Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123456 1 - 50 av 286
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abadir Guirgis, Georg
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Lärarperspektiv på riskutbildningen för motorcyklister2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Over the last decade it has become increasingly popular to ride a motorcycle in Sweden. A mandatory risk education for competence A and A1 was introduced from the 1st of November 2009. Since the education is new, few evaluations have been conducted so far.

    This study evaluates the risk education for motorcyclists based on the perspective of driving instructors. The goal was to compile the instructors' comments and experiences with respect to the new risk training. An additional objective was to examine the driving instructors' perceived effects of the education on their students' driving behavior. Six semi-structured interviews with driving instructors and an observational study of the education at various driving schools were conducted. In addition, a participant observation study was performed during a further education of 15 driving instructors. The results show that the instructors experience a great need for the new risk training and that the implementation of the training itself has been good. Students have been referring to the risk training, which according to the instructors indicate that the students have embraced the essence of the training. As a result, the students drive more carefully now and think twice in certain situations according to the instructors. This was considered a desirable result.

  • 2.
    Abadir Guirgis, Georg
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Simulatorbaserad utbildning i ERTMS: utvärdering av utbildning och träning för lokförare i VTI:s tågsimulator2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta notat presenterar en studie för att utvärdera VTI:s tågsimulator för träning och utbildning i ERTMS (European Rail Traffic Management System) för lokförare. Resultaten visar att både lärare och elever är mycket positiva till den simulatorbaserade träningen och mycket tyder på att teori och simulatorträning som varvas ger bäst resultat. På sikt ska de större järnvägsstråken i Sverige utrustas med ERTMS. Detta kommer kräva stora utbildningsinsatser för Sveriges cirka 3 500 lokförare. Det är orealistiskt att dessa ska utbildas på riktiga spår och det finns ett behov av en mer realistisk ERTMS-simulator än den ERSA-simulator som Trafikverket erbjuder idag. Studiens syfte var därför att utvärdera VTI:s tågsimulator, dels jämfört med European Rail Software Applications (ERSA) simulatorn, dels för att studera två olika sätt att kombinera teoretisk utbildning med praktisk träning i simulator. Tre olika grupper jämfördes: Teoretisk utbildning i ERTMS kombinerat med träning i ERSA-simulator (grupp 0), teoretisk utbildning i ERTMS som avslutades med träning i VTI-simulatorn (grupp 1) och teoretisk utbildning i ERTMS som till viss del varvades med träning i VTI-simulatorn (grupp 2). Grupp 1 och 2 fick avsluta utbildningen med ett teoretiskt prov och ett praktiskt körprov i simulator. Grupp 0 endast fick göra det teoretiska provet.

  • 3.
    Abadir Guirgis, Georg
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Lidström, Mats
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Lokförarutbildning i Sverige: simulatoranvändning och ERTMS2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta notat ger en översiktlig bild av den obligatoriska grundutbildningen till lokförare i Sverige och belyser i vilken mån simulatorbaserad träning förekommer inom utbildningen. Rapporten visar vilka möjligheter och begränsningar som finns med att öka användningen av simulatorer i lokförarutbildningen, samt beskriver de viktigaste styrdokumenten för lokföraryrket och lokförarutbildningen. Vidare presenteras Transportstyrelsens utbildningsplan för förarbevis och de aktörer som bedriver grundutbildning, fortbildning och examination. Trafikverkets E-Learning för ERTMS, ERSA-simulatorn samt operatörsspecifika ERTMS-utbildningar vid SJ och Green Cargo beskrivs. Forskarna har dessutom undersökt svenska tågoperatörers och utbildares nuvarande användning och framtida behov av simulatorer för grund- och fortbildning av lokförare. Exempel från andra domäner där simulatorer används i utbildningssammanhang lyfts också fram i rapporten.

  • 4.
    Adell, Emeli
    et al.
    Trivector Traffic.
    Nilsson, Annika
    Trivector Traffic.
    Kircher, Katja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Cyclists' use of mobile IT in Sweden: usage and self-reported behavioural compensation2014Ingår i: 3rd International Cycling Safety Conference (ICSC2014), 18-19 November, Gothenburg, Sweden: proceedings, Gothenburg, Sweden, 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The increasing use of mobile phones while cycling has raised safety concerns. In this paper two studies of mobile phone use by cyclists are presented.

    The first study was designed to characterize mobile phone use by cyclists in Sweden, while the second studied how mobile phone use affected cyclist behaviour and compensation strategies. Mobile phone use was observed in about 20 percent of all urban bicycle trips. The usage varied with cyclist age with the highest usage among young cyclists. Of those using phones, 90% of the cyclists observed used head-phones.

    In parallel, standardized, interviews 15% of cyclists under 15 years old stated that they always used mobile phones while cycling. Listening to music in headphones was the most fre-quent self-reported activity. To converse using hand-held phones was also rather common, and was the only mobile phone usage reported by women above 50 years old.

    In the second study twenty-two young cyclists (age 16-25 years) completed a route in real traffic five times while listening to music, receiving and making calls, receiving and sending text messages, searching for information on the internet and while cycling normally without using the phone. The route and the types of tasks were controlled, but the cyclists could choose rather freely when, where and how to carry out the tasks. When the cyclist returned to the starting point, a short interview was conducted. During the interviews cyclists reported their experiences and the compensation strategies they used while cycling.

  • 5.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Andersson, Jan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Börjesson, Emma
    Scania.
    Johansson, Hanna
    Scania.
    Johnsson, Johanna
    Scania.
    Detecting sleepiness by Optalert: final report2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Many crashes with heavy vehicle can be attributed to driver sleepiness or driving impairment due to sleepiness, and it is important to find methods to predict those situations and counteract this problem. The Optalert fatigue management system claims to be able to detect sleepiness. The aims of this study are to (a) evaluate if Optalert can detect sleepiness equally well as other sleepiness indicators and (b) if the data patterns obtained by Optalert correlates with these other sleepiness indicators. Twelve sleep deprived truck drivers drove for about 90 minutes in an advanced moving base truck simulator. The experimental setup, including the sleep deprivation, was designed so that the drivers should become increasingly sleepier during the trial and the intention was that they should fall asleep during the experiment.

    Four different indicators of sleepiness or driving impairment due to sleepiness were used to monitor the state of the drivers; the Karolinska Sleepiness Scale (KSS), the variability in lateral position (SDLP), the blink duration and the Optalert system. The results show that all four sleepiness indicators increased with time on task. An analysis of variance revealed that the changes were significant for KSS, blink duration and the Optalert system, and a correlation analysis showed that Optalert correlated significantly with blink duration and SDLP. However, even though these correlations were significant, they were all rather low with a maximum correlation coefficient of 0.24.

    In conclusion, the Optalert system is promising and the sleepiness rating provided by the system works at least equally well as the other three sleepiness indicators. There are some practical limitations to the system; there is no reliable threshold which can be used to determine when a driver is getting too sleepy to drive (this is also the case for other available sleepiness indicators), the driver needs to be attached to the vehicle via the spectacle frames and a wire, and the quality of the eye movement recordings often deteriorated when the driver started driving the truck. Moreover, during the experiment the technical reliability was sometimes low.

  • 6.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Bolling, Anne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Eriksson, Olle
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Andersson, Anders
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Validating speed and road surface realism in VTI driving simulator III2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Nya simulatormodeller för vibrationer, ljud och grafik har utvecklats och implementerats i VTI:S fordonssimulator III. Syftet med denna studie är att validera simulatorn med avseende på hastighet och återgivandet av olika vägyteparametrar. Tjugofyra försökspersoner deltog i studien. De fick köra en och samma rutt i såväl simulator III som på verklig väg. Tre vägavsnitt med olika kvalitet på vägytan, från mycket slät till ganska ojämn, ingick i försöket. Såväl den objektiva förarparametern hastighet som olika subjektiva parametrar avseende förarens uppfattning om vägytans egenskaper (jämnhet, tysthet, komfort) jämfördes. Ett vägavsnitt med skiftande hastighetsgränser var av speciellt intresse. Ingen signifikant skillnad kunde noteras mellan körning i simulator och på verklig väg vare sig avseende hastighet (på avsitt med konstant hastighetsgräns) eller gradering av jämnhet och tysthet. För sträckan med skiftande hastighetsgränser fanns dock en signifikant skillnad mellan hastigheten i bil jämfört med hastigheten i simulator, trots liknande hastighetsprofiler. Såväl accelerationerna som retardationerna var snabbare i simulatorn. Vägkomforten graderades högre i bil än i simulator, men i båda fallen var tendensen den att slätare vägar gav högre värdering av komforten. Dessa resultat indikerar absolut validitet för graderingen av jämnhet och tysthet och för det objektiva måttet hastighet, medan relativ validitet indikerades för såväl hastighet vid skylt för hastighetsändring som för gradering av komfort.

  • 7.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Dukic, Tania
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Comparison of eye tracking systems with one and three cameras2011Ingår i: ACM International Conference Proceeding Series, 2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    When using eye movements to determine the state of a car driver it is important that the eye tracker is robust, unobtrusive, inexpensive and fully automatic. The objectives of this study are to compare the performance of a one-camera system with a three-camera system and to investigate if the accuracy and availability of the one-camera system is sufficient to monitor driver state. Data from 53 subjects were evaluated and the results indicate that there is not much difference between a single-camera system and a multi-camera system as long as the driver is looking straight ahead. However, with more peripheral gaze directions, the larger coverage that is provided by the additional cameras works in favour of the multi-camera system. © ACM 2010.

  • 8.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Dukic, Tania
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Ivarsson, Erik
    SmartEye.
    Kircher, Albert
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Rydbeck, Bosse
    SmartEye.
    Viström, Matias
    Saab Automobile.
    Performance of a one-camera and a three-camera system2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Driving and operating a vehicle is to a great extent a visual task. In driver behaviour studies it is therefore important to be able to measure where the driver is looking. Today this can be done unobtrusively and remotely in real-time with camera based eye tracking. The most common remote eye tracking systems use multiple cameras in order to give satisfactory results. However, promising results using only one camera has recently emerged on the market. The main objective of this study is to compare eye tracking systems with one and three cameras, respectively, during various measurement conditions.

    A total of 53 participants were enrolled in the study. Data from the two eye trackers were acquired and analysed in terms of availability, accuracy and precision. The results indicate that both availability and accuracy are affected by many different factors. The most important factors are the number of cameras that is used and the angular distance from straight ahead. In the central region (straight ahead) both one-camera and three-camera systems have a high degree of accuracy and availability, but with increasing distance from the central region, the results deteriorate. This effect falls harder upon the one-camera system. Interestingly, there were no significant effects when wearing glasses in either availability or accuracy. There was however an interaction effect between distance and glasses.

    Advantages with a one-camera system are that it is cheaper, easier to operate and easier to install in a vehicle. A multi-camera system will, on the other hand, provide higher availability and accuracy for areas that are far from the road centre. A one-camera system is thus mostly suitable for in-vehicle applications such as systems that warn drivers for sleepiness or distraction while multi-camera solutions are preferable for research purposes.

  • 9.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Hallvig, David
    Stockholms Universitet.
    Video-based observer rated sleepiness versus self-reported subjective sleepiness in real road driving2015Ingår i: European Transport Research Review, ISSN 1867-0717, E-ISSN 1866-8887, Vol. 7, nr 4, 38Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Observer-rated sleepiness (ORS) based on video recordings of the driver’s face is often used when analysing naturalistic driving data. The aim of this study is to investigate if ORS ratings agree with subjective self-reported sleepiness (SRS).

    Forty raters assessed 54 video-clips showing drivers with varying levels of sleepiness. The video-clips were recorded during a field experiment focusing on driver sleepiness using the same cameras that are typically used in large-scale field studies. The weak results prompted a second test. Ten human factors researchers made pairwise comparisons of videos showing the same four participants in an alert versus a very sleepy condition. The task was simply to select the video-clip where the driver was sleepy.

    The overall average percentage of video segments where ORS and SRS matched was 41 % in Test 1. ORS 0 (alert) and ORS 2 (very sleepy) were easier to score than ORS 1 and it was slightly harder to rate night-time drives. Inter-rater agreement was low, with average Pearson’s r correlations of 0.19 and Krippendorff’s alpha of 0.15. In Test 2, the average Pearson’s r correlations was 0.35 and Krippendorff’s alpha was 0.62. The correspondence between ORS and SRS showed an agreement of 35 %.

    The results indicate that ORS ratings based on real road video recordings correspond poorly with SRS and have low inter-rater agreement. Further research is necessary in order to further evaluate the usefulness of ORS as a measure of sleepiness.

  • 10.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Forward, Sonja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Gregersen, Nils Petter
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Hjälmdahl, Magnus
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Jansson, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Kircher, Katja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Lindberg, Gunnar
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    Nilsson, Lena
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Patten, Christopher
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Dangerous use of mobile phones and other communication devices while driving: A toolbox of counter-measures2013Ingår i: Proceedings of the 16th International Conference Road Safety on Four Continents: Beijing, China. 15-17 May 2013, Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The use of mobile phone and similar devices while driving has been a topic of discussion and research for several years. It is now an established fact that driving performance is deteriorated due to distraction but no clear conclusions can yet be drawn concerning influence on crash rates. Better studies on this relationship is needed. Most countries in Europe and many countries elsewhere have introduced different types of bans for handheld devices. Sweden has, however, no such bans. VTI was commissioned by the Swedish Government to outline possible means to reduce the dangerous usage of mobile phones and other communication devices while driving as alternatives to banning. This task was a result of a previous VTI-state-of-the-art review of research on mobile phone and other communication device usage while driving. One of the findings in the review was that bans on handheld phones did not appear to reduce the number of crashes.

    Eighteen different countermeasures in three main areas were suggested. (1) Technical solutions such as countermeasures directed towards the infrastructure, the vehicle and the communication device. (2) Education and information, describing different ways to increase knowledge and understanding among stakeholders and different driver categories. (3) Different possibilities for how society, industry and organisations can influence the behaviour of individuals, via policies, rules, recommendations and incentives. Our conclusion is that a combination of different countermeasures is needed – where education and information to the drivers are combined with support and incentives for a safe usage of different communication devices.

  • 11.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Kircher, Katja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Review of real-time visual driver distraction detection algorithms2011Ingår i: ACM International Conference Proceeding Series, 2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Many incidents and crashes can be attributed to driver distraction, and it is essential to learn how to detectdistraction in order to develop efficient countermeasures. A number of distraction detection algorithms have been developed over the years, and the objective of this paper is to summarize available approaches and to describe these algorithms in a unified framework. The review is limited to real-time algorithms that are intended to detect visual distraction.

  • 12.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Kircher, Katja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Dukic, Tania
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Patten, Christopher
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Measuring driver impairments: Sleepiness, distraction, and workload2012Ingår i: IEEE Pulse, ISSN 2154-2287, Vol. 3, nr 2, 22-30 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Snow was falling heavily when Sarah was driving on a slippery road to her cousin’s country cottage. It was dark outside, and the visibility was poor. She had planned to arrive before sunset, but the rental service had made a mistake, and it took hours before she got her rental car at the airport. It was past midnight now, and after a long day of traveling, Sarah was starting to get sleepy.

    Fortunately, there were only 15 km to go, but her eyelids were starting to feel heavy. To stay awake, she put her favorite CD on, turned up the volume, and started to sing along. This seemed to help a little -good- only 10 km to go. This was when Sarah’s phone started ringing, and she awkwardly tried to find the mute button for the car stereo while answering the phone. As she looked up again, she barely caught a glimpse of the red brake lights of the car in front of her as she smashed into it.

  • 13.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Kircher, Katja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Kircher, Albert
    Linköpings Universitet.
    A gaze-based driver distraction warning system and its effect on visual behaviour2013Ingår i: IEEE transactions on intelligent transportation systems (Print), ISSN 1524-9050, E-ISSN 1558-0016, Vol. 14, nr 2, 965-973 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Driver distraction is a contributing factor to many crashes; therefore, a real-time distraction warning system should have the potential to mitigate or circumvent many of these crashes. The objective of this paper is to investigate the usefulness of a real-time distraction detection algorithm called AttenD. The evaluation is based on data from an extended field study comprising seven drivers who drove on an average of 4351 ± 2181 km in a naturalistic setting.

    Visual behavior was investigated both on a global scale and on a local scale in the surroundings of each warning. An increase in the percentage of glances at the rear-view mirror and a decrease in the amount of glances at the center console were found. The results also show that visual time sharing decreased in duration from 9.94 to 9.20 s due to the warnings, that the time from fully attentive to warning decreased from 3.20 to 3.03 s, and that the time from warning to full attentiveness decreased from 6.02 to 5.46 s. The limited number of participants does not allow any generalizable conclusions, but a trend toward improved visual behavior could be observed. This is a promising start for further improvements of the algorithm and the warning strategy.

  • 14.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Kircher, Katja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Kircher, Albert
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Considerations when calculating percent road centre from eye movement data in driver distraction monitoring2009Ingår i: Proceedings of the Fifth International Driving Symposium on Human Factors in Driver Assessment, Training and Vehicle Design, 2009, 132-139 s.Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Percent road center (PRC) is a performance indicator which is sensitive to driver distraction. The original definition of PRC is based on fixation data extracted from eye movement recordings, but it has also been suggested that PRC can be determined directly from the gaze data without segmenting it into saccades and fixations. The primary aim of this paper is to investigate if this is the case.

    Naturalistic driving data from a small scale field operational test comprising seven vehicles was used in the evaluation. It was found that PRC time traces based on gaze data and fixation data, respectively, were highly similar (correlation coefficient=0.95, average wavelet semblance=0.84) except for an absolute amplitude difference of about 8%. This indicates that the two approaches can be used interchangeably and that the processing step of segmenting gaze data into saccades and fixations can be left out.

    In addition to this finding, design issues related to the calculation of PRC are investigated. Especially, the impact of gaze cases pointing towards the intersection of the road centre area and the centre rear mirror were investigated. Results lead to conclude that gazes and fixations on the centre rear mirror should be removed from the PRC calculations, as they may negatively influence the correctness of the performance indicator.

  • 15.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Kircher, Katja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Rydström, Annie
    Volvo Car Corperation.
    Nåbo, Arne
    SAAB Automobile.
    Almgren, Susanne
    SAAB Automobile.
    Ricknäs, Daniel
    Scania.
    Effects of visual, cognitive and haptic tasks on driving performance indicators2012Ingår i: Advances in Human Aspects of Road and Rail Transportation / [ed] Neville A . Stanton, San Francisco, USA: CRC Press , 2012, 673-682 s.Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 16.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Kircher, Katja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Thorslund, Birgitta
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Adell, Emeli
    Trivector Traffic.
    Bicyclists’ visual strategies when conducting self-paced vs. system-paced smartphone tasks in traffic2015Ingår i: Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, ISSN 1369-8478, E-ISSN 1873-5517, Vol. 41, 204-216 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Visual distraction among cyclists interacting with their mobile phones is a growing concern. Yet, very little research has actually investigated how cyclists apply visual strategies and adapt task execution depending on the traffic situation. The aim of this study is to investigate visual behaviour of cyclists when conducting self-paced (initiated by the cyclist) vs. system-paced (initiated by somebody else) smartphone tasks in traffic. Twenty-two cyclists completed a track in real traffic while listening to music, receiving and making calls, receiving and sending text messages, and searching for information on the internet. The route and the types of tasks were controlled, but the cyclists could choose rather freely when and where along the route to carry out the tasks, thus providing semi-naturalistic data on compensatory behaviour. The results show that the baseline and music conditions were similar in terms of visual behaviour. When interacting with the phone, it was found that glances towards the phone mostly came at the expense of glances towards traffic irrelevant gaze targets and also led to shortened glance durations to traffic relevant gaze targets, while maintaining the number of glances. This indicates that visual “spare capacity” is used for the execution of the telephone tasks. The task type influenced the overall task duration and the overall glance intensity towards the phone, but not the mean nor maximum duration of individual glances. Task pacing was the factor that influenced visual behaviour the most, with longer mean and maximum glance durations for self-paced tasks. In conclusion, the cyclists used visual strategies to integrate the handling of mobile phones into their cycling behaviour. Glances directed towards the phone did not lead to traffic relevant gaze targets being missed. In system-paced scenarios, the cyclists checked the traffic more frequently and intensively than in self-paced tasks. This leads to the assumption that cyclists prepare for self-initiated tasks by for example choosing a suitable location. Future research should investigate whether these strategies also exists amongst drivers and other road user groups.

  • 17.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Nyström, Marcus
    Lunds Universitet.
    Holmqvist, Kenneth
    Lunds Universitet.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Sandberg, David
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Kecklund, Göran
    Stockholms Universitet.
    Ņkerstedt, Torbjörn
    Stockholms Universitet.
    Fit-for-duty test for estimation of drivers’ sleepiness level: Eye movements improve the sleep/wake predictor2013Ingår i: Transportation Research Part C: Emerging Technologies, ISSN 0968-090X, Vol. 26, 20-32 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Driver sleepiness contributes to a considerable proportion of road accidents, and a fit-for-duty test able to measure a driver’s sleepiness level might improve traffic safety. The aim of this study was to develop a fit-for-duty test based on eye movement measurements and on the sleep/wake predictor model (SWP, which predicts the sleepiness level) and evaluate the ability to predict severe sleepiness during real road driving. Twenty-four drivers participated in an experimental study which took place partly in the laboratory, where the fit-for-duty data were acquired, and partly on the road, where the drivers sleepiness was assessed. A series of four measurements were conducted over a 24-h period during different stages of sleepiness. Two separate analyses were performed; a variance analysis and a feature selection followed by classification analysis. In the first analysis it was found that the SWP and several eye movement features involving anti-saccades, pro-saccades, smooth pursuit, pupillometry and fixation stability varied significantly with different stages of sleep deprivation. In the second analysis, a feature set was determined based on floating forward selection. The correlation coefficient between a linear combination of the acquired features and subjective sleepiness (Karolinska sleepiness scale, KSS) was found to be R=. 0.73 and the correct classification rate of drivers who reached high levels of sleepiness (KSS ≥ 8) in the subsequent driving session was 82.4% (sensitivity = 80.0%, specificity = 84.2% and AUC = 0.86). Future improvements of a fit-for-duty test should focus on how to account for individual differences and situational/contextual factors in the test, and whether it is possible to maintain high sensitive/specificity with a shorter test that can be used in a real-life environment, e.g. on professional drivers. © 2012 Elsevier Ltd.

  • 18.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Victor, Trent
    Chalmers University of Technology.
    Wege, Claudia
    Steinmetz, Erik
    SP Technical Research Institute Sweden.
    Processing of eye/head-tracking data in large-scale naturalistic driving data sets2012Ingår i: IEEE transactions on intelligent transportation systems (Print), ISSN 1524-9050, E-ISSN 1558-0016, Vol. 13, nr 2, 553-564 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Driver distraction and driver inattention are frequently recognized as leading causes of crashes and incidents. Despite this fact, there are few methods available for the automatic detection of driver distraction. Eye tracking has come forward as the most promising detection technology, but the technique suffers from quality issues when used in the field over an extended period of time. Eye-tracking data acquired in the field clearly differs from what is acquired in a laboratory setting or a driving simulator, and algorithms that have been developed in these settings are often unable to operate on noisy field data. The aim of this paper is to develop algorithms for quality handling and signal enhancement of naturalistic eye- and head-tracking data within the setting of visual driver distraction. In particular, practical issues are highlighted. Developed algorithms are evaluated on large-scale field operational test data acquired in the Sweden-Michigan Field Operational Test (SeMiFOT) project, including data from 44 unique drivers and more than 10000 trips from 13 eye-tracker-equipped vehicles. Results indicate that, by applying advanced data-processing methods, sensitivity and specificity of eyes-off-road glance detection can be increased by about 10%. In conclusion, postenhancement and quality handling is critical when analyzing large databases with naturalistic eye-tracking data. The presented algorithms provide the first holistic approach to accomplish this task. © 2011 IEEE.

  • 19. Aigner-Breuss, Eva
    et al.
    Pilgerstorfer, Monika
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Dukic, Tania
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Chalkia, Eleni
    Ferrarini, Chiara
    Montanari, Roberto
    Wacowska, Justyna
    Jankowska, Dagmara
    Diederichs, Frederik
    Pauzie, Annie
    Comparison and analysis of user and stakeholder needs across different countries2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The current deliverable aims at presenting the results of the analysis of stakeholder needs, in order to have support for selecting the most relevant use cases. For the identification of user requirements of all stakeholders relevant to school transportation different methods were used:

    - Focus groups with representatives of one user or stakeholder group

    - Workshops with different stakeholders

    - 2 questionnaire surveys (Questionaire A: Road Experts, Questionaire B: children, parents and bus drivers)

    Problems and needs in the following areas were subject of discussions, interviews and questionnaires:

    - Behaviour of road users counteracting with school buses

    - Behaviour of pupils on the school bus and while entering and exiting the same

    - Design of bus stops

    - Protection of pupils on the school bus

    - Condition of school buses

    - Education of school bus drivers

    - Education of pupils concerning school transportation

    - Information flow

    - Route to/from school

    - Special needs of children with disabilities

    Results show that the organisation of school transport varies between countries and even within a country. Stakeholders underline the importance of consistent regulations and clear responsibilities as a basis for a safe way to school by bus.

  • 20. Alten, Karoline
    et al.
    Deix, Stefan
    Peelen, Willy
    Wessels, Jos
    Courage, Wim
    Ravnikar Turk, Mojca
    Skaric Palic, Sandra
    Acalin, Nina
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Asset service condition assessment methodology (ASCAM Project)2012Ingår i: EPAM 2012, Malmö, Sweden, 5–7 September: 4th European pavement and asset management conference, Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2012, , 12 s.Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Allocating financial resources among different sub-assets of a country’s road infrastructure is a challenge that is highly dependent on the strategic priorities and organisational structure of the infrastructure operator. While some agencies in Europe deal with pavements, bridges, tunnels or road furniture completely independently, others find that they have one mutual budget that needs to be shared out among the different assets in a way that represents their respective need for maintenance. The criteria upon which such allocations are based may be political, empirical, or based on stakeholder/user interests. The goal of the project ASCAM – Asset Service Condition Assessment Methodology – was to develop a framework for cross-asset management that can be used to objectively assign a budget to certain assets. While previous research projects have already compiled lists of various key performance indicators, ASCAM aimed to find mutual indices such as an “end user service level” that could be used to judge all sub-assets on equal terms and thus compare their condition on the same scale.

    By looking at asset management in the ASCAM partner countries and other European road agencies, the best-practice in individual asset management was extracted to develop the framework and perform a proof-of-concept for the project. While other projects such as PROCROSS within the same ERA-NET call also worked on cross-asset management – but from a top-down approach – ASCAM’s bottom-up approach looked at the more technical aspects of evaluating infrastructure condition and making a budgetary assignment based on the current and predicted state of the assets.

  • 21.
    Amantini, Aladino (ed)
    et al.
    Kite.
    Hjälmdahl, Magnus
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Lai, Frank
    ITS, University of Leeds.
    Enjalbert, Simon
    UNIVAL.
    Shinar, David
    BGU.
    Hasewinkel, Håkan
    Chalmers.
    Kircher, Albert
    Chalmers.
    Lützhöft, Margareta
    Chalmers.
    Kecklund, Lena
    MTOP.
    Initial plan of dissemination and use of results2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This document contains the initial plan for using and disseminating knowledge and foreground developed within the ITERATE Project.

    The Deliverable contains five main Chapters and an Appendix.

    The first Chapter describes the purpose of the document, its structure, and introduces the other sections. Chapter 2 and 3 define the dissemination strategy of the ITERATE project and provide a classification of dissemination activities. For each type of dissemination action, the corresponding implementation approach is proposed. Then, for each type of dissemination activity, the actions already performed and those planned are described in some details. The dissemination materials already produced by the project and their usage are briefly described. Materials and products already completed, as well as planned, are described, even though a dedicated Deliverable is foreseen in the future that will contain copies of the actual products provided for dissemination purposes. The Exploitation plan is discussed in the last Chapter of the Deliverable. The two different natures and typology of partners , i.e., academic and industrial/consultancy, are considered. In particular, for each partner, a market and competition analysis is performed and the objectives and guidelines for subsequent exploitation of the results is preliminarily discussed. Finally, the appendix contains, for completeness, the Dissemination and Exploitation Questionnaire utilised to collect information among partners.

  • 22.
    Andersson, Jan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Eriksson, Gabriella
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Abadir Guirgis, Georg
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Bagdadi, Omar
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Sommarström, Erik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Thorslund, Birgitta
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Läsbarhet av vägskyltar i form av LED-skylt: färgkombination och fontstorlekens betydelse för läsbarheten2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Läsbarheten av vägskyltar har studerats och då i LED-format. Avsikten med studien var att studera effekten av färgkombination, fontstorlek och ljusbetingelser för läsbarheten av en LED-skylt. 101 studenter deltog i studien, där 32 var män och 69 var kvinnor. Deras ålder varierade mellan 18–66 år. Valet av försökspersoner påverkades av studiens syfte, det vill säga det var inte intressant att studera vare sig skillnader mellan olika kön, ålder eller synförmåga. En statistisk analys genomfördes för att studera hur läsbarhetsavstånden varierade som en effekt av färgkombination, fontstorlek och ljusförhållanden. Vidare uppmättes belysningsstyrkan vid de datainsamlingstillfällen som genomfördes. Läsbarhetsavstånden undersöktes både i dagsljus och i mörker. Resultaten av studien visar att färgkombinationen på skylten påverkar dess läsbarhet. Skyltar med vit text på blå, brun eller grön bakgrund kunde avläsas vid längre avstånd än skyltar med svart text på vit eller orange bakgrund. Fontstorleken är också av betydelse för läsbarheten och varje ökning i fontstorlek ger en signifikant skillnad i avstånd som skylten kan avläsas på där skylten med den största fontstorleken (300 mm) avläses från längst avstånd. Skyltarna avläses även vid längre avstånd i dagsljus jämfört med mörker. Läsbarheten av skylten med den minsta fontstorleken 200 millimeter ändras dock inte signifikant vid dagsljus jämfört med mörker. Dessa entydiga resultat påvisar att samtliga variabler som studerats har betydelse för läsbarheten. Det ska dock tilläggas att försöksdeltagarna stod stilla vid de tillfällen som de avläste skyltarna och hade fri sikt till skylten.

  • 23.
    Andersson, Jan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Renner, Linda
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Andersson Hultgren, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Hjort, Mattias
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Sandin, Jesper
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Almqvist, Sverker
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Trafiksäkerhetspåverkan vid omkörning av 30-metersfordon2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket överväger att tillåta längre och tyngre fordon på vägarna förutsatt att de inte påverkar trafiksäkerheten negativt. Syftet med studien var att undersöka säkerhetseffekten av fordonslängd, speciellt med avseende på olycksrisken vid omkörningar. Intervjuade förare av en 30-meters timmerbil hade inte upplevt de farhågor som förare av normallånga lastbilar uttryckt i samband med trånga rondeller och korsningar, men de nämner betydelsen av stödjande åkeri, arbetsmiljö och fordonsutrustning. En simulatorstudie studerade bilförares omkörningar av ett 30- och ett 18,75-metersfordon på en 2+1-väg i situationen då två körfält går ihop till ett. Tidluckan till ett återstående körfält var i genomsnitt 0,2 s (sign.) kortare efter omkörningar av 30-metersfordonet i situationer då bakänden var i samma relativa position som för 18,75-metersfordonet vid början av omkörningen. En fältstudie analyserade videoinspelade omkörningar av en 30- och en 24-meters timmerbil på en 2+1-väg och en tvåfältig väg. Ingen signifikant skillnad i tidluckor kunde påvisas mellan omkörningar av de två fordonen för någon av vägtyperna. Det senare resultatet ska dock tolkas med försiktighet på grund av ojämnt distribuerad data som insamlats under specifika förhållanden. Slutsatserna är att det finns en liten tendens till negativ säkerhetseffekt vid omkörningar av längre fordon, och att fler fältstudier är nödvändiga.

  • 24.
    Andersson, Jan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Sandin, Jesper
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Renner, Linda
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Strand, Niklas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Hjort, Mattias
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Hultgren, J
    Almqvist, S
    Traffic safety effects when overtaking 30 meter trucks2012Ingår i: Advances in Human Factors and Ergonomics 2012- 14 Volume Set: Proceedings of the 4th AHFE Conference 21-25 July 2012 / [ed] Gavriel Salvendy, Waldemar Karwowski, Taylor & Francis, 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to investigate if the introduction of extra-long and heavy trucks has an effect on traffic safety on Swedish roads, especially in relation to overtaking maneuvers. Traffic safety effects will be measured in terms of road user behavior concerning accelerations and time slots. First, focus group interviews with heavy truck drivers. Truck drivers that do not drive extra-long trucks believe that the introduction of extra-long trucks will create a number of traffic safety problems especially in terms of conflicts with ordinary road users. The drivers of extra-long trucks do not experience the problems that ordinary truck drivers predict. The problems they experience can be taken care of with more planning (thinking ahead). They also believe that the traffic sign on the back of the extra-long vehicle has a positive effect. The truck company, working environment and truck equipment are other important aspects mentioned by the drivers of the extra-long vehicles.

    The simulator study investigates overtaking situations on a 2+1-lane highway, with extra-long trucks (30.4 m) and ordinary trucks (18.75 m). The results reveal that the distance from the rear/front of the truck to the point where only one lane exists affects car drivers’ decision to overtake, independently of truck length. If the truck is in the relatively same position, the timeslot for a safe overtaking maneuver before next one-lane section was reduced significantly for extra-long trucks compared to ordinary trucks. The conclusion is that there exist small tendencies which point in the direction of enhanced traffic safety problems with the introduction of extra-long trucks. The results should, however, be interpreted with caution as the number of data points was few and collected in specific situations and in specific conditions. It was neither considered how the introduction of longer and heavier trucks, given a constant amount of goods, reduces the number of heavy trucks on the road network.

  • 25.
    Antonson, Hans
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Mårdh, Selina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Blomqvist, Göran
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Wiklund, Mats
    Trafikanalys .
    Landscape heritage objects' effect on driving: a combined driving simulator and questionnaire study.2014Ingår i: Accident Analysis and Prevention, ISSN 0001-4575, E-ISSN 1879-2057, Vol. 62, 168-77 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    According to the literature, landscape (panoramas, heritage objects e.g. landmarks) affects people in various ways. Data are primarily developed by asking people (interviews, photo sessions, focus groups) about their preferences, but to a lesser degree by measuring how the body reacts to such objects. Personal experience while driving a car through a landscape is even more rare.

    In this paper we study how different types of objects in the landscape affect drivers during their drive. A high-fidelity moving-base driving simulator was used to measure choice of speed and lateral position in combination with stress (heart rate measure) and eye tracking. The data were supplemented with questionnaires. Eighteen test drivers (8 men and 10 women) with a mean age of 37 were recruited. The test drivers were exposed to different new and old types of landscape objects such as 19th century church, wind turbine, 17th century milestone and bus stop, placed at different distances from the road driven.

    The findings are in some respect contradictory, but it was concluded that that 33% of the test drivers felt stressed during the drive. All test drivers said that they had felt calm at times during the drive but the reason for this was only to a minor degree connected with old and modern objects. The open landscape was experienced as conducive to acceleration. No significant differences could be observed concerning the test drivers' gaze between old or modern objects, but a significant difference was observed between the test drivers' gaze between road stretches with faraway objects and stretches without objects.

  • 26.
    Antonson, Hans
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Wiklund, Mats
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Blomqvist, Göran
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Mårdh, Selina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Crash Barriers and Driver Behavior: A Simulator Study2013Ingår i: Traffic Injury Prevention, ISSN 1538-9588, Vol. 14, nr 8, 874-880 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: The study examines how drivers experience a conventional W-beam guardrail (metal crash barrier) along both sides of narrow versus wider roads (single carriageway with 2 lanes) in terms of stress, feelings, and driving patterns and whether subjective experience concurs with the actual driving patterns captured by the quantitative data.

    Methods: The study used different methods to capture data, including the VTI Driving Simulator III (speed and lateral vehicle position) in conjunction with electrocardiogram (ECG) data on heart rate variability (HRV) and questionnaires (oral during driving and written after driving). Eighteen participants-8 men and 10 women-were recruited for the simulator study and the simulator road section was 10 km long.

    Results: Driving speeds increased slightly on the wider road and on the road with a crash barrier, and the lateral driving position was nearer to the road center on the narrower road and on the road with a crash barrier. The HRV data did not indicate that participants experienced greater stress due to road width or due to the presence of a crash barrier. Participant experience captured in the oral questionnaires suggested that road width did not affect driver stress or driving patterns; however, the written questionnaire results supported the simulator data, indicating that a wider road led to increased speed. None of the participants felt that crash barriers made them feel calmer.

    Conclusions: We believe that there is a possibility that the increased speed on roads with crash barriers may be explained by drivers’ sense of increased security. This study demonstrates that an experimental design including experience-based data captured using both a simulator and questionnaires is productive. It also demonstrates that driving simulators can be used to study road features such as crash barriers. It seems more than likely that features such as street lamps, signs, and landscape objects could be tested in this way. © 2013 Copyright Taylor and Francis Group, LLC.

  • 27.
    Antonson, Hans
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Jägerbrand, Annika K
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Experiencing moose and landscape while driving: a simulator and questionnaire study2014Ingår i: Journal of Environmental Psychology, ISSN 0272-4944, E-ISSN 1522-9610, Vol. 41, 91-100 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Animal vehicle collisions (AVC's) have large economic, medical and ecological consequences but have rarely been studied with respect to driver behaviour. The aim of this study was to investigate different AVC-relevant landscape settings (vegetation cover), with and without game fencing and in combination with encountering moose. Twenty-five participants took part in an advanced driving simulator experiment. The results show that neither the presence of a game fence nor vegetation was found to affect driving speed, speed variability, lateral position or visual scanning in general. When a moose appeared at the side of the road, the drivers reacted by slowing down earlier and reducing their speed more when no game fence was present. Furthermore, the speed reduction when a moose was present was significantly larger when the vegetation was sparse. Game fencing made drivers feel at ease whereas dense vegetation was experienced as more stressful.

  • 28.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Räfflor: effekter och konsekvenser av olika räffeltyper vid mitträffling på 2-fältsvägar2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Längsgående räfflor i vägbanan är ett sätt att påkalla förares uppmärksamhet när de ofrivilligt är på väg att lämna körfältet. Hur räfflorna kan se ut varierar. Dels finns de mer konventionella intermittenta räfflorna som används i Sverige. Dessa räfflor har tydliga kanter med en plan yta mellan räfflorna. Dels finns de mer sinusformade räfflorna som är vågformade utan en plan yta mellan de nedsänkta räfflorna. Sinusräfflan har uppkommit med en förväntan att den ska minska nivån av externt buller. Jämförelsen har haft som avsikt att beakta externt buller, internt buller, vibrationer, skador i vägbeläggningen och slitage samt kostnader för utförandet. Variationerna i mätresultat är stora för såväl intermittenta räfflor som för sinusräfflor. Resultaten visar att den konventionella räfflan bedöms ge en ökning av externt buller på 2–8 dB(A). Motsvarande siffra för sinusräfflan är 0,0–4 dB(A). Vidare kan det konstateras att den skillnad man ser i externt buller är att sinusräfflan ger mer lågfrekvent buller (30–40Hz) jämfört med andra typer av räfflor som ligger 60–160 Hz högre. När det gäller det interna bullret så har de flesta studier fokuserat på personbilar och där ser man en ökning av internt buller vid körning på intermittent räffla på 13–17 dB(A) och på sinusräffla på 1–6 dB(A). Resultat från simulatorstudier visar att även låga nivåer av internt buller är till hjälp för förare som är på väg att lämna körfältet beroende på sömnighet.

  • 29.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Uttröttning - vad säger lagen?2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Årligen skadas och dödas människor i trafiken i olyckor då förare kör alltför sömniga. Regelverket reglerar körning i trött tillstånd på lite olika sätt. Det kan diskuteras om befintligt regelverk är tillräckligt tydligt för att leda till straff men även för att förare ska veta när det är olämpligt att köra. Syftet med projektet har varit att utreda begreppet ”uttröttning” med fokus på att tydliggöra vad som krävs för att en förare som orsakat en olycka, där uttröttning varit en bidragande faktor, ska kunna straffas. Syftet har även varit att definiera begreppet så att trafikanterna vet när det kan föreligga en risk för uttröttning och därmed avstå från att köra. En expertgrupp med representanter från polisen, rikspolisstyrelsen, åklagare, Trafikverket, Transportstyrelsen, kliniker/forskare inom sömnmedicin (Sahlgrenska sjukhuset), VTI och Stressforskningsinstitutet (SU) har under tre tillfällen diskuterat i förväg förberedda frågor. Slutsaten är att det regelverk som finns i dag inte är tillräckligt för att fälla förare som kör i uttröttat tillstånd eller har orsakat olyckor då de varit uttröttade. I synnerhet inte om de varit privata förare. Bedömningen är att det så länge det inte finns objektiva sätt att mäta antingen sömnighet eller prestation så är det inte möjligt att hitta en bättre lösning än det regelverk som finns idag. En framtida ändring bör ligga i de krav som ställs på möjligheten att objektivt avgöra om uttröttning hos föraren varit en bidragande orsak.

  • 30.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Uttröttning: vad avser lagen2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Årligen skadas och dödas människor i trafiken i olyckor då förare kör alltför sömniga. Regelverket reglerar körning i trött tillstånd på lite olika sätt. Det kan diskuteras om befintligt regelverk är tillräckligt tydligt för att leda till straff men även för att förare ska veta när det är olämpligt att köra. Syftet med projektet har varit att utreda begreppet ”uttröttning” med fokus på att tydliggöra vad som krävs för att en förare som orsakat en olycka, där uttröttning varit en bidragande faktor, ska kunna straffas. Syftet har även varit att definiera begreppet så att trafikanterna vet när det kan föreligga en risk för uttröttning och därmed avstå från att köra. En expertgrupp med representanter från polisen, rikspolisstyrelsen, åklagare, Trafikverket, Transportstyrelsen, kliniker/forskare inom sömnmedicin (Sahlgrenska sjukhuset), VTI och Stressforskningsinstitutet (SU) har under tre tillfällen diskuterat i förväg förberedda frågor. Slutsaten är att det regelverk som finns i dag inte är tillräckligt för att fälla förare som kör i uttröttat tillstånd eller har orsakat olyckor då de varit uttröttade. I synnerhet inte om de varit privata förare. Bedömningen är att det så länge det inte finns objektiva sätt att mäta antingen sömnighet eller prestation så är det inte möjligt att hitta en bättre lösning än det regelverk som finns idag. En framtida ändring bör ligga i de krav som ställs på möjligheten att objektivt avgöra om uttröttning hos föraren varit en bidragande orsak. Vi förordar att lagen kvarstår som den är idag till dess att objektiva sätt att mäta finns tillgängliga. För att underlätta för förare att inte utsätta sig själv och andra för farlig körning rekommenderar vi att man i möjligaste mån avstår att köra om man varit vaken 19 timmar eller mer och/eller sovit färre än 5 timmar den senaste sammanhängande sömnen. Vidare bör man undvika att förlägga körning under sen natt (mellan kl. 03-06) då de flesta personer befinner sig i botten av dygnsrytmen. Daetta är av extra betydelse om önskemålet om vaken tid och tid för sömn inte är uppfyllt. På samma vis rekommenderar vi förare att inte köra längre sammanhängande tid och då speciellt nattetid. Om det måste ske rekommenderas föraren att vara extremt uppmärksam på trötthetssignaler och genast stanna om man känner sig trött. Generellt bör även personer med obehandlad sömnsjukdom eller misstänkt sömnsjukdom eller dålig sömnkvalitet vara restriktiva till körning och i synnerhet under sömnbrist och/eller extrem vakenlängd. Insatser för att förbättra kompetensen och insikten hos förare bedöms som de mest effektiva för att förhindra körning i trött tillstånd. Det finns en avsaknad av ett tydligt ansvar för kommunikation och information inom trafikområdet vilket sannolikt är en barriär för utvecklingen inom området. Att tydligöra om detta är en fråga för Trafikverket eller Transportstyrelsen är viktigt. Andra åtgärder är att säkra att uttröttning finns med som en del i ISO 39001 arbetet och att det därmed är en faktor när vi skapar en framtida säkerhetskultur inom yrkestrafiken, samt att de läkarintyg som är ett krav kan baseras på systematiska och evidensbaserade bedömningar. Tekniska system spås en god framtid när de lyckas mäta förarens vakenhet och prestation som gör att resultaten går att integrera som en del i ISO 39001 och i så kallade Fatigue Risk 6 Management System. Modellering av trötthet hos förare med avseende på tid på dygnet, sömn och vakenhet är då en av förutsättningarna för att optimera till exempel scheman för yrkesförare. Fortsatt arbete med räffling av vägren och vägens mitt välkomnas. Vidare betonas vikten av att skapa fler rastplatser som uppfyller de krav som privata förare och förare i yrkestrafiken har.

  • 31.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Almqvist, Sverker
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Yahya, Mohammad-Reza
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Småskalig ITS: utvärdering av effekten av lokala VMS-system i tätort2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    This study investigates the acceptance and effect of variable message signs (VMS). Two different systems were evaluated: one where a speed limit sign was combined with a message to slow down and another where a speed limit sign was combined with flashing lights. Both VMS were activated (lit up) if the passing vehicle was driving too fast as it approached the speed limit sign. The aim of the study was to evaluate if the use of a variable speed limit sign gave rise to lower speeds. The same approach was used in order to evaluate the effect of an additional message system or flashing lights. The investigation was conducted in two Swedish villages, Grästorp and Färgelanda, at road sections where the speed limit was momentarily reduced to 50 km/h. In both locations, the use of a variable speed limit sign resulted in speed reduction (mean and 85 percentiles) amongst the drivers. This means that the majority of the drivers, including those that drove much too fast, reduced their speed owing to the VMS. However, no further speed reductions were found when combining the variable speed limit signs with either a message system or flashing lights. Interviews with the drivers revealed that they believed that both VMS systems would increase traffic safety by reducing the speeds. They also stated that variable speed limit sign was enough to increase their awareness of the current speed limit and that no additional message systems or the blinking lights were necessary.

  • 32.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Forsberg, Inger
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Nyberg, Jonna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Räfflor i mitten av körfältet: ett försök i Skaulo2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim with the study was to evaluate the effects on road user behavior when using milled rumble strips in the centre of the lane on a road 6.5 meters wide. The evaluation included measurements of speed and lateral position. Measurements were done before and after milling, and focus group interviews were perfomed with motorcyclists and truck drivers after realisation. The results of the measurements of speed and lateral position showed that milled rumble strips in the middle of the lane do not affect car drivers. A slight increase in the standard deviation of the lateral position for passenger cars may be noted. Truck drivers were affected slightly more: significantly lower speed was detected as well as that trucks moved closer to the road centre, and the standard deviation of lateral position increased. This is not what the drivers themselves report to experience. They say that their choice of speed is unchanged. All in all truck drivers were negative to the rumble strips in the centre of the lane. One argument was that they disturbe the "line" during the drive and make it difficult to choose the placement they want to have. Truck drivers do not believe that they, in case of falling asleep, (in contrary to expectations) would have time enough to act in order to aviod a crash, since the roads are too narrow. Also the motorcyclists are negative to the centre lane location of rumble strips. They agree, however, that rumble strips in the centre of the road and in the roadside are postitive in terms of traffic safety.

  • 33.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Kecklund, Göran
    Stress Research Institute, Stockholm University.
    Ņkerstedt, Torbjörn Bjorn
    Stress Research Institute, Stockholm University.
    Rumble strips in centre of the lane and the effect on sleepy drivers2011Ingår i: Industrial Health, ISSN 0019-8366, Vol. 49, nr 5, 549-558 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe the effects of sleep loss on behavioural and subjective indicators of sleepiness on a road containing a milled rumble strip in the centre of the lane. Particular attention was paid to behavioural and subjective indicators of sleepiness when using the centre lane rumble strip, and to possible erratic driving behaviour when hitting a rumble strip. In total 9 regular shift workers drove during the morning hours after a full night shift and after a full night sleep. The order was balanced. The experiment was conducted in a moving base driving simulator on rural roads with a road width of 6.5 and 9 meters. Out of the 1,636 rumble strip hits that occurred during the study, no indications of erratic driving behaviour associated with the jolt caused by making contact with the centre lane rumble strip could be found. Comparing the alert condition with the sleep deprived condition, both the standard deviation of lateral position (SDLP) and the Karolinska Sleepiness Scale (KSS) increased for sleepy drivers. For the two road widths, the drivers drove closer to the centre line on the 6.5-meter road. The KSS and the SDLP increased with time on task. This simulator study indicates that rumble strips in the centre of the lane may be an alternative to centreline and edgeline rumble strips on narrow roads.

  • 34.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Antonson, Hans
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Stakeholders’ opinions on a future in-vehicle alcohol detection system for prevention of drunk driving2015Ingår i: Traffic Injury Prevention, ISSN 1538-9588, E-ISSN 1538-957X, Vol. 16, nr 4, 336-344 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: There is a common understanding that driving under the influence of alcohol is associated with higher risk of being involved in crashes with injuries and possible fatalities as the outcome. Various countermeasures have therefore from time to time been taken by the authorities to prevent drunk driving. One of them has been the alcohol interlock. Up to now, interlocks have mainly been used by previously convicted drunk drivers and in the commercial road transport sector, but not in private cars.

    Objective and Method: New technology has today reached a level where broader implementation might be possible. To our knowledge, however, little is known about different stakeholders' opinions of a broader implementation of such systems. In order to increase that knowledge, we conducted a focus group study to collect in-depth thoughts from different stakeholders on this topic. Eight focus groups representing a broad societal span were recruited and conducted for the purpose.

    Results and Conclusions: The results show that most stakeholders thought that an integrated system for alcohol detection in vehicles might be beneficial in lowering the number of drunk driving crashes. They said that the system would probably mainly prevent driving by people who unintentionally and unknowingly drive under the influence of alcohol. The groups did, however, not regard the system as a final solution to the drunk driving problem, and believed that certain groups, such as criminals and alcoholics, would most likely find a way around the system.

    Concerns were raised about the risk of increased sleepy driving and driving just under the legal blood alcohol concentration (BAC) limit. The results also indicate that stakeholders preferred a system that provides information on the BAC up to the legal limit, but not for levels above the limit; for those, the system should simply prevent the car from starting. Acceptance of the system depended on the reliability of the system, on its ability to perform fast sampling, and on the analytical process, as well as the system's more or less inconspicuous placement and user-friendliness. The stakeholders thought that drivers would probably not voluntarily demand the system. So if broad implementation was desired, it would have to be made compulsory by legislation. As an incentive to increase demand, lower taxes and insurance premiums were suggested.

  • 35.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Dukic, Tania
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Börsbo, Björn
    Linköpings unuversitet.
    Falkmer, Torbjörn
    Jönköpings högskola.
    Piloting smart safe school bus: exploration of security gains from implementation of a driver support system, additional technical equipment and intelligent bus stops2010Ingår i: European Transport Research Review, ISSN 1867-0717, E-ISSN 1866-8887, Vol. 2, nr 3, 157-163 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: Road crash statistics reveal that school children are frequent victims and the most risky situation is when the child is outside the bus. The aim of this pilot study was to explore possible changes in speed, implementation of routines, hazard detection and child security gains from a driver support system integrated with intelligent bus stops and additional technical equipment.

    Methods: In total, 130 children with transmitters were using two specially equipped busses and bus stops. Speed of oncoming and overtaking cars, implementation of routines, the possibilities to discover potential hazards and experienced stress in the children were analysed by speed measurements, diary notes, questionnaires and focus group interviews.

    Results: This pilot study exploration showed that the speeds of other road users were reduced at one of two bus stops. The driver support system was frequently used in all its parts and was considered useful by the bus drivers. It also raised the level of routines and allowed the drivers to survey the children. Children reported feeling more secure with the system running and experienced less stress as a consequence of it.

    Conclusion: This pilot study shows that the evaluated systems may have the ability to reduce speed of other road users, raise the level of routines and make children feel more secure. Further studies are needed that apply a holistic approach on school transportation safety and security.

  • 36.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Dukic, Tania
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Chalkia, Eleni
    CERTH/HIT.
    Project presentation2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    SAFEWAY2SCHOOL is a European research project carried out by research institutes, universities and industry in order to enhance safety for children on their daily way to school. SAFEWAY2SCHOOL aims to design, develop, integrate and evaluate technologies for providing a holistic and safe transportation service for children, from their home door to the school door and vice versa, encompassing tools, services and training for all key actors in the relevant transportation chain. These include optimal route planning and rerouting for school buses to maximize safety, on-board safety applications (i.e. for speed control and seat belts), "intelligent" bus stops, effective warning and information systems for bus drivers, children, parents and the surrounding traffic; as well as training schemes for all actors. The project innovative systems, services and training schemes will be tested in 4 sites Europewide, including North (Sweden), Central (Austria), South (Italy) and Eastern (Poland) Europe; to evaluate their usability, efficiency, user acceptance and market viability; taking into account the very different children's transportation to/from school systems across the different European regions as well as key cultural and socio-economic aspects.

  • 37.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Dukic, Tania
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Thornthwaite, Sian
    STC Ltd., Derby, UK.
    Falkmer, Torbjörn
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Is European school transport safe?: the need for a "door-to-door" perspective2011Ingår i: European Transport Research Review, ISSN 1867-0717, E-ISSN 1866-8887, Vol. 3, nr 2, 75-83 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose To identify and establish the number and aetiology behind children being killed or injured during school transport from a door-to-door perspective by using experience from Sweden and the UK.

    Methods Available crash data were analysed. Results In total, 361 children in Sweden during 1994–2001, i.e. 24% of the 1,515 identified children aged 6–16 who were injured or killed were identified in 256 school transport events. The predominant reason for being killed or injured when travelling on school transportation was when children were outside the bus (74%), either when passing the bus to cross the street, running in front of the bus (21%) or behind the bus (30%). Contrary to the general belief that children older than 12 are mature enough to handle traffic, more than 50% of the fatal injuries in Sweden affected children aged 13–16. Similar results were found in the UK. The afternoon school journeys, pedestrians after alighting from the bus, and those in situations that deviated from their normal routine were found to be particularly vulnerable.

    Conclusions The travel chain perspective/or door to door perspective offers a promising approach for understanding school transport risks and for identifying effective countermeasures; including around bus stops and on the way to/from the bus stop. Data collection needs to be revised to reflect this approach.

  • 38.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Eriksson, Lars
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Kircher, Katja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Strand, Lennart
    Mälardalens högskola.
    Porathe, Thomas
    Mälardalens högskola.
    Utveckling och prövning av ny skolskjutsskylt2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I samband med av- och påstigning av buss utsätts passagerare för risker från övrig trafik. Barn är speciellt utsatta i samband med färd till och från skolan och det finns därför starka skäl att försöka förmå de fordon som passerar en stillastående skolskjuts att sänka hastigheten rejält. Med erfarenheterna från 30-projektet som bakgrund beslutades att föreslå ett införande av en 30-gräns vid stillastående skolskjuts i hela landet på vägar med hastighetsgränser 70 km/h och lägre. Inför en sådan eventuell lagändring är det viktigt att utforma en skolskjutsskylt som respekteras av alla trafikanter. I ett laboratorietest jämfördes hur iögonfallande fyra skyltar vars budskap varierade var, jämfört med fyra skyltar som hela tiden visade ett och samma budskap. Delvis med laboratoriestudiens resultat som bakgrund, testades i ett fältförsök två skyltar med varierande budskap mot tre skylar som visade en enda symbol. I en tredje studie undersöktes efterlevnaden av några av de skyltar som studerats tidigare. Hastigheten mättes för fordon som passerade en stillastående buss försedd endera med en digital 30-skylt med röd bård, en digital 30-skylt utan bård, en digital skylt med varierande symbol och en traditionell skolskjutsskylt.

  • 39.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Eriksson, Jennie
    Occas AB.
    Utvärderingsmodell för ITS-baserade system vid hållplats: kunskapsöversikt och förslag på forskningsbehov2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det finns nya produkter av typen varningssystem som syftar till att öka säkerhet och trygghet för oskyddade trafikanter. De har ofta tagits fram med särskilt fokus på barn. Produktutvecklarna har utvärderat sina produkter med positiva resultat och intresset hos Trafikverket och kommuner är stort för flera av dessa produkter. En typ av system är utmärkning vid hållplatser där blinkande ljus aktiveras när det finns oskyddade trafikanter i närheten, ett så kallat ITS-baserat varningssystem. Det finns idag ett antal platser i landet där sådana anläggningar är i bruk som ”försök” och det har skett utvärderingar av valda system vid hållplats som visat att systemen sannolikt är effektiva när det gäller att reducera hastigheten hos förbipasserande. Det finns dock en avsaknad av ett samlat utvärderingsupplägg. Avsaknaden av systematisk utvärdering har bidragit till bristen på formella beslut för att integrera denna typ av produkt i Vägar och Gators Utformning, VGU eller i Trafiklagstiftningen. I Trafikverkets region Stockholm har man utifrån resenärernas behov och i samarbete med kommunerna kring glesbygdsproblematik, särskilt intresse i att dessa produkter blir möjliga att använda. En förutsättning för detta är en systematisk utvärdering med avseende på om ett specifikt system fyller den funktion som det var avsett att fylla.

  • 40.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Hallvig, David
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Åkerstedt, Torbjörn
    Stress Research Institute, Stockholm.
    Kecklund, Göran
    Stress Research Institute, Stockholm.
    Observer Rated Sleepiness and Real Road Driving: An Explorative Study2013Ingår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 8, nr 5, e64782- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the present study was to explore if observer rated sleepiness (ORS) is a feasible method for quantification of driver sleepiness in field studies. Two measures of ORS were used:

    1. one for behavioural signs based on facial expression, body gestures and body movements labelled B-ORS, and
    2. one based on driving performance e.g. if swerving and other indicators of impaired driving occurs, labelled D-ORS

    A limited number of observers sitting in the back of an experimental vehicle on a motorway about 2 hours repeatedly 3 times per day (before lunch, after lunch, at night) observed 24 participant's sleepiness level with help of the two observer scales. At the same time the participant reported subjective sleepiness (KSS), EOG was recorded (for calculation of blink duration) and several driving measure were taken and synchronized with the reporting.

    Based on mixed model Anova and correlation analysis the result showed that observer ratings of sleepiness based on drivers' impaired performance and behavioural signs are sensitive to extend the general pattern of time awake, circadian phase and time of driving. The detailed analysis of the subjective sleepiness and ORS showed weak correspondence on an individual level. Only 16% of the changes in KSS were predicted by the observer. The correlation between the observer ratings based on performance (D-ORS) and behavioural signs (B-ORS) are high (r =. 588), and the B-ORS shows a moderately strong association (r =. 360) with blink duration. Both ORS measures show an association (r>0.45) with KSS, whereas the association with driving performance is weak.

    The results show that the ORS-method detects the expected general variations in sleepy driving in field studies, however, sudden changes in driver sleepiness on a detailed level as 5 minutes is usually not detected; this holds true both when taking into account driving behaviour or driver behavioural signs.

  • 41.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Bus drivers working hours and the relationship to driver fatigue2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Bus drivers often have irregular working hours like split shifts and their work involve high levels of stress. These factors can lead to severe sleepiness and dangerous driving. The purpose of this study is to highlight how split shifts affect sleepiness and performance during afternoon drive. The study is an experiment on real road with an equipped bus driven by professional bus drivers. The study design is a within subject design and the 18 professional bus drivers (9 males and 9 females) drove twice during afternoon; once after a day with bus driving in the morning and once after a day when they had been off duty the whole day. The hypotheses was that split shifts contribute to sleepiness during afternoon, which together can result in increased safety risks. The overall results support this hypotheses. In total five out of 18 drivers reached levels of severe sleepiness (Karolinska Sleepiness Scale ≥ 8) with an average increase in KSS of 1,94 driving in the afternoon the day that preceded with bus driving in the morning compared to the day off duty in the morning, an increase corresponding to the levels of shift workers comparing start and end of a night shift. The Psychomotor Vigilance Task showed significant increased Response Time with split shift (afternoon: 0.337s; split shift 0.347s), so did also the EEG based KDS mean/max. Blink duration also increased, even though the difference was not significant. One driver fell asleep during the drive. In addition, 12 of the 18 bus drivers reported that they in their daily work had to fight to stay awake while driving the bus at least 2-4 times per month.  Even though the study showed significant induvial differences, it is clear that the bus drivers had to fight to stay awake and countermeasures are needed in order to guarantee safe driving under split shift schedules.

  • 42.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Kecklund, Göran
    Stockholm University.
    Leeuwen, Wessel van
    Stockholm University.
    Åkerstedt, Torbjörn
    Stockholm University.
    Countermeasures for fatigue in transportation: a review of existing methods for drivers on road, rail, sea and in aviation2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med detta arbete har varit att samla den kunskap som finns kring hur man på bästa sätt kan motverka att förartrötthet uppstår hos förare i de olika transportslagen väg, järnväg, sjö och i luften. Insamlad kunskap har använts för att bedöma för- och nackdelar med motåtgärderna och för att bedöma deras transportslagsövergripande potential. Studien omfattar en litteraturgenomgång och en workshop med experter från de olika trafikslagen vid vilken motåtgärder diskuterades och rangordnades efter upplevd effektivitet såväl enskilt som transportslagsövergripande. Rapporten diskuterar potentialen av motåtgärder för att minska förartrötthet i olika transportslag men även transportslagsövergripande. Det som beaktas är i synnerhet schemaläggning, modellprediktion av trötthetsrisk, lagstiftning, en rättvis kultur, tekniska lösningar, infrastruktur, utbildning, självadministrerad trötthetsintervention, fatigue risk management (FRM). Den samlade bedömningen var att de mest effektiva transportslagsövergripande åtgärder för yrkesverksamma förare är en förlåtande kultur, det vill säga att det alltid är mer korrekt att rapportera problem som uppstått än att inte rapportera dem, utbildning, möjligheter att kunna ta en tupplur och schemaläggning som beaktar människans begränsningar.

  • 43.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Forsberg, Inger
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Boende, pendlare och lastbilsförare tycker till om riksväg 23 och riksväg 402012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det är tydligt att de boende vid en väg vill vara delaktiga när en ombyggnation genomförs i deras närområde. Enligt en studie som VTI har gjort skulle Trafikverket med stor sannolikhet tjäna på att göra de boende mer delaktiga under processen och att tydligt informera om trafiksäkerhetspotentialen i de åtgärder som genomförs. En ökad kunskap om åtgärdernas potentiella bidrag till säkerheten kan förväntas ge en ökad acceptans.

    Syftet med VTI-studien angående riksvägarna 23 och 40 var att få en bild av hur ombyggnation uppfattas av boende och resande samt av lastbilsförare.

    Lastbilsförarna som deltog i studien angående en av vägarna var positiva till ombyggnationen även om deras farhågor om bristande respekt för spärrlinjerna hade besannats. De tyckte även att det var negativt att stigningsfälten var för korta, i några fall hade de gärna sett att stigningsfältet började tidigare.

    Vidare förespråkade lastbilsförarna djupare räfflor så att dessa även är till nytta för förare av tunga fordon. Kör man lastbil så känns de knappt, enligt förarna. De var positiva till omkörningsfälten och kände att dessa bidrar till att minska stressen.

    Trots att vägarna före ombyggnad hade en hög trafikintensitet med många farliga omkörningar och ett stort antal viltolyckor fanns inte den fulla förståelsen för de åtgärder som genomförts. Det fanns en hög grad av acceptans för det viltstängsel som monterats. De övriga åtgärderna som genomförts för att öka trafiksäkerheten på sträckan var mer svårmotiverade enligt studien.

  • 44.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Forsberg, Inger
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Nykterhetsstödjande system: diskussioner i fokusgrupper2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det finns en klar bild av att förare som kör under påverkan av alkohol löper en ökad risk att bidra till olyckor där människor skadas svårt och dödas. Föreliggande projekt har haft som syfte att med hjälp av diskussioner i fokusgrupper (8 stycken) öka kunskapen om förares uppfattning om ett framtida fordonsintegrerat system för att minska onykter körning. Resultaten från studien visar en klar uppfattning om att ett framtida fordonsintegrerat nykterhetsstödjande system kommer att vara till nytta för många, men framförallt för de förare som omedvetet och utan uppsåt kör bil under påverkan av alkohol (t.ex. ”dagen efter”). I diskussionerna framkom det en uppfattning om att personer med alkoholproblem eller kriminalitet med stor sannolikhet kommer att lyckas köra ändå genom exempelvis manipulation av systemet. När det gäller utformning av systemet framkom att det bör vara ”osynligt” för föraren och normalt aldrig märkas av. Återkoppling till föraren var dock önskvärd om systemet inte fungerar tekniskt. I de fall föraren detekteras med alkohol i utandningsluften på nivåer under 0,2 promille var uppfattningen att återkoppling på nivån eventuellt kunde ges. Återkopplingen kan exempelvis ges som ett ljud, men även med visuell information om nivån i detektionen. Om föraren bedöms ha intagit mer alkohol än lagstadgad gräns, var uppfattningen bland deltagarna att bilen inte ska gå att starta, och att föraren inte ska få återkoppling på nivån. Tillförlitlighet och tilltro till att systemet mäter rätt uppfattades som viktigt. För deltagarna var det viktigt att det var förarens utandningsluft och ingen annans som analyserades.

  • 45.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Forsberg, Inger
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Larsson, Lina
    Linköpings universitet.
    Liljas, Stina (red.)
    Sina Liljas AB.
    Varför skjutsar föräldrarna barnen till skolan?2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Många kommuner upplever problem i samband med att barnen skjutsas till skolan med bil av föräldrarna i stället för att gå, cykla eller åka buss eller skolskjuts. Detta leder i sin tur till minskad trafiksäkerhet i området kring skolorna. Den här skriften förklarar varför föräldrar skjutsar barnen till skolan genom att redovisa forskningsrapporter och redogöra för en studie som författarna gjort på några utvalda skolor. Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram skriften för att inspirera och stödja kommunerna i arbetet med att hitta lösningar som kan minska skjutsandet.

  • 46.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Forsman, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Gustafsson, Susanne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Barn i bil - socioekonomiska faktorer: litteratur- och enkätstudie2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att identifiera samband mellan felanvändning/ickeanvändning av skyddsutrustning för barn i bil och socioekonomiska faktorer. Studien har även gett en lägesbe-skrivning avseende felanvändning och ickeanvändning. De slutsatser som dragits har varit avsedda att utgöra basen i framtida utarbetande av informationsmaterial och kampanjer. Studien omfattar dels en litteraturstudie rörande socioekonomiska skillnader i felanvändning och ickeanvändning av bälte och bilbarnstolar dels en enkät. Enkäten skickades ut till ett slumpmässigt urval av 2 010 vårdnadshavare till barn i åldrarna 2 månader–9 år. En svarsfrekvens på drygt 70 procent erhölls. Resultaten visade att felanvändningen var lägre för yngre barn än för äldre och lägre i familjens bil än generellt för barnets alla resor med bil. Vårdnadshavare som själva slarvade med bältet slarvade förhållandevis oftare med att bälta barnet. Även vårdnadshavare vars intention var lägre avseende att skydda barn enligt gällande rekommendationer, visade sig oftare slarva med att bälta barnet.

  • 47.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Kecklund, Göran
    Stockholms Universitet.
    Filtness, Ashleigh
    Queensland University of Technology (QUT).
    Factors associated with self-reported driver sleepiness and incidents in city bus drivers2016Ingår i: Industrial Health, ISSN 0019-8366, E-ISSN 1880-8026, Vol. 54, nr 4, 337-346 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Driver fatigue has received increased attention during recent years and is now considered to be a major contributor to approximately 15-30% of all crashes. However, little is known about fatigue in city bus drivers. It is hypothesized that city bus drivers suffer from sleepiness, which is due to a combination of working conditions, lack of health and reduced sleep quantity and quality.

    The overall aim with the current study is to investigate if severe driver sleepiness, as indicated by subjective reports of having to fight sleep while driving, is a problem for city based bus drivers in Sweden and if so, to identify the determinants related to working conditions, health and sleep which contribute towards this. The results indicate that driver sleepiness is a problem for city bus drivers, with 19% having to fight to stay awake while driving the bus 2-3 times each week or more and nearly half experiencing this at least 2-4 times per month. In conclusion, severe sleepiness, as indicated by having to fight sleep during driving, was common among the city bus drivers. Severe sleepiness correlated with fatigue related safety risks, such as near crashes.

  • 48.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Kecklund, Göran
    Stockholms universitet, Karolinska Institutet.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Ingre, Michael
    Stockholms universitet.
    Radun, Igor
    University of Helsinki.
    Söderström, Beatrice
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Krocksäkerhet, KRO.
    Bussförares arbetstider kopplat till trötthet2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bussförare i kollektivtrafiken har ofta oregelbundna arbetstider och en arbetssituation som kan innebära hög stress. Dessa faktorer kan leda till allvarlig trötthet. Syftet med denna studie är att belysa hur arbetstiden påverkar sömn, stress, trötthet och körförmåga. Projektet omfattar fyra delstudier: enkätstudie, sömndagböcker och aktigrafi, analys av schemaläggning och ett experiment på riktig väg med bussförare. Hypoteserna var att tidiga morgonturer, delade skift, långa arbetsdagar och få timmars vila mellan arbetspassen bidrar till trötthet, stress och nedsatt körförmåga, som tillsammans kan leda till en sämre säkerhet. De övergripande resultaten stödjer dessa hypoteser. Generellt sett upplevs sömnighet och trötthet under körning som ett problem eftersom förarna anser att detta innebär nedsatt körförmåga, vilket ökar risken för incidenter och olyckor. Totalt 45 procent av förarna hade minst två gånger i månaden svårt att hålla sig vakna när de kör buss och 19 procent hade under det senaste decenniet varit inblandade i en incident där trötthet varit en bidragande orsak. Experimentet med delade skift med tidig start på morgonen stöder dessa rön. Rapporten avslutas med en lista med förslag.

  • 49.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Kecklund, Göran
    Stockholm university, Stress research institute.
    Kircher, Albert
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Tapani, Andreas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Åkerstedt, Torbjörn
    Karolinska institutet, Clinical neuroscience.
    The effects of driving situation on sleepiness indicators after sleep loss: A driving simulator study2009Ingår i: Industrial Health, ISSN 0019-8366, Vol. 47, nr 4, 393-401 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Almost all studies of sleepy driving are carried out in driving simulators and with monotonous road conditions (no interaction with other cars). The present study investigated indicators of sleepy driving in a more challenging scenario after a night awake. 17 participants drove a high fidelity moving base driving simulator experiment while sleepiness was monitored physiologically and behaviourally. Short periods of situations of free driving (no other vehicles) alternated with short periods of following another vehicle (car following) with and without the possibility to overtake. The result showed that a night of prior sleep loss increased sleepiness levels at the wheel (eye closure duration and lateral variability) compared to after a night of normal sleep. Blink duration while overtaking was significantly lower compared to the other situations, it was at the same level as after night sleep. Speed when passing a stopped school bus was not significantly affected by sleepiness. However the warning caused a more rapid reduction of speed. In conclusion, a moderately challenging driving contest did not affect sleepiness indicators, but a very challenging one did so (overtaking). This suggests that it is important to monitor the driving situation in field operational tests of sleepy driving.

  • 50.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Kecklund, Göran
    Karolinska Institutet.
    Vadeby, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Hjälmdahl, Magnus
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Åkerstedt, Torbjörn
    Stockholms universitet, Karolinska Institutet.
    The alerting effect of hitting a rumble strip: a simulator study with sleepy drivers.2008Ingår i: Accident Analysis and Prevention, ISSN 0001-4575, E-ISSN 1879-2057, Vol. 40, nr 6, 1970-6 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A moving base driving simulator experiment was carried out in order to investigate the effects of milled rumble strips on driver fatigue. There were rumble strips both at the edge line and centre line. Four different physical designs of milled rumble strips (yielding noise values from 1.5 to 16 dBA) and two placements on shoulder were used in the experiment. Sound and vibrations from real milled rumble strips were reproduced in the simulator. In total 35 regular shift workers drove during the morning hours after a full night shift. The main results showed an increase in sleepiness indicators (EEG alpha/theta activity, eye closure duration, standard deviation of lateral position, subjective sleepiness) from start to before hitting the rumble strip, an alerting effect in most parameters (not subjective sleepiness) after hitting the strip. The alertness enhancing effect was, however, short and the sleepiness signs returned 5 min after the rumble strip hit. Essentially no effects were seen due to type of strip. It was concluded that various aspects of sleepiness are increased before hitting a rumble strip and that the effect is very short-lived. Type of strip, as used in the present study did not have any effect.

123456 1 - 50 av 286
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf