Volym 3 i en polyvokal etnografi ('Etnografía 'weenhayek) med inriktning på materiell kultur. Arbetet är baserat på tre etnografiska samlingar från Världskulturmuseet i Göteborg och har syftet att skildra förändring och kontinuitet i den materiella kulturen hos indianfolket 'weenhayek under 1900-talet.

Este volumen ofrece una descripción detallada y diacrónica de la organización económica, social, política, y jurídica de los ‘weenhayek — cazadores y recolectores del bosque tropical seco del Chaco boliviano. El relato se inicia con una revisión crítica de las principales fuentes etnográficas sobre los pueblos del Chaco y, después de las secciones sobre el medio ambiente y la historia local, se presenta un intento de reconstruir la organización socio-económica de la ‘weenhayek antes de la colonización de la zona, es decir, antes del siglo XX. Además, sobre la base de las notas de campo del autor de más de seis años entre los ‘weenhayek, nuevos datos etnográficos están incluidos y nuestro conocimiento de este pueblo puesto al día.    Los datos demuestran que, a pesar de los cambios sociales evidentes, y en contraste con otros pueblos indígenas de la región, los ‘weenhayek han negado a ser integrados a la sociedad nacional, sino han elegido un “desarrollo alternativo”. Recientemente han sido capaces de reconstruir rasgos de su tradicional organización socio-económica que han estado ausentes desde la calamitosa Guerra del Chaco de los años 1930. Este tradicionalismo se caracteriza por la perpetuación de lo que se percibe como valores ‘weenhayek, mantiene una fuerte identidad étnica y una noción de continuidad cultural. Esto ha sido posible debido a la lentitud de la colonización, la organización social flexible basado en las alianzas entre pequeñas unidades independientes bilaterales, la independencia económica gracias a la comercialización de artesanía y la pesca, y la afirmación de derechos legales de partes de su antiguo territorio.

Njudung är ett av de små "länderna" i Småland. Det ligger i den nordvästra delen och uppvisar tydliga språkliga influenser söderifrån, som bindevokal, men också västerifrån. Som flera perifera svenska dialekter uppvisar den arkaiska drag, t.ex. i fråga om plural, genitiv, mm. Kapitlet behandlar språket så som det talades i denna bygd under mitten av nittonhundratalet.   

Volym 6 i en polyvokal etnografi från 'weenhayek-folket i Gran Chaco, Sydamerika. Arbetet skildrar kosmologi, etnobiologi och etnomedicin hos detta folk. Språk och klassifikation står i fokus.

This article is an updated version in Swedish of my article on the emergence and history of the Scandinavian Pentecostal Movement published as "The Development of Pentecostalism in Scandinavian Countries" (in:) William K. Kay & Anne E. Dyer (editors), 2011, European Pentecostalism. In rough outlines, it presents the history of the Pentecostal movements in Finland, Sweden, Norway, Denmark, and Iceland, concentrating on common trends, cooperation, similarities and differences.

Artikeln ger en komparativ översikt av pentekostalismens etablering i Norden med start 1906 och fram till 2014. Den visar på utbyten, idéers spridning, gemensamma initiativ över nationsgränserna, på konflikter, och anpassning av strategier och verksamheter på grund av förändringar i omvärlden.

Vol. 7 i en polyvokal etnografi om 'weenhayek-folket i Gran Chaco, Sydamerika. Arbetet beskriver, klassificerar och analyserar drygt 700 myter från detta indianfolk, varav cirka 400 är insamlade av författaren. De senare finns transkriberade och översatta i Volym 8 och 9 i serien.

Huvudsyftet med denna artikel är att studera den svenska Pingströrelsens ledningsstruktur, hur den har varit konstruerad och hur den har förändrats. Just under 1950-talet skedde en gradvis, men omvälvande kursändring i ledningsstrukturen. Detta decennium används därför här som ett prisma för att skildra och analysera denna maktstruktur över tid, från pingstväckelsens genombrott i början av 1900-talet och fram till våra dagar. På basis av det material vi har tillgängligt i dag, föreslås i artikeln att Pingströrelsens organisationsstruktur under dess första hundra år kan indelas i fyra ganska särpräglade faser: a) “Förstadiet” eller “Den överkonfessionella fasen” (1906–1918); b) “Filadelfia som Pingströrelsens kommandobrygga” (1919–1958);  c) “De gemensamma företagen” (1959–1991) och:  d) “Pingst FFS-fasen” (från 1991). Artikeln skildrar dessa fasers olika karaktär och analyserar bakomliggande strukturer och strategier.

En este libro se presentan 114 narraciones dedicadas a dos figuras prominentes de la mitología ‘weenhayek, contadas por un solo narrador, el finado Celestino Màànhyejas Gómez. Este hombre literario, sin par entre los ‘weenhayek, cuenta 81 historias del pícaro Thokwjwaj y 33 del héroe cultural ‘Ahuutsetajwaj. Los cuentos resaltan en detalle y riqueza narrativa. Juntos constituyen un retrato de un protagonista de una generación literaria que jamás vuelva.    Esta obra es de especial valor ya que profundiza nuestro conocimiento de una cultura del Gran Chaco Boreal en una manera singular, en especial de la tradición oral, pero también del mundo mítico y hasta cognitivo de los ‘weenhayek. El conocimiento amplio de Màànhyejas de  su propia cultura ha sido una precondición necesaria para la producción de este material de tanta importancia para el americanismo en general y el conocimiento del Gran Chaco en particular.

Volym 2 i en polyvokal etnografi från 'weenhayek-folket i södra Bolivia och norra Argentina. Första avdelningen består av transkriberad etnohistoria; andra avdelningen av konventionell lokal historia med fokus på 'weenhayek-folket och dess indianska grannars historia.

Pingströrelsen i Sverige är en drygt sekelgammal folkrörelse som haft ett påtagligt inflytande nationellt och internationellt. Vid millennieskiftet utsåg tidningen Expressen dess informelle ledare, Lewi Pethrus, till den femte viktigaste personen i svenskt samhällsliv under 1900-talet, viktigare än Olof Palme och mera betydelsefull än Raoul Wallenberg. Pethrus startade nämligen tidskrifter, bokförlag, en bank, en dagstidning och ett politiskt parti. Pingströrelsen var först i Sverige med piratradio, med storskalig privat missbrukarvård och med internationell tv-produktion.    Den amerikanske kyrkohistorikern David Bundy hävdar att den svenska pingstmissionen haft “ett oproportionerligt inflytande” på pentekostalismen i världen. Bland annat har svenskar grundat den största pentekostala rörelsen i världen, Assambléia de Deus i Brasilien, som räknar med betydligt fler medlemmar än det finns invånare i Sverige. Svensk pingstmission har funnits i över hundra länder och hade på 1980-talet närmare tusen missionärer spridda över alla befolkade världsdelar.    I den här boken har Jan-Åke Alvarsson samlat ett antal av de artiklar han under årens lopp skrivit om denna rörelse. Genom att göra så vill han bidra till mera kunskap om detta säregna fenomen. I sitt förord hävdar han att ambitionen “inte är att ge en helhetsbild av den svenska Pingströrelsen. För det är den alltför komplex och mångfasetterad. I stället blir det ett ofullbordat lapptäcke, en samling fragment av ett vidsträckt ‘religioskap’”.     Efter en inledning följer tolv längre artiklar som behandlar allt från pingstväckelsens historia till dess namnbruk, spiritualitet och teologi. Varje artikel föregås av en kort metatext och följs av ett postskriptum där forskare på det speciella området kommenterar bidraget.

Artikeln ger en ytterst kortfattade översikt över pentekostalismen i Sverige och i världen, dess inledning i Los Angeles 1906 med starka krav på jämlikhet och jämställdhet mellan svarta och vita, mellan män och kvinnor och mellan människor från olika sociala grupper, dess spridning i Sverige som en överkonfessionell rörelse, dess splittring, vidare utveckling och ställning i dag. Några korta kommentarer om den internationella pentekostalismen och dess olika uttryck avslutar artikeln.

Volym 4 i en polyvokal etnografi (Etnografía 'weenhayek) om 'weenhayek-folket i Gran Chaco, Sydamerika. Arbetet är en studie av fiberhantverket, dess användning och dess symbolik hos detta folk. Ett par bromelia-arter används för att tillverka tråd, snören, redskap, bärnät, kläder och väskor. Männens samlarväskor, som har flest och mest särpräglade mönster står i fokus för analysen. Arbetet är ett försök att försöka spegla en kultur genom ett av dess föremål ett "ethnographical key object".

Efter den massiva emigrationen till USA, före och efter sekelskiftet 1900, fanns det ett stort intresse att följa händelser och förändringar i Amerika. Detta lade grunden för ett stort antal reportage från USA i svensk press. I detta kapitel har jag valt ut  ett antal skildringar från USA, skrivna av svenskar på 1920-talet, majoriteten publicerade i tidskriften Evangelii Härold, Pingströrelsens ledande organt. Ett speciellt fokus ligger på rapporterna från pingstledaren Lewi Pethrus resa i USA 1924 - och hans möte med afro-amerikanerna som varit förgrundsfigurer vid pentekostalismens tillblivelse.   

En sammanställning av resereportage från Amerika , publicerade i Pingströrelsens tidskrift Evangelii Härold under 1930-talet. Kompilationen ger bl.a. en inblick i trettiotalets förändrade syn på ras, främst då på afro-amerikaner. Kontrasten mot artiklarna på 1920-talet, då synen på afro-amerikaner fortfarande var mycket positiv i reportagen, är slående. Ett tydligt fokus är pingstledaren Lewi Pethrus resa i Amerika 1936-1937 vars publicerade rapporter återges och kommenteras. 

När pingstledaren Lewi Pethrus 1941 kände sig trängd och utarbetad reste han till Chicago av alla ställen på jorden. Varför? Svaret är enkelt. Chicago var vid denna tid förmodligen “Sveriges näst största stad”, det vill säga att det bodde fler svenskar där än i Göteborg. Dessutom fanns där en kyrka som var uppbyggd som en kopia av hans egen kyrka i Stockholm — och hette likadant: Filadelfia, fast med engelsk stavning, Philadelphia. Den svensktalande församlingen i Chicago var ingen isolerad företeelse. Det fanns då ganska många skandinaviska eller helsvenska pentekostala församlingar i USA. Och det var främst med dessa som de svenska pingstvännerna hade kontakt. I det här inledningskapitlet får vi en kortfattad historisk tillbakablick på svensk emigration och det intensiva samarbete som fanns mellan kyrkor i de båda länderna under framför allt första hälften av 1900-talet. Därefter följer en skildring av några svenskdominerade orter och ett antal personer som varit särskilt viktiga för relationerna från amerikanskt håll, t.ex. Arthur F. Johnson, Elmer C. Erickson och Joseph Mattsson-Boze.

A brief introduction to the establishment and structure of Pentecostalism in Sweden, Norway, Finland and Denmark. The importance of Andrew G. Johnson, T. B. Barratt, Lewi Pethrus and other leaders is discussed and connections between the movements are highlighted.

Frikyrkorna utgör tillsammans en av de folkrörelser som spelat störst roll i framväxten av det moderna samhället. En samlad framställning av denna viktiga del av vårt gemensamma kulturarv har länge saknats. Inte sedan Gunnar Westin var redaktör för det andra bandet i uppslagsverket Svenska Folkrörelser 1937 har det förekommit någon sådan sammanfattande beskrivning av lexikonkaraktär. Vår mening är att det under de gångna sjuttio åren tillkommit dels en mängd betydelsefulla insatser och aktörer från frikyrkorna, dels nya forskningsrön, så att detta väl motiverar en sådan uppföljning. (För innebörden i begreppet frikyrka, se artikeln ‘frikyrka’ i detta lexikon.)    Vi är övertygade om att  det finns ett behov av denna kunskap om frikyrkorna på skolor, universitet, tidningsredaktioner, i församlingar och kyrkor, samt hos en intresserad allmänhet. Även inom ramen för frikyrkorna själva, inte minst i den interna utbildningen av personal, finns det ett växande behov av orientering och fördjupning av kunskaperna om sin egen och andras bakgrund och nuvarande kontext. Den ekumeniska våg som just nu yttrar sig i sammanslagningar av såväl enskilda församlingar som hela samfund aktualiserar dessutom detta behov på ett särskilt sätt.     Svenskt Frikyrkolexikon initierades 2005 på ett sammanträde med Rektorskonventet för de fria teologiska högskolorna. Jan-Åke Alvarsson fick då uppdraget att organisera en redaktionskommitté och leda arbetet fram mot ett lexikon i bokform samt eventuellt en databas. Frikyrkosamråd utmanades att bli “förvaltare” medan de traditionella frikyrkosamfunden uppmanades att vart och ett utse en “samfundsredaktör” och eventuellt en egen lexikongrupp. De frikyrkosamfund eller organisationer som kom att svara mot denna förfrågan var: Adventistsamfundet, EFS, Evangeliska Frikyrkan, Frälsningsarmén, Metodistkyrkan, Pingströrelsen, Svenska baptistsamfundet och Svenska missionskyrkan.     Intentionen med lexikonet har varit att spegla följande kunskapsfält: 1) en översikt av respektive samfunds teologiska särdrag, historia och verksamhet i Sverige och utomlands; 2) något om respektive samfunds viktigaste personligheter; 3) artiklar om gemensamma eller parakyrkliga organisationer med nära koppling till frikyrkan; samt 4) insikter i den vokabulär som använts eller används i frikyrkliga sammanhang. Bildsättningen är tänkt att komplettera denna redovisning med hjälp av såväl historiska som aktuella bilder.

En este volumen se representa la variedad enorme de las narraciones ‘weenhayek. En contraste a Vol. 8, esta obra contiene cuentos de siete colaboradores ‘weenhayek, hombres y mujeres, jóvenes y ancianos. Además no se restringe a solamente los cuentos de pícaros o heroes culturales, aunque ellos también han sido representados, sino que incluye narraciones sobre orígenes, relaciones cosmológicas, historias de animales y historias fantásticas. En total, demuestra con certeza, la riqueza enorme del tesoro cultural y literario ‘weenhayek.

När pingstledaren Lewi Pethrus 1941 kände sig trängd och utarbetad reste han till Chicago av alla ställen på jorden. Varför? Svaret är enkelt. Chicago var vid denna tid förmodligen “Sveriges näst största stad”, det vill säga att det bodde fler svenskar där än i Göteborg. Dessutom fanns där en kyrka som var uppbyggd som en kopia av hans egen kyrka i Stockholm — och hette likadant: Filadelfia, fast med engelsk stavning, Philadelphia. Den svensktalande församlingen i Chicago var ingen isolerad företeelse. Det fanns då ganska många skandinaviska eller helsvenska pentekostala församlingar i USA. Och det var främst med dessa som de svenska pingstvännerna hade kontakt.I den här boken ges en översikt av relationerna mellan USA och Sverige inom ramen för pentekostalismen. I inledningskapitlet får vi en kortfattad historisk tillbakablick på svensk emigration och det intensiva samarbete som fanns mellan kyrkor i de båda länderna under framför allt första hälften av 1900-talet. Därefter följer en skildring av några svenskdominerade orter och tre personer som varit särskilt viktiga för relationerna från amerikanskt håll: Arthur F. Johnson, Elmer C. Erickson och Joseph Mattsson-Boze.Andra kapitlet ägnas åt just Mattsson-Bozes liv och betydelse för det svensk-amerikanska utbytet. Följande kapitel reder så ut orsakerna och omständigheterna bakom Lewi Pethrus ”flykt” till USA. I fjärde kapitlet förklaras paradoxen att kristna affärsmän på 1970-talet sponsrade kristna hippies resor från USA till Sverige. I avslutningskapitlet får vi en inblick i bakgrunden till helandepredikanten Kathryn Kuhlmans mycket uppmärksammade besök i Sverige 1969. Boken avslutas med en sammanställning av skildringar från USA i Pingströrelsens tidskrift Evangelii Härold under 1920- och 1930-talen.Boken är skriven av en forskargrupp knuten till Institutet för Pentekostala Studier i Uppsala.

Volym 5 i en polyvokal etnografi om 'weenhayek-folket i Gran Chaco-området i södra Bolivia. Arbetet koncentreras på inlärning, uppfostran och skolgång hos dessa indianer under tre tidsperioder - den traditionella, den koloniala och den moderna (med tvåspråksundervisning).

In southern Bolivia, the ‘Weenhayek people, traditional foragers, have returned to their old ways, at least symbolically. During a cultural festival in 2004 this was openly and publicly manifested with traditional outfit, old songs, and signs in the ‘Weenhayek language. For around half a century their music and language had been muted. Their traditional clothing had been gone even longer. The reason for this switch in attitude towards their own heritage raises questions about the formation of ethnic identity - ethnogenesis as well as ethnoregenesis - in general.

Femtiotalet innebar ett vägskäl för den svenska Pingströrelsen. Den rörelse som byggts på ett starkt informellt ledarskap fick plötsligt problem när ledaren Lewi Pethrus 1958, efter nästan ett halvsekel, lämnade sin formella position som föreståndare i Filadelfiaförsamlingen i Stockholm. Frustrationen som uppstod när Pethrus inte längre hade tillgång till och kontroll över tidskrifter, förlag och konferenser drabbade inte bara honom utan hela rörelsen. Hur skulle den nu organiseras?    Dessutom var femtiotalet en tid av andlig förnyelse i Pingströrelsen. Efter ett fyrtiotal på tomgång kom nu “helandeväckelsen”, “särlaregnsväckelsen” och “förnyelseväckelsen” att på olika sätt prägla och i vissa fall splittra rörelsen. I kalla krigets skugga kom dessa väckelsevågor, tillsammans med ett stigande intresse för eskatologi, att förnya och förändra rörelsen på olika sätt.    Den här boken handlar om detta avgörande decennium i svensk pingströrelse. Den ger oss en bakgrund till kursändringen genom att skildra de dåtida samhällsförändringarna i Sverige. Den sätter också in händelserna i ett internationellt perspektiv. Särskilt skildras kontakterna mellan Sverige och USA. Den förser oss med speciella skildringar av de olika väckelsevågorna och vi får även en jämförelse mellan den teologi som predikades på femtiotalet och den som framfördes vid pingstväckelsens början. Slutligen sätts det dåtida maktskiftet i Pingströrelsen in i ett historiskt perspektiv.    Artiklarna har fötts ur seminariearbetet vid Institutet för Pentekostala Studier i Uppsala. Författarna är, eller har varit, knutna till Uppsala universitet i ämnena kyrkohistoria eller kulturantropologi.

The idea of the democratic promise is equality and freedom for all. But how can it be that we participate in the democratic electoral process and which meaning do we put into our participation? This study takes us through the democratic idea from an anthropological perspective and try to give an interpretation of the phenomenon of electoral participation. The essay starts with describing the anthropological view on democracy and then turns to the output in Pierre Bourdieu's theories of the election as a mysterious and concealing ritual. This is followed by interviews with people where I simply ask them why they get involved in electoral processes. I find the answer that participation depends on the logical idea that democracy has implemented in my informants and to vote has become the rational and logical, rather than mysterious.

The Nigerian city of Jos used to be seen as a peaceful place, but in 2001 it was struck by clashes that arose from what was largely understood as issues of ethnic and religious belonging. The event, which would become known as ‘the crisis’, was experienced as a rupture and a loss of what the city had once been, and as the starting point of a spiral of violence that has continued up to today. With the crisis, Jos changed. Former friends became enemies, and places that had been felt to be safe no longer were so. Previous truths were thrown into confusion, and Jos’s inhabitants found themselves more and more having to manoeuvre in an unstable world coloured by fear and anger. Life in Jos became increasingly hard to predict, and people searched for different ways forward, constantly trying out new interpretations of the world. This book, which is inspired by pragmatism, analyses the processes that were shaping the emergent city of Jos and its inhabitants in the aftermath of the crisis. At its core are some of Jos’s practitioners of traditional medicine. As healers, diviners, and providers of spells to protect from enemies or solve conflicts, they had special skills to influence futures that were becoming more and more unpredictable. Still, the medical practitioners were as vulnerable to the changing circumstances as everyone else. Their everyday lives and struggles to find their footing and ways forward under the changing circumstances are used as a point of departure to explore larger wholes: life during times characterised by feelings of uncertainty, fragmentation, fear, and conflict – in Jos as a city and Nigeria as a nation.