Digitala Vetenskapliga Arkivet

Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 417
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Aasa, Jenny
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sandberg, Jasmin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Viktor, Tomas
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fång, Johan
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Rodenticide screening 2016–2018 Exposures in birds (raptors and gulls) and red foxes2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Rodenticides are biocidal products that are used in order to control rats and mice. This screening study aims at investigating whether chemical substances belonging to the group anticoagulant rodenticides can be detected in Swedish non-target biota, and to investigate if the levels are different compared with the results from a previous study.

    The levels of anticoagulant rodenticides detected in the present screening study are similar to those found in earlier studies in Sweden and elsewhere. The literature indicates that toxic effects can occur in birds at levels > 100 ng/g (liver) whereas the level > 200 ng/g has been proposed to be a threshold level in foxes. Some individuals of raptors (n =2) and several foxes (n = 7) exceed these levels in the present study. These data suggest that anticoagulant rodenticides that are transferred in the food web may cause secondary toxicity in non-target mammals and birds in Sweden. However, no pathology has been performed for the individuals of the present study that can confirm any concentration-effect relationship or reason for mortality.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Ahlm, Maria
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Boberg, Nils
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hytteborn, Julia
    Statistikmyndigheten SCB.
    Miliute-Plepiene, Jurate
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nielsen, Tobias
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kartläggning av plastflöden i byggsektorn: Råvara, produkter, avfall och nedskräpning2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Byggsektorn är idag den näst största enskilda användaren av plast efter förpackningssektorn och förbrukar 262 000 ton per år. Kartläggningen av inflödet av plast till byggsektorn som har genomförts i detta projekt visar att av de flöden som har identifierats är plaströr, isolering samt golv- och väggmattor de största produktgrupperna och de vanligast använda polymertyperna är PVC följt av PE, PP och EPS. Sannolikt är förpackningar och emballage ett stort flöde även i byggsektorn då förpackningsbranschen är den enskilt största användaren av plast i samhället. Även fukt- och väderskydd samt elinstallationer är stora flöden då det används i många applikationer, men data på exakt hur stora dessa flöden är har inte kunnat fastställas. Slutligen finns det troligtvis även en stor mängd små komponenter av plast samt produkter som inte huvudsakligen består av plast men där dess komponenter är helt eller delvis av plast.

    Eftersom det saknas data om tillförd mängd för flertalet produktgrupper bör upprepade och detaljerade kartläggningar möjliggöras. Vid dessa kartläggningar bör plastförpackningar och emballage prioriteras då flödet sannolikt är stort och då klimatbesparingar kan uppnås på kort sikt eftersom produktflödet generellt sett har fungerande materialåtervinningssystem. Vidare bör man även kartlägga fukt- och väderskydd närmare då de förekommer på flera ytor i en byggnation. Slutligen bör man även undersöka elinstallationer närmare.

    Kartläggningar kan göras genom att samla in data från tillverkare och branschorganisationer, men undersökningen i detta projekt visar att de inte för statistik som på ett enkelt sätt kan sammanställas. Ett annat sätt är att utgå ifrån KN-koder men det är svårt att urskilja bransch och syfte för många produktgrupper med nuvarande struktur inom KN.

    Drygt 150 000 ton plastavfall uppkommer inom byggsektorn varje år. Mindre än 1 procent av detta sorteras ut i rena plastfraktioner och materialåtervinns. Istället återfinns den största andelen plast i blandade, brännbara fraktioner som energiåtervinns.

    Dock är det skillnad på byggavfall och rivningsavfall och dessa bör separeras och behandlas olika. Byggavfall innehåller en stor mängd plastförpackningar samt installationsspill, främst från rör, isolering och golv med känt innehåll. Installationsspill från dessa produkter är relativt enkla att separera från varandra och därför lämpar sig plastavfall från detta avfallsflöde för materialåtervinning. När det gäller rivningsavfall, som kan innehålla plast från flera tidsperioder och icke önskvärda ämnen, är det tekniskt möjligt att materialåtervinna plast även ur detta avfallsflöde, men en balanserad diskussion måste föras om vilken klimatnytta man uppnår i förhållande till risk för att oönskade ämnen cirkuleras.

    Materialåtervinningen av plast från byggprodukter är låg och det är endast en mindre del återvunnen plastråvara som används i byggprodukter. Samverkan mellan insamling och materialåtervinning av plast från byggsektorn och efterfrågan av återvunnen råvara behöver undersökas ytterligare. Bland annat lyfter tillverkarna fram hinder som att prestandakrav, där standarder inte tillåter återvunnen råvara och att definitionen av vad som är en återvunnen råvara saknas.

    Nedskräpning av plast kring byggarbetsplatser bidrar till spridning av mikroplast och åtgärder som minskar risken att skräp sprids från byggarbetsplatser minskar också risken för tillskott av mikroplast i dess närmiljö. En god avfallshantering med möjligheter att stänga till avfallskärl så att inte väder och vind kan sprida skräp är en enkel och effektiv åtgärd. Med inspiration från hur man arbetar med skyddszoner kring konstgräsplaner skulle man kunna skapa en tänkt barriär kring byggarbetsplatserna som tillåter spridning av mikroplaster ”hit men inte längre” genom att installera partikelfilter i närliggande dagvattenbrunnar. Genom att utveckla nya arbetsmetoder som hindrar att damm sprids samt undvika metoder som innebär att man våttorkar, spolar av eller rengör verktyg i vatten minskar man risken för spridning av mikroplaster (och andra icke-önskade ämnen) till vattenmiljön.

    Utifrån de slutsatser man kunnat dra kring byggsektorns inflöde av plastprodukter respektive avfallsflöden har ett antal förslag på styrmedel och åtgärder tagits fram. Dessa syftar till att minska klimatpåverkan från byggsektorns plastanvändning genom att öka användandet av återvunnen och biobaserad plast, öka andelen plast som materialåtervinns och minska andelen plast som förbränns. Möjligheten att kunna kartlägga både inflödet och utflödet av plast inom byggsektorn är på många sätt centralt för de åtgärder och styrmedel som föreslås. Effekterna av en planerad åtgärd eller styrmedel bör kunna uppskattas innan eventuell implementering men också för att kunna se de faktiska effekterna efteråt.

    Förslag 1 Materialåtervinningscertifikat

    Ett materialåtervinningscertifikat innebär att plastproducenter får certifikat utfärdade motsvarande vikten återvunnen plast som de tillverkat. En statligt reglerad kvotplikt anger hur stor del av den totala plastanvändningen som ska bestå av återvunnen plast. Certifikaten kan sedan köpas och säljas på en fri marknad, likt det elcertifikatsystem som styr mot ökad produktion av förnyelsebar energi i Sverige. Företag som inte når sin kvot får betala en kvotpliktsavgift till staten. På detta sätt skapar systemet ett ekonomiskt incitament för en ökad användning av återvunnen plast.

    Förslag 2 Återvinningskrav för plast inom byggsektorn

    Förslag 2 består av tre delförslag med materialåtervinningskrav specifikt mot plastprodukten inom byggsektorn. Syftet är att öka materialåtervinningen och därmed minska andelen plast som går till förbränning. Det första delförslaget omfattar insamlingskrav på installationsspill från ett antal plastflöden. Det kan skapa flera slutna kretslopp där producenter får tillbaka installationsspill från deras egna produkter. Förslaget bygger på och samverkar med de befintliga insamlingssystem som finns i dagsläget för rör, isolering och golv- och väggmattor. Det andra delförslaget är ett återvinningsmål specifikt för plast inom byggsektorn (antingen all plast eller utvalda flöden). Detta ökar fokus på plaståtervinning och ger branschen ett långsiktigt mål att arbeta mot. Det tredje delförslaget, innebär att all plast som flödar in i branschen ska vara återvinningsbar år 2030. Detta skulle sätta ökad fokus på plastinflöde och design av produkten. Likande mål finns redan för plastförpackningar.

    Förslag 3 Kravställande i offentliga och privata upphandlingar

    Att stärka efterfrågan är centralt för att öka andelen av återvunnen och biobaserad plast, och större privata och offentliga upphandlingar kan spela en ledande roll i att stimulera detta. Förslag 3, ställer krav på att plast som används i byggprodukter inom offentliga/privata upphandlingar ska innehålla en minimum andel återvunnen och/eller biobaserad plast. Stora upphandlingar kan ta ledningen och därigenom ge stabilitet och tid för hela byggsektorn att ställa om.

    Förslag 4 Producentansvar för byggprodukter av plast

    Syftet med producentansvaret är att skapa ett finansiellt incitament för att öka återvinningsgraden av en produkt genom ett differentierat avgiftssystem, samt att finansiera kostnaden för insamling och materialåtervinning av densamma. Produktansvaret existerar i nuläget för fyra produktkategorier: förpackningar, elprodukter, fordon, och däck. Förslaget att införa producentansvar i byggsektorn, antingen för alla produkter med en vis andel plast, eller gradvis införande som i första hand bör gälla för de produkter som har störst förutsättning att samlas in och återvinnas, för att därefter utökas till andra produkter efter en testperiod. Producentansvaret ska samverka med och inte ersätta befintliga frivilliga insamlingssystem för installationsspill inom byggsektorn.

    Övriga åtgärder som bör undersökas vidare

    • Skatt på byggprodukter: En plastskatt läggs på ett urval av byggprodukter av plast. Detta gäller både importerade produkter och produkter som har tillverkats i Sverige. Biobaserad plast och återvunnen plast får sänkta skattenivåer.
    • Krav på ökad information om produkter av plast: Olika tilltag som ökar information, stöd och guide till produktval och avfallshantering för plastprodukter i byggsektorn, samt digitala loggböcker för bättre inrapportering av plastflöde.
    • Förändring av arbetsmetod och beteende på byggarbetsplatser: olika initiativ som skapar beteendeförändring och ökad fokus på plast på byggarbetsplatser.
    • Förbjuda tillsatser av mikroplast i byggproduktioner: bygger vidare på liknande förbud för tillsatser av mikroplast i kosmetiska ”rinse-off” produkter.

    Oavsett vilka styrmedel eller åtgärder som drivs igenom i framtiden så är det viktigt med transparens och långsiktighet så att man ger branschen tid att ställa om.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Akselsson, Cecilia
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ferm, Martin
    Hallgren Larsson, Eva
    Knulst, Johan
    Lövblad, Gun
    Malm, Gunnar
    Regional övervakning av nedfall och effekter av luftföroreningar:   2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL har tillsammans med länen (Luftvårdsförbund och Länsstyrelser) och Naturvårdsverket utförtett projekt under tre år (1997 till 1999) där de framtida metoderna för att övervaka luftföroreningarmed regional upplösning har utretts och utvecklats. Utredningen har resulterat i ett förslag till framtidaregional miljöövervakning av luftföroreningar som omfattar en kombination av mätningar ochresultat från andra program. Samordningen innebär att resultatredovisningen blir mer komplett ochanpassad till nya krav på indikatorer och uppföljningsmått. Programmet omfattar följande moment;deposition, halter i luft och markvatten, modellberäkningar, lagring, bearbetning och utvärdering avdata, redovisning samt samordning, kvalitetssäkring och programutveckling. Samarbetsprojektet harutvärderat de olika momenten och utvecklat rutiner för lagring, bearbetning och redovisning avresultat i form av länsrapporter och en hemsida. Förbättrade metoder att mäta och beräkna den totaladepositionen av baskatjoner och kväve till skog har utvecklats inom projektet.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Almasi, Alexandra
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ahlm, Maria
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Berglund, Ragnhild
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Johann Bolinius, Dämien
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Möjligheter till minskad klimatpåverkan genom cirkulär användning av plast i byggsektorn: Sammanställning av befintlig kunskap2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Byggsektorn är den näst största användaren av plast efter förpackningssektorn och förbrukar cirka 21 procent av all plast i Sverige.

    Om plast används på rätt sätt har den ett stort värde och ger tydlig samhällsnytta. Plast har många goda egenskaper som gör den lämplig som byggmaterial. Men dagens produktion och användning av plast innebär stora utmaningar. Precis som andra material måste plast anpassas för att ingå i en cirkulär ekonomi, så att vi minimerar miljö- och klimatpåverkan, minskar nedskräpning och spridning av plast och farliga ämnen till naturen.

    Vill du veta mer om plastanvändning, klimatpåverkan från plast och plastavfall från byggsektorn? Och få konkreta exempel på och rekommendationer kring hur olika aktörer inom byggsektorn kan bidra till en mer hållbar användning av plast? Då hoppas vi att den här rapporten ska vara användbar för dig.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Almasi, Alexandra
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nellström, Maja
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ahlm, Maria
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Berglund, Ragnhild
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Johannesson, Cecilia
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hållbar plastanvändning: Tips, verktyg och exempel2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vilka val kan just er verksamhet göra för att bidra till en hållbar plastanvändning? Och vilken miljönytta kan de ge? Med den här guiden hoppas vi kunna underlätta för dig att svara på dessa frågor.

    En hållbar plastanvändning innebär i korthet att plast används på rätt plats, i resurs och klimateffektiva, giftfria och cirkulära flöden med minimalt läckage. Råvara med minimal miljöbelastning, resurssmart användning, kraftigt ökad och högkvalitativ materialåtervinning och att minska läckage av plast till naturen är alla viktiga delar i arbetet.

    I den här guiden får du hjälp att med utgångspunkt i er organisations förutsättningar undersöka hur ni kan bidra till en hållbar plastanvändning. Guiden innehåller: 

    • Tips på frågor ni kan ställa er i arbetet med att komma fram till vad er organisation kan göra för att bidra till en hållbar plastanvändning. Frågorna är utformade för att hjälpa er att undersöka hur ni kan bidra till de olika aspekterna av en hållbar plastanvändning.
    • Tips på verktyg och andra resurser ni kan ta stöd av för att besvara dessa, exempelvis databaser med sökfunktion, utbildningar och kurser, manualer och guider, webbsidor med djupgående information och webbaserade beräkningsverktyg med mera. Även livscykelanalys är givetvis ett viktigt verktyg i arbetet för en hållbar plastanvändning, de verktyg som presenteras i den här guiden vänder sig till dig som (i detta skede) inte har möjlighet att beställa/genomföra en fullständig livscykelanalys.
    • Exempel på vad andra företag gjort, som kan fungera som inspiration och konkret visa på vad ett arbete för en hållbar plastanvändning kan innebära.

    Guiden är tudelad, så att du kan välja det perspektiv som passar dig bäst:

    • Design och tillverkning av produkter som helt eller delvis består av plast
    • Inköp och försäljning av produkter som helt eller delvis består av plast

    Guiden vänder sig särskilt till dig som arbetar inom näringslivet, men kan i stora delar vara användbar även för dig som arbetar inom offentlig sektor.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Anderson, Sara
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Plast i Sverige – fakta och praktiska tips: Data för 20202022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att använda plast där den gör mest nytta måste välgrundade beslut kunna fattas. Det kräver i sin tur kunskap om nuläget: hur plast används, hur stora mängder plastavfall som uppkommer, hur avfallet behandlas samt information om de mest betydande källorna och spridningsvägarna för plast i miljön. Denna kartläggning av plast i Sverige syftar till att ge en sådan nulägesbild för 2020. Då data i vissa fall har saknats för 2020 har information från 2019 eller 2018 använts i stället.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Anderson, Sara
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Plastic in Sweden – facts andpractical advice: Data from 20202022Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Well-founded decisions must be made if we are to use plastic where it has the most benefit. This requires knowledge of the current situation: how plastic is used, the amount of plastic waste that is generated, how waste is processed and information about the most significant sources and routes for the spread of plastic in the environment. The mapping of plastic flows in Sweden aims to provide this knowledge for 2020. In some cases, where there is a lack of data for 2020, information from 2019 or 2018 has been used instead.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Andersson, Markus
    et al.
    Statistics Sweden.
    Eklund, Veronica
    Statistics Sweden.
    Gerner, Annika
    Statistics Sweden.
    Gustafsson, Tomas
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Quality assurance of calculations for "Reference approach"2012Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Arvelius, Johan
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Brodl, Ludvik
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Verbova, Marina
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Ortiz, Carina
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Jonsson, Max
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Svanström, Stefan
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Gerner, Annika
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Yaramenka, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2018)2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå. Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2016, rapporterade i submission 2018.

    Emissionerna presenteras i 55 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och fjärrvärme, Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, Industri (energi och processer), Transporter, Arbetsmaskiner, Produktanvändning (inkl. lösningsmedel), Jordbruk, Avfall (inkl. avlopp) samt Utrikes transporter. Uppdelningen är förändrad jämfört med föregående år. För huvudsektorn Utrikes transporter fördelas eller redovisas inga växthusgaser geografiskt.

    Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”topdown”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå.

    Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå). Resultaten från den geografiska fördelningen lagras i årsvisa emissionsdatabaser i SMHIs tekniska system för luftvårdsarbete; Airviro. Ur Airviro exporteras emissionerna till Excel-tabeller på läns- och kommunnivå. Emissionerna presenteras även på karta, samt i diagram. Publicering av resultaten sker via www.rus.lst.se. En presentation riktad mot allmänheten ges även på http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/.

    Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata. Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen. Genom retroaktiva omräkningar säkerställs att metodförändringar inte orsakar trendbrott. I vissa fall har dock tillgängliga grunddata (t.ex. statistik) förändrats, vilket kan leda till icke-reella trendbrott. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Arvelius, Johan
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Verbova, Marina
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Ortiz, Carina
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Jonsson, Max
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Svanström, Stefan
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Gerner, Annika
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft under 20172017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimat­konvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå.

    Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2015. Emissionerna presenteras i 45 olika sektorer uppdelade på åtta huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och uppvärmning, Industri (energi och processer), Transporter, Produktanvändning, Avfall och avlopp, Internationell luftfart och sjöfart, Jordbruk samt Arbetsmaskiner. Uppdelningen är förändrad jämfört med föregående år vad gäller industrins utsläpp samt utsläppen från energiförförsörjning, se avsnittet Förändringar i nationella totalemissioner samt sektorsindelning, jämfört med föregående år. De ämnen som ingår är växthusgaser, metaller, partiklar och övriga ämnen, totalt 29 ämnen.

    Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Andersson, Tova
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bhasin, Aditi
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Viklund, Lars
    Statistiska Centralbyrån, SCB.
    Stålhandske, Sandra
    Statistiska Centralbyrån, SCB.
    Guban, Peter
    Statistiska Centralbyrån, SCB.
    Uppföljning av etappmålet för ökad resurshushållning i livsmedelskedjan: Data för år 20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I det här projektet har SMED utfört en uppföljning av etappmålet för en ökad resurshushållning i livsmedelskedjan som lyder: ”Insatser ska vidtas så att senast år 2020 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara”.

    I praktiken innebär målformuleringen att av det uppkomna matavfallet från ovan nämnda avfallskällor ska minst 50 procent rötas eller komposteras där minst 40 procent av de uppkomna matavfallsmängderna måste rötas så att växtnäringen i matavfallet tas tillvara.

    Uppföljningen visar att omkring 38 procent av det uppkomna matavfallet från konsumtionsledet rötas och komposteras år 2018 så att växtnäringsämnen tas tillvara. Detta kan jämföras med målet på 50 procent. Motsvarande andel som rötas och där återföring av näringsämnen sker uppgår till 33 procent år 2018, att jämföra med målet på 40 procent. Sverige är idag en bra bit från att klara återvinningsmålet som inte bedöms uppnås till år 2020.

    De faktorer som har störst potential att öka återvinningsgraden utifrån genomförd studie är:

    • Öka mängden insamlat matavfall till biologisk behandling. Idag är den andelen ungefär 49 procent av de uppkomna matavfallsmängderna. I de hushåll som idag har möjlighet att sortera ut sitt matavfall finns det en stor potential att öka utsorteringen eftersom andelen matavfall i restavfallet i dessa hushåll är cirka 26 procent. Detta jämfört med omkring 35 procent i hushåll som inte har någon matavfallsinsamling. Regeringsbeslutet att ålägga kommunerna att tillhandahålla system för insamling av matavfall från hushåll senast 2021 (Regeringskansliet, 2019) är ett kraftfullt styrmedel som kommer att öka insamlingen av matavfall då det år 2018 var 82 % av kommunerna som erbjöd insamling av matavfall till hushållen (Avfall Sverige, 2019a)   
    • Minska rejektmängderna som uppstår vid förbehandlingen vid samrötningsanläggningar. Denna andel är idag cirka 24 procent av insamlade mängder matavfall. Det är viktigt att få en biogödsel med en så bra kvalitet och med så lite oönskade material som möjligt för att kunna återföra näringsämnen. Eftersom det idag inte finns någon teknik för att enbart ta bort oönskade material är det oundvikligt att matavfall hamnar i rejektet.  
    • Tidigare år har en ökad återföring av rötslam från kommunala avloppsreningsverk angetts som ett sätt att nå målet om återföring av näring. Idag är det omkring 72 procent av uppkomna mängder rötslam som avsätts på ett sådant sätt att det kan klassas som återföring av näringsämnen. Det finns dock en utredning som ska föreslå förbud mot spridning av avloppsslam på åkrar och krav på återvinning av fosfor (Regeringskansliet, 2019b). Resultatet av denna utredning och framtida krav på återföring av näringsämnen som ställs kommer medföra en stor påverkan på etappmålsuppföljningen, och troligen även på beräkningsmetod om det enbart är fosfor som kommer att återföras.
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Andersson, Tova
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stålhandske, Sandra
    SCB.
    Matavfall i Sverige: Uppkomst och behandling 20182020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Matavfall i Sverige är en sammanställning över det matavfall som uppkom i Sverige 2018. Rapporten beskriver matavfallet som uppkommer i olika sektorer och diskuterar fördelningen mellan onödigt och oundvikligt matavfall samt möjligheten att nå de mål som satts upp.

    Matavfall i Sverige 2018 ges ut av Naturvårdsverket. Den bygger på statistik för år 2018, framtagen för uppföljning av etappmålet för ökad resurshushållning i livsmedelskedjan.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Bengtsson, Roland
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Alger som fastnar på fisknät i Vänern, Mälaren och Hjälmaren2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Alger som fastnar på fisknät har under många år varit ett problem för yrkesfiskarna iVänern, Mälaren och Hjälmaren. Under hösten, vintern och våren får näten ibland entjock brun eller grön beläggning av kiselalger. Dessa problem har förmodligen funnitsså länge man fiskat med redskap. De äldsta kända noteringarna i Sverige handlar ombeläggningar på fisknät i Ringsjön 1887.På uppdrag av vattenvårdsförbunden i Vänern, Mälaren och Hjälmaren har problemenmed kiselalger studerats. Eftersom problemen uteblev hösten 1999 har inga provkunnat analyseras, och arbetet har framför allt gått ut på att genom telefonintervjuerförsöka ta reda på om algbeläggningarna ökat eller minskat under senare år. Speciellthar dagboksanteckningar över algproblemen efterfrågats. I Hjälmaren uppger trettonav de fjorton fiskare som har intervjuats att de inte tycker problemen blivit värre påsenare år. Detsamma svarade en klar majoritet i Mälaren, medan något mer än hälftenav de tillfrågade fiskarna i Vänern anser att problemen blivit värre.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Bergström, Jonas
    et al.
    SCB.
    Eklund, Veronica
    SCB.
    Gerner, Annika
    SCB.
    Szudy, Mikael
    SCB.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Preliminär skattning av utsläpp av växthusgaser 20122013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket har fått ett informellt uppdrag från regeringskansliet att rapportera grovt uppskattade utsläpp av växthusgaser för år 2012 den 15 april 2013.

    Med tanke på den tidigarelagda publiceringen av preliminära utsläppsskattningar 2012 levereras skattningarna med en något annan sektorsindelning än till ordinarie rapportering. Utsläppen redovisas i Gg CO2-ekvivalenter totalt samt per sektor enligt den modifierade sektorsindelningen. Metodiken baseras i huvudsak på SMED 20121. Förutsättningarna och metodvalet skiljer sig åt mellan olika sektorer. För utsläpp från energiproduktion och transporter samt i viss mån industriprocesser och avfallsförbränning har data avseende 2012 funnits tillgängliga och utnyttjats. Utsläpp från jordbruk och avfallshantering exklusive förbränning har skattats genom framskrivning av tidigare års utsläpp med linjär regression.

    Resultatet av beräkningarna blev att Sveriges totala utsläpp av växthusgaser 2012 uppgick till 58 260 Gg CO2-ekvivalenter exklusive utrikes transporter. Det innebär en minskning med 5 procent jämfört med 2011 års utsläpp enligt submission 2013. Totalt 76 procent av utsläppen har beräknats baserat på uppdaterade data avseende 2012. Resultatet är preliminärt och 2012 års utsläpp kommer i viss mån att revideras till ordinarie submission 2014

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Bignert, Anders
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Vasileiou, Maria
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Fång, Johan
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Dahlgren, Henrik
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Kylberg, Eva
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Staveley Öhlund, Jill
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Jones, Douglas
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Stenström, Malin
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Berger, Urs
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Alsberg, Tomas
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Kärsrud, Anne-Sofie
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sundbom, Marcus
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Holm, Karin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Eriksson, Ulla
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Egebäck, Anna-Lena
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Kaj, Lennart
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 20152015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The environmental toxicants examined in this report can be classified into five groups – heavy metals, chlorinated compounds, brominated flame retardants, polyaromatic hydrocarbons and perfluorinated compounds. Each of these contaminants have been examined from various sites for up to six different fish species, in blue mussels, and in guillemot eggs, for varying lengths of time. The following summary examines overall trends, spatial and temporal, for the five groups.

    Condition and Fat Content

    Condition and fat content in different species tended to follow the same pattern at the same sites, with a few exceptions. Most of the fish species generally displayed a decreasing trend in both condition and fat content at most sites examined. Exceptions to this were increases in condition factor seen in cod liver at Fladen, perch muscle at Kvädöfjärden, and for herring at Ängskärsklubb in spring. Also, an increase in fat content was seen during the most recent ten years for herring at Ängskärsklubb in spring. There were also some sites where no log linear trends were seen.

    Heavy Metals

    Due to a change in methods for metal analysis (not mercury) in 2004, values between 2003 and 2007 should be interpreted with care. From 2009 metals are analyzed at ACES, Stockholm University.

    Generally, higher mercury concentrations are found in the Bothnian Bay, but also from one station in the Northern parts of Baltic Proper, compared to other parts of the Swedish coastline. The time series show varying concentrations over the study period. The longer time series in guillemot egg and spring-caught herring from the southern Bothnian Sea and southern Baltic Proper show significant decreases of mercury. On the other hand, increasing concentrations are seen in e.g., cod muscle, but the concentrations are fairly low compared to measured concentrations in perch from fresh water and coastal sites. In most cases, the mercury concentrations are above the EQSbiota of 20 ng/g wet weight.

    Lead is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length), supposedly due to the elimination of lead in gasoline. The highest concentrations are seen in the southern part of the Baltic Sea. Elevated lead concentrations between 2003 and 2007 (e.g. Harufjärden) should be viewed with caution (see above regarding change in analysis methods). Lead concentrations are below the suggested target level at all stations.

    Cadmium concentrations show varying non-linear trends over the monitored period. It is worth noting that despite several measures taken to reduce discharges of cadmium, generally the most recent concentrations are similar to concentrations measured 30 years

    ago in the longer time series. Cadmium concentrations in herring and perch are all below the suggested target level of 160 μg/kg wet weight.

    The reported nickel concentrations show no consistent decreasing trends. Some series begin with two elevated values that exert a strong leverage effect on the regression line and may give a false impression of decreasing trends. Chromium generally shows decreasing concentrations, possibly explained by a shift in analytical method. The essential trace metals, copper and zinc, show no consistent trends during the monitored period.

    Generally higher concentrations of arsenic and silver are found along the west coast compared to other parts of the Sweadish coast line. However for silver a few stations in the Bothnian Sea and Bothnian Bay show comparable concentrations to the west coast stations.

    Chlorinated Compounds

    Generally, a decreasing concentrations were observed for all compounds (DDT’s, PCB’s, HCH’s, HCB) in all species examined, with a few exceptions, such as no change in TCDD-equivalents being seen in herring muscle (except at Änskärsklubb where very high concentrations at the beginning of the sampling period were seen and also at the west coast station Fladen). The longer time-series in guillemot also show a marked decrease in TCDD-equivalents from the start in the late 1960s until about 1985 from where no change occurred for many years, however, during the most recent ten years a decrease in the concentration is seen. Concentrations of DDE and CB-118 are for some species and sites still above their respective target levels.

    The chlorinated compounds generally show higher concentrations in the Bothnian Sea and/or Baltic Proper when compared to the Bothnian Bay and the Swedish west coast.

    Brominated Flame Retardants

    Elevated levels of HBCDD are seen in sites from the Baltic Proper, while the investigated PBDEs show higher concentrations in the Bothnian Bay. In addition, lower concentrations of all investigated PBDEs and HBCDD are seen on the Swedish west coast compared to the east coast. Temporally, significant increases in BDE-47, -99 and -100 have been seen in guillemot eggs since the late 1960s until the early 1990s, where concentrations then began to show decreases. Also, the concentration of HBCDD in guillemot eggs shows a decrease during the most recent ten years. For fish and blue mussels, BDE-47, -99, and -153 decreased at some sites and showed no trend at other sites. The concentration of HBCDD in fish and blue mussels showed inconsistent trends. The concentration of HBCDD is below the EQSbiota of 167 μg/kg wet weight for all fish species from all areas, while the concentration of BDE-47 alone is above the EQSbiota for sumPBDE of 0.0085 ng/g wet weight.

    PAHs

    Only blue mussels have been examined for spatial differences in PAH concentrations. Concentration of ΣPAH was found to be higher from Kvädöfjärden in the Baltic Proper compared to stations at the West coast, but individual PAHs showed varying spatial patterns. Over time, acenaphthalene was rarely found above the detection limit. Significant decreasing trends were observed for ΣPAH, chrysene, fluoranthene and pyrene at Fjällbacka; for naphthalene at Kvädöfjärden; and for pyrene at Fladen.

    All time series where concentrations of various PAHs were compared with the target value based on OSPAR Ecological Assessment Criteria, or EC Environmental Quality Standards were below the target value.

    PFASs

    PFHxS and PFOS show a similar spatial pattern, but PFOS concentrations were approximately 25 times higher than PFHxS levels. The distribution of PFOS is quite homogenous along the Swedish coast but with somewhat higher concentrations in the Baltic Proper. PFOS concentrations in guillemot eggs are about 100-200 times higher than in herring liver. An overall increasing concentration of PFOS in guillemot eggs has been observed throughout the whole time period, however, during the most recent ten years, a change of direction is detected. The longer herring time series from Harufjärden, Landsort, and Utlängan show increasing concentrations for PFOS and most carboxylates. For FOSA, on the other hand, decreasing concentrations are seen during the most recent ten years.

    Organotin compounds

    The majority of the analysed tinorganic compounds showed concentrations below LOQ. However TBT and DPhT showed concentrations above LOQ at all stations with highest reported concentrations in fish from Örefjärden in the northern part of Bothnian Sea.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Bjerkesjö, Peter
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Boberg, Nils
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hwargård, Louise
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nielsen, Tobias
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Romson, Åsa
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stenmarck, Åsa
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Styrmedel för minskad klimatpåverkan från plast2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Plast står för större delen av de fossila utsläppen från Sveriges avfallsförbränning, som idag ger stora utsläppav koldioxid. Om Sverige ska nå det långsiktiga klimatmålet; inga nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045, behöver förbränningen av fossil plast minska samtidigtsom materialåtervinningen av plast behöver öka.

    Naturvårdsverket har gett IVL Svenska Miljöinstitutet i uppdrag att analysera och ge förslag på utformning avmöjliga styrmedel som träffar problemet tidigt i plastensvärdekedja. I denna rapport analyseras klimatavgift, klimatskatt eller moms på fossilbaserade produkter, klimattullar på fossilbaserade plaster och plastprodukter samt avgift eller skatt på fossil plastråvara och plastprodukter. Rapporten innehåller en djupare analys av skatt på fossilplastråvara och plastprodukter.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Bjerkesjö, Peter
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Perjo, Liisa
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Mattsson, Eskil
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Steen, Linnea
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hanna André,
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Utvärdering av Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper (ÅGP)2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket utvärderat arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper (ÅGP) med fokus på hur ÅGPverksamheten fungerar när det gäller möjligheten att bidra till miljömålet ”Ett rikt växt- och djurliv”.Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper (ÅGP) är en bred verksamhet där Naturvårdsverket i dagsläget ansvarar för 132 terrestra program, som spänner över alla organismgrupper och många olika naturtyper. Utöver det har Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ansvar för 21 åtgärdsprogram och kunskapsuppbyggande program för akvatiska arter och naturtyper. Åtgärdsprogrammen genomförs till största del av länsstyrelserna som samverkar med andra verksamheter och aktörer så som markägare och regionala myndigheter i genomförandet av åtgärderna som specificerats i programmen. Utvärderingen består av en kartläggning av ÅGP-verksamheten samt djupintervjuer med länsstyrelser. Den utgår från tre huvudfrågeställningar:1. Relevans: Möter ÅGP-verksamheten identifierade behov i förhållande till miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? 2. Sammanhang: Hur fungerar ÅGP-verksamheten i relation till andra verktyg/åtgärder? 3. Effektivitet: Uppnår ÅGP-verksamheten mål och resultat på ett effektivt sätt? Resultaten visar att ÅGP-verksamheten svarar mot identifierade behov genom att vara ett avgränsat verktyg som fokuserar på aktiva åtgärder där de behövs som mest. Detta förstärks genom att programmen genomförs lokalt av länsstyrelserna i samverkan med andra lokala aktörer, vilket bidrar till att programmen är förankrade i lokalt identifierade behov. Tillgängliga ekonomiska resurser uppfattas dock som starkt otillräckliga för att kunna möta alla identifierade behov och för att kunna arbeta med alla åtgärdsprogram.ÅGP-verksamheten fungerar som ett bra komplement till andra verktyg och åtgärder i och med att den kan fokusera på de mest hotade arterna utanför skyddade områden där andra insatser saknas. Länsstyrelserna har i många fall lyckats med att hitta synergier internt mellan ÅGP-verksamheten och, framför allt, arbetet med områdesskydd och reservatsförvaltning. Samtidigt finns det styrmedel som uppfattas motverka ÅGP-verksamheten. Här nämns miljöersättningssystemet som styr markanvändning på ett sätt som är oförenlig med behoven för många av de mest hotade arterna. Dessutom finns ett antal styrmedel som enligt länsstyrelserna inte direkt motverkar ÅGP-verksamheten, men som skulle behöva revideras för att kunna användas för artbevarande.Mål för ÅGP-verksamheten finns uppsatta på programnivå och på miljömålsnivå. Mål för hela ÅGP-verksamhetens effekter saknas och därmed saknas även uppföljningar av ÅGP-verksamhetens samlade bidrag. Bristen på ekonomiska resurser och den efterföljande tidsbristen hos länsstyrelserna ses som hinder för måluppfyllelsen på programnivå. Tidsbristen bidrar även till att länsstyrelsernas arbete blir mer ”ad hoc” och att de har svårt att planera långsiktigt strategiskt eller exempelvis hitta synergier mellan program. 

    Organisationsformen där Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten administrerar, länsstyrelsen genomför och koordinerar samverkan lokalt och mellan länsstyrelserna, och SLU Artdatabanken erbjuder expertstöd uppfattas huvudsakligen som effektivt. Effektiviteten av ÅGP-verksamheten är starkt beroende av länsstyrelsernas framgång i att engagera andra aktörer i arbetet med programmen men även där försvåras arbetet av bristen på ekonomiska resurser. För effektiviteten är även kunskapsutbyte och lärande mellan länsstyrelserna centralt. En struktur där varje program har en nationell koordinator finns på plats, men rollen för de nationella koordinatorerna uppfattas av vissa som otydlig, och det finns en stor variation i nivån av kunskapsutbyte och lärande mellan de olika programmen.Utifrån utvärderingens resultat har följande rekommendationer tagits fram:

    • Överväg att sätta upp mål för ÅGP-verksamheten som helhet och utveckla uppföljningen av verksamhetens samlade bidrag. För att uppnå detta behöver även rapporteringen från länsstyrelserna utvecklas och harmoniseras av Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten
    • Tydliggör Havs- och Vattenmyndighetens uppdrag inom akvatiska åtgärdsprogram. I nuläget saknar Havs- och Vattenmyndigheten ett tydligt uppdrag att arbeta med åtgärdsprogrammen då detta inte specificeras i myndighetens regleringsbrev.
    • Utred potentialen och konsekvenserna av eventuella ytterligare prioriteringar. På grund av de begränsade ekonomiska resurserna kan länsstyrelserna inte arbeta med alla program som är relevanta i deras län. Trots att Naturvårdsverket har gjort tidigare försök till prioriteringar uppfattas det svårt att kunna prioritera ner program. Därför föreslår vi en utredning för att bedöma vad en hårdare prioritering mellan arterna skulle få för konsekvenser för de hotade arterna och naturtyperna. Länsstyrelserna ska involveras i utredningen som sedan kan användas som underlag för fortsatta diskussioner om prioriteringar.
    • Tydliggör och vidareutveckla länsstyrelsernas nationella koordinering av program för att den samlade effektiviteten inte blir lidande på grund av begränsat lärande och utbyte mellan länsstyrelserna.
    • Integrera bevarande av hotade arter och naturtyper i andra politikområden och andra sektorsmyndigheters arbete. Resultaten visar att andra myndigheter samverkar i varierande grad med ÅGP-verksamheten och att vissa styrmedel motverkar ÅGP:s syfte. Vi rekommenderar även en fördjupad utredning om vilka styrmedel och policyer som motverkar eller inte stödjer ÅGP-verksamhetens syfte, och om vilka ändringar som kan göras.
    • Undersök möjligheten att stärka kopplingen mellan svenska och europeiska forskningsprojekt och ÅGP-verksamheten. Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten har begränsade möjligheter att utlysa forskningsfinansiering och därför behövs samarbete med svenska forskningsfinansiärer.
    • Förstärk ÅGP-verksamheten med ytterligare resurser. Vi har i utvärderingen konstaterat att de resurser som finns till att arbeta med ÅGP inte står i proportion till dels de behov som finns utifrån att nå miljömålet Ett rikt växtoch djurliv och dels de åtgärder som pekas ut i åtgärdsprogrammen. En rekommendation från utvärderingen är att regeringen förstärker resurstilldelningen för arbetet med hotade arter och naturtyper som del av en förstärkt satsning på arbetet med biologisk mångfald. 
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Boberg, Nils
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Mawdsley, Ingrid
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    George, Marie
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Romson, Åsa
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Tomas
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Development of Combined Nomenclature codes within plastics area2021Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In order to be able to classify products and materials that you want to map or affect using policy instruments, they need to be clearly defined. The Combined Nomenclature (CN) is used by companies in all EU Member States to declare products for import and export. The CN code has an eight-digit level of detail and is based on the Harmonized System (HS) which is designed by the World Customs Organization (WCO) and used to describe trade statistics in several countries within and outside Europe.

    The purpose of this project was to create a desired structure, where the mapping of plastic products becomes as simple and clear as possible and then identify which CN codes need to be improved to give authorities and other actors a better opportunity to continuously map plastic flows and see changes over time. Lastly, the project would produce suggested changes and include these with relevant Nordic and European parties before submitting them to the HS-Committee in order to enable better mapping of plastic products in Sweden and the EU. The process of changing CN codes has been documented in a separate memorandum to preserve knowledge and experience for future proposed changes.

    The project resulted in six types of suggested changes that affect Flexible Intermediate Bulk Container (FIBC), insulation, seals, moldings, and roofing sheets for building and construction, tubes, pipes, and hoses for various usages, products made of expanded polystyrene (EPS) and extruded polystyrene foam (XPS), equipment for sports, physical exercise, and leisure, and lastly Single-Use plastics. The changes have been developed together with Statistics Sweden, the Swedish Customs and the Swedish Environmental Protection Agency and are designed to distinguish products made of plastic prioritized by the project. The proposals are ready to be sent to the HS Committee for deliberation.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Bolinius, Dämien Johann
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ryberg, Tomas
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bilaga: Plast och SFÄ i samhället: Excelfil med alla tabeller och figurer2023Data set
    Download full text (xlsx)
    dataset
  • 20.
    Bolinius, Dämien Johann
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ryberg, Tomas
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Plast och särskilt farliga ämnen i samhället: Fallstudie av vissa varor inom vägfordonssektorn2023Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this project was to produce fact-based data for how the content of substances of very high concern in plastic in passenger cars affects opportunities to increase material recycling and the opportunities to reach Sweden's climate goals by 2045. A rough estimate has been produced of the proportion of car plastic waste that arises during the period 2022-2050, and which will likely not be mechanically recyclable due to the presence of substances of very high concern. The estimate varies greatly between scenarios and therefore comes with large uncertainties.

    The biggest challenge in this study was to map the presence of substances of very high concern in different types of car plastic. Passenger cars are unique as articles, in that all cars can be easily identified and that they are already registered in a system where they can be tracked from initial registration to dismantling. This offers many opportunities to improve the traceability of waste from cars that contain substances of very high concern. What is missing today, however, is the connection between the car model and its content of substances of very high concern. For about 75% of all cars included in the study (those produced after 2006), more data can likely be retrieved about the presence of substances of very high concern in the car from databases such as IMDS database, but that information is not publicly available. If the ELV directive is revised, there is a possibility of introducing a more useful connection between the car model and the content of particularly dangerous substances.

    The method used in the project has the potential to be used for making estimates for other types of goods.This is, however, provided that information on the presence of substances of very high concern is available, which is generally not the case today. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Boström, Curt-Åke
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Flodström, Eje
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Cooper, David
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Emissionsfaktorer för stationär förbränning2004Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Brandt, Maja
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Ejhed, Helene
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Klassificering av påverkan av näringsämnen på rapporterings- och havsområden: Underlag inför Ramdirektivsrapporteringen 2005 Slutrapport januari 20052005Report (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Brandt, Maja
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Ejhed, Heléne
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Klassificering av påverkan av näringsämnenpå rapporterings- och havsområden: Underlag inför Ramdirektivsrapporteringen 2005Slutrapport januari 20052005Report (Other academic)
  • 24.
    Brandt, Maja
    et al.
    SMHI .
    Ejhed, Heléne
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Rapp, Lars
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Näringsbelastning på Östersjön ochVästerhavet 2006: Underlag till Sveriges PLC5-redovisning till HELCOM2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    HELCOM redovisade 2004 sin fjärde stora sammanställningav belastningen av övergödande ämnen och metaller på Östersjön – PLC4. Den avsåg situationen år 2000.Nu planeras den femte sammanställningen - PLC5 - med bidrag från alla länder kring Östersjön. I denna rapport redovisas Sveriges utsläpp till vattenav kväve och fosfor samt belastningen på havet år 2006. Den är ett av underlagen till PLC5, men också en del avuppföljningen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Resultaten kommer också att användas för vattenförvaltningeninom ramen för EU:s ramdirektiv för vatten. Rapporten är byggd på ett stort dataunderlag ommarkanvändning, jordbruk, utsläpp från reningsverkoch industrier, enskilda avlopp, atmosfäriskt nedfall, dagvatten och naturligt bakgrundsläckage i ca 13 000 delavrinningsområden i Sverige. Modellberäkningar haranvänts för läckage från jordbruk och för retention isjöar och vattendrag. Resultaten redovisas på havsbassängnivå.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Brandt, Maja
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Rapp, Lars
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED räknat om kväve- och fosforbelastningen för år 2000 med PLC5-metodik och flödesnormaliserad för åren 1985-2004.  Avsikten är att få belastningsberäkningar för åren 1995, 2000 och 2006 framtagna med samma metodik och flödesnormaliserade för samma period så att de blir så jämförbara som möjligt. Jordbruksarealerna är dock inte helt jämförbara. 1995 års jordbruksarealer baseras på statistik på församlingsnivå, medan de år 2000 och 2006 (egentligen förhållandena år 1999 respektive år 2005 för jordbruksmarken) bygger på block- och IAKS-databaserna från Jordbruksverket. En gårdsstödsreform 2005 med utökat stöd för vall och träda innebar dessutom en till synes ökning av jordbruksmark mellan år 2000 och 2006. Skillnaden i jordbruksarea är 9 % i snitt för hela Sverige. I 2000 års beräkning var denna area troligen klassad som öppen mark. I denna rapport redovisas källfördelad belastning för år 2000, men även som jämförelse källfördelad belastning för år 2006. Hyggesareal och belastning från hygge finns inte medtagen på grund av svårigheten att få fram jämförbara arealer för åren 1995, 2000 och 2006. Punktutsläpp från den finska delen av Torneälven finns likaså inte med, vilket skiljer den från redovisningen i PLC5-rapporten för år 2006 (Brandt m.fl., 2008). För de antropogena källfördelningarna redovisas även 1995 år resultat hämtat från Ejhed och Olshammar (2007). Enligt denna sammanställning har de antropogena nettobelastningarna till haven söder om Ålands hav (Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak) minskat med 12 700 ton kväve mellan 1995 och 2006, vilket motsvarar en minskning med 23 % och med 150 ton fosfor, vilket motsvarar en minskning med 13 % räknat från år 1995. Motsvarande siffror mellan 2000 och 2006 är en minskning om 3 700 ton kväve (8 %), medan det för fosfor inte är någon nämnvärd skillnad mellan åren. Förändringar i jordbruksarealerna påverkar jämförelsen mellan jordbruksbelastningarna de olika åren. Om jordbruksbelastningen räknas om till antropogen nettobelastning per jordbruksarea för respektive år har den minskat med i snitt 16 % för kväve och 6 % för fosfor för hela Sverige mellan år 2000 och 2006.

    På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED räknat om kväve- och fosforbelastningen

    för år 2000 med PLC5-metodik och flödesnormaliserad för åren 1985-2004.

    Avsikten är att få belastningsberäkningar för åren 1995, 2000 och 2006 framtagna

    med samma metodik och flödesnormaliserade för samma period så att de blir så

    jämförbara som möjligt.

    Jordbruksarealerna är dock inte helt jämförbara. 1995 års jordbruksarealer baseras

    på statistik på församlingsnivå, medan de år 2000 och 2006 (egentligen förhållandena

    år 1999 respektive år 2005 för jordbruksmarken) bygger på block- och

    IAKS-databaserna från Jordbruksverket. En gårdsstödsreform 2005 med utökat

    stöd för vall och träda innebar dessutom en till synes ökning av jordbruksmark

    mellan år 2000 och 2006. Skillnaden i jordbruksarea är 9 % i snitt för hela Sverige.

    I 2000 års beräkning var denna area troligen klassad som öppen mark.

    I denna rapport redovisas källfördelad belastning för år 2000, men även som

    jämförelse källfördelad belastning för år 2006. Hyggesareal och belastning från

    hygge finns inte medtagen på grund av svårigheten att få fram jämförbara arealer

    för åren 1995, 2000 och 2006. Punktutsläpp från den finska delen av Torneälven

    finns likaså inte med, vilket skiljer den från redovisningen i PLC5-rapporten för år

    2006 (Brandt m.fl., 2008). För de antropogena källfördelningarna redovisas även

    1995 år resultat hämtat från Ejhed och Olshammar (2007).

    Enligt denna sammanställning har de antropogena nettobelastningarna till haven

    söder om Ålands hav (Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak)

    minskat med 12 700 ton kväve mellan 1995 och 2006, vilket motsvarar en minskning

    med 23 % och med 150 ton fosfor, vilket motsvarar en minskning med 13 %

    räknat från år 1995. Motsvarande siffror mellan 2000 och 2006 är en minskning om

    3 700 ton kväve (8 %), medan det för fosfor inte är någon nämnvärd skillnad mellan

    åren.

    Förändringar i jordbruksarealerna påverkar jämförelsen mellan jordbruksbelastningarna

    de olika åren. Om jordbruksbelastningen räknas om till antropogen

    nettobelastning per jordbruksarea för respektive år har den minskat med i snitt 16

    % för kväve och 6 % för fosfor för hela Sverige mellan år 2000 och 2006.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Brandt, Maja
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Rapp, Lars
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5-metodik2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED räknat om kväve- och fosforbelastningen för år 2000 med PLC5-metodik och flödesnormaliserad för åren 1985-2004. Avsikten är att få belastningsberäkningar för åren 1995, 2000 och 2006 framtagna med samma metodik och flödesnormaliserade för samma period så att de blir så jämförbara som möjligt. Jordbruksarealerna är dock inte helt jämförbara. 1995 års jordbruksarealer baseras på statistik på församlingsnivå, medan de år 2000 och 2006 (egentligen förhållandena år 1999 respektive år 2005 för jordbruksmarken) bygger på block- och IAKS-databaserna från Jordbruksverket. En gårdsstödsreform 2005 med utökat stöd för vall och träda innebar dessutom en till synes ökning av jordbruksmark mellan år 2000 och 2006. Skillnaden i jordbruksarea är 9 % i snitt för hela Sverige. I 2000 års beräkning var denna area troligen klassad som öppen mark. I denna rapport redovisas källfördelad belastning för år 2000, men även som jämförelse källfördelad belastning för år 2006. Hyggesareal och belastning från hygge finns inte medtagen på grund av svårigheten att få fram jämförbara arealer för åren 1995, 2000 och 2006. Punktutsläpp från den finska delen av Torneälven finns likaså inte med, vilket skiljer den från redovisningen i PLC5-rapporten för år 2006 (Brandt m.fl., 2008). För de antropogena källfördelningarna redovisas även 1995 år resultat hämtat från Ejhed och Olshammar (2007). Enligt denna sammanställning har de antropogena nettobelastningarna till haven söder om Ålands hav (Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak) minskat med 12 700 ton kväve mellan 1995 och 2006, vilket motsvarar en minskning med 23 % och med 150 ton fosfor, vilket motsvarar en minskning med 13 % räknat från år 1995. Motsvarande siffror mellan 2000 och 2006 är en minskning om 3 700 ton kväve (8 %), medan det för fosfor inte är någon nämnvärd skillnad mellan åren. Förändringar i jordbruksarealerna påverkar jämförelsen mellan jordbruksbelastningarna de olika åren. Om jordbruksbelastningen räknas om till antropogen nettobelastning per jordbruksarea för respektive år har den minskat med i snitt 16 % för kväve och 6 % för fosfor för hela Sverige mellan år 2000 och 2006.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Brodl, Ludvik
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Andersson, Stefan
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Leung, Wing
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Lindén, Jenny
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Villamor, Gabriella
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Justesen, Marcus
    SCB.
    Mapping and socioeconomic analysis of transportation noise in Sweden, 20182020Report (Other academic)
    Abstract [en]

    SMED is short for Swedish Environmental Emissions Data, which is a collaboration between IVL Swedish Environmental Research Institute, SCB Statistics Sweden, SLU Swedish University of Agricultural Sciences, and SMHI Swedish Meteorological and Hydrological Institute. 

    This study has examined noise exposure on a national scale for Sweden by calculating road and rail noise for the entire country. Calculations have been made according to the Nordic Prediction Method for both road and rail. For aviation noise, data is extracted directly from Swedavias yearly noise report with addition of military flights.

    Because of the large scale of noise mapping, several simplifications have been made in both data and calculations. For validation, the national noise mapping has been compared to noise data reported to EU via the Environmental Noise Directive (END), indicating a ratio of 0.4-1.5 compared to END data for road in intervals between 52.5 and >72.5 dBa and 1-1.8 for rail for the intervals between 49 and >69 dBA.

    Since 1998, the Environmental Protection Agency has produced national noise analysis, similar to this one for the years; 1992 (Wittmark, 1992), 1995 (Wittmark, 1997), 2000 (Ingemansson Technology AB , 2002), 2006 (WSP Akustik, 2009), 2011 (SWECO, 2014). 

    Even though the task and method for these previous reports were similar, there are many differences. Therefor a trend analysis is not feasible.

    There are many aspects that could improve accuracy for future national mapping such as including definition of hard and soft ground effect due to different ground types, estimation of exposure point height using building geometries. Most likely the most important change is to include buildings and noise barriers effects on noise.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Brodl, Ludvik
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Andersson, Stefan
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Leung, Wing
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Lindén, Jenny
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Villamor, Gabriella
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Justesen, Marcus
    Statistiska Centralbyrån, SCB.
    Mapping and socioeconomic analysis of transportation noise in Sweden, 20182020Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This study has examined noise exposure on a national scale for Sweden by calculating road and rail noise for the entire country. Calculations have been made according to the Nordic Prediction Method for both road and rail. For aviation noise, data is extracted directly from Swedavias yearly noise report with addition of military flights.

    Because of the large scale of noise mapping, several simplifications have been made in both data and calculations. For validation, the national noise mapping has been compared to noise data reported to EU via the Environmental Noise Directive (END), indicating a ratio of 0.4-1.5 compared to END data for road in intervals between 52.5 and >72.5 dBa and 1-1.8 for rail for the intervals between 49 and >69 dBA.

    The results from the calculated population noise exposure in Sweden 2018 and costs is concluded in the report.

    Since 1998, the Environmental Protection Agency has produced national noise analysis, similar to this one for the years; 1992 (Wittmark, 1992), 1995 (Wittmark, 1997), 2000 (Ingemansson Technology AB , 2002), 2006 (WSP Akustik, 2009), 2011 (SWECO, 2014). Even though the task and method for these previous reports were similar, there are many differences. Therefor a trend analysis is not feasible.

    There are many aspects that could improve accuracy for future national mapping such as including definition of hard and soft ground effect due to different ground types, estimation of exposure point height using building geometries. Most likely the most important change is to include buildings and noise barriers effects on noise.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Brodl, Ludvik
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Arvelius, Johan
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Windmark, Fredrik
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Verbova, Marina
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Andersson, Stefan
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Ortiz, Carina
    Statistiska Centralbyrån, SCB.
    Svanström, Stefan
    Statistiska Centralbyrån, SCB.
    Gerner, Annika
    Statistiska Centralbyrån, SCB.
    Yaramenka, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2020)2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. SMED har sedan rapporteringsåret 2001 ansvaret att på uppdrag av Naturvårdsverket ta fram allt dataunderlag och tillhörande dokumentation för dessa rapporteringar. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå.

    Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2018, rapporterade i submission 2020. Emissionerna presenteras i 55 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och fjärrvärme, Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, Industri (energi och processer), Transporter, Arbetsmaskiner, Produktanvändning (inkl. lösningsmedel), Jordbruk, Avfall (inkl. avlopp) samt Utrikes transporter. De ämnen som ingår ges nedan.

    Växthusgaser: CO2 (fossilt ursprung), CH4, N2O, HFC, PFC, SF6

    Metaller:  Pb, Cd, Hg, As, Cr, Cu, Ni, Se, Zn

    Partiklar:  PM2.5, PM10, TSP (Partiklar total), BC (sot)

    Övriga luftföroreningar: NOx, SOX, NH3, NMVOC, CO, dioxin, benso(a)pyren, PAH-4, HCB, PCB

    För huvudsektorn Utrikes transporter fördelas eller redovisas inga växthusgaser geografiskt. 

    Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”top-down”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå.

    Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå). Resultaten från den geografiska fördelningen lagras i årsvisa emissionsdatabaser i SMHIs tekniska system för luftvårdsarbete; Airviro. Ur Airviro exporteras emissionerna till Excel-tabeller på läns- och kommunnivå. Emissionerna presenteras även på karta, samt i diagram. Publicering av resultaten sker via www.rus.lst.se. En presentation riktad mot allmänheten ges även på http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/.

    Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata. Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen. Kvalitetsklassningen kan ge vägledning om de osäkerheter som finns på huvudsektornivå (en kvalitetsbeskrivning finns även i avsnitten i detta dokument för varje ingående undersektor). Genom retroaktiva omräkningar säkerställs att metodförändringar inte orsakar trendbrott. I vissa fall har dock tillgängliga grunddata (t.ex. statistik) förändrats, vilket kan leda till icke-reella trendbrott.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Brorström Lundén, Eva
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Remberger, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kaj, Lennart
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Palm Cousins, Anna
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Andersson, Hanna
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Results from the national screening programme 20082010Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Brorström-Lundén, Eva
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lundin, Lisa
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Dioxins in atmospheric deposition: comparison of samplers2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Persistent organic pollutants (POPs) such as polychlorinated dibenzo-p-dioxins and polychlorinated dibenzofurans (PCDDs /PCDFs) have great potential for atmospheric long-range transport and deposition. The atmosphere is an important pathway for these contaminants to both aquatic and terrestrial environments. The Swedish national monitoring program for organic contaminants in air and precipitation includes, except PCDD/PCDFs, a large number of different substances/group of substances which differ in chemical and physical properties which not only affect their behaviour in the atmosphere and the deposition process but also the requirements on sampling methods used. This leads to great demands on the type of deposition sampler to be used in a monitoring program where the aim is to monitor several different organic substances and compromises are necessary when choosing sampler type.

    The overall aim of this study is to compare two different types of deposition samplers for sampling of PCDDs/PCDFs. These two samplers, the IVL-sampler and the MONAS sampler, have quite different sampling characteristics. In addition, brominated dioxins/furans were included in the measurements in order to get an idea of their occurrence in deposition at the Swedish west coast.

    The sampling program lasted for one year with 4 sampling periods with a sampling duration of 3 months. This gives results showing seasonal variation and the opportunity to estimate the annual deposition.

    The overall results from this study show that:

    • Differences in measured deposition fluxes were found between the two samplers with a variation in magnitude between different sampling occasions. A greater amount of dioxins/furans in deposition was measured with the MONAS sampler at three out of the four periods.

    • The annual dioxin/furan deposition was about 25 % higher with the MONAS sampler compared to the IVL sampler, when LOD (limit of detection) was replaced with zero for all non-detected congeners in the sum of the congeners.

    •The results from the sampling comparison for the two samplers gave a difference of 25%on annual basis which should be assessed in relation to the given analytical uncertainty which was +/-29% for all samples.

    The results found here are in agreement with other comparison studies when deposition samplers with different sampling characteristics were used (Brorström-Lundén, 1995). From this and other studies we can conclude that sampling of dioxins/furans as well as for other POPs gives different deposition fluxes when using samplers with different sampling characteristics. The collection efficiency differs not only among e.g. different congeners but also between sampling occasions which differ in ambient conditions such as amounts of precipitation, ambient air temperature and atmospheric particle concentrations. The choice of the type of deposition sampler to be used must therefore depend on the purpose of the measurements and the results should be discussed in relation to the sampling methods.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Brorström-Lundén, Eva
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Palm Cousins, Anna
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Skårman, Tina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Collin, Marie
    SCB.
    Långsiktig plan för programområdet Farliga Ämnen2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report presents a proposal for a long-term strategy for supply of data in the field of emis-sions of hazardous substances. The strategy aims to be a supporting document both for the Swedish Environmental Protection Agency (EPA) and for the work of the Swedish Environ-mental Emissions Data (SMED). The strategy has continuously been discussed with EPA during the working process.

    The work has been preformed in two steps:

    1. Inventory of the data needed.

    2. Formulation of the long-term strategy.

    The inventory of data needed have in consultation with EPA been limited to include the interna-tional agreements of PRTR/E-PRTR, CLRTAP, HELCOM, OSPAR, and Water Framework Directive 2000/60/EC

    1. The national need of data where discussed both in terms of official obli-gations and from a strategic perspective.

    1

    For all the hazardous substances included in the PRTR/E-PRTR, the emission data demand to water and air has been presented. By dividing the filed of hazardous substances in to different emission categories we believe that the work with other sources of emissions than end-of-pipe sources can be clarified. Based on the demand of data from different actors division into four emission categories are suggested in the document:

    1. Reporting companies, excluding emissions due to unintentional formation of pollutants

    2. Non-reporting companies, excluding emissions due to unintentional formation of pol-lutants

    3. emissions due to unintentional formation of pollutants

    4. Diffuse sources of emissions

    This document identifies several areas in need of development. Above all, knowledge about emissions due to diffuse sources is almost lacking. In order to improve this the long-term strat-egy suggests a step-by-step methodology including identification of substances, mechanism for distribution of emissions, quantification of diffuse emission and diffuse emissions in relation to end-of-pipe sources. In this project, an overall survey of the spreading mechanisms of 65 of totally 91 chemicals that are included in the PRTR/E-PRTR was performed as a first step to determine what substances that may be emitted due to diffuse uses.

    This document also includes discussions about short and long-term needs for development and proposals for future work in the field of emissions of hazardous substances.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Brorström-Lundén, Eva
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kaj, Lennart
    Lilja, Karl
    Remberger, Mikael
    Results from the SwedishNational ScreeningProgramme 2007Subreport 2:Octadecyl 3-(3,5-di-tert-butyl-4-hydroxyphenyl)propionate2007Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Brorström-Lundén, Eva
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, Svenska Miljöinstitutet, IVL.
    Svenson, Anders
    Executive, Forskningsinstitut, Svenska Miljöinstitutet, IVL.
    Viktor, Tomas
    Executive, Forskningsinstitut, Svenska Miljöinstitutet, IVL.
    Woldegiorgis, Andreas
    Executive, Forskningsinstitut, Svenska Miljöinstitutet, IVL.
    Remberger, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, Svenska Miljöinstitutet, IVL.
    Kaj, Lennart
    Executive, Forskningsinstitut, Svenska Miljöinstitutet, IVL.
    Dye, Christian
    Bjerke, Arve
    Schlabach, Martin
    Measurements of Sucralose in the Swedish Screening Program 2007: PART I; Sucralose in surface waters and STP samples2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en screening av sötningsmedlet sukralos. Sukralos är en disackarid, som modifierats i tre positioner med klor. Ämnet är ca 600 gånger sötare än sackaros och används efter tillstånd i USA och Europaunionen, m.fl. länder som tillsats i livsmedel. Ämnet är lättlösligt i vatten och vid intag utsöndras minst 95 % i oförändrad form. Ingen ackumulering i organismen är känd och nedbrytning eller omvandling har endast påvisats i vattenmiljö under inverkan av mikroorganismer. Tre primära klorinnehållande omvandlingspordukter har påvisats. De studier i djurförsök som legat till grund för tillståndsgivningen har visat mycket små effekter. Det huvudsakliga syftet med denna översiktliga kartläggning var att bestämma koncentrationer av sukralos i några olika matriser i miljön, framförallt för att belysa viktiga transportvägar i vattenmiljön i Sverige. Totalt bestämdes sukralos i 57 prover. Studien visar att; • Sucralose detekteras i vattenrecipienter i Sverige som tar emot utgående vatten ifrån reningsverk. • Inkommande vatten till svenska avloppsreningsverk (2 ARV) innehåller 3 500-7 900 ng sukralos/l. • Reningsgraden m a p. sukralos är låg i reningsverk, maximalt uppmättes 10 % reningsgrad i de parade prover som analyserats (inkommande/utgående). • Sukralos detekterades i alla de 29 utgående reningsverksvattenproverna ifrån 25 olika reningsverk i landet; 1 800-10 800 ng/l, median 4 900 ng/l. • Det sker ingen ackumulation av sukralos i slam. Denna rapport utgör den första delen av en fördjupad screening av sukralos i den svenska miljön. I en fortsättande, kommande rapport kommer resultat ifrån undersökningar av sukralosupptag i akvatiska biotaprover att redovisas.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Brunet, Jörg
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Cousins, Sara
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Hansen, Karin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Per-Ola, Hedwall
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Jessica, Lindgren
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Små lövskogars betydelse i jordbrukslandskapet2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I svenska jordbrukslandskap finns en varierande mängd restbiotoper medmer eller mindre naturlig vegetation, som små våtmarker, gräsmarker ellerlövskogar.För att kunna utveckla fungerande ekologiska nätverk, grön infrastruktur,i våra jordbrukslandskap behöver vi förstå funktionen av och samspeletmellan småbiotoper bättre. Vi behöver veta om olika arter kan användaisolerade restbiotoper som spridningsöar (stepping stones) eller om vi behöverskapa sammanhängande nätverk av livsmiljöer. Inom detta projekt har vistuderat kärlväxtfloran, med fokus på fältskiktet, och flera grupper av denmarklevande faunan i små lövskogar i fyra svenska jordbrukslandskap medvarierande naturförhållanden, Skabersjö och Västerstad i Skåne, samt Selaönoch Tobo i Sörmland. Vi har särskilt fokuserat på hur markanvändningshistoriaoch fragmenteringen av livsmiljöer har påverkat mångfalden avkärlväxteroch jordlöpare.Kärlväxter bygger upp skogsmiljöers vegetation och skapar därmed flertaletlivsmiljöer för andra organismgrupper. Bland jordlöparna finns både växtätareoch rovdjur och gruppen spelar en viktig roll i skogens näringskedja.Båda grupperna innehåller även arter med varierande spridningsförmågaochär därför lämpliga för undersökningar av effekter av livsmiljöers fragmentering.Få studier har jämfört dynamiken av dessa två artrika och funktionellt viktigagrupper i samma undersökningsområden. Sådana jämförande studier avväxter och djur är emellertid viktiga om man ska kunna bedöma effekternaav bevarande- och restaureringsåtgärder i fragmenterade landskap.Våra resultat visar följande:• Småskogars markhistorik och markförhållanden varierar mellan olikajordbrukslandskap i södra Sverige. I områden med sedimentberggrund,till exempel i Skåne, är jordarna ofta djupa, fuktigare och därmed merproduktiva. Skogarna här blir snabbt täta och förutsättningar för typiskaskogsarter är goda. I områden på urberg, till exempel i Sörmland, liggersmåskogarna ofta på åkerholmar och nära hällmarker. Jordarna är oftagrunda, torra och mindre bördiga. Här kan hävd- och ljusberoende arterleva kvar länge även utan tamdjursbete och skogarna förblir halvöppna.• Markens bördighet i lövskogarna är högst i Skabersjö, följt av Västerstad,Selaön och Tobo. Längs denna gradient minskar markens kol/kvävekvotoch mängden växttillgänglig fosfor, vilket resulterar i en mer näringsgynnadvegetation i Skåne. Skillnader i markens bördighet påverkaräven den förnalevande lägre markfaunan. Våra resultat visar till exempelatt både mängden förnaätande (detritivora) djur (gråsuggor, tusenfotingar,vissa jordlöpare) och rovdjur (vissa jordlöpare, spindlar, lockespindlar)ökar med markens bördighet.• En fungerande grön infrastruktur för växter och djur behöver inte nödvändigtvisbestå av ett nätverk av sammanhängande livsmiljöer utan ettsystem av spridningsöar kan också vara effektivt för att skogslevandearter ska kunna förflytta sig genom landskapet och kolonisera nya livsmiljöer,som till exempel lövskogsplanteringar på tidigare åkermark.• Små (0,5–2 hektar) isolerade skogsområden med skoglig kontinuitet kanhysa en stor mångfald av specialiserade skogsarter även lång tid efter attområdena har blivit isolerade. De är ofta de enda återstående öarna mednaturlig vegetation i ett intensivt brukat landskap, och det är av stor viktatt deras naturvärden bevaras.• Nyetablerad isolerad lövskog som är helt omgiven av öppen mark koloniserasav typiska skogsarter av både kärlväxter och jordlöpare. Dennaprocess går dock betydligt snabbare för kärlväxter om den nya skogenplanteras direkt intill äldre skogsmark, medan närheten till äldre skoginte är lika viktig för jordlöparna. Våra resultat tyder på att många arterav skogslevande jordlöpare, inklusive sådana som saknar flygförmåga,har en oväntat bra förmåga att förflytta sig relativt stora sträckor genomöppna marker för att nå isolerade skogsområden.• Nyetablerad lövskog på åkermark är värdefull för kalkgynnade skogsartersom historiskt sett har förlorat en stor del av sin ursprungliga livsmiljötill jordbruket. I denna grupp ingår rödlistade arter såsom desmeknopp,skogsveronika och strävlosta som alla koloniserar åkermarksplanteringar.• Den tidigare markanvändningen och skogarnas täthet har stor betydelseför vilka arter som idag finns i små lövskogar i jordbrukslandskapet. Meröppna småskogar med ett större ljusinsläpp och tidigare betade småskogarkan hysa en blandning av skogsarter och hävdberoende typiska gräsmarksarter,medan tätare skogar med längre skogskontinuitet kännetecknas avtypiska skogsarter.• Småskogar i jordbrukslandskapet är känsliga för olika typer av störningarsom snabbt kan spoliera deras naturvärden. Exempel från våra landskapär kalavverkning, nedskräpning, granplantering, tamdjursbete i områdensom inte lämpar sig för bete, eller utebliven hävd i områden med en värdefullgräsmarksflora.Vi drar följande slutsatser för hur små lövskogar i jordbrukslandskap kan bidratill en fungerande grön infrastruktur för skogslevande arter:• Små lövskogar med lång kontinuitet och en flora och fauna med typiskaskogsarter bör ges högre prioritet i natur- och landskapsvården. Markägaremed litet skogsinnehav som domineras av små lövskogar bör få regelbundenrådgivning om dessa skogars naturvärden och bevarande. I deflesta fall kan småskogar brukas för virkesproduktion med generell ellerförstärkt naturvårdshänsyn utan att befintliga naturvärden äventyras.I andra fall kan upprättande av naturvårdsavtal eller biotopskydd varaangeläget, särskilt om naturvärden är knutna till gamla ädellövträd.Generellt bör naturvårdande myndigheter rikta mer fokus på lämpligförvaltning av jordbrukslandskapets små lövskogar. Det är viktigt attjordbrukare får upp ögonen för sina småskogars naturvärden, till exempelgenom kostnadsfri rådgivning.• Om småskogar sköts på ett lämpligt sätt kan utdöenderisken för typiskaskogsarter minskas betydligt. Ett försiktigt virkesuttag har förmodligeninga negativa effekter utan kan snarare vitalisera små populationer avlundväxter i småskogar och öka mångfalden av träd och buskar. En stordel av lundfloran består av långlivade arter med utlöpare och/eller underjordiskaövervintringsorgan som både kan överleva länge i små beståndoch expandera lokalt när tillfälle ges.• Vissa öppna småskogar har en historia som betesmark där naturvärdenaidag delvis är knutna till en hävdberoende flora och insektsfauna. Fördessa bör det avgöras från fall till fall om områdena kan restaureras ochingå i en större betesmark, eller om utvecklingen till en mer sluten skogsmiljöska få fortsätta.• Genom att etablera nya småskogar på jordbruksmark kan man skapaspridningsöar som kan koloniseras av typiska skogsarter och därmedförbättra förutsättningar att gamla småskogar kan behålla livskraftigapopulationer av dessa arter. Många av de mer kortlivade lundväxternahar å andra sidan en bra spridningsförmåga då fröna sprids över störreavstånd, och genom öppna marker, med hjälp av däggdjur, fåglar och vind.• Vi föreslår att man vid nyetablering av lövskog i jordbrukslandskap hellreplanterar fler skogar med en storlek mellan 1–5 hektar än att satsa påfärre och större skogar. Dessa skogar bör etableras nära äldre artrik skogmen även utspritt i det öppna jordbrukslandskapet.• Resultaten från vår tidsserie av ekplanteringar på åkermark visar tydligtatt dessa efter 60–80 år kan ha utvecklat en flora och jordlöparfaunasom till stor del liknar den i ekskog på gammal skogsmark.• Våra resultat tyder på att etablering av ek- eller aspbestånd som röjs ochgallras regelbundet är bäst för biologisk mångfald då sådana bestånderbjuder optimala ljusförhållanden för etablering av lundfloran. Beståndenär tillräckligt ljusa för att lundväxter kan etablera sig och bygga upp sinabestånd, medan de är för mörka för att störningsgynnade arter som halloneller brännässla ska kunna konkurrera i längden. Ek- eller aspbestånderbjuder även bättre förutsättningar för spontan etablering av andraträd- och buskarter än till exempel täta bokplanteringar eller alltför ljusabjörkplanteringar med tät och högväxt undervegetation som hindraretableringav både ved- och lundväxter.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Brunet, Jörg
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Hedwall, Per-Ola
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Cousins, Sara
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Lindgren, Jessica
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Hansen, Karin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskap2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vi har studerat hur markanvändningshistoria och fragmenteringen av livsmiljöer har påverkat mångfalden av kärlväxter och jordlöpare i små lövskogar i fyra svenska jordbrukslandskap med varierande naturförhållanden.

    Resultat

    1) Ett system av stepping stones kan vara effektivt för att skogslevande arter kan förflytta sig genom landskapet och kolonisera nya livsmiljöer.

    2) Små isolerade skogsområden med skoglig kontinuitet (0.5-1 ha) kan hysa en stor mångfald av specialiserade arter lång tid efter att områdena har blivit isolerade.

    3) Nyetablerad lövskog koloniseras av många typiska skogsarter. Närheten till äldre skog är viktigare för skogsväxter än för jordlöpare.

    4) Nyetablerad lövskog på åkermark är en livsmiljö för kalkgynnade skogsarter som har förlorat en stor del av sin ursprungliga livsmiljö till jordbruket.

    5) Den tidigare markanvändningen och skogarnas täthet har stor betydelse för vilka naturvårdsintressanta arter som idag finns i små lövskogar i jordbrukslandskapet.

    6) Småskogars naturvärden är känsliga för störningar som t ex kalavverkning, skräpdumpning, barrskogsplantering och olämpligt tamdjursbete.

    Slutsatser

    1) Små lövskogar med habitatkontinuitet och en flora och fauna av typiska skogsarter bör ges högre prioritet i natur- och landskapsvård.

    2) Om småskogar sköts på ett lämpligt sätt kan utdöenderisken för typiska skogsarter minskas betydligt.

    3) För ljusöppna småskogar med en hävdberoende restflora och -fauna kan återupptagen beteshävd vara lämplig.

    4) Nya småskogar kan vara stepping stones som koloniseras av typiska skogsarter och därmed förbättrar förutsättningar för gamla småskogar att behålla sina skogsarter.

    5) Plantera hellre fler små skogar (1-4 ha) än färre och större. Dessa skogar bör både etableras nära intill äldre artrik skog men även fördelat i det öppna jordbrukslandskapet.

    6) Etablering av ek- eller aspbestånd skapar de bästa ljus- och markförhållanden för utvecklingen av en artrik lundflora, jämfört med andra lövträdslag.

    Download full text (pdf)
    Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskap.pdf
  • 37.
    Brännström, Sara
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Rosengren, Hanna
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Wrange, Anna-Lisa
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Microplastic Emissions from Paint2023Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Swedish Environmental Emissions Data (SMED) is a collaboration between IVL Swedish Environmental Research Institute, SCB Statistics Sweden, the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI).

    Recent attention has been focused on the potential environmental and health impacts of microplastics, but there is still significant knowledge missing regarding these impacts. The Swedish Environmental Protection Agency has is responsible for the national plastics coordination, in which one aim is to develop new knowledge in relation to important sources of microplastic emissions. Within the scope of this work, SMED has been assigned to review the role of paints as a source of microplastics and suggest feasible indicators to monitor annual release from paints.

    This report aims to compile existing knowledge of various paint and coating systems and their contribution to microplastic emissions. Sectors responsible for the highest emissions have been identified to facilitate prioritization of actions to lower microplastic emissions from paints. Additionally, this report proposes a key indicator for tracking annual national levels of microplastic emissions from paints.

    The report concludes that the sectors with the greatest risk for microplastic emissions from paint include architecture, antifouling and hull coatings, coatings used in general industry, and the automotive industry. In Sweden, data on the volume of architectural paints and antifouling/marine coatings placed on the market can be readily obtained from the Swedish product registry. However, information regarding paint usage in general industry and the automotive sector is limited because coatings are often applied overseas prior to import into Sweden and many of the products coated in Sweden are exported abroad.

    This project has developed a simplified method to calculate annual microplastic emissions from paint in Sweden including emissions from architectural and marine sectors. Emission factors for different parts of a paint’s lifecycle were included and a range of solid contents based on a set of commercially available paints were used to provide a worst case, best case, and average case. By using this method, release of microplastics from architectural paint was estimated at 209 to 3 700 tons per year and release from antifouling and hull coatings at 30 to 308 tons per year in Sweden.

    Comparing these numbers to estimated quantities of microplastic emissions from other sources, coatings are a substantial source of microplastics.

    Wear from road traffic is regarded as the largest source of microplastics in Sweden, accounting for about 7 674 tonnes per year. It has been estimated that the amount of synthetic fibres released from textiles is between 8 to 956 tons annually and that microplastic emissions from industrial plastic pellet production is between 12 to 235 tons annually (Magnusson et al., 2016).

    Since coatings typically need to meet various technical requirements to protect the underlying substrate from corrosion and wear, efforts to reduce microplastic releases from paint and coatings might incur higher costs and obstacles than efforts to address other microplastic sources such as littering.

    For future monitoring of microplastic emission from paint in Sweden, the project recommends the amounts of architectural and boat paints including antifouling coatings placed on the Swedish market annually (expressed in kg of dry weight) as indicators. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Carlsson, Annica
    et al.
    SCB.
    Hemström, Kristian
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Edborg, Per
    SCB.
    Stenmarck, Åsa
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sörme, Louise
    SCB.
    Kartläggning av mängder och flöden av textilavfall2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The knowledge about flows of textiles in Sweden is limited. The objective of this project has therefore been to calculate the net inflow of textiles to Sweden and follow the flows of textile waste from different actors in the country. Suggestions on indictors in order to observe flows of recycled textiles have also been part of the study. The project has been limited to textiles in the form of clothing and home textiles.

    It is possible to calculate the net inflow of clothing and home textiles in tonnes by combining statistics on imports, exports and domestic production of textile goods. In 2008 the net inflow of clothing and home textiles to Sweden was 131 800 tonnes or just below 15 kg / capita. In order to see changes over time, the net inflows for the period 2000-2009 was also estimated. However, only account for as imports - exports. This approximation was considered possible since the domestic production of clothing and home textiles is little in Sweden. Over the entire period, net inflows of clothing and home textiles, in tonnes have increased by nearly 40%.

    According to the Business Register, Statistics Sweden, there are about 4600 com-panies and 8000 employees in the textile and clothing industries in Sweden. The sector is divided into three subsectors according to Swedish Standard Industrial Classification (SIC). More than 80% of companies in the sector do not have any employees, i.e. it is in most cases one-person businesses.

    For accounting the amount of textile waste and the share of recycled textile from households, data from two waste streams were collected: textiles that are thrown into a bag and container waste and textiles donated to charities. Based on sorting analysis approximately 8 kg textiles per person and year are to be found in waste s from households. About 3 kg textiles per person and per year is given to charities.

    The life time of clothing and home of textiles can diverge widely for the same type of garment. But also differ largely among users of the same type garment. Due to the large uncertainties in applying life times the assumption that the amount of textile waste per year is equal to the net inflow for the same year were used in the calculations. Hence, in order to continue to monitoring flows of clothing and home textiles, we suggest the following indicators.

    • Collected amount of clothing and home and textiles of the used volume of apparel and home textiles.

    • Reused amount of clothing and home textile / the used volume of clothing and textiles

    • Share of clothing and home textiles in the domestic waste per consumed clothing and home textiles

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Cato, Ingemar
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Föroreningar och miljökvalitet i biota längs Bohuskusten 1992–2001− förändringar, belastning och samband2001Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Investigations of environmentally harmful substances carried out on biota between 1992 and 2001 havebeen evaluated from areas along the Bohus Coast bordering the Skagerrak Sea on behalf of the Bohus CoastWater Conservation Association. Biological samples were collected five years apart at static sites. The biotainvestigated were blue mussel (Mytilus edulis), bladder wrack (Fucus vesiculosus), eel-pout (Zoarces viviparus)and cod (Gadus morhua); at two stations crab (Cancer pagurus) were also sampled. The different media wereanalysed for 11 metals, DBT, TBT, 16 PAHs, methylnaphtalenes, 7 PCBs, non-ortho-PCBs, 7 PBDEs, DecaBDE, HCB, lindan, toxaphene and PCCDs/PCDFs. The evaluations were conducted to record dispersion ofchemicals, changes over time, existing concentration relationships between various investigated media andenvironmental quality according to the Swedish criteria for coast and sea.The results show that a number of elements and compounds are dispersed along the Swedish Bohus Coast,but that the concentrations of the different elements and compounds vary between different media and sites.Metals, PCBs and PBDEs were found in all media at all sites, while in general only a few PAHs seemed to beaccumulated in biota., Toxaphene, TBT (not in bladder wrack), HCB, lindane and PCCDs/PCDFs were alsofound at all sites in those media analysed for these substances. The environmental quality (EQ) with respectto metals in biota along the coast varied from sites with good to sites with very bad conditions. The figuresevidently showed an excess of harmful substances in the urbanized/industrialized areas for all studied mediacategories. The Kosterfjord area is in this respect least strained. The relationship between the concentrationof the compounds in two different media was tested. Out of the 192 selected tests, relationships with P>95%were found in one third of the cases.The trend analyses showed that the major trends are concordant between different media in the biologicalmatrix studied, and with more than 90% probability they generally show decreasing average metal concentrations between 1992/93 and 2001. The only exceptions are tin (Sn) which increased during the period, as wasthe case of tributhyltin (TBT) and PCB in blue mussel and in the latter case also in eel-pout. In cod liver theaverage PCB concentrations have decreased. In summary, the conditions regarding environmentally harmfulsubstances in biota, with a few exceptions, improved along the Bohus Coast during the 1990s.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Cooper, David
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Flodström, Eje
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Tomas
    Statistics Sweden.
    Jernström, Mats
    Statistics Sweden.
    Emission factors, fuel consumtion and emission estimates for Sweden´s fishing fleet 1990-20042005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Fuel consumption for the Swedish fishing fleet 1990-2004 has been estimated using statistics from the Swedish National Board of Fisheries on installed engine power. An additional estimation method was also described. Data on installed power was available for the years 1995-2004, and estimates 1990-1994 have been calculated by extrapolation. Thermal values and emission factors are based on a study conducted by SMED on behalf of the Swedish EPA in 2004. In order to fit the national fuel sales statistics, the diesel oil consumption was adjusted according to the national allocation model for international reporting. The adjusted fuel consumption accounted for about 68 700 – 93 900 m3, corresponding to about 187 – 256 ktons CO2.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Cooper, David
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Tomas
    Statistics Sweden.
    Methodology for calculating emissions from ships: 1. Update of emission factors2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    SMED (Swedish Methodology for Environmental Data, a collaboration between the Swedish Environmental Research Institute, Statistics Sweden and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute) has derived emission factors for ships (> 100 Gross Register Tonnage) to be applied in Sweden’s international reporting duties. The basis for this type of reporting is that only emissions derived from Swedish sold marine fuels are accounted for.

    The study has focused on 28 different air pollutants, where the emission factors have been proposed as a function of engine and fuel type. For year 2002, the factors cover three operational modes (“at sea”, “manoeuvring” and “in port”) and thereby take into account main engine and auxiliary engine emissions. A set of “at sea “ emission factors has also been prepared from 1990 up to 2001 to allow an update of the marine emission time series.

    In order to obtain representative and up-to-date emission factors for this application, “in-house” emission data and also published literature emission factor databases have been assessed. Thus emission factors were derived from a database consisting of exhaust measurements from ca. 62 ships involving ca.180 marine engines. The emission factors have been weighted to account for the proportion of the fleet using exhaust gas cleaning measures, age factors for fuel consumption and increased use of low-sulphur fuels.

    Since the number of measurement data available for the different pollutant emission factors varies considerably, an attempt has been made to classify the factors after estimated uncertainty.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Cooper, David
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Tomas
    Statistics Sweden.
    Methodology for calculating emissions from ships: 2. Emission factors for 2004 reporting2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    As part of an on-going project to improve the quality of Swedish marine emission reporting, SMED (Swedish Methodology for Environmental Data, a collaboration between the Swedish Environmental Research Institute, Statistics Sweden and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute) has derived emission factors for ships (> 100 Gross Register Tonnage). The basis for this type of reporting is that only emissions derived from Swedish sold marine fuels are accounted for. This work presents the agglomerated emissions factors to suit available activity data (i.e. Swedish marine fuel sales) enabling total emissions for the period 1990 – 2002 to be calculated.

    When tentatively comparing the new emission totals with those reported earlier (using older emission factor data), a striking difference is that SO2 emissions have been previously underestimated (ca. 5 times too small for International sea traffic). The new HC and CO emissions are however approximately half of those calculated earlier. For NOx, the older estimates agree reasonably well with the new estimates.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Cooper, David
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Tomas
    Methodology for calculating emissions from ships: 2. Emission factors for 2004 reporting: On behalf of the Swedish Environmental Protection Agency2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    As part of an on-going project to improve the quality of Swedish marine emission reporting, SMED (Swedish Methodology for Environmental Data, a collaboration between the Swedish Environmental Research Institute, Statistics Sweden and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute) has derived emission factors for ships (> 100 Gross Register Tonnage). The basis for this type of reporting is that only emissions derived from Swedish sold marine fuels are accounted for. This work presents the agglomerated emissions factors to suit available activity data (i.e. Swedish marine fuel sales) enabling total emissions for the period 1990 – 2002 to be calculated.

    When tentatively comparing the new emission totals with those reported earlier (using older emission factor data), a striking difference is that SO2 emissions have been previously underestimated (ca. 5 times too small for International sea traffic). The new HC and CO emissions are however approximately half of those calculated earlier. For NOx, the older estimates agree reasonably well with the new estimates.

  • 44.
    Cooper, David
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Tomas
    Methodology for calculating emissionsfrom ships: 1. Update of emissionfactors: Assignment for Swedish Environmental Protection Agency2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    SMED (Swedish Methodology for Environmental Data, a collaboration between the Swedish Environmental Research Institute, Statistics Sweden and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute) has derived emission factors for ships (> 100 Gross Register Tonnage) to be applied in Sweden’s international reporting duties. The basis for this type of reporting is that only emissions derived from Swedish sold marine fuels are accounted for.

    The study has focused on 28 different air pollutants, where the emission factors have been proposed as a function of engine and fuel type. For year 2002, the factors cover three operational modes (“at sea”, “manoeuvring” and “in port”) and thereby take into account main engine and auxiliary engine emissions. A set of “at sea “ emission factors has also been prepared from 1990 up to 2001 to allow an update of the marine emission time series.

    In order to obtain representative and up-to-date emission factors for this application, “in-house” emission data and also published literature emission factor databases have been assessed. Thus emission factors were derived from a database consisting of exhaust measurements from ca. 62 ships involving ca.180 marine engines. The emission factors have been weighted to account for the proportion of the fleet using exhaust gas cleaning measures, age factors for fuel consumption and increased use of low-sulphur fuels.

    Since the number of measurement data available for the different pollutant emission factors varies considerably, an attempt has been made to classify the factors after estimated uncertainty.

  • 45.
    Cousins, Sara
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Lindgren,, Jessica
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Brown, Ian
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Kimberley, Adam
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Plue, Jan
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Landskapsindikatorer för biologisk mångfald: Inga betesdjur, ingen mångfald2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med detta projekt är att identifiera landskapsindikatorer genom att integrera tillgänglig statistik och geodata tillsammans med ekologiskteori för att identifiera hur förlust av gräsmarker och småhabitat i jordbrukslandskap påverkar mångfald av gräsmarksväxter nationellt. I projektet har vi använt historiska dataunderlag; statistik, kartor, och satellitbilder tillsammans med geografisk analys och vegetationsinventeringar. 48 jordbrukslandskap valdes ut i fyra olika biogeografiska regioner; Norrbotten, Gävleborg, Södermanland och Skåne. Studieandskapen var cirkelrunda med en diameter på 2 km och valdes ut baserat på tillgången av bra historiskt kartmaterial från 1800-talets andra hälft.

    De historiska kartorna rektifierades och digitaliserades i ett geografiskt informationssystem varefter markanvändningen tolkades med fokus på gräsmark och åker. Som ett mått på den biologiska mångfalden kopplat till gräsmarkshabitat inventerades kärlväxter i 20 stycken slumpmässigt utlagda 1m2 rutor i små resthabitat av gräsmarkskaraktär (framförallt åkerholmar, vägkanter, skogsbryn) och 10 stycken 1m2rutor slumpmässigt utlagda i en centralt belägen betesmark (om en sådan fanns) inom varje jordbrukslandskap. Ett annat mått på biologisk mångfald är genetisk variation. Den genetiska variationen hos gräsmarksspecialisten liten blåklocka (Campanula rotundifolia) analyserades genom att blad samlades in från 25 olika populationer, utspridda i varje jordbrukslandskap. Växternas mångfald och den genetiska mångfalden hos liten blåklocka inventerades inom en 1 km bred cirkel i mitten av varje studielandskap.

    Resultaten blev följande:

    Det lämpligaste historiska dataunderlaget att använda vid landskapsanalyser beror till stor del på vilken rumslig noggrannhet och upplösning av analys som efterfrågas. Jordbruksstatistiken anges årligen över socknen men socknarna varierar stort i storlek och det kan vara svårt att fånga förändringar som påverkar gräsmarker i stora socknarmed stor andel skog. Historiska kartor har en hög rumslig upplösning men endast ett fåtal platser har ett äldre kartmaterial. Det äldre kartmaterialet täcker oftast ett relativt litet område då utmarkerna sällan karterades. Historiska data bör tolkas med en förståelseför den begränsade informationen som kan extraheras från underlaget. Det är önskvärt att fler historiska kartor digitaliseras i geografiska informationssystemför att underlätta vidare analys. Den ekonomiska kartan kan vara ett bra tillskott för att analysera förändring över tid men det måste ske med förbehåll då kartmaterialet är av olika ålder i olika delar av landet och svårigheten att med säkerhet separera bergi dagen, kalhygge och gräsmark. Historiska satellitbilder fungerar dåligt då det är svårt att få både molnfria och snöfria bilder över alla regioner under vegetationsperioden och att det inte går att använda samma träningsytor över hela landet i en analys. Metoden att använda maskininlärning och Sentinel-2 L2A för att övervaka naturbetesmarker verkar mycket lovande kan vidareutvecklas. För 150 år sedan fanns det i snitt 42 % gräsmark (öppen/halvöppen mark, ej åker) inom de 48 jordbrukslandskapen. Idag finns det 2 % av den ursprungliga gräsmarken kvar i Norrbotten och Gävleborg, 6% i Skåne och 10% i Södermanland. Många jordbrukslandskap har ingen gräsmark kvar alls, trots att alla 48 jordbrukslandskap fortfarande är jordbrukslandskap. Resultatet visar att andelen naturbetesmarker minskat betydligt mer än vad som visats i tidigare studier.

    Den avgörande faktorn för dagens artrikedom av växter i jordbrukslandskapet är att det finns betesmarker i landskapet. Naturbetesmarker med lång kontinuerlig hävd är viktiga, och ju större betesmark desto bättre. Småhabitat av tidigare gräsmark hade en relativt låg andel arter, jämfört med tidigare studier. Vägrenar i de nordligare regionerna är breda, på grund av snöröjning, och kan ha en relativt hög andel gräsmarksspecialister. I jordbrukslandskap med få eller inga betesmarker spelar småhabitat en stor roll för många gräsmarksspecialister men småhabitaten kan dock inte kompenseraför betade gräsmarker, speciellt inte naturbetesmarker. Analys av gräsmarksspecialisten liten blåklocka visade att dess populationsstorlek spelar stor roll för den genetiska diversiteten. Ju större population i landskapet desto högre genetisk variation. Populationsstorlek var högre med ökad andel betesmark, naturbetesmark och variation i jordbrukslandskapet på nationell nivå. På regional nivå blir resultaten inte lika tydliga. Bristen på betesmark i många av jordbrukslandskapen försvårar statistiskt robusta analyser. Flera av de 48 jordbrukslandskap som ingick i analysen har tidigare haft naturbetesmarker, enligt GIS-skiktet tillhörande TUVA-databasen, men var ohävdade och övergivna sedan flera år tillbaka vid tidpunkten för våra växtinventeringar. För att kunna göra landskapsanalyser och övervaka gräsmarkernas situation är det viktigt att både databasen och dess nedladdningsbara GIS-filer hålls uppdaterade. Resultaten visar på vikten att inkludera vardagslandskap och landskap från flera av Sveriges olika regioner. Fokus på de flesta tidigare landskapsekologiska studierbaseras på jordbrukslandskap med en relativt hög andel biologisk viktiga habitat och från södra Sverige. Genom att analysera landskapsförändringar från ett stort antal jordbrukslandskap från flera biogeografiska regioner i Sverige ger denna studie en högre generalitet och pekar ännu tydligare på vikten att öka insatserna för att bevara och restaurera gräsmarker nationellt innan dess biologiska värden går förlorade.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Dahlbom, Maja
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nellström, Maja
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Andersson, Malin
    Statistiska Centralbyrån, SCB.
    Carlén, Simon
    Statistiska Centralbyrån, SCB.
    Förslag på metod för insamling av data för återanvändbara förpackningar: Uppföljning av etappmålet Återanvändning av förpackningar2023Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Swedish Government has adopted a target for Reuse of packaging. This target declares that the reusable proportion of all packaging put on the Swedish market for the first time must increase by at least 20 percent from the year 2022 to the year 2026 and by at least 30 percent from the year 2022 to the year 2030. On behalf of the Swedish Environmental Protection Agency, SMED has developed a proposal for how to monitor this target. SMED has also evaluated existing and possible methods for data collection regarding reusable packaging. The evaluation resulted in a proposal that the Swedish Environmental Protection Agency’s e-service should be used for future data collection for reusable packaging. In addition, SMED has listed challenges with the proposed method (the e-service) together with suggestions for possible solutions to these challenges as well as suggestions for how the proposed method can be improved. The improvement proposals include, amongst other things, that a list of concepts should be included in the e-service and that more information should be gathered from the data collection.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Uppdatering och förbättring av beräknade partikel-emissioner till luft i Sverige: Delrapport/Lägesrapport – NFR 1 A 3 b, Road transportation2007Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Danielsson, Helena
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Tomas
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kindbom, Karin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Förstudie F-gaser: Identifiering av delar i den svenska beräkningsmodellen där förbättringspotential finns2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The project aims to find possible ways to improve the Swedish model for calculating the national emissions of F-gases. By comparing the Swedish reporting with that of other comparable countries, parts of Sweden's reporting have been identified as particularly important to review, verify or adjust. This is particularly true for the breakdown of emissions of F-gases from commercial, industrial and stationary refrigeration, which today is reported consolidated. It is also important to review the leakage factors for these codes. Also for refrigerated transport and mobile air the leak factors should be reviewed and verified and eventually adjusted, mobile air conditioning specifically for the more recent years.

    Quantities of F-gases in imported products should be investigated further, in a first step to get an idea of the order of magnitude. This includes F-gases in imported road vehicles, construction machinery, trains and boats.

    Finally, there is reason to examine how large amounts of SF6 used as a tracer gas, as electrical insulating gas for sterilization with electron radiation of medical supplies and occurring in drugs. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Danielsson, Helena
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nyström, Anna-Karin
    SCB.
    Fortsättning av riktad kvalitetskontrollstudie av utsläpp från industrin i Sveriges internationella rapportering: 2C5 –Övrig metallindustri inklusive gjuterier: Utsläpp rapporterade till UNFCCC, EU Monitoring Mechanism, CLRTAP och NEC2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In this study, emissions of CO2, CH4, N2O, NOX, CO, NMVOC, NH3, particles, metals, dioxins and PAH:s from a sample of the industries included in Sweden's international reporting to the EU Monitoring Mechanism, the EU NEC Directive, the UNFCCC and CLRTAP have been studied. The aim was to examine if the reported emissions are accurate and to investigate if the reporting is complete. In the study, emissions from facilities associated to NFR / CRF 2C5 - Other metal industries including foundry industry, are included.

    Data reported by Sweden for this subsector have been compared with data from other sources (environmental reports), and any differences have been noted. In cases where deficiencies were found in the internationally reported inventory data, suggestions on improvements have been made which will increase the quality in coming submissions, if implemented.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Danielsson, Helena
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metaller i mossa 20102011Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 of 417
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf