elasticity on productivity lie within the interval 0.028–0.035.

  • 46.
    Börjesson, Maria
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK. KTH.
    Kristoffersson, Ida
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    The Swedish congestion charges: Ten years on2018Inngår i: Transportation Research Part A: Policy and Practice, ISSN 0965-8564, E-ISSN 1879-2375, Vol. 107, s. 35-51Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Time-of-day dependent cordon-based congestion charging systems were introduced in Stockholm in 2006, and in Gothenburg in 2013. The Stockholm system was significantly extended in 2016, and the peak charge has been increased in the two cities. This paper analyses the effects of the first decade with the Swedish congestion charges, specifically effects of the system updates, and draws policy lessons for the years to come. Should we introduce congestion charges in more cities? Should we extend the systems that we have? We synthesize previous research findings and focus on the long-term effects that have varied over time including the recent years: the price elasticities on the traffic volume across the cordon, the revenue and system operating cost, the public and political support, and consequences for the transport planning process. We also explore the effects on peak and off-peak, and different types of traffic (trucks, company cars and private passenger cars), because of access to novel data that make this analysis possible. We find that the price elasticities have increased over time in Stockholm, but decreased in Gothenburg. We find that the public support increased in the two cities after their introduction until the systems were revised; since then, the public support has declined in both cities. We find that the price elasticity was substantially lower when the charging levels were increased, and when the Stockholm system was extended, than when the charges were first introduced, a likely reason being that the most price-sensitive traffic was already priced off-the road at the introduction.

  • 47.
    Börjesson, Maria
    et al.
    KTH.
    Nilsson, Jan-Eric
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Trafikverkets modeller ger bra underlag2016Inngår i: Dagens IndustriArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 48.
    Börjesson, Maria
    et al.
    KTH.
    Nilsson, Jan-Eric
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK. KTH.
    Hultkrantz, Lars
    Örebro universitet.
    Kågeson, Per
    KTH.
    Flam, Harry
    Stockholms universitet.
    Stoppa Ostlänken nu!2016Inngår i: Dagens Industri, nr 3 augustiArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 49.
    Börjesson, Maria
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Rubensson, Isak
    Kungliga Tekniska Högskolan.
    Satisfaction with crowding and other attributes in public transport2019Inngår i: Transport Policy, ISSN 0967-070X, E-ISSN 1879-310X, Vol. 79, s. 213-222Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We analyse customer satisfaction surveys conducted among public transport passengers over 15 years in Stockholm. We analyze satisfaction and importance of many attributes and their temporal trends, focusing on attributes that stand out from the rest in some way, which is primarily crowding. Crowding is the attribute with the lowest satisfaction and the only attribute for which satisfaction declines over time. However, in spite of the low satisfaction, crowding is still less important for the total satisfaction than the cognitive attributes reliability and frequency (the most important attributes). Only when crowding levels reach high levels, like that of the most crowded bus services in central Stockholm, does crowding become as important as the cognitive attributes. Also the attribute reliability stands out – it is the most important attribute. For the attributes reliability and crowding, data allow us to compare satisfaction and importance with performance. We find that that satisfaction and importance are influenced by the performance level for both attributes.

  • 50.
    Carlson, Annelie
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Törnquist Krasemann, Johanna
    Linköpings universitet.
    Vierth, Inge
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Nuvarande förutsättningar och försök med längre godståg mellan Gävle och Malmö2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Andra delprojektet av ELVIS-demonstrationsprojektet för längre och tyngre godståg syftar till att analysera dagens förutsättningar för användningen av längre tåg och att utvärdera demonstrationsförsöket där ett 730 meter långt demonstrationståg (i stället för dagens maximala 630 meter) kördes mellan Gävle och Malmö 6–7 oktober 2012. En slutsats är att det är tekniskt möjligt att trafikera tåg som är längre än 630 meter men det finns organisatoriska hinder. För att utnyttja infrastrukturen effektivare, föreslår projektet som en temporär lösning användningen av dedikerade kanaler för längre godståg i specifika korridorer. Jämförelsen av demonstrationstågets färd med upp till 630 meter långa referenståg, försvårades mycket av att centrala data som beskriver referenstågen var svåra att få tag på och delvis osäkra. En viktig slutsats är att det behövs en bättre kartläggning av nuläget för att kunna göra tillförlitliga kvantitativa analyser. Det var möjligt att sammanställa information om elförbrukningen per bruttotonkilometer för demonstrationståget och 85 referenståg. Däremot är det svårt att kvantifiera hur exakt tågens längd, vikt, hastighet och antal stopp med mera, påverkar elförbrukningen var för sig – både med hänsyn till det bristfälliga datamaterialet och det faktum att det finns en relativt stor variation i elförbrukningen oavsett vilken aspekt som studerats. Betydelse av topografin och tågets längd och vikt för elförbrukningen per bruttotonkilometer kan visas. Demonstrationstågets elförbrukning per bruttotonkilometer är generellt sett lågt i jämförelse med referenstågen. Det går dock att dra slutsatsen att elförbrukningen per bruttotonkilometer generellt inte är högre för längre tåg men det går inte att säga att förbrukningen generellt är lägre. Litteraturen och diskussioner med företagen indikerar att näringslivets transportkostnader per transporterat ton gods kan reduceras genom att använda längre godståg. Skalfördelarna kan dock enbart utnyttjas om inte hela lokets dragkraft utnyttjas redan idag. Det är uppenbart att den tillgängliga järnvägsinfrastrukturen avgör vilka tåglängder och -vikter som är affärsmässigt gångbara. Elkostnaderna per transporterat ton kan möjligtvis också reduceras genom att använda längre tåg, men detta kan inte förutsättas utan vidare. En trafikering av längre godståg i större omfattning kräver investeringar i mötesspår, förbigångsspår, terminalspår med mera. De hittills genomförda överslagsmässiga kalkylerna för 750 meter långa tåg tyder på att investeringskostnaderna är relativt blygsamma. Det finns behov av analyser för olika tåglängder eftersom det inte är uppenbart att minimilängden på 750 meter, som krävs på TEN-T:s stomnät från 2030, är optimal.

12345 1 - 50 of 242
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf