Change search
Refine search result
1 - 12 of 12
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Abraham, Getahun Yacob
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Lektioner om ledarskapskvalitet och röstningsförfarande i sydafrikanska grundskolor2011In: Kapet (avslutad tryckt version), ISSN 1653-4743, KAPET. Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, ISSN 1653-4743, Vol. 1, no 1, p. 96-107Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna studie tar sin utgångspunkt i hur lärare undervisar om den sociala utvecklingsdelen av ”Life Orientation” i sydafrikanska grundskolan. Specifikt fokus ligger på lektioner om ledarskapskvalitet och om att rösta för tredjeklasselever i fyra skolor. Var och en av klasserna dominerades av antingen svarta, färgade, vita eller blandade grupper av elever. Ulf P Lundgrens ramfaktorteori användes för att studera skolans organisation. Basil Bernsteins ”Pedagogic device” användes för att förstå olika pedagogiska verksamheter i klassrummet. Fältarbeten med en etnografisk metod och en kvalitativ strategi användes för att få tillgång till empiriska data. Policy- och läroplansdokument, riktlinjer och läroböcker analyserades. Klassrumsobservationer i fyra klasser och intervjuer med 14 tredjeklasslärare genomfördes. För att vara lärare i Sydafrika krävs minst två års lärarutbildning efter avslutad gymnasieskola. Lärarna i de klasser som studerades genomgick sin lärarutbildning under apartheidtiden. På grund av begränsad fortbildning och bristande erfarenheter av den nya läroplanen hade de ibland svårigheter att förstå och tolka det aktuella ämnet. Enorma skillnader i material, ekonomiska och organisatoriska resurser förelåg mellan olika klasser och skolor. Lärarna dominerade lektionerna och direkt överföring användes som metod. Det sätt lärarna höll lektion om ledaregenskap och om att rösta varierade, men alla visade demokratiska brister. Lärarna valde själva kandidater till klassledare i tre av klasserna. Det blev också tydligt att klassernas miljöer inte befrämjade vare sig kritiskt och kreativt tänkande eller demokratisk fostran.

  • 2.
    Abraham, Getahun Yacob
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    "Re-inventing" Freire for the 21:st Century2013In: Kapet (avslutad tryckt version), ISSN 1653-4743, Vol. 9, no 1, p. 8-17Article in journal (Other academic)
  • 3.
    Aho, Erika
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013). Högskolan Dalarna.
    Henriksson Persson, Anna
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013). Högskolan Dalarna.
    Larsson, Maria
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013). Högskolan Dalarna.
    Skolnära – ett skolnära begrepp?2016In: Kapet (avslutad tryckt version), ISSN 1653-4743, Vol. 12, no 1, p. 116-134Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Skolnära kan beskrivas som ett relativt nytt begrepp inom utbildning och forskning med skolanknytning. Det förekommer ofta i sammanhang där det tycks finnas en ambition att knyta skola och forskning närmare varandra. Det kan till exempel handla om olika forskarskolor, skolforskning och skolutvecklingsprojekt. Dock finns ingen enhetlig definition av begreppet utan det används parallellt med och i vissa fall synonymt med begreppen praktiknära och praxisnära. Syftet med denna artikel är att bidra till en problematisering av begreppet skolnära med fokus på såväl innebörder som användningsområden. Utifrån studier av olika typer av texter belyses hur begreppet skolnära används inom skolforskning och i andra utbildningsvetenskapliga sammanhang idag. Begreppet skolnära ser ut att uppkomma i samband med framväxten av forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete men återfinns idag även inom andra forskarutbildningsämnen. Till exempel kan en ”skolnära avhandling” vara skriven inom pedagogik eller något ämnesdidaktiskt ämne. Vad det innebär att forskningen är skolnära tycks ha skiftande innebörd och avgränsning i olika sammanhang. Det kan till exempel handla om huruvida forskningen bedrivs av eller för lärare. Begreppet används också inom skolvärlden i ett vidare perspektiv.

  • 4.
    Aho, Erika
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Henriksson Persson, Anna
    Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Larsson, Maria
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work. Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Skolnära – ett skolnära begrepp?2016In: Kapet (avslutad tryckt version), ISSN 1653-4743, Vol. 12, no 1, p. 116-134Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Skolnära kan beskrivas som ett relativt nytt begrepp inom utbildning och forskning med skolanknytning. Det förekommer ofta i sammanhang där det tycks finnas en ambition att knyta skola och forskning närmare varandra. Det kan till exempel handla om olika forskarskolor, skolforskning och skolutvecklingsprojekt. Dock finns ingen enhetlig definition av begreppet utan det används parallellt med och i vissa fall synonymt med begreppen praktiknära och praxisnära. Syftet med denna artikel är att bidra till en problematisering av begreppet skolnära med fokus på såväl innebörder som användningsområden. Utifrån studier av olika typer av texter belyses hur begreppet skolnära används inom skolforskning och i andra utbildningsvetenskapliga sammanhang idag. Begreppet skolnära ser ut att uppkomma i samband med framväxten av forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete men återfinns idag även inom andra forskarutbildningsämnen. Till exempel kan en ”skolnära avhandling” vara skriven inom pedagogik eller något ämnesdidaktiskt ämne. Vad det innebär att forskningen är skolnära tycks ha skiftande innebörd och avgränsning i olika sammanhang. Det kan till exempel handla om huruvida forskningen bedrivs av eller för lärare. Begreppet används också inom skolvärlden i ett vidare perspektiv.

  • 5.
    Asplund, Stig-Börje
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Var är Elias mamma?2008In: Kapet (avslutad tryckt version), ISSN 1653-4743, KAPET, ISSN 1653-4743, Vol. 4, no 1, p. 105-123Article in journal (Other academic)
  • 6.
    Enochsson, Ann-Britt
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    IT i lärarutbildningen: Hur förbereds blivande lärare att använda IT i undervisningen?2010In: Kapet (avslutad tryckt version), ISSN 1653-4743, Vol. 1, no 1, p. 15-38Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Artikeln är en sammanfattning av flera delstudier i ett projekt som genomförts vid OECD/CERI i syfte att studera hur lärarstudenter i OECD-länderna förbereds att använda digital teknik främst i undervisningen. Huvuddelen av artikeln bygger på resultat från enkäter och fallstudier vid svenska lärarutbildningar våren 2009. Resultaten visar att integreringen av IT i lärarutbildningarna är låg trots hög medvetenhet och goda ambitioner hos lärarutbildningarnas ledningar. Svenska lärarstudenter tycker att de är för dåligt förberedda för att använda IT i sin undervisning även om de generellt sett känner sig relativt säkra på att hantera tekniken.

  • 7.
    Larsson, Joakim
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Shades of Discipline: On Power, Resistance, and the Faustian Response in Education2013In: Kapet (avslutad tryckt version), ISSN 1653-4743, Vol. 9, no 1, p. 88-98Article in journal (Other academic)
  • 8.
    Larsson, Maria
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work. Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Bildning, performativitet och teaching to the test - kulturkollision i svensk skolvardag?2015In: Kapet (avslutad tryckt version), ISSN 1653-4743, Vol. 11, no 1, p. 45-59Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vad har bildningsbegreppet tillskrivits för innehåll under olika tider? Vad innebär performativitet i en skolkontext? Vad kan konsekvenserna bli av ett allt för stort fokus på undervisning mot standardiserade prov, så kallat teaching to the test? Syftet med utbildning och bildning i ett individ- och samhällsperspektiv har varierat i takt med samhällsutvecklingen liksom synen på hur kunskap ska värderas och bedömas. I en tid av ett allt starkare fokus på vad som är mätbart i skolans värld har lärarens uppdrag förändrat inte bara vad lärare gör utan även vad lärare är.

    Syftet med föreliggande essä är att problematisera hur bildningsbegreppet kan sättas i relation till dagens svenska skolkultur där resultatfokusering och ökad måluppfyllelse har blivit en dominerande diskurs. Några nedslag i bildningsbegreppets historia görs, liksom några reflektioner kring dess plats i de senaste två utbildningsreformerna, Lpf 94 och Gy11. Bildningsbegreppet ställs även mot begrepp som performativitet och teaching to the test i en diskussion om vilka konsekvenser som kan uppstå när de kolliderar med varandra i svensk skolvardag. Diskussionen avslutas med ett konkret exempel på denna kulturkollision hämtad ur författarens egen svensklärarvardag på gymnasiet.

  • 9.
    Morén, Göran
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Samhällsfrågor i samhällskunskaps­undervisningen2016In: Kapet (avslutad tryckt version), ISSN 1653-4743, Vol. 12, no 1, p. 95-115Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln är en del av ett licentiatprojekt om samhällsfrågor som didaktiskt utmaning. Utgångspunkten är begreppet samhällsfrågor, som förekommer i ämnesplanen för samhällskunskap i gymnasieskolan. Detta är den andra delstudien i projektet, som också innehåller en läroplansstudie och en kommande intervjustudie. Empirin för denna artikel utgörs av en enkät med 74 gymnasielärare i samhällskunskap där de fått redogöra för hur de uppfattar begreppet samhällsfrågor som det framträder i styrdokumenten, vilken innebörd det har för och i deras undervisning och hur det förhåller sig till andra centrala begrepp i ämnesplanen, företrädesvis centralt innehåll och förmågor (som ska bedömas enligt kunskapskraven). En grund för analysen hämtas från tidigare forskning och läroplansstudien av begreppet samhällsfrågor, där ett dubbelt spänningsfält gällande såväl undervisningens upplägg som syfte tecknas. Detta spänningsfält ses som utgångspunkten för en möjlig logik. Resultatet visar att det inte var lätt att positionera lärarna utifrån det konstaterade spänningsfältet. Den dominerande bilden från lärarenkäten uppvisar en alternativ logik. Enligt den framhäver man inte spänningen mellan en undervisning med utgångspunkt i frågor och en undervisning med utgångspunkt i ett förutbestämt innehåll. Man tonar också ner spänningen mellan ett syfte i form av utvecklandet av förmågor och ett syfte i form av förmedlandet av ett bestämt innehåll.

  • 10.
    Samuelsson, Johan
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies.
    Brismark, Anna
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Political, Historical, Religious and Cultural Studies.
    Löfgren, Håkan
    Linköpings universitet.
    "Nu har vi Dexter": Lärares förändrade arbete med administration i reformernas och digitaliseringens tidevarv2016In: Kapet (avslutad tryckt version), ISSN 1653-4743, Vol. 12, no 1, p. 38-59Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to study the impact of the government reform to reduce the requirement for written assessments in primary school, grade six and whose aim, among other things, was to reduce teachers' administrative work. The study is based on interviews with primary school teachers. One of the theoretical starting points of the article is that teachers and schools interpret and implement reforms based on their local contexts and their own school practice, teachers "do" reforms (Ball, Maguire & Braun 2012). This is also confirmed in this study which, proves that several of the schools retained written assessments despite the reform, while others have taken them away.

    In summary, we see that teachers do not believe that the administrative burden has decreased significantly as a result of the reform. Several instead emphasizes that the last ten years has meant an increase in administration. The revised rules are not the factor that most teachers highlight in the talk about what affects their work with administration. Functionality of digital tools, an established formative practice and assessment expectations from external operators, such as parents and local authorities, are rather underlined as factors that affect their work.

  • 11.
    Sundqvist, Pia
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Centre for Research on the Teaching and Learning of Languages and Literature.
    Recension av Peder Stenbergs doktorsavhandling "Den allvarsamma leken - World of warcraft och läckaget".2011In: Kapet, Vol. 7, no 1, p. 157-167Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 12.
    Tengberg, Michael
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Rätt mätt?2016In: Kapet (avslutad tryckt version), ISSN 1653-4743, Vol. 12, no 1, p. 21-37Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Under det senaste decenniet har kunskapstest av olika slag fått en ökad betydelse i skolan och testresultat inverkar i allt högre grad på såväl pedagogiskt som ekonomiskt och politiskt beslutsfattande. Men tester, vars resultat får stora konsekvenser för elever och skolor, måste underställas höga krav på reliabilitet och validitet och bli föremål för kritiskt prövning både av vetenskapssamhället och av dem som använder testet. I den här artikeln diskuteras aspekter av reliabilitet och validitet i det svenska nationella läsprovet i årskurs nio. Till grund för diskussionen ligger analyser av provinnehåll, elevresultat och experimentella data där lärare fått klassificera provuppgifter utifrån innehållsliga kategorier. En slutsats från dessa analyser är att det nationella läsprovet dras med flera kvalitetsproblem som omfattar aspekter av både mätsäkerhet och innehållsvaliditet. Några förslag till utveckling av provsystemet diskuteras i slutet av artikeln.

1 - 12 of 12
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf