Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 48 av 48
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Adolfsson Boman, Marianne
    et al.
    Eriksson, Inger
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Hverven, Mona
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Jansson, Anders
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Tambour, Torbjörn
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Att introducera likhetstecken i ett algebraiskt sammanhang för elever i årskurs 12013Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 10, s. 29-49Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln bygger på data från forsknings- och utvecklingsprojektet (FoU) ”Utveckling av matematiskt tänkande – expanderande uppgifter i nybörjarundervisningen” där lärare från Skärsätra skola tillsammans med forskare från Stockholms universitet genomförde ett undervisningsexperiment i syfte att introducera algebra i nybörjarundervisningen.

  • 2.
    Ahlstrand, Pernilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
    "Inte ett öga torrt" - en studie rörande ämnesdidaktiska val i teaterundervisning2015Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 3, nr 15, s. 38-60Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I artikeln lyfts resultat från ett pågående arbete fram, där en ny metod prövas. Syftet är att visa hur studier av lärarens didaktiska val kan bidra med kunskap om hur ett kroppsligt kunnande inom skolämnet teater på gymnasienivå utvecklas. Metoden om används är ett exempel på hur man kan studera lärarens didaktiska val och därigenom utveckla kunskap om innehållsliga aspekter av ämnet. Resultatet från studien, där interaktionsanalys har använts, pekar på hur lärares professionella omdöme delvis är inbegripet som del av en praxis. De slutsatser som dras avser att visa hur kunskap i ett estetiskt ämne kan visualiseras och artikuleras. Artikeln syftar till att problematisera och diskutera hur man kan prata om och i undervisningen hantera utvecklandet av ämnesspecifika förmågor.

  • 3.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Meier, Joanna
    Frank, Elisabeth
    Linnéuniversitetet.
    Överlämningar från förskola till förskoleklass2014Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 13, s. 30-52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att synliggöra verksamma förskollärares erfarenheter av överlämning från förskola till förskoleklass. Ett antagande var att överlämningen, för att gynna kontinuitet och långsiktighet, behöver fokusera barns lärande inom målområden som styrdokumenten anger för förskolans verksamhet. Empirisk data samlades in genom en kombination av frågeformulärmetod och intervjumetod. 36 förskollärare i förskolan och 38 förskollärare i förskoleklassen besvarade en enkät, medan 4 förskollärare i respektive verksamhet intervjuades. Analysen genomfördes abduktivt genom att studiens teoretiska utgångspunkter och frågeställningar utgjorde grund för teman som identifierades i det empiriska materialet. Studien visar att det genomförs överlämningar mellan verksamheterna. Dessa görs för att ge barnen en trygg övergång snarare än för att gynna kontinuerligt och långsiktigt lärande inom angivna målområden. Omsorg om barnen och föreställningar om skolformernas verksamhet ger avtryck på agerande och ställningstagande i överlämningarna. I artikeln diskuteras professionell bedömning av barns lärande samt behovet av ökad samsyn inom förskola och förskoleklass vad gäller enskilda barns lärande inom olika områden. 

  • 4.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna.
    Meier, Johanna
    Frank, Elisabeth
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Överlämningar från förskola till förskoleklass2014Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 13, s. 30-52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Syftet med studien var att synliggöra verksamma förskollärares erfarenheter av överlämning från förskola till förskoleklass. Ett antagande var att överlämningen, för att gynna kontinuitet och långsiktighet, behöver fokusera barns lärande inom målområden som styrdokumenten anger för förskolans verksamhet. Empirisk data samlades in genom en kombination av frågeformulärmetod och intervjumetod. 36 förskollärare i förskolan och 38 förskollärare i förskoleklassen besvarade en enkät, medan fyra förskollärare i respektive verksamhet intervjuades. Analysen genomfördes abduktivt genom att studiens teoretiska utgångspunkter och frågeställningar utgjorde grund för teman som identifierades i det empiriska materialet. Studien visar att det genomförs överlämningar mellan verksamheterna. Dessa görs för att ge barnen en trygg övergång snarare än för att gynna kontinuerligt och långsiktigt lärande inom angivna målområden. Omsorg om barnen och föreställningar om skolformernas verksamhet ger avtryck på agerande och ställningstagande i överlämningarna. I artikeln diskuteras professionell bedömning av barns lärande samt behovet av ökad samsyn inom förskola och förskoleklass vad gäller enskilda barns lärande inom olika områden.

  • 5.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Textbedömning i svenskämnet: attityder, erfarenheter och variation2015Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 14, s. 62-83Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln undersöker praktiserande svensklärares attityder och erfarenheter kring textbedömning, samt betydelsen av sociokulturella faktorer för bedömarvariation. Materialet består av en webbenkät som besvarats av 135 svensklärare i Västsverige verksamma i årskurs 7–9. Frågorna behandlade textbedömning generellt, det nya betygssystemet, samt bedömning och beskrivning av en autentisk elevtext. Resultaten visar flera goda exempel och erfarenheter, men också behov av ökad information från Skolverket på flera punkter. Vidare framkommer en påfallande bedömarvariation, som föreslås hänga samman med en stor variation i synen på textkvalitet bland deltagarna. Bedömarvariationens samspel med den sociala kontexten (läraren, dennes erfarenhet samt skolmiljön) är begränsad men visar ett intressant mönster som efterfrågar fortsatt forskning.

  • 6.
    Alerby, Eva
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Backman, Ylva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Bergmark, Ulrika
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Gardelli, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Hertting, Krister
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Kostenius, Catrine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    ”Det ska vara kul att lära!”: Skolan som den bästa platsen för lärande2012Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 8, s. 41-49Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Inom ramen för denna artikel diskuterar vi såväl den psykosociala som den fysiska miljön i skolan. Vidare argumenterar vi för att skolans miljö är av betydelse för elevernas möjligheter att lära sig, likväl som för deras upplevelser av lärandesituationerna. Särskilt intressant blir då att lyssna till eleverna. Syftet med denna artikel är därför att synliggöra och diskutera elevers röster i förhållande till hur skolan kan bli den bästa platsen för lärande. Detta görs med utgångspunkt i forskningsprojektet ”Skolan suger” eller?, där drygt 200 elever i åldrarna 11–15 år deltog. Eleverna fick skriftligen reflektera över hur skolan ska bli en riktigt bra lärandemiljö. För att utveckla skolan till den bästa platsen för lärande uttryckte eleverna en önskan att kunna påverka sin lärandemiljö, att uppnå ömsesidighet och samspel, att kunna hantera tidsregleringen i skolan, samt att uppfylla behov för välbefinnande.

  • 7.
    Andersson, Birgit
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Bedömning av barn på fritidshem2012Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 1, nr 9, s. 49-55Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Arnqvist, Anders
    et al.
    Uppsala universitet, Avdelningen för rektorsutbildning.
    Blossing, Ulf
    Skolutveckling på vetenskaplig grund2012Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 8, s. 19-28Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 9.
    Balan, Andreia
    et al.
    Helsingborgs stad.
    Green, Jenny
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Göteborgs universitet.
    Effekten av fysisk aktivitet i matematikundervisningen2019Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 7, nr 3, s. 6-27Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få en bättre förståelse för hur fysisk aktivitet kan användas i skolan för att skapa mer gynnsamma förutsättningar för elevernas lärande i matematik. I studien har det undersökts om det finns en effekt av fysisk aktivitet på lång sikt på elevernas koncentration, arbetsminne och kunskaper i matematik av ett återkommande kort pass med fysisk aktivitet. Studien genomfördes med 175 elever i årskurs 7 på fyra olika skolor. Ett inledande pass på sju minuter med pulshöjande övningar introducerades i fem av tio grupper i början på matematiklektionen. Resultaten visar en förbättring av elevernas koncentration och arbetsminne i interventionsgruppen i förhållande till kontrollgruppen. Elever med olika kön och prestationsnivå påverkas på samma sätt av den fysiska aktiviteten. Det finns inte heller någon skillnad i hur elever som kommer från olika skolkontext påverkas av den fysiska aktiviteten.

  • 10. Bellander, Elisabet
    et al.
    Blaesild, Michael
    Björklund Boistrup, Lisa
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Matematik i yrkesprogram – en modell för två ämnens relationer med varandra2017Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 5, nr 2, s. 47-72Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I ett aktionsforskningsprojekt undersöktes hur relationer mellan matematik och bygg- och anläggningsämnet i gymnasieskolan kan beskrivas, med specifikt intresse av elevers kommande yrkesaktiviteter som byggnadsarbetare. Vidare undersöktes hur elever på yrkesprogram, lärare (i matematik och bygg- och anläggning) och en forskare beskriver dessa relationer i början och slutet av aktionsforskningsprojektet. Datamaterialet bestod av svar på frågeformulär, bilder, anteckningar och loggböcker. Resultaten visar hur mötespunkten mellan matematik och bygg- och anläggning bör ses som ett eget kunskapsområde som i sig har olika slags relationer till respektive ämne, vilket i artikeln sammanfattas i en generell modell. Resultaten pekar också på hur relationerna handlar om betydligt mer än att se matematik som något som appliceras i en yrkespraktik, utan också om, exempelvis, att matematik i sig kan förklara aspekter i bygg- och anläggningsämnet.

  • 11. Bergvall, Cecilia
    et al.
    Lavett-Lagerström, Malin
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Södermalmsskolan i Stockholm, Sweden; STLS, Stockholm Teaching & Learning Studies, Sweden.
    Andrée, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. STLS, Stockholm Teaching & Learning Studies, Sweden.
    Elevers förmåga att planera undersökningar – en kritisk granskning av stödmaterial för bedömning i NO åk 1-62018Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 6, nr 1, s. 6-22Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln fokuserar på bedömning av den aspekt av förmågan ’att genomföra systematiska undersökningar’ som handlar om att planera en sådan. Syftet är att utveckla kunskap om hur utformningen av uppgifter kan möjliggöra och försvåra bedömning av elevers ’förmåga till systematiskt undersökande’. Studien består av en kritisk granskning av DiNO-materialet, ett diagnostiskt material med bedömningsstöd framtaget av Skolverket i NO-ämnena för årskurserna 1-6. Teoretiskt tar studien utgångspunkt i sociokulturell teori och en förståelse av systematiskt undersökande som del av epistemiska praktiker. Studien baseras på en intervention i årskurserna 4, 6 och 8 där elever fick i uppgift att göra uppgiften “Torka våta handdukar”. Elevsamtalen spelades in, transkriberades och analyserades genom kvalitativ tematisk analys. Resultaten visar på skillnader i hur elever i olika grupper tar sig an uppgiften och kontextualiserar uppgiften. I artikeln diskuteras konsekvenser för utformning av uppgifter för bedömning av elevers förmåga att planera en systematisk undersökning.

  • 12.
    Björk, Marie
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Nikula, Åsa
    Stensland, Paul
    Stridfält, Anna
    Tecken på teoretiskt tänkande om strukturer i bassystemet2019Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 7, nr 2, s. 26-49Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I den här artikeln beskrivs och diskuteras teoretiskt tänkande om strukturer i bassystemet hos elever som deltar i ett utforskande arbete med mätning av sträckor i olika baser. Data kommer från en studie med 44 elever i årskurs 4 där Davydovs matematiska program för en lärandeverksamhet användes för design av undervisningen. Film, elevuppgifter och transkriptioner har analyserats kvalitativt och kategoriserats. Analysen visar tecken på teoretiskt tänkande i form av handlingar, exempelvis frågor om, och beskrivningar av relationer mellan positionerna till vänster och höger om radixpunkten (tecknet som skiljer heltalsdel och bråkdel). Resultatet redovisas under tre kategorier: (a) basens funktion för det värde som siffrorna anger i talet, (b) positionsväxling och (c) entalet som ett av en kvantitet. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning om elevers svårigheter med decimaltal.

  • 13.
    Björk, Marie
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen. Stockholms stad, Sverige.
    Pettersson Berggren, Gunilla
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik. Stockholms stad, Sverige.
    "Det brukar vara så här långt!" En jämförande studie om kritiska drag för för elevers uppfattning av tallinjen2014Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 13, s. 67-85Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Hur elever i år 2 uppfattar och använder tallinjen som redskap har undersökts i en Learning study. För att kunna hantera tallinjen som redskap i matematiskt tänkande behöver eleverna, i enlighet med ett variationsteoretiskt sätt att se på lärande, urskilja vad som är specifikt för denna representationsform av talsystemet. Kritiska aspekter i andra studier med liknande lärandeobjekt har beaktats vid utformandet av förtest i denna studie. Dessa aspekter har också kompletterat och fördjupat analysen av resultaten.

    Studiens resultat överensstämmer i stora delar med vad som framkommit i andra Learning study. Det pekar på vikten av att elever har förståelse för att tallinjen kan ha olika omfång, sambandet mellan värde och avstånd, att det behövs två referenspunkter för att kunna placera ett tredje tal, alltså bestämma tallinjens skala, samt hur del och helhet förhåller sig till varandra. Resultaten diskuteras i förhållande till tidigare Learning study samt i relation till vad vi ser som intressant ur ett undervisningsperspektiv. Studien har genomförts av matematiklärare vid Sjöstadsskolan i Stockholm, som en del i ett FoU-projekt i samarbete mellan Stockholms stad och Stockholms universitet.

  • 14.
    Björkholm, Eva
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Sammanfogning av material i eget konstruktionsarbete: Kunnande och elevuppgifter i tidig teknikundervisning2018Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 6, nr 2, s. 5-22Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna artikel presenteras en studie där ett specifikt teknikunnande, att kunna sammanfoga material i eget konstruktionsarbete, undersöks på grundskolans lågstadium, samt hur detta kunnande ges möjlighet att utvecklas i uppgifter som eleverna arbetar med i teknikundervisningen. Interventioner genomfördes i undervisningen i årskurs två och datainsamling har främst skett genom filmning. Elevernas handlingar analyserades fenomenografiskt, vilket resulterade i sju olika kategorier av kunnande som exempelvis att värdera fästförmågan och dess varaktighet samt att välja fogningsmaterial utifrån egenskaper. Elevuppgifterna i undervisningen relaterades sedan till identifierat kunnande. Studien visar hur unga elever utvecklar sitt kunnande när de arbetar med specifika uppgifter. På så sätt bidrar studien till en precisering av vilket kunnande som elever kan utveckla och vilka elevuppgifter i tidig teknikundervisning som kan bidra till det.

  • 15.
    Björklund, Camilla
    et al.
    University of Gothenburg, Sweden.
    Palmér, Hanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA).
    I mötet mellan lekens frihet och undervisningens målorientering i förskolan.2019Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 7, nr 1, s. 64-85Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Fokus i denna artikel är mötet mellan lekens öppenhet och undervisningens målorientering i förskolan. Studiens syfte var att, med utgångspunkt i 62 videodokumentationer där förskollärare deltar i barns lek, visa hur målorientering kan konstitueras i lek och vad som då sker med leken i förhållande till barnens intentioner. Resultaten visar att målorienterade processer kan integreras i lek utan att lekens intentioner förändras. Resultaten visar också att målorienterade processer kan driva leken framåt när förskollärare möjliggör för barn att utveckla, för leken nödvändiga, kunskaper och färdigheter. Detta kräver att interaktionen mellan förskollärare och barn samtidigt är riktad mot målet för leken och mot hur barnet förstår det för leken nödvändiga innehållet. Kritiskt tycks vara hur lärandemål formas i förhållande till barnens initiativ eftersom dessa har betydelse både för lekens riktning och för vilka lärandemål som blir möjliga eller nödvändiga att behandla.

  • 16.
    Borgfeldt, Eva
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Lyngfelt, Anna
    Göteborgs universitet.
    "Jag ritade först sen skrev jag": elevperspektiv på multimodal textproduktion i årskurs 32017Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 5, nr 1, s. 64-88Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to examine what students in grade 3, half of them multilingual,stress as important in multimodal text production while performing a task that isgoing to be assessed by their teacher. Sociosemiotic multimodal theories, and researchon multiliteracies, form the theoretical basis for the study. The empirical data consistsof fifteen individual interviews with the students. Through the interviews theirmultimodal text production appears to be complex. Also it becomes clear that images,rather than written text, play an important role for conveying messages in theirtexts. Furthermore, the interviews show that the students find it difficult to verbalizethoughts on qualities in their text productions. To sum up, the study stresses the riskfor discrepancy between what students achieve, by the use of several resources, andthe teachers’ notions of the students´ achievements. Additionally, the study highlightsthe role of task formulation and the need for competence when it comes to assessmentof multimodal texts.

  • 17. Broman, Andreas
    et al.
    Frohagen, Jenny
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum).
    Wemmenhag, Janice
    Vad är det man kan när man kan tillverka ett uttryck i slöjdföremål?2013Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 10, s. 6-28Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I ämnet slöjd förväntas elever formge och framställa föremål i materialen metall, textil och trä. Uppgifterna som eleverna får av läraren knyts vanligtvis till någon slöjdteknik som stickning eller hyvling (Skolverket, 2005). Mer sällan handlar uppgifterna om att lära eleverna skapa estetiska och kulturella uttryck, som att tillverka en väska med mangaut- tryck eller en nyckelring som ser samisk ut. Om föremålets uttryck lämnas åt eleven att skapa ’fritt’ riskerar kunnandet att stanna vid ett oreflekterat tyckande om vad som är fint och fult i stället för att förhålla sig till olika stilar eller uttryck. Ett långsiktigt mål i nu- varande kursplan för slöjd i grundskolan (Lgr11) är att utveckla elevers förmåga att tolka olika uttryck i slöjdföremål. Hur detta hanteras i undervisningen får konsekvenser för vad som görs möjligt för elever att lära i slöjd. Under 2010–2011 genomförde vi en learning study i slöjd för att undersöka hur symboler och symboliska uttryck kan förstås som ett ämnesinnehåll i slöjdämnet och beskrivas som ett slöjdspecifikt kunnande. 

  • 18.
    Carlgren, Ingrid
    et al.
    Stockholms universitet.
    Nyberg, Gunn
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Idrotts- och hälsovetenskap.
    Från ord till rörelser och dans: en analys av rörelsekunnandet i en dansuppgift2015Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 14, s. 24-40Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I artikeln redovisar vi ett exempel på hur kunnande, som kommer till uttryck då elever redovisar en dansuppgift, kan analyseras och bidra till vår förståelse av detta kunnande såväl som till ett artikulerat språk att använda vid utvecklingen av undervisningen. En utgångspunkt är att kunskaper om kunnande är en nödvändig grund för att förbättra undervisningen. En annan utgångspunkt är att det råder brist på sådan kunskap. Eleverna (ca 12 år gamla) var indelade i tre grupper som fick en uppgift där de med utgångspunkt i två meningar skulle skapa en dans genom att översätta varje ord till en rörelse och därefter sammanfoga ord-rörelserna. Vi presenterar resultaten av en fenomenografisk analys som grundar sig på en videoinspelning av dessa redovisningar.

  • 19. Eriksson, Helena
    et al.
    Eriksson, Inger
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Matematik som teoretiskt arbete - utveckling av matematiska modeller för rationella tal i åk 42016Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 4, nr 1, s. 6-24Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Undervisning om rationella tal på mellanstadiet är ett erkänt svårt område. Eleverna har till exempel svårt att förstå att tal i bråkform och decimaltal kan representera samma värde eller att tal i bråkform har en bestämd plats på tallinjen, det vill säga att de är tal. I den här artikeln diskuteras och exemplifieras hur elever kan engageras i ett teoretiskt utforskande av tal i blandad form. Grunden för elevernas utforskande bestod i situationer där eleverna fick göra jämförelser av trästavar som inte gick jämt upp - det saknades ”en liten bit”. Utifrån dessa jämförelser kunde eleverna i gemensamma diskussioner skapa en generell modell för tal i blandad form, det vill säga en modell som också kunde beskriva mätningar som inte gick jämnt upp. Analysen visar bland annat att arbetet med modellen gjorde det möjligt för eleverna att diskutera heltalsdelar i förhållande till bråkdelar i tal i blandad form. Artikeln bygger på data från en serie Learning studies som genomfördes i en årskurs 4 på en interkulturell skola under 2012 – 2013.

  • 20.
    Fridolfsson, Anna-Karin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik. Stockholms stad, Sverige.
    Clarke Bolin, Åsa
    Jonsson, Anders
    Reimark, Josefin
    Gymnasieelevers användning av normkritik och naturvetenskap för att granska frågor om sexualitet och kön2019Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 7, nr 3, s. 28-47Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I den här artikeln presenteras resultat av en analys av texter skrivna av gymnasieelever där normkritik och naturvetenskap använts för att granska frågor eller påståenden som berör kön och sexualitet. Studiens syfte var att bidra med kunskap för att utveckla undervisning som verkar för jämställdhet, inkludering och handlingskompetens. I sju klasser, i kurserna Biologi 2 eller Naturkunskap 1b, genomfördes undervisning som innefattade diskussioner om heteronormativitet. Eleverna fick själva välja en fråga eller ett påstående att granska och skriva en text om. Texter (54 st.) med tre olika typer av innehåll, valdes ut för tematisk analys: 1. ”Skillnad i lust mellan könen”, 2. ”Sexuella läggningar” och 3. ”Kön och könsidentitet”. Tre huvudteman identifierades (a) Normer begränsar och skapar konsekvenser, (b) Naturvetenskapen ger inte alltid enkla svar och (c) Naturvetenskap kan utmana normer och myter. Utifrån resultaten diskuteras ingångar för utveckling av undervisning.

  • 21.
    Frisk, Anna-Karin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Från orsak till mening - att kunna relatera ritualer till centrala tankegångar inom olika religioner2016Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 4, nr 1, s. 50-72Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker vad det innebär att kunna relatera rituella handlingar till centrala tankegångar i olika religioner, vilket är ett krav som kursplanen i religionskunskap för år 4-6 har på elevernas kunnande. Resultatet visar att kunnandet kan ses på olika sätt: som att förklara handlingar utifrån centrala tankegångar, eller som att se att centrala tankegångar ger handlingar mening. En slutsats är att en förmåga att se symbolik i handlingar kan vara en ämnesspecifik förmåga som religionskunskapsämnet kan bidra till att utveckla. I diskussionen problematiseras kursplaneformuleringen ”kunskaper om religioner” i anslutning till detta kunnande. Resultatet diskuteras vidare i relation till kunskap och bildning samt ’religious literacy’. Data utgörs av transkriberade elevsamtal, lärarsamtal samt videodokumentation under en Learning study i år 6.

  • 22.
    Hallesson, Yvonne
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Lässtrategier för att lyckas: Om hur högpresterande gymnasieelever gör när de läser2016Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, ISSN 2001-6131, Vol. 4, nr 2, s. 6-23Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I den svenska läroplanen för grundskolan från 2011 betonas elevers användande av lässtrategier för att förstå och tolka texter. I det sammanhanget blir en relevant aspekt vilka slags lässtrategier som ska lyftas fram i arbete med texter. Denna artikel syftar till att ge ett empiriskt kunskapsbidrag om effektiva lässtrategier genom att belysa vilka lässtrategier en grupp elever som är goda läsare beskriver att de använder när de läser sakprosatexter i skolan. Artikeln bygger på data och exempel från en studie av en klass högpresterande gymnasieelevers läskompetenser. Resultaten visar att de goda läsarna använder en bred repertoar av lässtrategier och visar medvetenhet både om sin egen förmåga och om vilka strategier som är lämpliga att använda för olika texter och lästillfällen. Med utgångspunkt i resultaten betonas vikten av att arbete med lässtrategier sker i autentiska lässituationer där även textmedvetenhet och genremedvetenhet är viktiga aspekter.

  • 23.
    Hansson, Henrik
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Betydelsen av att variera innehållsliga aspekter för yngre elevers lärande av platsvärde [The importance of varying aspects of the content for younger students learning of place value]2019Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 7, nr 3, s. 48-74Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Forskning har visat att elever kan ha svårt att förstå platsvärde och att undervisning inte alltid lyckas med att utveckla deras kunskap om begreppet. Syftet med studien är att bidra med kunskap om undervisning av platsvärde i grundskolans tidigare år. I studien definieras platsvärde som det värde en siffra representerar i ett tal, utifrån var i talet den står. Studien genomfördes av en grupp lärare och en forskare i en intervenerande och iterativ process med 20 elever i grundskolans årskurs 2. Variationsteorin har använts för att analysera videoinspelade lektioner med fokus på vad som gjordes möjligt att lära i undervisningen. Detta jämfördes sedan med eftertest som visade vad eleverna hade lärt sig. Resultatet visar att, när det gäller några av platsvärdets aspekter, verkar vissa variationsmönster som skapades i undervisningen ha varit mer gynnsamma för elevernas förståelse, än andra. Härvidlag förefaller de exempel som används att vara av betydelse. Studiens teoretiska bidrag och relevans för lärares undervisningspraktik diskuteras.

  • 24.
    Hernvall, Patrik
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för data- och systemvetenskap.
    Söderberg, Inga-Lill
    Elevers förståelse av grundläggande privatekonomiska principer – implikationer för undervisning i HKK2019Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 7, nr 2, s. 111-136Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ämnet hem- och konsumentkunskap (HKK) bär ansvaret för undervisning i privatekonomi. Detta till trots saknas kunskap om hur elever förstår grundläggande privatekonomiska principer. Med utgångspunkt i en serie om tre workshoppar på tre skolor med totalt 191 elever har tematisk analys använts för att besvara frågeställningen ”Hur förstår elever, i årskurserna 4 till 6, privatekonomi?”. Artikeln visar att elevers förståelse av ekonomi generellt och villkoren för undervisning om ekonomi specifikt är sparsamt beforskat. Genom att relatera den empiriska studien till HKK-ämnet konstateras att det finns goda förutsättningar att utveckla och förstärka såväl undervisningen i som elevers förståelse av ekonomi. Analysen visar att resurs, värde och tid är de centrala principer eleverna använder för att förstå privatekonomi. Artikeln avslutas med en dikussion om hur elevers förståelse av ekonomi kan bidra till en utveckling av undervisning i privatekonomi inom ramen för ämnet hem- och konsumentkunskap.

  • 25.
    Hirsh, Åsa
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    IUP – verktyg för lärande?2012Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 9, s. 33-41Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Håkansson, Per
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Matematikdidaktisk forskning. Vasaskolan, Skövde.
    Gunnarsson, Robert
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Matematikdidaktisk forskning.
    Frågan är vad frågan gör – olika frågeställningars betydelse för hur elever uttrycker och använder förändringstakt i matematik2018Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 6, nr 2, s. 44-62Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att jämföra olika frågeställningars betydelse för hur elever relaterar och uttrycker relationer mellan olika storheter i uppgifter om förändringstakt i matematik. Genom en kvalitativ analys jämför vi hur elever i årskurs 9 besvarar två olika typer av uppgifter om hur snabbt vätskevolymen i två medicinska droppåsar förändras. Analysen pekar bland annat på att en jämförande uppgift (”vilken förändras snabbast?”) kan öppna ett brett utfallsrum, där vi kunde observera fem kvalitativt skilda sätt att lösa uppgiften. Vidare verkar en uppgift som efterfrågar ett värde (”hur snabbt förändras den?”) kunna leda eleverna mot multiplikativa jämförelser, som ligger nära den vedertagna matematiska innebörden i begreppet förändringstakt. Avslutningsvis diskuterar vi de olika frågeställningarnas potential för att lyfta olika aspekter av begreppet förändringstakt och hur de skulle kunna användas av lärare för olika syften i undervisningen.

  • 27.
    Jenny, Fred
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Johanna, Stjernlöf
    Uppgifter som redskap för mediering av kritiska aspekter i matematikundervisning2014Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 12, s. 21-43Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 28.
    Johansson, Maritha
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk och litteratur. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Att förstå begrepp eller förstå med begrepp [Understanding concepts or understanding through concepts]: en studie av litterär begreppsanvändning, tolkning och analys [A study of the use of literary conceptual tools, interpretation and analysis]2019Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 7, nr 2, s. 50-66Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna artikel redovisar resultat från en studie inom litteraturdidaktik med fokus på litterära begrepp. I studien används två kombinerade metoder, ett begreppsförståelsetest och ett tänka-högt-test, för att undersöka gymnasieelevers litterära begreppsanvändning och begreppsförståelse. Studien syftar till att undersöka hur eleverna förstår och använder litteraturvetenskapliga begrepp vid analys av en litterär text, i detta fall en dikt. Resultaten visar att begrepp i form av ”gloslistor” är svåra att hantera för eleverna. De kan ibland ge korrekta definitioner men de flesta ger vaga eller felaktiga svar på begreppsdefinitionstestet. Tänka-högt-testet visar att eleverna har svårt att tillämpa begreppen i en analys och att när de väl använder begrepp, leder det till ett starkt fokus på textens yta. Det innebär att eleverna främst fokuserar på att identifiera och namnge stilgrepp i texten. Att enbart beskriva texten utan att reflektera över vilken betydelse eller effekt ett visst stilgrepp har leder inte till en djupare förståelse. Studiens resultat visar att överföringen mellan en passiv begreppskunskap och en aktiv användning av begrepp, vilket skulle kunna öka förståelsen, är långt ifrån självklar.

  • 29.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Williams, Pia
    Göteborgs universitet.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    Göteborgs universitet.
    Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare2017Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 5, nr 1, s. 90-109Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna studie analyseras hur förskolans personal resonerar om att undervisa de yngsta barnen i förskolan. Fokusgruppssamtal har använts för att samla data från personal som arbetar med de yngsta barnens verksamhet. Billigs diskursteoretiska termer används i analyser av personalens resonemang om undervisningsbegreppets innebörder. Resultaten pekar mot två diskurser där krav och rättigheter utgör spänningsfält och där ett argument för något kan utgöra motargument i samma diskussion. Undervisning med de yngsta barnen utgör en del av en förskola i förändring. Med det i åtanke förstår vi personalens argument som motsägelsefulla när begreppet undervisning i förskolan beskrivs, något som kan ses både inom en diskurs och mellan diskurser.

  • 30.
    Karlsson, Erica
    et al.
    Ribbaskolan, Jönköping, Sverige.
    Wennergren, Ann-Christine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen (FULL).
    Att använda elevsvar i undervisningen2014Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 13, s. 53-66Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Skolinspektionens granskning av svenska skolor från 2010 visar att tyst arbete premieras och att elever inte ges möjligheter att lära tillsammans eller reflektera kring sitt eget lärande. Analysen ger en dyster bild av undervisning som ofta gynnar elevers individuella projekt, där tid för gemensamma upplevelser har minskat och där innehållet i det gemensamma samspelet har förändrats. Syftet med föreliggande studie var att utveckla kunskap om hur lärare systematiskt kan basera sin undervisning på samtal som utgår från elevernas förståelse. Nio lektioner i matematik i årskurs fyra har videofilmats. I analysen framkom tre kategorier. Först och främst använder sig läraren av olika sätt att ställa följdfrågor där kontrollerande frågor var vanligt förkommande. Läraren förstärkte också elevsvar genom att både lyfta fram det som var rätt och visa på vad som blev fel. Slutligen följdes elevsvar upp för att föra lektionen framåt. Resultaten indikerar att det i elevernas ”fel-svar” ligger en potential för lärande. Studien ger därmed implikationer att lärarens förmåga att ta tillvara elevsvar som underlag för undervisning i hög grad påverkar elevers möjligheter att lära.

  • 31.
    Lundström, Stefan
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Svensson, Anette
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Ungdomars fiktionsvanor2017Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 2, nr 5, s. 30-51Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna artikel redovisar en enkätstudie utförd bland svenska tonåringar i åldern 17-18 år. Studien syftar till att kartlägga deras användning av fiktion i olika medieformer i kontexterna skola och fritid. Studien har en kvantitativ ansats och fokuserar på aspekterna medieringstyp, kön och studieinriktning. Resultaten visar att även om deltagarna läser skönlitteratur, tillbringar de mycket mer tid med fiktion i andra medieformer, såsom datorspel, tv-serier och film. Könsskillnader syns i att män spelar datorspel och kvinnor läser skönlitteratur i större utsträckning. Det finns få framträdande skillnader mellan elevgrupper med olika studieinriktning. Istället visar resultaten att skillnader i medieanvändning framför allt ska beaktas på individnivå, och att stora skillnader kan finnas inom samma skolklass. Resultaten diskuteras utifrån ett medieekologiskt och ett medialiseringsperspektiv i relation till utbildningssammanhang.

  • 32.
    Lundström, Stefan
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Svensson, Anette
    Jönköping University .
    Ungdomars fiktionsvanor2017Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 5, nr 2, s. 30-51Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna artikel redovisar en enkätstudie utförd bland svenska tonåringar i åldern 17-18 år. Studien syftar till att kartlägga deras användning av fiktion i olika medieformer i kontexterna skola och fritid. Studien har en kvantitativ ansats och fokuserar på aspekterna medieringstyp, kön och studieinriktning. Resultaten visar att även om deltagarna läser skönlitteratur, tillbringar de mycket mer tid med fiktion i andra medieformer, såsom datorspel, tv-serier och film. Könsskillnader syns i att män spelar datorspel och kvinnor läser skönlitteratur i större utsträckning. Det finns få framträdande skillnader mellan elevgrupper med olika studieinriktning. Istället visar resultaten att skillnader i medieanvändning framför allt ska beaktas på individnivå, och att stora skillnader kan finnas inom samma skolklass. Resultaten diskuteras utifrån ett medieekologiskt och ett medialiseringsperspektiv i relation till utbildningssammanhang.

  • 33.
    Magnusson, Jenny
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Svenska.
    Läroboken och det diskursiva skrivandet: genrer, textaktiviteter och medierande redskap i läromedel för årskurs 1 till 32019Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 7, nr 2, s. 67-94Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Läroplanen från 2011 (Lgr11) har lyft fram det diskursiva skrivandet i skolan mer än tidigare. Utgångspunkten i den här artikeln är att undersöka vilket stöd lärare kan få genom läromedel för att klara de nya kraven som läroplanen ställer när det gäller undervisning i diskursivt skrivande. Det diskursiva skrivandet undersöks i skrivuppgifter i ett 20-tal läromedel i svenska för årskurs 1 till 3. I artikeln undersöks hur det diskursiva skrivandet beskrivs i termer av genrer och textaktiviteter samt vilka medierande redskap för att skriva diskursiva texter som förekommer i läromedlens skrivuppgifter. Analysen visar att det saknas systematik i beskrivningen av diskursivt skrivande och att det inte finns något gemensamt vedertaget sätt att beskriva detta skrivande på. Den visar också att det finns tre typer av medierande redskap i läromedlen, relaterade till språk, struktur och ämnesinnehåll. Redskap relaterade till språk är dock ovanliga. En diskussion förs runt rimligheten i detta, och hur en eventuell utvecklingspotential ser ut.

  • 34.
    Magnusson, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    University of Gothenburg.
    Att tillägna sig skriftspråkliga verktyg genom att leka affär2019Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 7, nr 1, s. 23-43Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln fokuserar ett tema över tid i form av affärslek där förskollärare såväl som barn har olika roller, både i tillblivelsen och i utvecklingen. Studien ingår i ett större projekt om lekbaserad undervisning i förskolan. Empiri för den aktuella studien utgörs av videoobservationer av återkommande affärslek i en förskola. Syftet var att studera hur skriftspråkliga verktyg kommer i spel mellan barn och mellan förskollärare och barn för att stödja barns symbolförståelse. Resultaten visar: (i) vilka skriftspråkliga verktyg (begrepp, distinktioner) som förs in och aktualiseras i leken och (ii) hur dessa approprieras och ges betydelse för lekens fortsättning. Den aspekt av skrift som blir särskilt tydlig är symbolers kommunikativa funktioner. För lekens fortskridande blir det skriftspråkliga innehållet betydelsefullt liksom hur förskolläraren i lek hanterar skriftspråkliga verktyg i respons på barns agerande. Studien ger, genom sin empirinära analys, exempel på undervisning på basis av lek i förskolan.

  • 35.
    Nyberg, Gunn
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Idrotts- och hälsovetenskap.
    Att urskilja och erfara sitt sätt att springa - kan elever lära sig det i idrott och hälsa?2018Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 6, nr 1, s. 43-63Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Att utveckla elevers allsidiga rörelseförmågor är ett syfte med ämnet idrott och hälsa. Vad rörelseförmåga innebär är dock otydligt och följaktligen även vad eleverna ska kunna. Den Learning study som rapporteras i den här artikeln utgår från resultatet av ett forskningsprojekt där syftet var att utforska vad rörelseförmåga kan innebära. Att urskilja och erfara sitt sätt att röra sig visade sig vara ett kunnande som var betydelsefullt för utveckling av rörelseförmågan hos kunniga idrottsutövare. Syftet med denna studie var a, att undersöka vad det kan innebära att kunna urskilja och erfara sitt sätt att springa i olika sammanhang samt b, att undersöka hur undervisningen kan utformas i syfte att erbjuda eleverna möjlighet att utveckla sitt kunnande. Resultatet visar en nyanserad bild av vad kunnandet innebär samt exempel på hur undervisning kan formas för att hjälpa elever att utveckla sitt kunnande.

  • 36.
    Nyberg, Gunn
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Idrotts- och hälsovetenskap.
    Innebörden av att kunna 'house hop' rörelsekunnande som kroppslig förståelse2015Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 3, nr 15, s. 5-21Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I den här artikeln presenterar jag en del av mitt avhandlingsprojekt (Nyberg, 2014) där syftet var att undersöka vad rörelseförmåga kan innebära i termer av vad ’man kan’ när man kan röra sig på olika sätt. Syftet med artikeln är att visa hur en fenomenografisk analys av elevers olika sätt att röra sig kan bidra till hur kunskapen om rörelsekunnande kan utvecklas. Den fenomenografiska analysen innebär att, i det här fallet, systematiskt undersöka hur elevers ’kroppsliga förståelse’ av en rörelse uttrycks genom olika sätt att röra sig. Resultatet av analysen visar även vilka aspekter av rörelsen som är möjliga att urskilja och erfara, vilket bidrar till en förståelse av vad det innebär att kunna en rörelse. I artikeln diskuterar jag hur en fenomenografisk ansats kan underlätta för lärare i idrott och hälsa att bortse från sina egna underförstådda antaganden om vad det innebär att behärska en rörelse och hur undervisningen i idrott och hälsa kan bidra till utveckling av rörelseförmåga.

  • 37.
    Olin-Scheller, Christina
    et al.
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för utbildningsvetenskap. Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Centrum för språk- och litteraturdidaktik, CSL.
    Mossberg Schüllerqvist, Ingrid
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Centrum för språk- och litteraturdidaktik, CSL. Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för humaniora och genusvetenskap.
    Mellan teori och praktik: Svensklärares teoriomsättning kring text, läsare och läsning2011Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 5, s. 38-49Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Persson, Christel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Sollerhed, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Praktisk-estetiska ämnen. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Lärarstudenters resonemang om hälsa och miljö inför kommande lärargärning i gymnasieskolan2015Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 14, s. 41-61Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Sjutton lärarstudenter i idrott och hälsa deltog i ett utvecklingsprojekt på lärosätet med syftet att undersöka hur studenternas resonemang i hälsa och miljö utvecklades under de tre månaderna projektet varade. Datainsamlingen bestod av enkäter och fokusgruppsintervjuer. Seminarier med föreläsningar och diskussioner samt ett studiebesök vid ett Science center utgjorde aktiviteter i projektet. Studenterna uttryckte sina kunskapsbrister och kritiserade undervisningen de genomgått i hållbar utveckling i ungdomsskolan och lärarutbildningen, och menade att den oftast handlat om sopsortering. De kopplade efterhand samman människors hårdutnyttjande av skog och mark med försämring av människans livsvillkor och hälsa. Merparten av studenterna vidgade perspektivet, från ett egocentriskt till ett biocentriskt synsätt. Studenterna sade sig under studien utveckla ett personligt engagemang för hälsa och miljö.

  • 39.
    Runesson, Ulla
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Matematikdidaktik.
    Learning Study - ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete och forskning2012Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 8, s. 7-17Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Söderberg, Inga-Lill
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bank och finans. DSV.
    Hernwall, Patrik
    Stockholm university, DSV.
    Elevers förståelse av grundläggande privatekonomiska principer – implikationer för undervisning i HKK2019Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 7, nr 2, s. 111-136Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Ämnet hem- och konsumentkunskap (HKK) bär ansvaret för undervisning i privatekonomi. Detta till trots saknas kunskap om hur elever förstår grundläggande privatekonomiska principer. Med utgångspunkt i en serie om tre workshoppar på tre skolor med totalt 191 elever har tematisk analys använts för att besvara frågeställningen ”Hur förstår elever, i årskurserna 4 till 6, privatekonomi?”. Artikeln visar att elevers förståelse av ekonomi generellt och villkoren för undervisning om ekonomi specifikt är sparsamt beforskat. Genom att relatera den empiriska studien till HKK-ämnet konstateras att det finns goda förutsättningar att utveckla och förstärka såväl undervisningen i som elevers förståelse av ekonomi. Analysen visar att resurs, värde och tid är de centrala principer eleverna använder för att förstå privatekonomi. Artikeln avslutas med en diskussion om hur elevers förståelse av ekonomi kan bidra till en utveckling av undervisning i privatekonomi inom ramen för ämnet hem- och konsumentkunskap.

  • 41.
    Torbjörnsson, Tomas
    Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Kan geografi beskriva världen utan värden?2011Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 7, s. 44-50Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Tväråna, Malin
    IT-gymnasiet i Uppsala, Sverige.
    Hur kan den tysta lärarkunskapen utnyttjas för bättre undervisning om styckeindelning i engelska?2013Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 10, s. 50-63Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln beskriver en learning study om styckeindelning av text i ämnet engelska, på gymnasienivå. Genom intervjuer kartlades möjliga kritiska aspekter av förmågan till styckeindelning, varpå ett lärarlag planerade en forskningslektion utifrån dessa. Lek- tionen lmades, analyserades och revideras, vilket upprepades två gånger. Avsikten med studien var att undersöka vad eleverna hade för uppfattning om vad styckeindel- ning var bra för, vad de behövde lära sig för att bli bra på det, och hur en undervisning som möjliggjorde detta lärande kunde se ut. En förutsättning för att utveckla förmågan förefaller vara att förstå styckeindelning i sig, såväl som relationen mellan styckenas inre struktur, placering och textens hela ämnesinnehåll, som underlättande för läsarens förståelse av budskapet. Att de olika övningarna under lektionen utgick ifrån ett tydligt problem som var gemensamt och kunde diskuteras/lösas av elever tillsammans med läraren underlättade för eleverna att erfara de kritiska aspekterna. Även synliggörandet av ett meningsfullt syfte med lektionen verkade främja elevernas lärande.

  • 43.
    Tväråna, Malin
    IT-gymnasiet i Uppsala, Sverige.
    Hur kan den tysta lärarkunskapen utnyttjas för bättre undervisning om styckeindelning i engelska?2013Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 10, s. 50-63Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln beskriver en learning study om styckeindelning av text i ämnet engelska, på gymnasienivå. Genom intervjuer kartlades möjliga kritiska aspekter av förmågan till styckeindelning, varpå ett lärarlag planerade en forskningslektion utifrån dessa. Lek- tionen lmades, analyserades och revideras, vilket upprepades två gånger. Avsikten med studien var att undersöka vad eleverna hade för uppfattning om vad styckeindel- ning var bra för, vad de behövde lära sig för att bli bra på det, och hur en undervisning som möjliggjorde detta lärande kunde se ut. En förutsättning för att utveckla förmågan förefaller vara att förstå styckeindelning i sig, såväl som relationen mellan styckenas inre struktur, placering och textens hela ämnesinnehåll, som underlättande för läsarens förståelse av budskapet. Att de olika övningarna under lektionen utgick ifrån ett tydligt problem som var gemensamt och kunde diskuteras/lösas av elever tillsammans med läraren underlättade för eleverna att erfara de kritiska aspekterna. Även synliggörandet av ett meningsfullt syfte med lektionen verkade främja elevernas lärande.

  • 44. Ulfves, Ann
    et al.
    Fahrman, Birgit
    Andrée, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Om utveckling av elevers förmåga att resonera om friktion i de tidiga skolåren2017Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 5, nr 1, s. 47-63Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Studien har undersökt hur elever i de tidiga skolåren kan utveckla förmåga att resonera om fenomenet friktion. Studien bygger på en intervention i årskurs 1 där elever har arbetat med begrepp för friktion och rörelse på lekplatsen. I artikeln analyseras elevfilmer där eleverna visar och berättar om friktion på en lekplats. Filmerna har analyserats fenomenografiskt. Resultaten visar på tre kvalitativt skilda sätt att erfara friktion bland eleverna: A) Friktion som relaterat till hastighet, B) Friktion som egenskap som påverkar hastighet, C) Friktion som materialegenskap som påverkar hastighet. Studien visar att elever redan i grundskolans tidiga år kan urskilja innebörder av begreppet friktion och visa differentierade skillnader i att hantera begreppet. Studien bidrar på så sätt till en precisering av vilket kunnande som kan utvecklas i tidig fysikundervisning.

  • 45.
    Varga, Anita
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Frågan som didaktiskt verktyg: en studie av textsamtal kring skönlitteratur i årskurs 6 och 72016Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 4, nr 2, s. 24-45Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning, bland andra Palincsar & Brown, 1984, och Pressley, 1992, har visat att frågeställande utgör ett viktigt didaktiskt verktyg för att främja elevers läsutveckling. Det saknas dock studier som specifikt fokuserar relationen mellan olika typer av frågor och dess lärandepotential. I föreliggande artikel studeras denna relation. Här analyseras frågan som didaktiskt verktyg med hjälp av empiri hämtad ur textsamtal i årskurs 6 och 7. Läsförmågan diskuteras med utgångspunkt i begreppet textrörlighet. Studien visar hur frågorna stödjer eleverna i att läsa på, mellan och bortom raderna, identifiera, tillämpa och befästa läsförståelsestrategier, formulera egna frågeställningar till text och läsprocess, motivera och belägga tolkningar samt internalisera ett ämnesrelaterat språk i det egna ordförrådet.

  • 46.
    Vikström, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Vad är det som gör skillnad?: Vad undervisningen måste göra synligt och vad eleverna måse lära sig för att förstå2015Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 15, s. 22-37Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Materiabegreppet, särskilt dess partikelnatur, är ett nyckelbegrepp i naturvetenskaplig undervisning och av central betydelse för att förstå många naturvetenskapliga fenomen. Inom ramen för tre learning studies inom tre olika naturvetenskapliga områden utforskades begreppet i syfte att finna ut vad eleverna måste lära sig för att förstå ett fenomen på ett specifikt sätt. Med variationsterori som guidande princip planerades och genomfördes lektioner som videofilmades. Elevernas lärande analyserades med hjälp av för- och eftertest. Detta gjorde det möjligt att studera relationen mellan undervisning och lärande och att finna ut vad som gjorde skillnad. Resultatet visade på ett antal kritiska aspekter för begreppet materia som när det lyftes fram i undervisningen hjälpte eleverna att beskriva och förklara ett naturvetenskapligt fenomen på ett nytt sätt.

  • 47.
    Vinterek, Monika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Att reflektera över texter om lekresponsiv undervisning med hjälp av ett lekminne2019Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 7, nr 1, s. 98-102Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Wyszynska-Johansson, Martina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Henning Loeb, Ingrid
    Göteborgs universitet.
    Yrkeselevers erfarenheter om bedömning och återkoppling: Yrkeselevers erfarenheter om bedömning och återkoppling2015Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 14, s. 6-23Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln bygger på en intervjustudie med 70 gymnasieelever på barn- och fritidsprogrammet om deras erfarenheter av bedömning och återkoppling, vilket har fått en alltmer central roll genom att ses som processer som stärker lärandet. Yrkeselevers perspektiv på bedömning och återkoppling är ett outforskat område. Artikeln redovisar resultat om den skolförlagda delen av utbildningen. Två teman är i fokus: lärares bedömning och återkoppling samt kamratrespons. Eleverna anser att lärares återkoppling ofta är generell, att det är skriftliga uppgifter som ligger till grund för bedömning och att kunskapskravens termer är abstrakta. De flesta tycker att kamratbedömning är svårt och att det inte är deras uppgift att bedöma sina kamrater. Elevernas utsagor ger grund för att fundera över vilka slags lärandeprocesser som lärare behöver understödja, för att elever ska erfara mer delaktighet i bedömning. Den reser också kritiska frågor att diskuteras i utbildningspolitiska sammanhang.

1 - 48 av 48
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf