I produkt- och tjänsteutveckling har det under lång tid utvecklats designledningssystem. I mjukvaruindustrin, där digital interaktionsdesign är en dominerande designdisciplinen, har ett fåtal studier gjorts om design management. Merparten av dessa är gjorda i organisationer som utvecklar IT. Här föreslår vi att ett designledningssystem för digital interaktionsdesign i en organisation som framförallt använder IT måste utgå från att design är en del av den operativa kärnan, och därmed en angelägenhet för den strategiska ledningen.
Att använda vissa produkter, tjänster eller miljöerkan vara svårt och irriterande för oss alla. Förpersoner med funktionsnedsättningar kan användningsmomentsom för andra kräver lite extrakraft och tålamod vara mycket svåra eller i vissafall omöjliga. Artikeln ger inblick i en nyutveckladmetodik som gör det möjligt skapa mer lättanvändaprodukter, tjänster och miljöer. Metodenbygger på tester med personer som har relevantafunktionsnedsättningar och lanseras under namnetDesign för Alla-testet.Det är svårt att hävda att metoden är ”sann”då angreppssättet bygger på förenklingar i förhållandetill en människas komplicerade rymd avupplevelser. Målet har varit att hitta en lättanvändmetod som fungerar i praktiken.Ett öppet digitalt verktyg med instruktioneroch inspiration till hur Design för Alla-testet kananvändas för utveckling av produktet, tjänster ochmiljöer kommer under september 2011 läggasupp på www.designforallatestet.se ochwww.designforalltest.com. I detta verktyg kommerdet också att finnas möjligheter att ställaandra frågor till testpersonerna som inte handlarom hur produkten är att använda. Dessa frågorkalibreras inte mot referensgruppen eftersom deninverkan den aktuella funktionsnedsättningen harpå svaret är oklar.Ett godkännadetest skall utföras av en auktoriseradneutral part (jämför med Reumatikerförbundetgodkänner).Design för Alla-testet är utvecklat av Handikappförbundeni samarbete Unicum - NordiskDesign för Alla Center och MittuniversitetetsIndustridesignavdelning med finansiering från Arvsfonden.
Syftet med denna artikel är att förklara och illustrera begreppet kvalitet i designfältet;
produktdesign, arkitektur och stadsbyggnad. Kvalitet i detta fält ses som värden hos de designobjekt som ska kvalitetsbedömas. Föreställningarna om kvalitet är emellertid inte fixerade utan tolkningsbara och utmynnar skilda omdömen. Det faktum att våra uppfattningar om vad som är kvalitet varierar befriar inte professionella aktörer från att ta ställning i kvalitetsfrågor. Kvalitetsbedömningen förutsätter i själva verket ett värderande synsätt.
Hypotesen är att kvalitet i produktdesign, arkitektur och stadsbyggnad bör ses som ett öppet och omstritt nyckelbegrepp som resulterar i oenighet och diskussion. Kvalitetsbegreppet är värdeladdat och designobjekten tolkas med stöd av värdeladdade kriterier. Kvalitet framträder här som något i grunden positivt. Målet för gestaltningen är hög kvalitet, en god miljö i för användare av designobjekt.
Kvalitetsfrågor i designfältet leder till debatt, auktoritetsdiskussioner och tvivel. Samtidigt är det nödvändigt att behandla kvalitet på ett systematiskt sätt för att bygga upp välgrundade föreställningar. Professionella aktörer behöver genomtänkta rekommendationer som beskriver hur kvalitet kan förstås på ett meningsfullt i designfältet. Men det är inte en formel med tydliga reglera för vad som är ”rätt” eller ”dåligt” gestaltning som efterfrågas utan det gäller att finna lämpliga lösningar på gestaltningsproblem i projekt och användbara kriterier som grund för trovärdiga kvalitetsbedömningar. Mitt bidrag är ett försök att kasta ett förklara ljus på det professionella språkbruket.