Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 78
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Adenling, Elinor
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Olsson, Johanna
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Erfarenheter av portfoliometodiken inom nätutbildning: Kritiska reflektioner och ”halleluja moments”2011In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 1, no 2, p. 77-87Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Vid Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet har nätutbildningen expanderat kraftigt under de senaste två och ett halvt åren, då institutionen började ge fristående helfartskurser i pedagogik via Internet. Vårterminen 2008 läste cirka 60 studenter och inför varje termin har sedan studenttillströmningen ökat, för att under våren 2010 uppgå till 240 studenter. Hösten 2008 infördes, med stöd av interna utvecklingsmedel, examinerande portfoliouppgifter på samtliga nätbaserade kurser med målsättningen att möta de utmaningar som både formen (nätundervisning) och den utökade och heterogena studentgruppen innebar. Syftet var att stärka studenternas förmåga att synliggöra sitt eget lärande, samt att minska anonymiteten mellan lärare och student. Uppgifterna var av självreflekterande karaktär där studenterna uppmanades att relatera det egna lärandet till kursinnehållet och att exempelvis identifiera framtida tillämpningsområden inom studier och arbetsliv. Studenterna fick under terminen individuell återkoppling av en och samma lärare. Intentionen med återkopplingen var bland annat att guida och uppmuntra studenterna till att inta ett personligt förhållningssätt till kursinnehållet. I artikeln argumenteras det för att portfoliometodik i flera avseenden kan sägas harmoniera väl med ett rådande synsätt på examination där ett sociokulturellt synsätt på lärande dominerar och livslångt lärande och självständighet framhålls som eftersträvansvärt. Detta medför att, det både utifrån ett student- och ett lärarperspektiv, kan kännas naturlig och relevant att använda portfolio som examinationsform inom nätutbildning. Samtidigt är det viktigt att problematisera och kritiskt reflektera över portfoliometodik som examinationsform och de förhållningssätt och ideal som skapas, vilket görs i artikeln med hjälp av en Foucaultinspirerad tolkningsram. I artikeln presenteras alltså både ett kritiskt perspektiv, men även de många ”halleluja moments” som arbetet med portfoliouppgifter inneburit för medverkande lärare och institutionen i stort. Erfarenheterna visar att arbetet med portfolio som examinationsform är dubbelbottnat: Å ena sidan kan det exempelvis bidra till en stärkt språklig kompetens och personlig utveckling hos studenterna. Å andra sidan kan portfoliometodik sägas leda till en ökad kontroll och självdisciplinering som sträcker sig bortom själva examinationstillfället.

  • 2.
    Ahnesjö, Ingrid
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Science and Technology, Biology, Department of Ecology and Genetics, Animal ecology.
    Bokrecension av Retorik för naturvetare: skrivande som fördjupar lärandet2014In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 4, no 1, p. 83-85Article, book review (Other academic)
  • 3.
    Aldrin, Viktor
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Frågebaserad professionsetik eller etiska riktlinjer i högre utbildning?: Fungerar SULF:s yrkesetiska riktlinjer i relation till breddad rekrytering och deltagande, eller är det dags för en ny form av yrkesetik i högre utbildning?2016In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 6, no 2, p. 109-119Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna artikel är dels att undersöka hur den existerande professionsetiken ser ut för universitetslärare idag, 2016, dels att pröva utforma en ny, frågebaserad professionsetik, som istället för riktlinjer utgår ifrån de didaktiska frågorna hur, vad, varför och vem? Som en grund för artikeln står dels SULF:s etiska riktlinjer från 2005 för universitetslärare, dels den problematik som breddad rekrytering innebär vad gäller studenters prestationer och förutsättningar till studier. Stora brister identifieras i SULF:s etiska riktlinjer, framför allt vad gäller synen på svaga studenter och lärarens roll att hjälpa studenterna att nå godkända betyg i sin universitetsutbildning. För att ge universitetslärare den etiska assistans som SULF:s riktlinjer talar om, behövs en ny ansats till professionsetiken i högre utbildning. En konsekvens av denna slutsats är därför artikelns konceptuella modell för en ny professionsetik för universitetslärare som benämns som frågebaserad etik där universitetsläraren inte bara grundar sin reflektion om undervisning i etiska ställningstaganden utan även låter denna reflektion mynna ut i pedagogisk handling med hjälp av de didaktiska frågorna ”Vad utgör undervisningens innehåll?”, ”Hur väljs undervisningens metod ut?”, ”Varför bedrivs undervisningen?”, samt ”Vem deltar i undervisningen”. Svaren på dessa frågor är, enligt modellen, universitetslärarens egna, och är alla beroende av etisk reflektion för att kunna formuleras och realiseras.

  • 4.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Högskolepedagogik som motstånd och anpassning i historia, nutid och framtid2013In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, no 1, p. 15-21Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Denna artikel är en reflektion över högskolepedagogikens historia, nutid och framtid. I den identifieras två strategier som kan ses som syftet med en högskolepedagogisk utbildning för universitetslärare: motstånd mot negativa konsekvenser av den oerhörda förändring som skett av universiteten de senaste decennierna, samt anpassning till en överlevnad och sökandet efter styrka i dessa förändringar. Artikeln för även fram en framtidsvision om en starkare skrågemenskap inom universitetslärarkåren med fokus på lärarskap genom empatisk dialog snarare än negativt ifrågasättande. På så sätt skulle de olika vetenskapsdisciplinerna tillsammans utgöra kärnan i reflektionen och agerandet för en fortsatt högskolepedagogisk utbildning för universitetslärare. Disciplinerna kan liknas vid dialekter inom ett språk – hög-skolepedagogik. På samma sätt som ingen enskild dialekt kan definiera hela språket, är det i den disciplinära mångfalden som högskolepedagogiken skapas och där den hämtar styrka för motstånd och anpassning.

  • 5.
    Aldrin, Viktor
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Högskolepedagogik som motstånd och anpassning i historia, nutid och framtid2013In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, no 1Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Denna artikel är en reflektion över högskolepedagogikens historia, nutid och framtid. I den identifieras två strategier som kan ses som syftet med en högskolepedagogisk utbildning för universitetslärare: motstånd mot negativa konsekvenser av den oerhörda förändring som skett av universiteten de senaste decennierna, samt anpassning till en överlevnad och sökandet efter styrka i dessa förändringar. Artikeln för även fram en framtidsvision om en starkare skrågemenskap inom universitetslärarkåren med fokus på lärarskap genom empatisk dialog snarare än negativt ifrågasättande. På så sätt skulle de olika vetenskapsdisciplinerna tillsammans utgöra kärnan i reflektionen och agerandet för en fortsatt högskolepedagogisk utbildning för universitetslärare. Disciplinerna kan liknas vid dialekter inom ett språk – hög-skolepedagogik. På samma sätt som ingen enskild dialekt kan definiera hela språket, är det i den disciplinära mångfalden som högskolepedagogiken skapas och där den hämtar styrka för motstånd och anpassning.

  • 6.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Kursguidernas roll i högre utbildning: En studie av kursguidebruk vid Göteborgs universitet2013In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, no 1, p. 37-51Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Kursguider är en text som finns mellan kursplanens målformuleringar och själva genomförandet av en kurs. Den skrivs om för varje kurstillfälle för att anpassas till datum och specifika examinationsformer. Som undersökningsmaterial är kursguider därmed mycket praktiknära och ger mycket god insyn i hur undervisning är tänkt att ske. Trots detta har ingen tidigare forskning gjorts i Sverige kring detta material, och internationell forskning finns endast i begränsad omfattning kring denna typ av praktiknära material. Denna artikel är en del i ett större projekt, Bättre kursguider, på Enheten för Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) vid Göteborgs universitet som bedrivits 2011–2012.

  • 7.
    Aldrin, Viktor
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Kursguidernas roll i högre utbildning: En studie av kursguidebruk vid Göteborgs universitet2013In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, no 1Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Kursguider är en text som finns mellan kursplanens målformuleringar och själva genomförandet av en kurs. Den skrivs om för varje kurstillfälle för att anpassas till datum och specifika examinationsformer. Som undersökningsmaterial är kursguider därmed mycket praktiknära och ger mycket god insyn i hur undervisning är tänkt att ske. Trots detta har ingen tidigare forskning gjorts i Sverige kring detta material, och internationell forskning finns endast i begränsad omfattning kring denna typ av praktiknära material. Denna artikel är en del i ett större projekt, Bättre kursguider, på Enheten för Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) vid Göteborgs universitet som bedrivits 2011–2012.

  • 8.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Studies in Adult, Popular and Higher Education. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Danielsson, Mattias
    Högskolan i Borås.
    Reell kompetens som resurs i högre utbildning?2011In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 1, no 1, p. 3-14Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Students’ ”real” or actual competence can be the basis for credits and exemptions in higher education, but is also important in relation to the educational process. Here, real/actual competence as a resource is discussed in both these aspects. The concepts real/actual competence and learning are discussed, as well as the relation between experiences, learning and recognition of competence based on prior learning. Recognition could take place through formal ”validation” where credits are assigned, but also when it is taken account of and makes the learning process in a course/programme easier.

  • 9.
    Barrineau, Sanna
    et al.
    Uppsala University, University Administration.
    Engström, Alexis
    Uppsala University, University Administration.
    Schnaas, Ulrike
    Uppsala University, University Administration.
    Engaging Students as Partners in Learning and Teaching: A Guide for Faculty.: By Alison Cook-Sather, Catherine Bovill and Peter Felten.2015In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 5, no 3, p. 203-204Article, book review (Other academic)
  • 10.
    Bergmark, Ulrika
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Westman, Susanne
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Ökat studentengagemang genom delaktighet och inflytande i högre utbildning: studenters och lärares samskapande av undervisningens innehåll och genomförande2016In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 6, no 1, p. 51-64Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I artikeln diskuteras studentdelaktighet och inflytande i högre utbildning genom samskapande av undervisningens innehåll och genomförande, för att öka studenters engagemang. Ett samskapande av undervisning bygger på en teoretisk grund som framhåller demokratiska värden och en mångdimensionell syn på lärande, vilket också är den teoretiska utgångspunkten förstudien. Forskningsfrågor är: Hur kan samskapande av undervisningens innehåll och genomförande bidra till ökat studentengagemang i svensk lärarutbildning? Vilka möjligheter kan uppstå och hur kan dessa möjligheter tas till vara? Vilka utmaningar kan uppstå och hur kan dessa hanteras? Hur kan högskolepedagogiska utvecklare stödja universitetslärare som strävarefter att främja studenternas engagemang? Empiriska metoder är skriftliga studentreflektioner och lärarintervju. De viktigaste resultaten av studien är att samskapande av undervisningens innehåll och genomförande kan upplevas som en mångtydig process med oförutsägbara, tankeväckande, motiverande, kollaborativa och förändrande aspekter. Slutsatsen pekar på vikten av att utmana traditionella student- och lärarroller samt organisationsstrukturer där högskolepedagogiska utvecklare har en viktig roll för att stödja universitetslärare i arbetet att öka studenters engagemang genom delaktighet och inflytande i utbildningen.

  • 11.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten..
    Att handleda en doktorand - en relationell balansgång som fordrar flexibilitet och struktur2013In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, no 3, p. 173-185Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Handledning är av central betydelse för en doktorands arbete och genomströmning. I föreliggande studie granskas kriterier för att handledningen ska uppnå hög kvalitet. Frågorna som står i fokus är: Vad karaktäriserar bra handledning, och hur kan handledningens kvalitet värderas och stärkas? Diskussionen baserar på tidigare forskning, styrdokument och intervjuer med några erfarna handledare. Resultaten tyder på att strukturellt och formaliserat stöd i forskningsmiljön såväl som vid handledningsträffarna gynnar handledningens kvalitet och doktorandens möjligheter att vid disputation nå examensmålen. Handledaren behöver vara flexibel och reflexiv i sitt förhållningssätt, eftersom doktoranders behov och förutsättningar skiljer sig och också förändras under utbildningens gång. Samtidigt behöver handledaren förhålla sig till olika krav, vilka kan skapa dilemman och leda till en svår balansgång i handledningen. Viktigt är att handledaren tar ansvar för att handledningen och relationen fungerar väl för samtliga inblandade parter, och uppmuntrar till samtal om problem och svårigheter när de uppstår. Samtidens krav på effektivitet och genomströmning fordrar arbetsplatsens och kollegiets stöd i handledningen, med ett kollektivt ansvar för doktorandens utbildning och utveckling.

  • 12.
    Bergnéhr, Disa
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att handleda en doktorand - en relationell balansgång som fordrar flexibilitet och struktur2013In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, no 3, p. 173-185Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Handledning är av central betydelse för en doktorands arbete och genomströmning. I föreliggande studie granskas kriterier för att handledningen ska uppnå hög kvalitet. Frågorna som står i fokus är: Vad karaktäriserar bra handledning, och hur kan handledningens kvalitet värderas och stärkas? Diskussionen baserar på tidigare forskning, styrdokument och intervjuer med några erfarna handledare. Resultaten tyder på att strukturellt och formaliserat stöd i forskningsmiljön såväl som vid handledningsträffarna gynnar handledningens kvalitet och doktorandens möjligheter att vid disputation nå examensmålen. Handledaren behöver vara flexibel och reflexiv i sitt förhållningssätt, eftersom doktoranders behov och förutsättningar skiljer sig och också förändras under utbildningens gång. Samtidigt behöver handledaren förhålla sig till olika krav, vilka kan skapa dilemman och leda till en svår balansgång i handledningen. Viktigt är att handledaren tar ansvar för att handledningen och relationen fungerar väl för samtliga inblandade parter, och uppmuntrar till samtal om problem och svårigheter när de uppstår. Samtidens krav på effektivitet och genomströmning fordrar arbetsplatsens och kollegiets stöd i handledningen, med ett kollektivt ansvar för doktorandens utbildning och utveckling.

  • 13.
    Bolander Laksov, Klara
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education. Karolinska Institutet, Sverige.
    Att bedöma pedagogisk skicklighet – är det verkligen så svårt? – en studie av skillnader i bedömningar mellan vetenskapligt och pedagogiskt sakkunniga2018In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 8, no 2, p. 55-68Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Pedagogisk skicklighet ska enligt högskoleförordningen ägnas lika stor omsorg som vetenskaplig skicklighet i anställningsförfaranden vid svenska högskolor och universitet. Vilka förutsättningar som finns att visa omsorg om pedagogisk skicklighet och ägna den uppmärksamhet ter sig dock tämligen olika vid lärosätena. I denna fallstudie undersöks skillnader i de sätt på vilket pedagogisk skicklighet kommer till uttryck i utlåtanden från särskilt tillsatta pedagogiskt sakkunniga och vetenskapligt sakkunniga i anställnings- och befordringsärenden vid en fakultet vid ett svenskt lärosäte. Studien visar på flera skillnaderi utlåtandena där de pedagogiskt sakkunniga gör mer omfattande, mer kvalitativa och mer systematiska utlåtanden än de vetenskapligt sakkunniga redovisar. Dessutom diskuteras några återkommande utmaningar som formuleras i sakkunnigutlåtandena, och hur dessa utmaningar hanteras.

  • 14.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Egonsdotter, Gunilla
    Om möjligheterna att replikera professionella utmaningar i lektionssalen: Datorbaserad simulering av barnavårdsutredningar2012In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 2, no 1, p. 47-50Article in journal (Other academic)
  • 15.
    Borell, Klas
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Work.
    Egonsdotter, Gunilla
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Work.
    Om möjligheterna att replikera professionella utmaningar i lektionssalen: Datorbaserad simulering av barnavårdsutredningar2012In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 2, no 1, p. 47-50Article in journal (Other academic)
  • 16.
    Buhre, Frida
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of Literature, Rhetoric.
    Universitetskanslerämbetets kunskapssyn: En granskning av en granskning2014In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 4, no 1, p. 5-17Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Denna artikel är en studie som undersöker och kritiskt diskuterar den kunskapssyn som tar sig uttryck i Universitetskanslersämbetets system för kvalitetsutvärdering, med exempel hämtade från granskningen av retorikämnet. Studien är indelad i två tematiska diskussioner: granskningsprocessens metoder och materialurval samt granskningens tillämpningar av målformuleringar. I första delen drar jag slutsatsen att metoden och urvalet för granskningsförfarandet har gjorts utifrån en snäv vetenskaps- och kunskapssyn som premierar en specifik genre (vetenskapliga uppsatser) och som exkluderar inte bara yrkeskunnande och bredare praktiskt kunnande, utan även progression inom utbildningarna och ämnenas helhet och särart. Därefter analyseras effekterna av att granskningens utformning i hög grad förutsätter en stark ämnesanknytning i förhållande till examensmålen. Studien visar att flera av de individuella granskarna av retorikämnet utgått från en snäv ämnessyn i tolkningen av målformuleringarna och att granskningspraktiken genomgående har påverkats av detta. Artikeln diskuterar att denna normerande praktik är ett resultat av hur granskningsförfarandet genomfördes och visar hur denna praktik i förlängningen riskerar att missgynna både tvärvetenskap, forskningsanknytning och bredare ämnesförståelser. Granskningssystemets effekter kommer naturligtvis att variera för de olika ämnena inom högre utbildning, men denna artikel visar på några illustrativa problem som kan komma att uppstå när kunskap mäts utifrån ett snävt urval och snäva målformuleringar. Studien pekar därmed dels på betydande luckor i UK-ämbetets granskningspraktik och dels på att den företräder en kunskapssyn som missgynnar både akademiskt lärande och bredare lärande.

  • 17.
    Carlsson, Magnus
    Linnaeus University, Faculty of Business, Economics and Design, Linnaeus School of Business and Economics.
    Är förkunskaper verkligen viktiga för framgångsrika högre studier?: En analys av studieresultatet på en grundläggande högskolekurs i statistik2012In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 2, no 1, p. 33-46Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker vilken betydelse goda gymnasiala förkunskaper i matematik har för studieresultatet på en kurs i grundläggande statistik på högskolenivå. Särskilt fokus är på betydelsen av studenternas gymnasiala förkunskaper 1) i sådan matematik som ingår i behörig-hetskraven och 2) i form av extra kurser matematik som lästs utöver behörighetskraven. Data erhålls genom att på individnivå länka samman tentamensresultat på en statistikkurs med uppgifter kring studenternas gymnasiala meriter i ämnet matematik. Något förvånande – och i kontrast till tidigare studier – är det inget i resultaten som indikerar att extra kurser i matematik utöver behörighetskraven har betydelse för studieresultatet på statistikkursen. Istället tycks det vara vilket betyg studenterna har på de mer elementära matematikkurserna som ingår i behörighetskraven som är viktigt. En tolkning av resultaten är att en grundläggande högskolekurs i statistik inte kräver särskilt mycket matematiskt kunnande, utan att det är allmänna kognitiva förmågor som intuition, logiskt tänkande och problemlösningsförmåga som är viktiga och att betygen på de mest elementära matematikkurserna på gymnasiet speglar sådana förmågor

  • 18. Christie, Michael
    et al.
    Garrote Jurado, Ramon
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Using Communicative Action Theory to Analyse Relationships Between Supervisors and Phd Students in a Technical University in Sweden2013In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, no 3, p. 187-197Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper the authors use the theory of communicative action (Habermas, 1984-6) to analyse problematic relationships that can occur between supervisors and PhD students, between co-supervisors and between the students themselves. In a situation where power is distributed unequally, instrumental and strategic action on the part of either party can complicate and disturb efficacious relationships. We use Flanagan’s critical incident technique (Flanagan, 1954) to analyse twenty-five incidents that are told from a supervisor perspective and twentyfive from a PhD student perspective. The analysis reveals that a large proportion of incidents involved power struggles. Other categories include lack of professional or emotional support and poor communication. Rational dialogue based on Habermasian principles might have avoided many of these problems. The analysis concludes with some practical suggestions as to how the use of communicative action theory and critical incident technique can improve supervision, supervision training and the PhD process.

  • 19.
    Danielsson, Anna
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education. Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Centre for Gender Research.
    Andersson, Kristina
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education. Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Centre for Gender Research.
    Gullberg, Annica
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Centre for Gender Research.
    Hussénius, Anita
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Centre for Gender Research.
    Naturvetenskap för yngre barn – kunskapsinnehåll i lärarstudenters beskrivningar av sin framtida undervisning2017In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558Article in journal (Refereed)
  • 20.
    Danielsson, Anna
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education. Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Centre for Gender Research.
    Andersson, Kristina
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Centre for Gender Research.
    Gullberg, Annica
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Centre for Gender Research.
    Hussénius, Anita
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Centre for Gender Research.
    Naturvetenskap för yngre barn – vilket kunskapsinnehåll (o)synliggörs i lärarstudenters beskrivningar av sin framtida undervisning.2018In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 8, no 1, p. 1-13Article in journal (Refereed)
  • 21.
    David, Thorsén
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of History of Science and Ideas.
    Studentengagemang och aktiverande gruppuppgifter - ett exempel2016In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 6, no 2, p. 157-163Article in journal (Other academic)
  • 22.
    Dodou, Katherina
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, English.
    Mångfald bortom identifikationer: studentpopulationens diversifiering och vetenskapens arbetssätt2015In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 5, no 3, p. 175-187Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Under de senaste två decennierna och som svar på politiska beslut om bland annat breddad studentrekrytering och en tydligare skrivning av högskolans etiska värdegrund har mångfald i högskolepedagogiska sammanhang identifierats som en fråga om identitet, makt och tillgänglighet. I en kritisk överläggning av studentmångfaldens behandling påtalar artikeln ett bristande beaktande av mångfaldsrekryteringens konsekvenser i förhållande till den högre utbildningens vetenskapliga grund. Överläggningen görs mot bakgrund av en studie utförd vid Högskolan Dalarna, vilken exemplifierar pedagogiska utmaningar kopplade till den ökade studentmobiliteten på avancerad nivå. I fokus står studenters tidigare träning i vetenskapsprocesser och vad deras varierade förkunskaper innebär vid mötet med den existenta magisterutbildningen. I artikeln positioneras relationen mellan mångfald och utbildningen i vetenskapliga arbetssätt som mittpunkten för högskolepedagogiska diskussioner om mångfaldsrekryteringens innebörder.

  • 23.
    Eckart, Maren
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, German.
    Fjordevik, Anneli
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, German.
    Könsmedveten kurslitteratur som ett led i jämställdhetsarbetet2015In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 5, no 2, p. 127-131Article in journal (Refereed)
  • 24.
    Ekholm, David
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Handledning av examensarbeten som lärande i the zone of proximal development2012In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 2, no 2, p. 67-78Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Handledning av examensarbete på socionomprogrammet omgärdas av vissa riktlinjer och av pedagogisk grundsyn. Riktlinjer och pedagogisk grundsyn betonar å ena sidan kommunikativt lärande och samarbetsträning och å andra sidan självständighet och elevaktivitet. Artikeln pekar utifrån en betraktelse av teorin om the zone of proximal development på hur dessa olika fokus kan förstås som av nödvändighet beroende av varandra och som olika delar av samma lärandeprocess: ett överskridande mellan lärande som mellanmänsklig och som självständig aktivitet. Förhållandet mellan lärande som interpsykologisk process och som intrapsykologisk process är här centralt. Vidare diskuterar artikeln detta i förhållande till samspelet mellan handledare och student och problematiserar handledarens roll i konstruktionen av studentens självständighet.

  • 25.
    Eklund Heinonen, Maria
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Sköldvall, Kajsa
    Södertörns högskola.
    Nu har vi ett gemensamt språk: Om ämnesintegrerad undervisning i akademiskt skrivande2015In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 5, no 2, p. 133-138Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna artikel presenterar vi ett högskolepedagogiskt projekt som syftar till en ämnesinte-grerad introduktion i akademiskt skrivande, med utgångspunkt i forskningsfältet academic literacies. Vi delar med oss av våra erfarenheter samt redovisar några viktiga lärdomar inför liknande projekt.

  • 26.
    Eklöf, Jenny Katarina
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of historical, philosophical and religious studies.
    Bokrecension: Why Students Resist Learning. A Practical Model for Understanding and Helping Students2018In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 8, no 2, p. 69-71Article, book review (Other academic)
  • 27.
    Elmgren, Maja
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Science and Technology, Chemistry, Department of Chemistry - Ångström, Physical Chemistry.
    Bokrecension. Osynligt och självklart?: En antologi med exempel på ledarskap iundervisning och lärande i högre utbildning2011In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 1, no 2, p. 161-164Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 28.
    Eriksson, Sven B
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Mot en professionalisering av det pedagogiska ledarskapet vid Umeå universitet2013In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, no 1, p. 23-35Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Det pedagogiska ledarskapet inom högre utbildning fokuseras allt mer. Det understryksgenom att flera lärosäten föreskriver såväl att pedagogiska ledare ska finnas på olika nivåersom vilka övergripande uppgifter dessa ska ha. Denna artikel är ett resultat av en fallstudieav hur de tillägnade kunskaperna och färdigheterna från kursen Pedagogiskt ledarskap, enkurs för målgruppen studierektorer/pedagogiskt ansvariga eller motsvarande arrangerad avUniversitetspedagogiskt centrum, har bidragit till deltagarnas professionalisering av det pedagogiskaledarskapet ett år efter kursens slut. Fallstudien genomfördes genom gruppintervjuer.Respondenterna uttryckte att de fått ett stärkt självförtroende i rollen som pedagogiska ledaresamt att kursen bidrog till en professionalisering av rollen som pedagogiska ledare genomatt stärka identiteten, att skapa en början till en handlingsetik bestående av delvis deladevärderingar kring det pedagogiska ansvaret samt ge utbildning och träning i färdighetersom har sin grund i teoretisk kunskap. Kursen Pedagogiskt ledarskap ger därmed ett stöd i en process mot en professionalisering av det pedagogiska ledarskapet vid Umeå universitet.

  • 29. Ferm, Cecilia
    Att organisera för musiklärares professionella utveckling: om identitetsformation och olika praxisgemenskaper2012In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 2, no 1, p. 5-18Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In 2007 the Swedish government decided to put resources in a project that offered active teachers to develop disciplinary and pedagogical competence through doctoral studies. Among ten others the Royal College of Music in Stockholm succeeded with their application and got the chance to educate 10 music teachers from the compulsory school towards a “half” PhD exam, that is called a Licentiate exam in Sweden. The teachers come from all of Sweden and are registered at one of five participating higher music education institutions. At the same time they work for 20 % in their ordinary schools. The common education is organized as courses and in virtual meeting rooms of different kinds. The motive for that is that the teachers are participating in several communities of practice at the same time, aiming to develop as researching practicing teachers in a broad way. In a developing research project the growing of the teachers – eg identity development and professional learning - is followed, guided by the following questions: What becomes the task for higher education when the teachers are taking part in a PhD education at the same time as they work, and are expected to go back to their ordinary work in schools? How can a research school be organized in as a developing learning system where individual experiences have possibility to be shared by others? What are the possibilities for good learning and identity development, and which are the challenges? How can learning trajectories between the research school, the research communities and the everyday practice seen as communities of practice, be encouraged? What authentic questions are engaging the teachers and how do they develop in the social interplay? The methods used are teachers’ continually encouraged written reflections and documented group discussions.

  • 30.
    Ferm Thorgersen, Cecilia
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
    Att organisera för musiklärares professionella utveckling: Om identitetsformation och olika praxisgemenskaper2012In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 2, no 1, p. 5-18Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In 2007 the Swedish government decided to put resources in a project that offered active teachers to develop disciplinary and pedagogical competence through doctoral studies. Among ten others the Royal College of Music in Stockholm succeeded with their application and got the chance to educate 10 music teachers from the compulsory school towards a “half” PhD exam, that is called a Licentiate exam in Sweden. The teachers come from all of Sweden and are registered at one of five participating higher music education institutions. At the same time they work for 20 % in their ordinary schools. The common education is organized as courses and in virtual meeting rooms of different kinds. The motive for that is that the teachers are participating in several communities of practice at the same time, aiming to develop as researching practicing teachers in a broad way. In a developing research project the growing of the teachers – eg identity development and professional learning - is followed, guided by the following questions: What becomes the task for higher education when the teachers are taking part in a PhD education at the same time as they work, and are expected to go back to their ordinary work in schools? How can a research school be organized in as a developing learning system where individual experiences have possibility to be shared by others? What are the possibilities for good learning and identity development, and which are the challenges? How can learning trajectories between the research school, the research communities and the everyday practice seen as communities of practice, be encouraged? What authentic questions are engaging the teachers and how do they develop in the social interplay? The methods used are teachers’ continually encouraged written reflections and documented group discussions.

  • 31.
    Ferm Thorgersen, Cecilia
    Institutionen för pedagogik, didiaktik och utbildningsstudier. Uppsala Universitet.
    Att organisera för musiklärares professionella utveckling: om identitetsformation och olika praxisgemenskaper2012In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 2, no 1, p. 5-18Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In 2007 the Swedish government decided to put resources in a project that offered active teachers to develop disciplinary and pedagogical competence through doctoral studies. Among ten others the Royal College of Music in Stockholm succeeded with their application and got the chance to educate 10 music teachers from the compulsory school towards a “half” PhD exam, that is called a Licentiate exam in Sweden. The teachers come from all of Sweden and are registered at one of five participating higher music education institutions. At the same time they work for 20 % in their ordinary schools. The common education is organized as courses and in virtual meeting rooms of different kinds. The motive for that is that the teachers are participating in several communities of practice at the same time, aiming to develop as researching practicing teachers in a broad way. In a developing research project the growing of the teachers – eg identity development and professional learning - is followed, guided by the following questions: What becomes the task for higher education when the teachers are taking part in a PhD education at the same time as they work, and are expected to go back to their ordinary work in schools? How can a research school be organized in as a developing learning system where individual experiences have possibility to be shared by others? What are the possibilities for good learning and identity development, and which are the challenges? How can learning trajectories between the research school, the research communities and the everyday practice seen as communities of practice, be encouraged?  What authentic questions are engaging the teachers and how do they develop in the social interplay? The methods used are teachers’ continually encouraged written reflections and documented group discussions.

  • 32.
    Florin Sädbom, Rebecka
    et al.
    Jönköping University.
    Bäcklund, Johan
    Jönköping University.
    Anderström, Helena
    Manderstedt, Lena
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    En skenbar tydlighet?: En studie om VFU-handledares och lärarstudenters beskrivningar av hur bedömningsmatrisen används i handledningssamtal2019In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 9, no 1, p. 48-60Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I den här studien presenteras resultatet från en delstudie som ingår i ett större forskningsprojekt om kvalitetsaspekter rörande den verksamhetsförlagda utbildningen inom grundlärarutbildningens försöksverksamhet. Det övergripande syftet med försöksverksamheten är att höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen, och att på olika sätt förbättra studenternas möjligheter till god handledning inom ramen för projektet. Syftet med föreliggande studie är att bilda kunskap om på vilka sätt som VFU-handledare och lärarstudenter beskriver användandet av bedömningsmatrisen i handledningssamtal. Studien är genomförd på lärarutbildningens inriktningar år F–3 och 4–6. Materialet består av sju skuggningar av genomförda handledningssamtal, fjorton enskilda intervjuer med VFU-handledare och lärarstudenter samt två fokusgruppsintervjuer med studenter. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och analyserades sedan med utgångspunkt i en sociokulturell ansats. Resultatet visar att bedömningsmatrisen både tolkas och används på olika sätt under VFU:n och i handledningssamtal. Studenterna efterfrågar en tydligare formativ funktion för användning av matrisen i de handledningssamtal som genomförs inom ramen för övningsskolorna medan VFU-handledarna tenderar att uppehålla sig vid att problematisera innehållsliga aspekter av bedömningsdokumentet.

  • 33.
    Florin Sädbom, Rebecka
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices.
    Bäcklund, Johan
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices.
    Anderström, Helena
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices.
    Manderstedt, Lena
    Luleå tekniska universitet.
    En skenbar tydlighet? En studie om VFU-handledares och lärarstudenters beskrivningar av hur bedömningsmatrisen används i handledningssamtal2019In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 9, no 1, p. 48-60Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I den här studien presenteras resultatet från en delstudie som ingår i ett större forskningsprojekt om kvalitetsaspekter rörande den verksamhetsförlagda utbildningen inom grundlärarutbildningens försöksverksamhet. Det övergripande syftet med försöksverksamheten är att höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen, och att på olika sätt förbättra studenternas möjligheter till god handledning inom ramen för projektet. Syftet med föreliggande studie är att bilda kunskap om på vilka sätt som VFU-handledare och lärarstudenter beskriver användandet av bedömningsmatrisen i handledningssamtal. Studien är genomförd på lärarutbildningens inriktningar år F–3 och 4–6.

    Materialet består av sju skuggningar av genomförda handledningssamtal, fjorton enskilda intervjuer med VFU-handledare och lärarstudenter samt två fokusgruppsintervjuer med studenter. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och analyserades sedan med utgångspunkt i en sociokulturell ansats. Resultatet visar att bedömningsmatrisen både tolkas och används på olika sätt under VFU:n och i handledningssamtal. Studenterna efterfrågar en tydligare formativ funktion för användning av matrisen i de handledningssamtal som genomförs inom ramen för övningsskolorna medan VFU-handledarna tenderar att uppehålla sig vid att problematisera innehållsliga aspekter av bedömningsdokumentet.

  • 34.
    Forsler, Ingrid
    Södertörn University, School of Culture and Education, Media and Communication Studies.
    Kollaborativa medier för akademisk litteracitet.: Ett exempel på användningen av Prezi i ett textseminarium2016In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 6, no 2, p. 165-170Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Här presenteras en modell för att arbeta med presentationsprogrammet Prezi i seminarier. Det pedagogiska upplägget fokuserar på hur Prezi kan användas för att stimulera samarbete och interaktion mellan studenterna och synliggöra den akademiska litteracitet som seminarieformen kräver. Modellen har testats under två år på ett seminarium i textkritik på Södertörns högskola, och har utvärderats av studenterna på kursen. Texten sammanfattar reflektionerna hos såväl undervisande lärande som hos studenter och argumenterar för att digitala medier kan användas för att öka studentaktiviteten samt att synliggöra processen att tolka och diskutera texter.

  • 35.
    Färnlöf, Hans
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Romance Studies and Classics.
    ”Kursen har självklart aktiv närvaro”– om löpande, muntlig examination på lektioner2018In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 8, no 2, p. 104-115Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Utifrån empiriskt underlag i form av kursplaner och kursbeskrivningar från ett antal kurser i romanska språk diskuteras i dialog med befintliga nationella och lokala regelverk begreppet ”aktiv närvaro” (definierat som löpande, muntlig examination under lektioner) ur ett trefaldigt perspektiv: myndighetsutövning, vetenskapligt tillvägagångssätt och pedagogisk teoribildning. I ett myndighetsperspektiv ifrågasätts i vilken grad likabehandling och förutsebarhet uppnås; vetenskapligt sett synas validiteten och reliabiliteten; på ett pedagogiskt plan reflekteras över formens kompatibilitet med olika nivåer av lärande. Genomgående påvisas ur samtliga dessa perspektiv svårigheter med att använda aktiv närvaro som examinationsform. I stället argumenteras för att använda aktiv närvaro som undervisningsform, i synnerhet med en uppläggning där formativ bedömning ingår. Artikeln är skriven i resonerande form och är tänkt att utgöra underlag för vidare reflektioner inom ramen för kursutveckling och akademiskt lärarskap i olika former.

  • 36.
    Haglund, Liza
    Södertörn University, School of Culture and Education, Education.
    Undersökande gemenskap för kunskapsbildning och kritiskt tänkande2014In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 04, no 1, p. 67-73Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna text beskrivs hur man kan leda ett seminarium med utgångspunkt i C. S. Peirce begrepp ”community of inquiry” (undersökande gemenskap) och tanken om kunskapsproduktion som en social process. Utifrån några praktiska exempel beskrivs hur denna form kan bidra till kritiskt tänkande

  • 37.
    Hegender, Henrik
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Examinerar vi närvaro eller kunskap - det är frågan?2011In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 1, no 1, p. 73-74Article in journal (Other academic)
  • 38.
    Hellmer, Stefan
    Kristianstad University, School of Health and Society.
    Student autonomy and peer learning: an example2012In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 2, no 1, p. 51-54Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    This short article presents and describes a transition from "traditional" teaching with knowledge transferred from the teacher to the students in a classroom to a peer-to-peer situation in which the students, with different support, learn from each other. The process and results are encouraging and the peer-to-peer approach will be used and developed further in economics courses.

  • 39.
    Hoppe, Magnus
    Mälardalen University, School of Business, Society and Engineering, Industrial Economics and Organisation.
    The Entrepreneurship Concept: a short introduction2016In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 06, no 02, p. 95-108Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The article provides a historic description of how the entrepreneurship concept has developed and now through political initiatives is closing in on higher education. By providing different reference points the article shows that entrepreneurship is not bound to economics and business but instead display divergent meanings depending on context. The article discuss how governmental initiatives, following the policy development in EU and Sweden, has made entrepreneurship a highly contemporary issue for university staff but where the exact meaning of the term is obscured, leaving us unsure of the political agenda driving the implementation. What kind of change the on-going promotion of entrepreneurship in higher education will lead to is thus still to be revealed where the ambiguity of the term together with connotations of success and progression makes it hard to resist. University staff is therefore encouraged to reading up on the concept, where the article provides a short introduction that might serve as a start.

  • 40.
    Hovstadius, Eva
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Caring Sciences, Caring Sciences.
    Film som pedagogiskt verktyg: en brygga mellan teori och klinik2013In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, no 1, p. 63-68Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    På sjuksköterskeprogrammet, Uppsala universitet, har kliniska avdelningar filmats i syfte att underlätta för studenterna att ta steget från teori till klinik. Förutom film har presentationstext om respektive avdelning lagts ut i studenternas lärplattform så att de innan VFU kunnat ta del av en visuell rundvandring och fakta om den avdelning de skulle praktisera på. Syftet med studien som presenteras här var att undersöka om studenter inför sin VFU hade nytta av film och presentationstext. Enkät besvarades via webben av 52 (73 %). Studenterna uppgav att de i varierande grad hade nytta av presentationstext och film. De kände sig välkomnade, fick en inblick i verksamheten och kunde förbereda sig genom att läsa på i förväg.

  • 41.
    Hussenius, Anita
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Centre for Gender Research.
    Andersson, Kristina
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Centre for Gender Research.
    Danielsson, Anna
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Centre for Gender Research.
    Gullberg, Annica
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Centre for Gender Research. Högskolan i Gävle.
    Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap2014In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 4, no 2, p. 109-125Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln beskriver ett forsknings- och interventionsprojekt på lärarprogrammet därgenusmoment integrerats i naturvetenskapliga kurser och genusteorier ingått som en del avkunskapsinnehållet. Vår utgångspunkt är ett antagande om att fördjupade kunskaper omnaturvetenskapernas kultur, det vill säga vilka föreställningar och normer som är knutnatill de naturvetenskapliga ämnena, kan ge blivande förskole- och tidigarelärare tillgång tillnya sätt att förhålla sig till och arbeta med naturvetenskap. I fokus finns framförallt denmaktordning som kan identifieras inom naturvetenskapen, vilken vi närmar oss utifrångenusteorier och feministisk vetenskapskritik. Artikeln behandlar interventionens praktiskagenomförande, dvs. beskriver hur den naturvetenskapliga kulturen har problematiserats ochhur genusteorier integrerats i naturvetenskapliga kurser på lärarprogrammet.Resultaten visar att när studenter med negativa erfarenheter av naturvetenskaplig undervisningfår syn på ämneskulturen och förstår hur den påverkat dem, så ger det dem ettannat förhållningssätt till ämnena och kan medföra att de utvecklar undervisningsstrategiersom motverkar uppkomsten av sådana negativa känslor hos sina framtida elever. Dessutomframkommer även platsens betydelse för att förstå den känsla av alienation gentemot naturvetenskapligundervisning som många lärarstudenter är bärare av. Ytterligare ett resultatsom står fram är att genus är en faktor som har betydelse för vilka områden barn/elever fårtillgång till. Lärares (o)medvetna föreställningar kan innebära att de tolkar och styr barns/elevers aktiviteter, vilket i sin tur får till följd att barnen/eleverna kan engageras alternativthämmas i dessa aktiviteter. På så sätt får lärarens genusmedvetenhet ämnesdidaktiska konsekvenser.Med utgångspunkt från det empiriska materialet har vi konstruerat en modellsom illustrerar lärarens utveckling av en genusmedveten undervisning.

  • 42.
    Hussenius, Anita
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Centre for Gender Research.
    Anderssson, Kristina
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Centre for Gender Research.
    Danielsson, Anna
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education. Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Centre for Gender Research.
    Gullberg, Annica
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Centre for Gender Research.
    Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap2014In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 4, no 2, p. 109-125Article in journal (Refereed)
  • 43.
    Håkansson, Andreas
    Kristianstad University, Research Environment Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Mat- och måltidsvetenskap.
    Vad ska vi med föreläsningar till?2017In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 7, no 2, p. 40-50Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Föreläsningen är en märklig undervisningsform. Samtidigt som den är den vanligast förekom-mande metoden, är den också den mest föraktade. Det finns gott om högskolepedagogisk litteratur som förklarar varför föreläsningen är olämplig för att stimulera lärande. Ändå fortsätter vi föreläsa. Det kan tyckas motsägelsefullt. Denna reflektion vänder på frågan och letar efter föreläsningens fördelar. Utifrån tre öppet tillgängliga föreläsningsserier föreslås tre fördelar med föreläsningen som undervisningsform, fördelar som ofta hamnat i skymundan. De föreslagna fördelarna är: föreläsningar kan genom goda nytolkningar och omformuleringar underlätta inlärningen, den kan ge grund och struktur till nya ämnesområden, och den kan introducera studenter till vad som avses med reflektion på en akademisk nivå. Slutsatsen är inte att alla föreläsningar nödvändigtvis alltid är motiverade, utan att vi med rätt kunskap och inställning kan föreläsa bättre. Uppenbarligen är det mycket lätt att föreläsa på ett sådant sätt att lärande inte främjas. Men det innebär inte att undervisningsmetoden som sådan är alltigenom oanvändbar. I ljuset av reflektionens tre exempel diskuteras också vad vi kan göra för att föreläsa bättre och vilka implikationer detta har för lärare involverade i högreutbildning.

  • 44.
    Hållsten, Stina
    Södertörn University, School of Culture and Education, Swedish Language. Södertörns högskola.
    Stöttning av skrivande i ett digitalt diskussionsforum: Kan den digitala lärplattformens kursdesign utvecklas genrepedagogiskt?2017In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 7, no 1, p. 13-28Article in journal (Refereed)
  • 45.
    Jeppsson, Fredrik
    et al.
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science.
    Haglund, Jesper
    Karlstad universitet, Karlstad, Sweden.
    Sampublicering med studenter: ett sätt att stärka forskningsanknytningen i lärarutbildningen2019In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 9, no 1, p. 98-111Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Lärarutbildningen uppmärksammas inte sällan för att dess studenter har svårt att uppnå den nivå av akademiskt skrivande som krävs, inte minst vid examensarbeten. Som kontrast till den beskrivningen vill vi lyfta fram motexempel, där lärarstudenters examensarbeten och andra skrivuppgifter har nått en sådan kvalitet att de genom samförfattande med handledare och andra medförfattare har kunnat omarbetas och publiceras som vetenskapliga artiklar eller i mer lärartillvända forum, i vårt fall inom fysikdidaktik. Samförfattande med lärarstudenter kan på så vis vara ett sätt att stärka forskningsförankringen i lärarutbildningen. Förutsättningarna för att kunna lyckas med detta diskuteras, bland annat utifrån att under lärarutbildningen gradvis låta studenterna inlemmas i en praktikgemenskap av ämnesdidaktisk forskning.

  • 46.
    Johansson, Jakob
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy, Faculty of Medicine, Department of Surgical Sciences, Anaesthesiology and Intensive Care.
    Apelgren, Karin
    Uppsala University, University Administration.
    Birgegård, Gunnar
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy, Faculty of Medicine, Department of Medical Sciences.
    Grydén, Martin
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy.
    Rügheimer, Louise
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy.
    Webbaserad pedagogisk meritportfölj: från idé till verklighet2011In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 1, no 1, p. 27-37Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Pedagogisk meritering och pedagogiska meritportföljer har under det senaste decenniet fått ökad uppmärksamhet. Idag (mars 2011) ger en sökning på Google® 6 140 respektive 1 990 träffar på dessa två sökord. Många av träffarna på Google® handlar om högskolors rekommendationer att dokumentera pedagogiska meriter, men antalet publicerade artiklar i detta ämne är mycket få. 

    Högskolan behöver bra lärare och för att uppnå det så måste undervisning och andra utbildningsinsatser uppmärksammas och belönas. Användandet av pedagogiska meritportföljer anses öka betydelsen av undervisningsinsatsen vid anställningar och befordran och är ett sätt att professionalisera undervisning (Fayne, 1991). Många högskolor och universitet har utarbetat handlingsplaner för hur pedagogiska meriter ska dokumenteras och bedömas liksom strategier för hur medarbetarna ska utveckla sin pedagogiska skicklighet. ”Uppifrån” finns således både skrivna dokument och viljan och intentionen att premiera pedagogiska insatser. Trots detta upplever många medarbetare att pedagogiska insatser inte lönar sig att dokumentera då dessa meriter inte värderas tillräckligt högt, exempelvis i jämförelse med forskningsmeriter. Samtidigt vittnar pedagogiskt sakkunniga om att de pedagogiska meritportföljer som de ombeds granska (vid exempelvis tjänstetillsättningar) ofta är ostrukturerade och av varierande kvalité. För att pedagogiska meriter ska få avsedd tyngd vid tjänstetillsättningar fordras att de redovisas på ett sätt som gör det möjligt för sakkunniga att värdera dem. Bedömning av både vetenskapliga och pedagogiska meriter görs i många fall av sakkunniga utan särskild pedagogisk utbildning och de pedagogiska meriterna anses generellt mer svårbedömda än de vetenskapliga (Lindberg, 1997). Någon form av standardisering och mallar i samband med presentation av pedagogiska meriter bör därför kunna vara till hjälp för såväl sökanden som bedömare. 

    Det finns behov av redovisning av pedagogiska meriter även för andra ändamål än vid tjänstetillsättningar. Många medarbetare (som inte avser att söka akademisk tjänst) gör betydande insatser i undervisningen exempelvis i form av administration, föreläsningar, seminarieledning samt klinisk handledning, och dessa prestationer bör användas som underlag för exempelvis planeringssamtal, löneförhandlingar och kompetensutveckling. Många finner det svårt att redovisa dessa undervisningsinsatser. Orsaken till detta är sannolikt delvis bristen på tradition att bokföra pedagogiskt arbetet (i kontrast till vetenskapligt arbete), men också bristen på ett användarvänligt verktyg för bokföring. Detta var startskottet för ett projekt som syftade till att framställa en personlig webbaserad pedagogisk meritportfölj som skulle kunna överbrygga det praktiska bekymret och ge medarbetarna ett smidigt verktyg för dokumentation av och reflektion runt pedagogiska meriter. Detta samtidigt som det skulle vara acceptabelt som instrument för sökande av akademisk tjänst genom att bygga på Uppsala universitets pedagogiska program och riktlinjer för meritvärdering. 

    Denna artikel beskriver processen från idé till färdig webbaserad pedagogisk meritportfölj för vetenskapsområdet för medicin och farmaci vid Uppsala universitet. Även om det sannolikt existerar liknande webb-verktyg för bokföring av pedagogiska meriter så är detta oss veterligen det första verktyg i sitt slag som framställts och beskrivits. Syftet med artikeln är att sprida kunskap om både konceptet och arbetsprocessen för att underlätta spridning till andra fakulteter och lärosäten.

  • 47.
    Jons, Lotta
    Stockholm University, Faculty of Science, Department of Mathematics and Science Education.
    Det omätbaras renässans – en uppgörelse med pedanternas världsherravälde. Bornemark, Jonna. Stockholm: Volante, 304, 2018 2019In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 9, no 1, p. 1-5Article, book review (Other academic)
  • 48.
    Karlsson, Martin
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Lundberg, Erik
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    I betraktarens ögon: betydelsen av kön och ålder för studenters läraromdömen2012In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 2, no 1, p. 19-32Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Under senare år har studenters läraromdömen allt mer hamnat i fokus inom skola såväl som högre utbildning. Parallellt med dessa utvecklingar har olika typer av internettjänster genom vilka studenter kan betygsätta sina lärare dykt upp i flera länder. I Sverige lanserades 2008 tjänsten ”Studenter tycker till” (STT) där studenter kan registrera sig och fylla i bedömningar av lärare enligt kriterierna utlärningsförmåga, kunskap, engagemang och lärandestöd. I denna studie undersöks betydelsen av lärarens kön och ålder för studenters läraromdömen genom en kvantitativ analys av omdömen av 98 högskole- och universitetslärare som givits på hemsidan STT. Syftet är att synliggöra hur sociala markörer, i detta fall om läraren är man eller kvinna, ung eller gammal, spelar en stor roll för hur en lärare utvärderas. Resultaten visar att kvinnor och unga lärare systematiskt ges lägre betyg av studenter, än män och äldre lärare. Studenter är således inte könsblinda eller oberoende av föreställningar om förhållandet mellan ålder och kompetens i sina bedömningar. Studien aktualiserar betydelsen av sociala markörer så som kön och ålder måste synliggöras och tas i beaktning när studenters utvärderingar av lärare och kurser behandlas inom högre utbildning.

  • 49.
    Karlsson, Martin
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Lundberg, Erik
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    I betraktarens ögon: betydelsen av kön och ålder för studenters läraromdömen2012In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 2, no 1, p. 19-32Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Under senare år har studenters läraromdömen allt mer hamnat i fokus inom skola såväl som högre utbildning. Parallellt med dessa utvecklingar har olika typer av internettjänster genom vilka studenter kan betygsätta sina lärare dykt upp i flera länder. I Sverige lanserades 2008 tjänsten ”Studenter tycker till” (STT) där studenter kan registrera sig och fylla i bedömningar av lärare enligt kriterierna utlärningsförmåga, kunskap, engagemang och lärandestöd. I denna studie undersöks betydelsen av lärarens kön och ålder för studenters läraromdömen genom en kvantitativ analys av omdömen av 98 högskole- och universitetslärare som givits på hemsidan STT. Syftet är att synliggöra hur sociala markörer, i detta fall om läraren är man eller kvinna, ung eller gammal, spelar en stor roll för hur en lärare utvärderas. Resultaten visar att kvinnor och unga lärare systematiskt ges lägre betyg av studenter, än män och äldre lärare. Studenter är således inte könsblinda eller oberoende av föreställningar om förhållandet mellan ålder och kompetens i sina bedömningar. Studien aktualiserar betydelsen av sociala markörer så som kön och ålder måste synliggöras och tas i beaktning när studenters utvärderingar av lärare och kurser behandlas inom högre utbildning.

  • 50.
    Karlsson, Martin
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Lundberg, Erik
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    I betraktarens ögon: betydelsen av kön och ålder för studenters läraromdömen2012In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 2, no 1, p. 19-32Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Under senare år har studenters läraromdömen allt mer hamnat i fokus inom skola såväl som högre utbildning. Parallellt med dessa utvecklingar har olika typer av internettjänster genom vilka studenter kan betygsätta sina lärare dykt upp i flera länder. I Sverige lanserades 2008 tjänsten ”Studenter tycker till” (STT) där studenter kan registrera sig och fylla i bedömningar av lärare enligt kriterierna utlärningsförmåga, kunskap, engagemang och lärandestöd. I denna studie undersöks betydelsen av lärarens kön och ålder för studenters läraromdömen genom en kvantitativ analys av omdömen av 98 högskole- och universitetslärare som givits på hemsidan STT. Syftet är att synliggöra hur sociala markörer, i detta fall om läraren är man eller kvinna, ung eller gammal, spelar en stor roll för hur en lärare utvärderas. Resultaten visar att kvinnor och unga lärare systematiskt ges lägre betyg av studenter, än män och äldre lärare. Studenter är således inte könsblinda eller oberoende av föreställningar om förhållandet mellan ålder och kompetens i sina bedömningar. Studien aktualiserar betydelsen av sociala markörer så som kön och ålder måste synliggöras och tas i beaktning när studenters utvärderingar av lärare och kurser behandlas inom högre utbildning.

12 1 - 50 of 78
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf