Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 385
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aarts, Clara
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Holm, Marta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Barnhälsoteam: ett exempel på framgångsfaktorer för god samverkan kring förebyggande arbete för barn2010Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 87, nr 4, s. 274-281Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 2.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    "Det var inte så lätt som vi trodde": tvärsektoriell samverkan på en familjecentral2007Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 84, nr 6, s. 529-540Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Samarbete och samverkan tas ofta för givet som något gott. Men trots höga förväntningar på positiva effekter är det svårare än vad många förväntar sig. Familjecentralen som den här artikeln handlar om är ett exempel på hur tvärsektoriell samverkan kan se ut i praktiken. Personalen har tillsammans med en forskare studerat samarbetets grundvalar och i artikeln diskuteras det spänningsfält som personalen på grund av samlokalisering befinner sig i och som innebär såväl hinder som möjligheter för samarbete. För att skapa gynnsamma förutsättningar för tvärsektoriellt samarbete i en samlokaliserad verksamhet behöver följande aspekter diskuteras och övervägas. - Moderorganisationernas ledning behöver se över ekonomiska och administrativa rutiner för familjecentralen och skapa yttre förutsättningar i form av handledning och tid för lärande och utveckling inom gruppen. - Personalen behöver tänka över betydelsen av sin egen och professionens utveckling samt aspekter av den organisationskultur som de representerar och bär upp. Olikheter kan bli bränsle för lärande och utveckling i gruppen, som i sin tur kan leda till en utveckling och nytänkande i verksamheten och man kan undvika att olikheter blir grogrund för samarbetsproblem.

  • 3.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Bing, Vibeke
    Backa Läkarhusgruppen Göteborg.
    Familjecentralen: mervärde för alla föräldrar genom samlokalisering?2011Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 2, s. 100-109Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Barnens hälsa påverkas redan tidigt i livet av föräldrarnas livsvillkor. Låg social status, brist på vänner och stress tidigt i livet leder till hälsoskillnader. Familjecentraler med en öppen förskola och förebyggande socialt arbete är en tidig insats och en lågriskstrategi som riktar sig till alla. Den har goda förutsättningar för att stärka föräldrarnas tillit och gemenskap med andra och kan bidra till att minska hälsoskillnader genom att främja barnens hälsoutveckling. Syftena med utvärderingen av de 16 familjecentralerna var att undersöka i vilken mån besökarna är representativa för befolkningen i upptagningsområdet och av vilka anledningar föräldrarna besöker öppna förskolan på familjecentralen. Jämförelse mellan befintlig befolkningsdata i upptagningsområdena och föräldrabesökares bakgrundsdata visar att familjecentralen i huvudsak når en representativ del av befolkningen. Föräldrar använder sig av familjecentralen för att få råd, utbyte av erfarenheter, barnens skull och att umgås med andra. I synnerhet för invandrare har familjecentralen stor betydelse för att komma in i det svenska samhället.

  • 4.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Bing, Vibeke
    Backa Läkarhusgruppen Göteborg.
    Föräldraskapande och professionell följsamhet på familjecentralers öppna förskolor: en programteori2011Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 2, s. 122-132Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Familjecentralens verksamhetsidé för öppna förskolan på familjecentraler – formulerat som en hypotes - har utvärderats steg för steg genom samla in data på sammanlagd sex familjecentraler för att pröva hållbarheten i hypotesen. Utvärderingen visar på ett föräldraskapande bland småbarnsföräldrar genom att de lär sig om barn och föräldraskap, får möjlighet att utöka sitt sociala kontaktnät och att bara vara i en trygg omgivning där socialt stöd finns till hands. De får tillsammans med andra känna sig ’good enough’ som en vanlig förälder med ett normalt barn. Professionell följsamhet utmärker personalens arbetssätt. De bedömer den ”mognadsgrad” som föräldern befinner sig i för att söka stöd och anpassar sitt förhållningssätt till föräldern genom fysiskt avstånd och djup i samtalet. På så vis kan pedagogiska, sociala och psykologiska mekanismer triggas igång och förklara de resultat som föräldrar upplever för dem själva och deras barn. Artikeln avslutas med en omformulerad hypotes om öppna förskolors verksamhet på familjecentraler.

  • 5.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Bing, Vibeke
    Tema: Familjecentraler: vad är en familjecentral?2011Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 2, s. 98-99Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Agic, Haris
    et al.
    Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet.
    Samuelsson, Tobias
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Samhällsstudier och didaktik. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Globala studier.
    Föräldrastödsprogram för utrikesfödda föräldrar: Vad händer när manualbaserade föräldrastödsprogram översätts och implementeras i svensk kontext?2015Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 92, nr 5, s. 545-552Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På senare år har ett antal program som t.ex. Community Parent Education Program (COPE) initierats för att främja barns hälsa och psykosociala utveckling. COPE är ett manualbaserat program som ofta används som del i de föräldrautbildningar som ges i invandrartäta områden. COPE utvecklades i Kanada och vid användningen i Sverige översätts materialet. Program erbjuds på språk som t.ex. arabiska och somaliska och när dessa kurser ges översätts materialet ytterligare. I artikeln undersöks vad som händer när ett manualbaserat program översätts och implementeras i svensk kontext. Studien visar att de samtalsledare som leder programmen strävar efter manualtrogenhet, men att översättningar och kulturella anpassningar sker för att de utrikesfödda deltagarna ska förstå programmet. Många föräldrar är dock nöjda med och känner sig stärkta i sitt föräldraskap efter att ha genomgått COPE programmen.

  • 7.
    Ahmadi, Fereshteh
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Sociologi/Socialt arbete.
    Norberg, Maria
    Socialogiska Institutionen, Uppsala universitet.
    Aggressiv musik som copingstrategi2010Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 87, nr 2, s. 78-86Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I artikeln ”aggressiv musik och coping” diskuteras aggressiv musik (heavy metal, hårdrock, punkrock, hård rap och aggressiv popmusik) som copingstrategi vid den rollkonflikt som kan uppstå i samband med att någon drabbas av cancer. Detta eftersom den sjukroll som tenderar att tillskrivas individen i många fall strider mot den roll personen själv önskar inneha. Diskussionen förs utifrån två fallbeskrivningar hämtade från en studie som fokuserar på musikens roll för personer som drabbats av cancer. I analysen av de två fallbeskrivningarna framgår att aggressiv musik har fungerat som en copingmetod genom att hjälpa informanterna att hantera den ovan nämnda rollkonflikten.

    Emellertid visade analysen på att ålder kan vara en aspekt av betydelse beträffande vid vilken tidpunkt som ett motstånd gentemot sjukrollen växer fram och en konflikt mellan rollerna uppstår. Det är viktigt att se att en copingstrategi är en mötesplats mellan individ och situation. Den är komplex, mångbottnad och högst kontextuell. Diskussionen i denna artikel, vilken förs utifrån detta synsätt, visar på att aggressiv musik, som ofta förknippas med

    aggressivitet och våld, kan verka som en funktionell och högst användbar copingstrategi för unga personer som drabbas av cancer.

  • 8.
    Ahmadi, Fereshteh
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Norberg, Maria
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Aggressiv musik som copingstrategi (Aggressive music as a coping method)2010Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 87, nr 2, s. 78-86Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I artikeln ”aggressiv musik och coping” diskuterar vi aggressiv musik (heavy metal, hårdrock, punkrock, hård rap och aggressiv popmusik) som copingstrategi vid den rollkonflikt som kan uppstå i samband med att någon drabbas av cancer. Detta eftersom den sjukroll som tenderar att tillskrivas en person i många fall strider mot den roll man själv önskar inneha. Diskussionen förs utifrån två fallbeskrivningar hämtade från en studie som fokuserar på musikens roll för personer som drabbats av cancer.

    I analysen av de två fallen, fann vi att ålder var en aspekt av betydelse beträffande vid vilken tidpunkt under sjukdomstiden som ett motstånd gentemot sjukrollen växte fram och därmed skapade en konflikt mellan rollerna.

    Det är viktigt att se att en copingstrategi är en mötesplats mellan individ och situation. Den är komplex, mångbottnad och högst kontextuell. Vi visar på att aggressiv musik, som ofta förknippas med aggressivitet och våld, kan verka som en funktionell och högst användbar copingstrategi för unga personer som drabbas av cancer.

  • 9.
    Ahmadi, Fereshteh
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för socialt arbete.
    Tornstam, Lars
    Sociologiska institutionen, Uppsala universitet.
    De Gamla Flygande Holländarna: Pendlande invandrare med dubbla tillgångar1996Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 7-8, s. 379-384Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 10.
    Aili, Carola
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Familjecentraler i perspektivet av välfärdsprinciper2011Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 2, s. 180-192Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I ljuset av fyra välfärdsprinciper analyseras familjecentralerna så som de framträder i Socialmedicinsk tidskrifts temanummer om familjecentraler. Principerna är 1. välfärd som social kompensation 2. välfärd som social garanti 3. välfärd som social service samt 4. välfärd som social investering. Frågan är om, och hur, dessa principer konkurrerar om uppmärksamheten samt vilken betydelse det får.  Resultatet visar bl.a. att tre av de fyra välfärdsprinciperna framträder som komplementära när verksamhetens visioner diskuteras samtidigt som de framträder som konfliktande när texterna behandlar yrkesutövares arbetsvardag.  Organisationsformen, familjecentralsformen, framträder som något som underlättar hanteringen av principerna. Välfärd som social service där kunden köper service på en marknad hanteras dock inte i texterna. Möjliga orsaker till svårigheterna att förena denna princip med de övriga diskuteras.

  • 11.
    Akhavan, Sharareh
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Patienters uppfattning om Vård på lika villkor2015Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 92, nr 2, s. 189-199Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Att ta reda på patienternas uppfattningar om vård och de välfärdstjänster som samhället erbjuder är viktig för att kunna kvalitetsutveckla vården. Syftet med denna studie var att undersöka patienternas perspektiv om jämlikhet i vård samt deras idéer om metoder för att utveckla en mer jämlik vård. För att nå syftet används kvalitativ metod i form av intervjuer med patienter och representanter för patientföreningar. Resultatet visar att patienter anser att läkarkontinuitet, tid vid besök, tillgänglighet, kommunikation och bemötande kan utvecklas och blir bättre för att en mer jämlik vård ska uppnås. 

  • 12.
    Akhavan, Sharareh
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Vad sker med personalens inställning till Vård på lika villkor när verksamheterna deltar i Lärandeprojektet?2015Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 92, nr 2, s. 176-188Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Jämlikhet i hälsa och att erbjuda vård på lika villkor är en av de viktigaste aspekterna för ett välfärdssamhälle. Flera rapporter visar att hälso- och sjukvården inte är jämlik. Syftet med denna studie var att studera vårdpersonalens synpunkter på jämlik vård samt om deras tankar om metoder för att uppnå en mer jämlik vård. En webbenkät skickades till all personal före och efter projekttiden i de verksamheter som deltog i Lärande projektet. Resultatet visar att vårdpersonalen anser att de faktorer som påverkar brukares/patienters tillgång till vård på lika villkor består av: Strukturella/organisatoriska faktorer inom vården (t.ex. brist på läkare), eller i samhället (t.ex. bostadsområde) och patienternas/brukarnas sociala situation (t.ex. utbildning).

  • 13.
    Akhavan, Sharareh
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Aytar, Osman
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Bogg, Lennart
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Söderlund, Anne
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Tillgren, Per
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Temaledare: Vård på lika villkor – Vad kan vi lära av Lärandeprojektet?2015Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 92, nr 2, s. 103-106Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Alex, Lena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Feministiska perspektiv på omvårdnad - finns det?1998Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 75, nr 1-2, s. 57-61Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 15.
    Alexandersson, Kristina
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Lumikukka, Tuula
    Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge.
    Tinghög, Petter
    Karolinska Institutet.
    Åkerlund, Kerstin
    Karolinska universitetssjukhuset, Solna.
    Att uppmärksamma barn till svårt sjuka patienter på en neurologisk klinik - utvärdering av implementering av rutiner och arbetssätt2017Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 94, nr 4, s. 485-495Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Barn till allvarligt somatiskt sjuka föräldrar löper en förhöjd risk för egen psykisk ohälsa. Här presenteras resultat från utvärderingen av implementering av rutiner och arbetssätt som syftade till att förbättra arbetet med att identifiera, informera samt stödja minderåriga barn till patienter på en neurologisk klinik. Fyra delstudier genomfördes. Resultaten indikerar att trots betydande insatser för att säkerställa att kliniken lever upp till sina lagstadgade uppgifter, fanns en stor förbättringspotential. Hela 80% av patienter med minderåriga barn hade inte fått information om sina barns rätt till stöd och 40% hade inte tillräckligt stöd för att utöva sin föräldraroll. Samtidigt noterades en tydlig ökning i andelen personal på kliniken som hade kunskap om sin skyldighet att erbjuda information, råd och stöd. 

  • 16.
    Alvinius, Aida
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Holmberg, Arita
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Statsvetenskapliga avdelningen, Sektionen för säkerhetspolitik och strategi.
    Hobbins, Jennifer
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Nya perspektiv på lärarnas arbetsmiljöproblematik: läraren som säkerhets- och krishanteringsaktör2018Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 95, nr 4, s. 399-406Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln problematiserar läraryrkets koppling till säkerhets- och krishanteringsfältet samt hur denna kan förväntas inverka på lärarnas arbetsmiljö. Baserad på litteraturstudier med fokus på yrkesgruppen lärares närmande till fältet säkerhet och krishantering, mynnar analysen ut i två potentiella utmaningar a) arbetsmiljöproblem relaterade till den nya lärarrollen och b) genusaspekter som uppstår vid kopplingen till säkerhets- och krishanteringsfältet. Lärarnas arbetsmiljö utmanas med anledning av nya krav att hantera kriser och agera som säkerhetsaktörer. Yrkesgruppen kan ställas inför nya uppgifter som traditionellt sett har hanterats av räddningstjänst och polis. I denna kontext aktualiseras föreställningar om genus kopplade till dessa tidigare separata yrkesgrupper. Kvinnodominerade yrkesgrupper riskerar här att underordnas. Kommunal resursallokering har hittills exkluderat lärare som kris- och säkerhetsaktörer vilket riskerar förstärka arbetsmiljöproblemen.

  • 17.
    Anderberg, Mats
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Dahlberg, Mikael
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Att upptäcka spelproblem: ett pilotprojekt vid ett socialkontor2015Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 92, nr 4, s. 505-517Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna artikel belyser hinder och möjligheter vid implementering av en screeningmetod för att identifiera spelproblem bland personer som uppbär försörjningsstöd inom socialtjänsten i Göteborg. Det empiriska underlaget samlades in via dels en undersökning av spelproblem med de två screen-inginstrumenten NODS och NODS-PERC, dels fem intervjuer med handläg-gare. Studien visar att det är möjligt att identifiera personer med spelproblem inom socialtjänsten med båda screeningintervjuerna, men åskådliggör även de svårigheter som förelåg vid implementeringen av detta nya arbetssätt inom socialtjänsten.

  • 18.
    Anderberg, Mats
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Dahlberg, Mikael
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Riskfylld alkoholanvändning hos ungdomar med cannabisproblem2015Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 92, nr 4, s. 484-494Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Ungdomar som använder cannabis dricker också ofta alkohol. Denna arti-kel belyser hur en riskfylld alkoholkonsumtion hos ungdomar, som inleder behandling på storstädernas Maria-mottagningar för missbruk av cannabis, relateras till droganvändningsmönster samt till olika bakgrunds- och riskfak-torer. Studien baseras på strukturerade intervjuer med 887 ungdomar och analysen urskiljer nio olika riskfaktorer som är starkt relaterade till deras kom-binerade användning av cannabis och alkohol. En slutsats är att det är viktigt att uppmärksamma ungdomars riskfyllda alkoholkonsumtion och vid behov även erbjuda specifika interventioner med inriktning på alkoholproblem.

  • 19.
    Anderberg, Mats
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Dahlberg, Mikael
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Ungdomar med missbruksproblem: en deskriptiv studie av Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö2014Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 91, nr 4, s. 348-359Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Det saknas i stor utsträckning kunskap om de ungdomar som kommer i kontakt med öppenvård i Sverige för alkohol- och narkotikaproblem. Syftet med denna artikel är att med stöd av ett empiriskt material från intervjumetoden UngDOK beskriva de ungdomar som får vård vid Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Den deskriptiva tvärsnittsstudien baseras på material om 755 ungdomar som påbörjat någon form av vårdkontakt. Studien belyser vikten av att de screenings- och bedömningsinstrument som vänder sig till ungdomar som påbörjar vård och behandling för missbruksproblem behöver inrymma ett flertal risk- och skyddsfaktorer, för att personal tidigt ska upptäcka och uppmärksamma dessa faktorer i behandlingsarbetet.

  • 20.
    Anderberg, Mats
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Dahlberg, Mikael
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Hellberg, Kristina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Ökad förekomst av ADHD-diagnos bland ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem2018Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 95, nr 1, s. 71-85Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Från ett tillstånd som tidigare har kopplats till en relativt begränsad andelbarnoch ungdomar har ADHD-diagnosen nu fått en större roll och betydelsei detsvenska samhället. Syftet med denna artikel är att analyseraoch diskuteraförekomsten av ADHD-diagnoser hos ungdomar som påbörjaröppenvårdför alkohol- och narkotikaproblem och hur diagnosen kan relaterastillsocialaförhållanden, droganvändning och psykisk hälsa. Studien baseraspå struktureradeintervjuer med 2169 ungdomar från nio städer för åren2013, 2014 och 2015. Resultaten visar att en betydande andel ungdomarsom vändersig till öppenvård också har en ADHD-diagnos, att det har sketten stor ökning de senaste åren, att det är en stor lokal variation och attdennagrupp ungdomar är psykosocialt utsatta med omfattande probleminom många livsområden. Den ökade förekomsten bland både pojkar ochflickor och den stora lokala variationen väcker frågor om ADHD-diagnosersorsak, tillförlitlighet och konsekvenser.

  • 21.
    Anderson, Bo
    et al.
    Michigan State University, USA.
    Johansson, Stina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Om sociala näverk och hälsa1989Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 5-6, s. 223-229Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Andersson, Ragnar
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för hälsa och miljö.
    Systemteoretiska och epidemiologiska ansatser inom skadeforskningen-: om förståelsen av skademekanismer2011Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 1, s. 11-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 23.
    Andersson, Ragnar
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för hälsa och miljö.
    Rådbo, Helena
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för hälsa och miljö.
    Suicid och suicidprevention inom järnvägstrafik2009Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 4, s. 332-341Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 24.
    Anderzén, Ingrid
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Hansson, Ann-Sophie
    Sjukförsäkringen - ett decennium av förändring2009Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 6Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 25.
    Andén, Annika
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Allmänmedicin.
    Wiborgh, Meta
    Bergnäsets VC .
    Långa sjukdskrivningar i Luleå, en studie av sjukskrivningar vid en vårdcentral2008Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 5, s. 369-375Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

       

  • 26.
    Annerén, Göran
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för genetik och patologi.
    Hedov, Gerth
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för genetik och patologi.
    Wester, Ulrika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för genetik och patologi.
    Downs syndrom: ny kunskap ställer höga krav på medicinsk vård och habilitering1999Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 76, nr 1, s. 71-79Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Annerén, Göran
    et al.
    Uppsala universitet.
    Hedov, Gerth
    Uppsala universitet.
    Wester, Ulrika
    Uppsala universitet.
    Downs syndrom: ny kunskap ställer höga krav på medicinsk vård och habilitering1999Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 76, nr 1, s. 71-79Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 28.
    Arneson, Hanna
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och miljö.
    Arbetsgivarnas rehabiliteringsinsatser och kvinnors återgång i arbete.2000Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 77, s. 421-428Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 29.
    Arneson, Hanna
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Vidmakthållande av hälsofrämjande processer vid arbetsplatser.2005Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 82, s. 241-254Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Aronsson, Gunnar
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen.
    Marklund, Staffan
    Solheim, Liv Johanne
    Skam, stigmatisering och framtidstro bland långtidssjukskrivna i ”osynliga” diagnoser2015Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 92, nr 4, s. 519-534Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet var att undersöka stigma- och skamupplevelser bland långtidssjukskrivna i psykiska och muskuloskeletala diagnoser och om upplevelserna skiljer sig diagnoserna mellan. 2300 personer besvarade en enkät och på basis av enkätsvar bildades även en grupp med båda slagen av besvär. Bland de med psykiatriska och kombinationsdiagnoser tillhörde 33 respektive 34% hög-skamgruppen jämfört med 10% bland de med muskuloskeletala diagnoser. Ju fler tidigare sjukskrivningar desto större andel upplevde skam och stigma och desto vanligare att se förtidspension som en realistisk framtid. Nivåskillnaderna var stora. Bland de med psykiatriska diagnoser och hög grad av stigma var det 16%, som angav förtidspensionsalternativet jämfört med 31% bland de med muskuloskeletal diagnos och 39% bland de med kombinationsdiagnos.

  • 31.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Grupphandledning i omvårdnad utmanar sjuksköterskans kompetens2004Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 81, nr 4, s. 334-339Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Handledning i omvårdnad startade bland sjuksköterskor inom den psykiatriska vården i England. Under 1960-talet började handledning av sjuksköterskor införas på en psykiatrisk avdelning vid Ullevåls sjukhus i Norge. Utvecklingen av handledning i omvårdnad/yrkesmässig handledning i omvårdnad har sedan dess spridits via den psykiatriska vården till den somatiska (Hermanson m.fl., 1994), och kom i slutet av 1980-talet även till Sverige.

  • 32. Axelsson, Karin
    et al.
    Norberg, Astrid
    Umeå universitet, Institutionen för Omvårdnadsforskning.
    Asplund, Kjell
    Umeå universitet, Medicinska institutionen.
    En modell för analys av ätproblem: tillämpad på patienter med cerebrovaskulär sjukdom på sjukhus1984Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 61, nr 8-9, s. 350-355Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Urfolkshälsa: utmanande  och svårfångad2015Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 92, nr 6, s. 726-735Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Föreliggande artikel ger en kortare historisk överblick kring den samiska folkhälsoforskningen för att sedan diskutera en av de utmaningar som svensk folkhälsoforskning på detta område står inför, nämligen frånvaron av välgrundad statistik. Forskning om samernas hälsotillstånd är präglad av att ha varit föremål för studier av Statens rasbiologiska institut mellan 1920- och 1950-tal, och har framförallt ägt rum de senaste 20 åren. Idag finns dock en brist på aktuella epidemiologiska studier och detta kan länkas till avsaknaden av etnicitet som kategori i officiell statistik i Sverige. Detta är en känslig fråga och nya etiska principer behöver arbetas fram där samerna som grundlagsenligt erkänt urfolk, själva tillåts bestämma över om man vill inhämta statistik, vilken statistik som skulle vara relevant och hur den bör insamlas.

  • 34.
    Aytar, Osman
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    ”Ja, så tänker vi också …”: – Ett programteoretiskt perspektiv på det nationella Lärandeprojektet – Vård på lika villkor2015Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 92, nr 2, s. 116-131Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Developing a program theory for a project and evaluate the project based on this program theory has both its merits and limitations. These merits and limitations in turn may be depend on the existing attitude towards a particular program theory. This study is about exploring how different phases and parts of the national learning project Care on equal terms (2011-2014) functioned in relation to the program theory developed in the beginning of the project. The result shows that the program theoretical perspective on the project contributed to a better structuring of the various forms of evaluation, given a broader understanding of the project's components and provided better opportunities to improve monitoring of the project by the research team in collaboration with the project management of the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR) and the participating health care units.

  • 35.
    Aytar, Osman
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Söderlund, Anne
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Att utvärdera med processtänkande för lärande2015Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 92, nr 2, s. 162-175Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Change-projects can be evaluated in different ways. One of the ways is to evaluate with process thinking, which means that evaluators are involved in the process from the very beginning. Involvement of evaluators already in the beginning of a project can mean several challenges for both the project itself and the evaluators. This study is about describing and analyzing how and with what results the perspective of process thinking on evaluation of the national learning project Care on equal terms was used. The results indicate, among other things, that it was a good choice to bring in evaluation perspective at the beginning of the project. Process thinking has, among other things, contributed to the activities throughout the project, and played a role in learning from and implementation of the project itself.

  • 36.
    Barajas, Josefin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Interventionens olika ansikten - karakterisering utifrån interventionsansatser.2005Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 82, s. 223-240Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Bendtsen, Preben
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Akutkliniken.
    Johansson, Kjell
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Vart är alkoholpreventionen inom primärvården på väg?2004Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 3, s. 207-213Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 38. Berfenstam, R
    et al.
    Smedby, B
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Hälso- och sjukvårdsforskning.
    Samverkan mellan medicinsk och social vård: Några erfarenheter från försöksverksamheten i Tierp1976Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 53, s. 365-72Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 39. Berfenstam, R
    et al.
    Smedby, B
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Hälso- och sjukvårdsforskning.
    Tierpsprojektet1978Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 55, s. 417-20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 40.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Malmberg, Bo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Äldres flyttningar till service och vårdinstitutioner - erfarenheter från Vetanda kommun1983Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 60, nr 10, s. 539-544Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 41. Berglund, Kristina
    et al.
    Wennberg, Peter
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD).
    Typologisering av alkoholberoende individer i relation till kön och genus2014Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 91, nr 6, s. 624-631Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 42. Berglund, Kristina
    et al.
    Wennberg, Peter
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD).
    UIV- en intervju som redovisar kvalitet utifrån brukares och socialsekreterares bedömningar2014Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 91, nr 6, s. 614-623Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 43.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Rejmer, Annika
    Uppsala university.
    "Det är klart att barnen blir lidande": Om barns mående när föräldrar är i vårdnadstvist2017Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 94, nr 4, s. 437-446Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln syftar till att belysa svenska barns mående vid högintensiva vårdnadstvister och att relatera resultaten till internationell forskning. Den baseras på ett empiriskt underlag bestående av tingsrättsakter och föräldraintervjuer, som företrädesvis har utforskats genom  kvalitativa innehållsanalyser. Underlagen ger samstämmiga resultat och indikerar att barn främst utvecklar internaliserande men även externaliserande och somatiska symtom vid svåra föräldrakonflikter. Det finns också barn som reagerar  genom försenad utveckling eller regression. Därutöver framgår att andelen barn med funktionsnedsättningar är överrepresenterad i undersökningspopulationen. Resultaten ligger i linje med internationell forskning. Resultaten indikerar att det föreligger ett samband mellan barns mående och konfliktens varaktighet, föräldrarnas hälsa och föräldraförmåga. Yngre barn som lever med föräldrars vårdnadstvist behöver uppmärksammas ur ett hälsoperspektiv genom att exempelvis erbjudas preventiva interventioner.

  • 44.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet.
    Rejmer, Annika
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    "Det är klart att barnen blir lidande": om barns mående i vårdnadstvister2017Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 94, nr 4, s. 437-446Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln syftar till att belysa svenska barns mående vid högintensiva vårdnadstvister och att relatera resultaten till internationell forskning. Den baseras på ett empiriskt underlag bestående av tingsrättsakter och föräldraintervjuer, som företrädesvis har utforskats genom kvalitativa innehållsanalyser. Underlagen ger samstämmiga resultat och indikerar att barn främst utvecklar internaliserande men även externaliserande och somatiska symtom vid svåra föräldrakonflikter. Det finns också barn som reagerar genom försenad utveckling eller regression. Därutöver framgår att andelen barn med funktionsnedsättningar är överrepresenterad i undersökningspopulationen. Resultaten ligger i linje med internationell forskning. Resultaten indikerar att det föreligger ett samband mellan barns mående och konfliktens varaktighet, föräldrarnas hälsa och föräldraförmåga. Yngre barn som lever med föräldrars vårdnadstvist behöver uppmärksammas ur ett hälsoperspektiv genom att exempelvis erbjudas preventiva interventioner.

  • 45.
    Bing, Vibeke
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Vem annars ska göra det vi gör - om socialt arbete på familjecentral2011Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 2, s. 144-154Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Med familjecentralen stärks socialtjänstens ställning som förebyggande aktör. I syfte att förstå hur arbetet fungerar och om man kan hävda att de gör tidiga insatser deltog socionomer från tio familjecentraler i en form av forskningscirkel, som används för att utveckla verksamheter. Lärandet ägde rum med hjälp av samtal, reflektion och frågeställningar utifrån egna erfarenheter. Andras förväntningar hade väckt den övergripande och kritiska frågan om ett arbete som vänder sig till alla kan gagna föräldrar och barn med större behov?

    Svaret är att familjecentralens helhet och generella nivå i själva verket är en förutsättning för att tidigt upptäcka familjers behov av stöd. Socionomerna blir lätta att nå, kommer in tidigt, avvärjer destruktiva processer och är tillgängliga över tid. Genom att föräldrar utifrån sin livsvärld använder sig av familjecentralen omväxlande för lek, lärande, umgänge och stöd utvecklas en ny professionalitet där socialtjänsten kommer in på rätt plats, vid rätt tid med service och insatser, som motsvarar behoven hos målgruppen.

  • 46.
    Bing, Vibeke
    et al.
    Backa Läkarhusgruppen Göteborg.
    Johannesson, Kerstin
    VG-region.
    Stål, Maggie
    Familjecentralen Källan i Kristinehamn.
    Espling Huzell, Anna
    Familjehuset Trädet i Västra Frölunda Göteborg.
    Henriksson, Maja
    Familjehuset Trädet i Västra Frölunda Göteborg.
    Tornbjer Tullberg, Marie
    Familjecentralen Solstrålen i Rosengård Malmö.
    Virdebo, Anette
    Familjecentralen Solstrålen i Rosengård Malmö.
    Briland, Lena
    Familjecentralen Framgången Vaggeryd.
    Lindsted, Kristina
    Norrby familjecentral Borås.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Det har både blivit lättare och svårare - om det nya i att arbeta på familjecentraler2011Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 2, s. 133-143Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln utgår ifrån personalens perspektiv. Första delen är resultat från en enkätstudie som fokuserar på hur personal förändrat sitt sätt att arbeta sedan de började arbeta på familjecentral. De flesta upplever att eftersom de har andra professioner i samma hus lättare upptäcker familjer med extra behov av stöd och bättre kan fokusera på sina egna arbetsuppgifter. Som fördjupning av svaren i enkäten har olika personalkategorier ombetts skriva en kortfattad berättelse om sitt eget arbete på familjecentral. Sjuksköterskor, barnmorska, psykolog, socionom, förskollärare, bibliotekarie och samordnare berättar hur de arbetar. Slutsatserna från artikeln är att familjecentraler kan ses som ett svar på att stödet till blivande och småbarnsföräldrar har utökats på de områden som den traditionella mödra- och barnhälsovården har sett som problematisk att möta. Sannolikt ökar förutsättningarna för att de som behöver extra stöd också kan få möjlighet till detta under förutsättning att extra stöd finns när familjecentralens resurser inte räcker till.

  • 47.
    Björck-Åkesson, Eva
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD.
    Simeonsson, Rune
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD.
    Varför behövs en barnversion av ICF?2003Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 6, s. 510-514Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Björkman, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Från rasbiologi till ärftlighetsskräck: Nils von Hofsten, nätverket och steriliseringsverksamheten2012Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 89, nr 1, s. 26-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln behandlar zoologen Nils von Hofsten (1881-1967) med fokus på hans eugeniska verksamhet i Sverige under första halvan av 1900-talet. Denna verksamhet inbegrep ett betydande inflytande över eugeniska frågor på flera olika nivåer, som till exempel akademisk undervisning i ärftlighetslära med rasbiologisk tillämpning, lobbyverksamhet för ett rasbiologiskt forskningsinstitut samt en steriliseringslag, parlamentariska uppdrag i befolkningskommissionen samt långvarig myndighetsutövning i samband med tillämpningen av steriliseringslagen. Den handlar också om en oväntad konsekvens av den rasbiologiska informationsspridningen: ärftlighetsskräcken. Nils von Hofsten tillhörde ett tidigt rasbiologiskt nätverk, och artikeln betonar nätverkets roll för eugenikens lansering och etablering i Sverige, och för von Hofstens egen eugeniska karriär.

  • 49.
    Bogg, Lennart
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd. lennart.bogg@ki.se.
    Primärvårdens ersättnings- och styrsystem i förändring: ACG - Kejsarens nya kläder?2015Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, ISSN ISSN 0037-833X, Vol. 92, nr 2, s. 70-86, artikel-id 1277Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Utvärderingen av SKL-projektet ’Vård på Lika Villkor’ visade att primärvårdensersättnings- och styrsystem genomgått stora förändringar under senare årmed olika utformning i landstingen. Primärvårdens ersättnings- och styrsystemi samtliga landsting i Sverige beskrivs och analyseras med särskild fokus påACG-systemet i en litteraturanalys med avseende på ACG-systemets effekterpå vårdens jämlikhet, innehåll kvalitet och effektivitet. Totalt har 51 relevantaartiklar analyserats. Slutsatsen är att studierna huvudsakligen avsett ACGsystemetsförmåga att predikera framtida vårdbehov, men att ingen av deanalyserade artiklarna har studerat effekter på vårdens jämlikhet, innehåll,kvalitet eller effektivitet. En brittisk studie visar dessutom att det finns en mycketenklare och mindre kostsam metod som dessutom predikerar vårdbehov bättreän ACG.

  • 50.
    Bogren, Alexandra
    Stockholms universitet.
    Mellan risk och njutning: Genus, sexualitet och alkoholkultur vid början av 2000-talet2014Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 91, nr 6, s. 574-586Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    De senaste 20-30 åren kännetecknas av samhällsomvandlingar som framväxten av ett konsumtionssamhälle, den tredje vågens feminism och ett hälsopolitiskt intresse för riskgrupper. Här diskuteras några av dessa i relation till svensk alkoholkultur, med särskilt fokus på forskning om ungdomar, genus och sexualitet. Sammanfattningsvis visar forskningen att normer och meningsskapande kring alkohol varierar bland olika grupper kvinnor och män (t.ex. utifrån ålder och sexualitet). Samtidigt existerar föreställningen att det är mer problematiskt för kvinnor att dricka sida vid sida med föreställningen att kvinnor idag ”dricker som män” och föreställningen om alkoholkonsumtion som ett kvinnligt frigörelse- och valfrihetsprojekt. Även maskulinitetsskapande tycks äga rum i spänningsfältet mellan ett ”grabbigt” ideal där alkohol associeras med ”tuffhet” och ideal som betonar faderskap, kreativitet och svaghet.

1234567 1 - 50 av 385
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf