Change search
Refine search result
12345 1 - 50 of 202
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Government.
    Kunskap och politik - mellan nonchalans och teknokrati2011In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, no 8, p. 764-771Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förhållandet mellan kunskap och politik är inte okomplicerat. Kun­skapsstyrning kan nämligen utgöra minst två helt olika hot mot cen­trala demokratiska värden. Utredningar kan bli till tomma ritualer som motverkar sitt eget syfte och ger utrymme för kunskapsnonchalans. Men de kan också leda till att öppna diskussioner baserade på poli­tiska värderingar överges för vad som kan beskrivas som ett expert­välde. Kommittéväsendet har historiskt sett placerat sig i en delibe­rativ mittenposition där politiker och experter utifrån sina olika ut­gångspunkter försökt resonera sig fram till en ”bästa lösning”. Frå­gan är dock om de förändrade förutsättningarna för utredningarna riskerar att verksamheten antingen nonchaleras eller att den överlåts åt experter.

  • 2.
    Ahlinder, Elisabeth
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, Stockholm Centre for Commercial Law.
    Erika P. Björkdahl, Hyra Arrende Bostadsrätt, Iustus, 2017, 348 s.2018In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, p. 316-323Article, book review (Other academic)
  • 3.
    Ahlinder, Elisabeth
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, Stockholm Centre for Commercial Law.
    Negativ ränta - avtalstolkning i ränteunderlandet2016In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, Vol. 101, no 5, p. 359-382Article in journal (Other academic)
  • 4.
    Alexius-Borgström, Katarina
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Argument för och emot inrättande av en Djurombudsman1999In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, Vol. 84, no 10, p. 968-986Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 1980- och 1990-talen har i Sverige inrättats ett flertal s. k. intresserepresentativa ombudsmän. Mot bakgrund av bl. a. den etiska och rättspolitiska debatt som numera pågår om djurens ställning i olika sammanhang diskuteras i denna artikel frågan om det nu inte är dags att de allt talrikare svenska ombudsmännen får sällskap av en  Djurombudsman, dvs. en ombudsman som tillvaratar djurens intressen.  Diskussionen förs utifrån analyser av ombudsmännens demokratiska och rättsstatliga legitimitet, fri- och rättighetsbegreppet samt djurplågeribrottets utformning.

  • 5.
    Allard, Christina
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Renskötselrättens grunder – en replik2012In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, p. 864-867Article in journal (Other academic)
  • 6.
    Almkvist, Gustaf
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Lars Holmgård, Notarietvistemål. Norstedts Juridik, 2014. 314 s.2015In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, p. 164-167Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 7.
    Almkvist, Gustaf
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Elofsson, Niklas
    Rättegångskostnader i förenklade tvistemål2013In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, p. 150-168Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I de allra flesta tvistemål är det av central betydelse vad rättsprocessen kan komma att kosta och vilken part som slutligen ska bära de olika kostnaderna. Trots det har reglerna om rättegångskostnader fått förhållandevis liten uppmärksamhet i juridisk doktrin och debatt. I synnerhet gäller detta de förenklade tvistemålen, där möjligheten att få ersättning för ombudsarvode är kraftigt begränsad. I artikeln görs en grundlig genomgång av den inte helt lättillgängliga bestämmelsen i 18 kap. 8 a § rättegångsbalken, som reglerar frågan vad som ersätts som rättegångskostnad i dessa mål, vars tvisteföremål understiger ett halvt prisbasbelopp. Utifrån en analys av särregleringens huvudsyfte, att möjliggöra för den enskilde att tillvarata sin rätt till låga och förutsebara kostnader, ifrågasätts om inte nuvarande ordning i flera avseenden får olyckliga konsekvenser. En enklare bestämmelse som i stället bygger på ett kostnadstak förespråkas.

  • 8.
    Almkvist, Gustaf
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Svensson, Erik
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Orsakande, tillräknande och luftstrupstransplantationer2018In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, p. 225-239Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    De uppmärksammade transplantationerna av syntetiska luftstrupar på tre allvarligt sjuka patienter på Karolinska universitetssjukhuset ställer många frågor om straffrättsliga ansvarsbedömningar på sin spets. Orsakade transplantationerna patienternas död, trots att patienterna var dödssjuka? Spelar det någon roll att andra behandlingsmetoder sannolikt inte skulle ha hjälpt patienterna att bli bättre? I artikeln problematiseras resonemangen i beslutet att lägga ned förundersökningen mot den ansvarige kirurgen. Två olika modeller i svensk straffrättslig doktrin för att göra bedömningar av ansvar för okontrollerade följder diskuteras. Det hävdas dels att orsaksfrågan endast är en del av en större bedömning av om patienternas död är en följd som bör tillräknas handlingen att transplantera luftstruparna, dels att det får stor betydelse hur de frågor som ingår i bedömningen närmare formuleras.

  • 9.
    Almlöf, Hanna
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    När dispositiva lagregler blir tvingande: om behov av kreativitet i det aktiebolagsrättsliga lagstiftningsarbetet2017In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, no 1, p. 9-22Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Genom dispositiv lagstiftning erbjuds en flexibilitet för parter som finner att lagens utgångspunkt inte passar deras kontrakt. Forskning visar dock att dispositiviteten många gånger inte utnyttjas. I denna artikel diskuteras ekonomiska och psykologiska skäl till varför aktieägare avstår från att avtala bort bolagsrättsliga regler, trots att andra lösningar hade passat deras företag bättre. Det sagda får till följd att dispositiva aktiebolagsrättsliga lagregler likväl blir tvingande och sättet för lagstiftaren att bemöta detta är genom att överväga en annan regleringsteknik.

  • 10.
    Almlöf, Hanna
    Jönköping University, Jönköping International Business School, JIBS, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO). Linköpings universitet, Affärsrätt.
    När dispositiva lagregler blir tvingande: om behov av kreativitet i det aktiebolagsrättsliga lagstiftningsarbetet2017In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, no 1, p. 9-22Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Genom dispositiv lagstiftning erbjuds en flexibilitet för parter som finner att lagens utgångspunkt inte passar deras kontrakt. Forskning visar dock att dispositiviteten många gånger inte utnyttjas. I denna artikel diskuteras ekonomiska och psykologiska skäl till varför aktieägare avstår från att avtala bort bolagsrättsliga regler, trots att andra lösningar hade passat deras företag bättre. Det sagda får till följd att dispositiva aktiebolagsrättsliga lagregler likväl blir tvingande och sättet för lagstiftaren att bemöta detta är genom att överväga en annan regleringsteknik.

  • 11.
    Almlöf, Hanna
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Internationella Handelshögskolan i Jönköping.
    Kristiansson, Hanna
    Dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden2019In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Ett aktiebolag får inte låna ut pengar till en person som är närstående till företaget, eller till en person som ska förvärva aktier i bolaget eller överordnat bolag i samma koncern. Det finns dock möjlighet att söka dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden. I denna artikel analyseras dispensförfarandet i detalj med stöd av en kartläggning av samtliga dispensärenden under fem år. Genomgången av myndighetspraxis visar av vem dispensmöjligheten utnyttjas och under vilka förutsättningar dispens medges, men också hur låneförbudens undantag tillämpas i praktiken, särskilt undantaget för kommersiella lån. Sammantaget visar studien att dispensmöjligheten troligtvis underutnyttjas.

  • 12.
    Anderberg, Andreas
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Bevistalan – några ytterligare synpunkter2018In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, no 10, p. 876-880Article in journal (Other academic)
  • 13.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Diskrimineringsjuridikens ersättningsrättsliga diskurs – en argumentativ inventering2013In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, Vol. 98, no 8, p. 779-806Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Förekomsten och bekämpandet av diskriminering har fått allt större aktualitet, varvid detta samhällsproblem visar sig ha många såväl strukturella som individuella komponenter. När ett område på så sätt erhållit en stark politisk potential, skapas en diskursiv agenda som ofta – åtminstone initialt – premierar en svartvit problemformulering inriktad på enkla åtgärder för att direkt uppnå ”goda” lösningar. Diskrimineringsombudsmannen (DO) är därvidlag en samhällsinstitution som (till skillnad från de flesta andra myndigheter) har att initiera den rättspolitiska diskussionen för att öka medvetenheten och påverka medborgarnas beteenden (och tänkande). Och det är gott så. Problem kan emellertid uppkomma om den politiska och rättspolitiska diskursen alltför ensidigt och odifferentierat överförs till den rättsliga (i enskilda tillämpningsfall). För att motverka en dylik utveckling – och för att påvisa den mångfacetterade juridiska resonemangsstrukturen – presenteras i denna artikel en enkel modell för hantering av diskrimineringsersättningen.

  • 14.
    Asp, Petter
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law.
    Enighet om tumregeln2015In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, p. 292-296Article in journal (Other academic)
  • 15.
    Asp, Petter
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law.
    Håller den Victorska tesen?: om blankettstraffbud, normgivningsmakt och krav på uppsåtstäckning2015In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, p. 370-382Article in journal (Other academic)
  • 16.
    ASP, PETTER
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law.
    Högsta domstolen revolutionerar narkotikabrotten.2011In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, p. 659-668Article in journal (Other academic)
  • 17.
    ASP, PETTER
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law.
    Rosén, Jan
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law.
    The Pirate Bay: En kommentar2011In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, p. 103-119Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I artikeln kommenterar författarna Svea hovrätts dom i det s.k. Pirate Baymålet. Bland de frågor som kommenteras märks bl.a. tillämpligheten av svensk lag, omfattningen av det straffrättsliga ansvaret för medhjälp till (medhjälp till) upphovsrättsintrång samt frågan om skadestånd.

  • 18.
    Azad, Azade
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology, Clinical psychology.
    Christianson, Sven Å.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology, Clinical psychology.
    Barn och ungdomar minns och berättar detaljerat efter att ha bevittnat dödligt våld2012In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, Vol. 97, p. 746-759Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    De flesta barn som kommer i kontakt med rättsväsendet har utsatts för stressfyllda eller traumatiska händelser. Följaktligen är effekten av starka negativa känslor på minnet och berättandet, av både juridiska och kliniska skäl, av stor vikt att undersöka. I ett pågående forskningsprojekt har vi kartlagt de mönster som präglar barns minnen och berättande när de bevittnat dödligt våld, samt olika bakgrundsfaktorer som kan tänkas påverka barnens vittnesmål. Totalt har vi analyserat polisförhör med över 100 barn och ungdomar i åldrarna 3–17 år. Huvudresultaten visar att barn berättar detaljerat om dessa upplevelser i polisförhör, oavsett ålder och relation till gärningsmannen och/eller offret. Därtill visar resultaten att upprepade förhör leder till ett än mer detaljerat berättande. Det finns således skäl till att reflektera över etablerade uppfattningar angående i vilken utsträckning barn är lojala mot sina föräldrar och av den anledningen tiger om det våld de upplevt i hemmet. Barnets vittnesmål är av stor vikt för att få ett bättre underlag i en brottsutredning och för att försäkra barnets rätt till brottsskadeersättning samt för att domstolarna vid straffvärdesbedömningen ska kunna beakta att ett barn bevittnat brottet.

  • 19.
    Bauhn, Per
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Cultural Sciences.
    Rätt och orätt i lag och moral: ett normativt perspektiv på svensk rättskipning2012In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, no 4, p. 319-336Article in journal (Other academic)
  • 20.
    Bengtsson, Bertil
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Avtal om naturvård2014In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, Vol. 99, no 3, p. 256-266Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Artikeln diskuterar olika problem som uppkommer vid avtal med en fastighetsägare om skydd för naturmiljön på fastigheten. Vissa lagbestämmelser finns när avtalet sluts med staten eller kommun (se 7 kap. 3 § 2 st. jordabalken), men i övrigt saknas lagreglering, något som kan hindra att avtalet gäller mot nya ägare av fastigheten. Andra särdrag är att avtalet till stor del avser ideella värden, vilket påverkar påföljderna vid kontraktsbrott, och vidare förhållandet till det alternativa sättet att skydda miljön genom förordnande om naturreservat eller annat områdesskydd enligt miljöbalken (MB).

  • 21.
    Bengtsson, Bertil
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Civilrätt och offentliga tjänster2012In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, no 5-6, p. 429-436Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I artikeln diskuteras enskildas rättsskydd vid brister i offentliga tjänster. Rättsläget är i stora delar oklart, sedan regeringen avstått från ett försök att lagstifta i frågan. När inte regler om skadestånd vid myndighetsutövning kan tillämpas är rättskyddet ganska svagt; möjligheten att åberopa kontraktsrättliga regler i sammanhanget förefaller begränsad.

  • 22.
    Bengtsson, Bertil
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Departementen och lagrådet2009In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, no 2, p. 216-255Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar departementens sätt att hantera Lagrådets yttranden vid propositionsarbetet, med en rad exempel från de senaste 40 åren

  • 23.
    Bengtsson, Bertil
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Högsta domstolen fortsätter omvandlingen av skadeståndsrätten2014In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, Vol. 99, no 5-6, p. 431-439Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I artikeln kommenteras två färska HD-domar där staten ålagts skadeståndsansvar mot enskilda på grund av överträdelse av regeringsformen. I kommentaren utvecklas att avgörandena visserligen har stort principiellt intresse från olika synpunkter men knappast ger anledning anta att det allmänna numera generellt skulle svara för sådana överträdelser.

  • 24.
    Bengtsson, Bertil
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Nordmalingdomen - en kort kommentar2011In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, Vol. 2011, no 5-6, p. 527-533Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I artikeln kommenteras HD:s uppmärksammade dom i tvisten mellan vissa fastighetsägare i Nordmalings kommun och vissa samebyar rörande rätten till vinterbete för renar på fastigheterna. Enligt kommentaren klargör domen rättsläget på flera väsentliga punkter, även om den inte löser alla problem rörande vinterbetesrätten.

  • 25.
    Bengtsson, Bertil
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Ny lagstiftning om försäkringspreskription2014In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, Vol. 99, no 7, p. 532-541Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Artikeln kommenterar den lagstiftning om preskription av försäkringsersättning som träder i kraft 1 januari 2015.

  • 26.
    Bengtsson, Bertil
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Nya ersättningsfrågor i fastighetsrätten2010In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, p. 726-746Article in journal (Refereed)
  • 27.
    Bengtsson, Bertil
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Några frågor om skolansvar2006In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, no 9, p. 813-827Article in journal (Refereed)
  • 28.
    Bengtsson, Bertil
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Några samerättsliga frågor2000In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, no 1, p. 36-46Article in journal (Refereed)
  • 29.
    Bengtsson, Bertil
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Om departementspromemorior2010In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, p. 105-119Article in journal (Refereed)
  • 30.
    Bengtsson, Bertil
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Om ex gratia-ersättning2009In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, no 3, p. 325-339Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar ett föga uppmärksammat inslag i ersättningsrätten: regeringens möjlighet att besluta om s.k. ex gratia-ersättning till enskilda, när inte staten svarar för en skada enligt gällande rätt. Ibland utgår sådan kompensation på grund av ändrade värderingar sedan en lagstiftning tillämpats, t.ex. när ersättning utgick till tvångssteriliserade; men oftare betalas den på grund av omständigheter i det särskilda fallet, såsom när lagen ändrats efter det att en myndighet orsakat skadan eller när annars staten varit inblandad i ett händelseförlopp utan att det finns grund för skadeståndsskyldighet. Även om praxis tycks bygga på ganska oklara rättvise- och billighetsresonemang tycks dessa delvis besläktade med allmänna skadeståndsrättsliga principer. - Avslutningsvis diskuteras andra tänkbara situationer där ersättning kan tänkas utgå trots att staten inte ansvarar enligt skadeståndsrättsliga regler.

  • 31.
    Bengtsson, Bertil
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Om jakt och fiske i fjällmarken2010In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, p. 78-87Article in journal (Refereed)
  • 32.
    Bengtsson, Bertil
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Om ordningsföreskrifter i hyresavtal2007In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, no 8, p. 709-721Article in journal (Refereed)
  • 33.
    Bengtsson, Bertil
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Om skadestånd vid konsumenttjänster2008In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, no 3, p. 262-273Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I artikeln diskuteras vissa frågor om skadestånd vid konsumenttjänster. Konsumenttjänstlagen, som avser arbete på egendom och förvaring, anses ofta som en central konsumenträttslig lagstiftning, och bl.a. i dess motiv förordas en analog tillämpning vid åtskilliga andra konsumenttjänster. Man kan sätta i fråga detta i vart fall när det gäller skadestånd; lagens nuvarande skadeståndsregler har tillkommit utan någon övertygande motivering och passar ganska dåligt vid många av de varierande avtalstyper som brukar nämnas i sammanhanget.

  • 34.
    Bengtsson, Bertil
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Problem kring en ersättningslagstiftning2013In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, no 3, p. 289-300Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I uppsatsen diskuteras en rad särskilda problem som uppkommer vid en lagstiftning om ersättning ex gratia, med exempel hämtade framför allt från 2012 års lag om ersättning till personer som utsatts för övergrepp eller försummelser i samhällsvården.

  • 35.
    Bengtsson, Bertil
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Skadestånd utom kontraktsförhållanden 2001-20032004In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, no 9, p. 829-844Article in journal (Refereed)
  • 36.
    Bengtsson, Bertil
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Skadestånd vid brott mot regeringsformen?2011In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, Vol. 2011, no 7, p. 605-629Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Sedan HD infört en princip om att överträdelse av Europakonventionen utgör en självständig grund för skadestånd i svensk rätt och principen föreslagits bli lagfäst, har frågan uppkommit om inte överträdelse av regeringsformens rättighetsregler på liknande sätt skulle grunda skadestånd utöver vad som framgår av skadeståndslagen (SkL). I uppsatsen diskuteras vad en sådan utvidgning av ansvaret skulle innebära och vilka problem den skulle medföra.

  • 37.
    Bengtsson, Bertil
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Skadestånd vid överträdelse av Europakonventionen: den nya lagstiftningen2018In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, no 2, p. 93--127Article in journal (Refereed)
  • 38.
    Bengtsson, Bertil
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    SOU som rättskälla2011In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, Vol. 2011, no 8, p. 777-785Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I artikeln diskuteras den roll SOU spelar som rättskälla, framför allt på grundval av HD:s hänvisningar till sådana utredningar. Även om dessa inte leder till lagstiftning kan redogörelsen för gällande rätt och analysen av principiella frågor få betydelse för rättstillämpningen. I dessa avseenden håller de ofta högre klass än propositioner, där syftet att argumentera för den föreslagna lagstiftningen brukar dominera.

  • 39.
    Bengtsson, Bertil
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Svensk rättspraxis: skadestånd utom kontraktsförhållanden 2004-20062007In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, no 5/6, p. 554-568Article in journal (Refereed)
  • 40.
    Bengtsson, Bertil
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Svensk rättspraxis: skadestånd utom kontrakts-förhållanden 2007-20092010In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, p. 753-770Article in journal (Refereed)
  • 41.
    Bengtsson, Bertil
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Svensk rättspraxis: Skadestånd utom kontraktsförhållanden 2010-20122013In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, no 5-6, p. 625-644Article in journal (Refereed)
  • 42.
    Bengtsson, Bertil
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Svensk rättspraxis: Skadestånd utom kontraktsförhållanden 2013-20152016In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, p. 433-453Article in journal (Refereed)
  • 43.
    Bergström, Maria
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    EU som lagstiftare inom straffrätten och reglerna mot penningtvätt2011In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, no 4, p. 357-374Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna artikel fokuserar på förändrade förutsättningar för EU-straffrättens påverkan på Sverige. Ämnet är som bekant oerhört aktuellt efter ikraftträdandet av Lissabonfördraget 1 december 2009. En av de främsta förändringarna efter Lissabon rör straffrätten där EU:s medlemsstater har överlåtit ytterligare lagstiftningsmakt och många av våra svenska regler nu antas av EU:s lagstiftare. Ett exempel är reglerna mot penningtvätt som härleds ur ett EU-direktiv som i sin tur följer internationella rekommendationer. Penningtvättsdirektivet antogs emellertid innan EU hade fått överstatlig lagstiftningsmakt på straffrättens område. En fråga detta ger upphov till är om detta är typiskt för EU eller ett udda undantag?

  • 44.
    Bergström, Maria
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Petter Asp, Internationell straffrätt. Svensk straffrätt II. Iustus Förlag. 2011. 177 s.2012In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, no 1, p. 75-79Article, book review (Other academic)
  • 45.
    Brännström, Malin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Law.
    Allard, Christina
    Samebyars avtalsrätt: en replik2019In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, no 2, p. 165-169Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I artikeln "Samebyars avtalsrätt" gör Eivind Torp bedömningen att den nuvarande rennäringslagen inte ger utrymme för att behandla renskötselrätten eller delar av rätten som ett civilrättsligt avtalsobjekt. Därför menar Torp att samebyarna saknar rättslig befogenhet att ingå avtal som innebär inskränkningar av renskötselrätten. Vi menar att Torp i sin analys av rättsläget bortser från den rättsutveckling som skett i tiden efter 1971 när den nuvarande rennäringslagen infördes. Dessutom är frågan om samebyarnas avtalsrätt mer komplex än vad den aktuella artikeln visar.

  • 46.
    Bylander, Eric
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Den datoriserade domaren2019In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, no 1, p. 1-7Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Artificiell intelligens (AI) kan uppfattas som ett hot mot framtiden för domarna och domstolarna. I den professorsinstallationsföreläsning som här återges i skriftlig form konstateras att frågan om vi bör ersätta den mänskliga domaren med en dömande maskin reser fundamentala frågor om domarrollen och dömandets natur. Till belysning av vad som kan tänkas vara möjligt och lämpligt lämnas en beskrivning av vägen fram till dagens teknikanvändning i de svenska domstolarna. Distinktionen mellan juridiken betraktad som å ena sidan en konst och å andra sidan en teknik identifieras som betydelsefull för studier av om det finns något unikt mänskligt i uppgiften att vara domare i domstol och vad detta i så fall kan tänkas bestå i.

  • 47.
    Bylander, Eric
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Nordiska Föreningen för Processrätt och det tolfte nordiska processrättsmötet2013In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, no 4, p. 337-342Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan sin tillkomst år 1981 anordnar Nordiska Föreningen för Processrätt (NFfP) regelbundet nordiska processrättsmöten. Det tolfte i ordningen ägde rum på Rånäs Slott utanför Uppsala i augusti 2012. Fyra av de femton anföranden som hölls på mötet publiceras i bearbetad form i detta nummer av Svensk Juristtidning. Inledningsvis beskrivs här föreningen och dess verksamhet. Därefter presenteras kortfattat de publicerade anförandena.

  • 48.
    Bylander, Eric
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Regeringsformens krav på alla rättegångars genomförande rättvist och inom skälig tid2017In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, Vol. 102, no 5-6, p. 370-398Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan år 2011 stadgas i 2 kap. 11 § 2 st. 1 p. regeringsformen: ”En rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid.” Denna del av 2010 års revision av regeringsformen har, under de drygt sex år som gått sedan ikraftträdandet, avsatt förvånansvärt få spår och de som avsatts har inte följts upp i den utsträckning man kunnat förvänta sig. Här behandlas främst de möjligheter bestämmelsen har öppnat att göra gällande en rätt till en rättvis rättegång genomförd inom skälig tid – motsvarande Europakonventionens krav – även i fall då prövningen avser annat än civila rättigheter eller skyldigheter eller anklagelser om brott, så att konventionen inte är direkt tillämplig.

  • 49.
    Calleman, Catharina
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Law.
    Arbetsdomstolen och sexismen2000In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, no 8, p. 685-694Article in journal (Other academic)
  • 50.
    Calleman, Catharina
    Juridiska institutionen, Umeå universitet, Umeå, Sverige.
    En flexibel arbetsrätt inom personlig assistans?2008In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, no 5-6, p. 484-498Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna artikel handlar om några aspekter av arbetsrätten inom personlig assistans. Artikeln inleds med en redogörelse för ett förhållande som har bidragit till att anställnings- och arbetsvillkoren på området är särpräglade. Det gäller den starka betoningen på självbestämmande för de funktionshindrade i den lag som reglerar rätten till personlig assistans, nämligen lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

    Kravet på självbestämmande och valfrihet har tillsammans med en allmän tendens till privatisering lett till att såväl assistansanordnare av olika slag som assistansmottagaren själv kan ha rollen av arbetsgivare. 

12345 1 - 50 of 202
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf