Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 503
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. -, -
    Snabbt förändrade arbetsmiljöer kräver forskning som bidrar till bred kunskap och metodik.2018Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 24, nr 3-4, s. 85-89Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I takt med arbetslivets snabba utveckling skapas fler och nya variationer av arbetsmiljöer som kan få helt olika betydelser för grupper på arbetsmarknaden. Inte minst då skillnader mellan grupper ökar. För att arbetsmiljöarbete ska bli verkningsfullt bör vi arbetslivsforskare minska fokus på övergripande medeltal där alla ”dragits över en kam” och istället satsa på mer arbetsplatsnära förhållningssätt om hur arbetsmiljöerna påverkar olika grupper och individer. Arbetslivsforskning behövs som kan ta sig an arbetslivets komplexa förändringar och bidra med bredare kunskaper till aktörerna som bedriver arbetsmiljöarbete – och att vi forskare samverkar med dessa aktörer.

  • 2.
    Abrahamsson, Kenneth
    Luleå tekniska universitet.
    Recension av Michael Allvin, Gunnar Aronsson, Tom Hagström, Gunn Johansson och Ulf Lundberg, Work without boundaries. Psychological perspectives on the new working life (Wiley-Blackwell, Chichester 2011).2013Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 19, nr 4, s. 127-134Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 3.
    Abrahamsson, Kenneth
    Luleå tekniska universitet.
    Recension av publikationen Work without boundaries. Psychological perspectives on the new working life författad av Michael Allvin, Gunnar Aronsson, Tom Hagström, Gunn Johansson och Ulf Lundberg2013Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 19, nr 4, s. 127-134Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Abrahamsson, Lena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning2015Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 21, nr 2, s. 74-80Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det finns positiva tecken på att något ska hända med arbetslivsforskningensvillkor. Mer bekymmersamt är att facket och arbetsgivarna vill återskapaett nationellt centrum för arbetslivsforskning i Stockholm. Vi börinte fortsätta att reproducera bilden av att svensk arbetslivsforskningförsvann när Arbetslivsinstitutet lades ned. Det finns många starkaforskargrupper på universiteten ute i landet. Nu är det viktigt att vi ser tillatt de positiva signalerna blir verklighet på ett klokt sätt så att bredden iarbetslivsforskningen säkras.

  • 5.
    Abrahamsson, Lena
    Luleå tekniska universitet.
    Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning (debatt)2015Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 21, nr 2, s. 73-78Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det finns positiva tecken på att något ska hända med arbetslivsforskningens villkor. Mer bekymmersamt är att facket och arbetsgivarna vill återskapa ett nationellt centrum för arbetslivsforskning i Stockholm. Vi bör inte fortsätta att reproducera bilden av att svensk arbetslivsforskning försvann när Arbetslivsinstitutet lades ned. Det finns många starka forskargrupper på universiteten ute i landet. Nu är det viktigt att vi ser till att de positiva signalerna blir verklighet på ett klokt sätt så att bredden i arbetslivsforskningen säkras.

  • 6.
    Abrahamsson, Lena
    Institutionen för arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet.
    Recension av Kerstin Waldenström och Annika Härenstam, How are good and bad jobs created? Case studies of employee, managerial and organisational factors and processes (Arbetsliv i omvandling, 2008:4. Växjö universitet).2009Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 15, nr 2, s. 83-87Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Abrahamsson, Lena
    Luleå tekniska universitet.
    Recension av Kerstin Waldenström och Annika Härenstams publikation How are good and bad jobs created? Case studies of employee, managerial and organisational factors and processes (Växjö: Växjö universitet, 2008)2009Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 15, nr 2, s. 83-87Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Abrahamsson, Lena
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Johansson, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    100 år av långsamhet: En exposé över begreppet psykosocial arbetsmiljö2013Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 19, nr 2, s. 9-26Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 9.
    Abrahamsson, Lena
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Johansson, Jan
    Luleå tekniska universitet.
    Hundra år av långsamhet: Exposé över begreppet psykosocial arbetsmilljö2013Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 19, nr 2, s. 9-26Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Artikeln innehåller en diskussion om olika begrepp, synsätt och användning av kunskaper om arbetsmiljö och hur det har förändrats över tid i Sverige. Det gäller exempelvis hur kunskaper om psykosocial arbetsmiljö används för att förstå och diskutera ohälsa, styrning och utveckling – för individer, grupper och organisationer. Artikeln innehåller också reflektioner kring trender, framtid och några (eventuella) tankefällor och/eller språngbrädor i dagens och morgondagens arbetsliv när det gäller arbetsmiljö. Titeln ”Hundra år av långsamhet” markerar en viss otålighet över att förändringstakten och förändringsviljan inte alltid är så hög.

  • 10.
    Abrahamsson, Lena
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Johansson, Jan
    Luleå tekniska universitet.
    Andersson, Eira
    Luleå tekniska universitet.
    Från bergets djup till sjunde himlen2010Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 16, nr 4, s. 11-29Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I Kirunagruvan kan vi under en period på 50 år följa förändringen av produktionsarbetet från ett tungt och farligt underjordsarbete till fjärrstyrning via modern teknik i en trygg kontorsmiljö. Syftet med artikeln är att reflektera över en kunskapsförvandling från äldre tiders hantverkskunnande med kroppsliga och tysta kunskaper till något nytt. I artikeln diskuterar vi hur individ och organisation skapar och återskapar kvalifikationer, identiteter och kön i mötet med ny teknik och nya organisationsformer.

  • 11.
    Abrahamsson, Lena
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Johansson, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Eira
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Från bergets djup till sjunde himlen2010Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 16, nr 4, s. 11-29Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I Kirunagruvan kan vi under en period på 50 år följa förändringen av produktionsarbetet från ett tungt och farligt underjordsarbete till fjärrstyrning via modern teknik i en trygg kontorsmiljö. Syftet med artikeln är att reflektera över en kunskapsförvandling från äldre tiders hantverkskunnande med kroppsliga och tysta kunskaper till något nytt. I artikeln diskuterar vi hur individ och organisation skapar och återskapar kvalifikationer, identiteter och kön i mötet med ny teknik och nya organisationsformer.

  • 12.
    Ager, Bengt
    SLU.
    Skogsarbete förr, nu och i framtiden - och organisationsteoretisk förnyelse2014Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 20, nr 1, s. 79-91Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Artikeln sammanfattar en undersökning av skogsarbetets förändring sedan 1900-talets början, under påverkan av en rationaliserings- och en humaniseringsprocess, med reflexioner över den gångna och framtida utvecklingen (Ager 2011, 2012, 2014a, 2014b). För tjugo år sedan inleddes en avhumanisering av arbetet som lett till rekryteringsproblem. Insatserna för att öka arbetets humankvalitet – önskvärt inte bara inom skogsbruket utan även generellt i det svenska arbetslivet – kan främjas av organisationsteoretisk förnyelse. Några tankar kring ett tidsanpassat humaniseringskoncept, som inkluderar viss språklig förnyelse, läggs fram.

  • 13. Ahnberg, Elisabeth
    et al.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Messing, Jan
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik2010Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. Nr 16, nr 3, s. 55-66Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i fyra följeforskningsprocesser, där vi själva medverkat, diskuterar vi följeforskning som företeelse och rollen som följeforskare. Vår artikel ska ses som ett empiriskt exempel i anslutning till den debatt som Göran Brulin, Karin Sjöberg och Lennart Svensson initierade genom artikeln ”Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt”.

  • 14.
    Ahnberg, Elisabeth
    et al.
    Dalarnas forskningsråd.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna.
    Messing, Jan
    Dalarnas forskningsråd.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna.
    Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik2010Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 16, nr 3, s. 55-66Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i fyra följeforskningsprocesser, där vi själva medverkat, diskuterar vi följeforskning som företeelse och rollen som följeforskare. Vår artikel ska ses som ett empiriskt exempel i anslutning till den debatt som Göran Brulin, Karin Sjöberg och Lennart Svensson initierade genom artikeln ”Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt” (publicerad i Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 15, nr 1, våren 2009).

  • 15.
    Alam, Moudud
    et al.
    Högskolan Dalarna.
    Carling, Kenneth
    Högskolan Dalarna.
    Nääs, Ola
    Högskolan Dalarna.
    Sommarjobb, arbetslivserfarenhet och framtida arbetsinkomst2015Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 21, nr 4, s. 26-40Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    De flesta kommuner erbjuder sommarjobb till gymnasieungdomar. Vi har undersökt om denna arbetslivserfarenhet påverkar flickors framtida arbetsinkomster. Vi följde 1 447 flickor i fem till tolv år efter avslutat gymnasium. Flickorna hade under sitt första gymnasieår ansökt och slumpmässigt tilldelats sommarjobb av Falu kommun. Effekten av sommarjobbserfarenheten på arbetsinkomsten var positiv och betydande för dem.

  • 16.
    Alam, Moudud
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Statistik.
    Carling, Kenneth
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Statistik.
    Nääs, Ola
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Statistik.
    Sommarjobb, arbetslivserfarenhet och framtida arbetsinkomst2015Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 21, nr 4, s. 26-40Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    De flesta kommuner erbjuder sommarjobb till gymnasieungdomar. Vi har undersökt om denna arbetslivserfarenhet påverkar flickors framtida arbetsinkomster. Vi följde 1 447 flickor i fem till tolv år efter avslutat gymnasium. Flickorna hade under sitt första gymnasieår ansökt och slumpmässigt tilldelats sommarjobb av Falu kommun. Effekten av sommarjobbserfarenheten var positiv och betydande för dem.

  • 17.
    Albin, Maria
    et al.
    Lunds universitet.
    Johansson, Gunn
    Stockholms universitet.
    Järvholm, Bengt
    Umeå universitet.
    Wadensjö, Eskil
    Stockholms universitet.
    Att säkra arbetslivsforskning av hög relevans och kvalitet2009Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 15, nr 2, s. 55-68Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Arbetslivsforskningen studerar frågor som är högst relevanta för samhället. Det är mycket viktigt att forskningen håller god kvalitet. Svensk arbetslivsforskning håller en god eller mycket god vetenskaplig standard och har så gjort i åtminstone ett par decennier till följd av de stora satsningar som gjorts genom åren. Sådan forskning har överförts till förändringar i arbetslivet. Medlen till denna typ av forskning har minskat de senaste åren; först med omläggningen av forskningsfinansieringen och sedan i samband med nedläggningen av Arbetslivsinstitutet. Vi har för FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) genomfört en kartläggning och analys av utvecklingen av arbetslivsforskningen i Sverige. Denna artikel sammanfattar vår rapport till FAS.

  • 18.
    Albin, Maria
    et al.
    Stockholms universitet .
    Wadensjö, Eskil
    Stockholms universitet.
    Arbetsmiljöns många dimensioner2019Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 25, nr 1, s. 4-7Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Löner och andra former av ersättningar som till exempel avtalsförsäkringar för anställda är ofta i fokus för såväl nyhetsflödet som statistik och forskning baserad på den. Regelbundet publiceras statistik om löner för olika grupper, arbetsmarknadens parter bevakar utvecklingen för egna och andra grupper, medlare arbetar för en nå lösningar och jämförelser görs av lönenivåer och andra villkor mellan länder. Officiell lönestatistik publiceras regelbundet. Den goda tillgången på statistik underlättar forskningen vad gäller löner. När det finns konflikter mellan parterna på arbetsmarknaden, blir uppmärksamheten mycket stor speciellt då inte bara de direkt involverade påverkas utan också allmänheten. Ett av många exempel är den konflikt som SAS och piloternas fackförening hade tidigare i år.

  • 19. Albin, Maria
    et al.
    Wadensjö, Eskil
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Arbetsmiljöns många dimensioner2019Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 25, nr 1, s. 4-7Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Löner och andra former av ersättningar som till exempel avtalsförsäkringar för anställda är ofta i fokus för såväl nyhetsflödet som statistik och forskning baserad på den. Regelbundet publiceras statistik om löner för olika grupper, arbetsmarknadens parter bevakar utvecklingen för egna och andra grupper, medlare arbetar för en nå lösningar och jämförelser görs av lönenivåer och andra villkor mellan länder. Officiell lönestatistik publiceras regelbundet. Den goda tillgången på statistik underlättar forskningen vad gäller löner. När det finns konflikter mellan parterna på arbetsmarknaden, blir uppmärksamheten mycket stor speciellt då inte bara de direkt involverade påverkas utan också allmänheten. Ett av många exempel är den konflikt som SAS och piloternas fackförening hade tidigare i år.

  • 20.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Institutionen för hälso och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet.
    Arnesson, Kerstin
    Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet.
    Kommunala chefers kommunikation via digitala verktyg – betydelse för arbetssituation och chefskap.2018Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 24, nr 3-4, s. 26-44Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Att vara chef inom en kommunal förvaltning innebär att utgöra en del av kommunens multifunktionella organisering, som i stor utsträckningstyrs av lagstiftning. Organisationen är skattefinansierad och förväntasbeakta delvis motstridiga krav såsom transparens, representation, kontroll, medbestämmande, likabehandling, öppenhet, offentlighet samt insyn i beslutsprocesser. Positionen kan närmast beskrivas som en balansakt där chefen i sin vardagsverklighet måste förhålla sig till de olika krav och förväntningar som ställs av politiker, medborgare och medarbetare. I chefskapet ingår även intern och extern informationsöverföring och ett ständigt flöde av horisontella och vertikala interaktioner. I föreliggande studie har en multimetodisk forskningsansats tillämpats i syfte att ringa in 202 kommunala chefers kommunikation genom användandet av olika digitala verktyg. Resultatet visar att de digitala verktyg som cheferna använde i sitt arbete förenklade och effektiviserade kommunikationen inom och utanför organisationen. Ett återkommande dilemma var att cheferna hade svårt att leva upp till normen om hur en chef bör vara. Fysisk närvaro i de verksamheter som man hade ansvar för upplevdes som ouppnåeligt, men tycktes heller inte krävas av medarbetarna. Organisationens digitala arbetsmiljö blev då ett sätt för cheferna att vara tillgängliga och skapa en kollaborativ kommunikation, något som stödjer idén om ett ledarskap, präglat av support.

  • 21.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Arnesson, Kerstin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Kommunala chefers kommunikation via digitala verktyg: betydelse för arbetssituation och chefskap2018Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 24, nr 3-4, s. 26-41Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Att vara chef inom en kommunal förvaltning innebär att utgöra en del av kommunens multifunktionella organisering, som i stor utsträckning styrs av lagstiftning. Organisationen är skattefinansierad och förväntas beakta delvis motstridiga krav såsom transparens, representation, kontroll, medbestämmande, likabehandling, öppenhet, offentlighet samt insyn i beslutsprocesser. Positionen kan närmast beskrivas som en balansakt där chefen i sin vardagsverklighet måste förhålla sig till de olika krav och förväntningar som ställs av politiker, medborgare och medarbetare. I chefskapet ingår även intern och extern informationsöverföring och ett ständigt flöde av horisontella och vertikala interaktioner. I föreliggande studie har en multimetodisk forskningsansats tillämpats i syfte att ringa in 202 kommunala chefers kommunikation genom användandet av olika digitala verktyg.  Resultatet visar att de digitala verktyg som cheferna använde i sitt arbete förenklade och effektiviserade kommunikationen inom och utanför organisationen. Ett återkommande dilemma var att cheferna hade svårt att leva upp till normen om hur en chef bör vara. Fysisk närvaro i de verksamheter som man hade ansvar för upplevdes som ouppnåeligt, men tycktes heller inte krävas av medarbetarna. Organisationens digitala arbetsmiljö blev då ett sätt för cheferna att vara tillgängliga och skapa en kollaborativ kommunikation, något som stödjer idén om ett ledarskap, präglat av support.

  • 22.
    Alfonsson, Johan
    Göteborgs universitet.
    Permanent nykomling - Om behovsanställdas villkor2015Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 21, nr 3, s. 7-22Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I artikeln undersöks behovsanställdas relation till tillsvidareanställda, vilka problem som kan uppstå i relationerna mellan grupperna och hur behovsanställda bemöter dessa. Med utgång i Lysgaards teori om de underordnades arbetarkollektiv pekar resultaten på att bristande närhet, likhet och gemensam problembild bidrar till att behovsanställda hamnar utanför gemenskapen och behandlas kränkande. Tre handlingsstrategier som används för att möta problemen har identifierats. I artikeln framhålls att strategierna riskerar att reproducera situationen.

  • 23.
    Alfonsson, Johan
    Göteborgs universitet.
    Rec. av Magnus Hörnqvist Klass2017Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 23, nr 2, s. 111-115Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Alfonsson, Johan
    Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.
    Recension av Magnus Hörnqvist, Klass (Liber, 2016).2017Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 23, nr 2, s. 111-115Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 25.
    Allvin, Michael
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Den nya arbetsmarknaden: Bemanningsbranschens etablering i Sverige2008Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 14, nr 1, s. 71-73Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Allvin, Michael
    Sociologiska institutionen, Uppsala universitet.
    Recension av Ola Bergström, Kristina Håkansson, Tommy Isidorsson och Lars Walter, Den nya arbetsmarknaden: Bemanningsbranschens etablering i Sverige (Academia Adacta, Lund 2007).2008Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 14, nr 2, s. 71-74Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 27. Allvin, Michael
    et al.
    Mellner, Christin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen.
    Movitz, Fredrik
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Aronsson, Gunnar
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen.
    Den utbredda flexibiliteten: ett försök att beräkna förekomsten av lågreglerade arbetsvillkor2012Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 18, nr 1, s. 9-24Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Nästan 30 år efter det att begreppet flexibilitet i arbetslivet kom i bruk råder det fortfarande stor osäkerhet om vad begreppet innebär och hur vanligt det egentligen är. I artikeln diskuteras flexibilitet utifrån en representativ studie av den svenska arbetskraften. I studien konstateras att både traditionellt organiserade och helt fria arbeten är relativt ovanliga. Däremot är flexibla arbetsvillkor desto mer vanligt förekommande och spridda i varierande grad bland den svenska arbetskraften.

  • 28.
    Allvin, Michael
    et al.
    Uppsala universitet.
    Mellner, Christin
    Stockholms universitet.
    Movitz, Fredrik
    Stockholms universitet.
    Aronsson, Gunnar
    Stockholms universitet.
    Den utbredda flexibiliteten: Ett försök att beräkna förekomsten av lågreglerade arbetsvillkor2012Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 18, nr 1, s. 9-24Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Nästan 30 år efter det att begreppet flexibilitet i arbetslivet kom i bruk råder det fortfarande stor osäkerhet om vad begreppet innebär och hur vanligt det egentligen är. I artikeln diskuteras flexibilitet utifrån en representativ studie av den svenska arbetskraften. I studien konstateras att både traditionellt organiserade och helt fria arbeten är relativt ovanliga. Däremot är flexibla arbetsvillkor desto mer vanligt förekommande och spridda i varierande grad bland den svenska arbetskraften.

  • 29.
    Allvin, Michael
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Mellner, Christin
    Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.
    Movitz, Fredrik
    Stockholms universitet, Sociologiska institutionen.
    Aronsson, Gunnar
    Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.
    Den utbredda flexibiliteten: Ett försök att beräkna förekomsten av lågreglerade arbetsvillkor2012Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 18, nr 1, s. 9-24Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 30.
    Allvin, Michael
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Movitz, Fredrik
    Stockholms universitet.
    "Självständiga lärosäten": Om de förändrade villkoren för högre utbildning och universitetens normalisering2011Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 17, nr 2, s. 59-73Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 31.
    Allvin, Michael
    et al.
    sociologiska institutionen , Stockholms Universitet.
    Movitz, Fredrik
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Självständiga lärosäten?: Om de förändrade villkoren för högre utbildning och universitetens normalisering2011Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 17, nr 2, s. 59-73Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 32.
    Allvin, Michael
    et al.
    Uppsala universitet.
    Movitz, Fredrik
    Stockholms universitet.
    "Självständiga lärosäten": Om de förändrade villkoren för högre utbildning och universitetens normalisering2011Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 17, nr 2, s. 59-73Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    När den högre utbildningen avregleras får universitet  och högskolor själva bestämma hur de ska organisera sin verksamhet. Det sker även i den övriga västvärlden, liksom i den övriga svenska offentliga sektorn. Frågan är dock vad ett sådant självbestämmande egentligen är värt. Avregleringen lämnar nämligen lärosätena att konkurrera med varandra på en allt snävare och alltmer standardiserad spelplan, vilket i sin tur tvingar dem till långtgående rationaliseringar och prioriteringar.

  • 33.
    Alvesson, Mats
    Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet.
    Recension av Roland Paulsen, Empty labor: Subjectivity and idleness at work (Avhandling, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, 2013).2013Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 19, nr 3, s. 87-93Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 34.
    Alvesson, Mats
    Lunds universitet.
    Recension av Roland Paulsens avhandling Empty labor: Subjectivity and idleness at work (Uppsala universitet 2013)2013Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 19, nr 3, s. 87-93Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 35.
    Andersson Joona, Pernilla
    et al.
    Stockholms universitet.
    Wennemo Lanninger, Alma
    Stockholms universitet.
    Sundström, Marianne
    Stockholms universitet.
    Etableringsreformens effekter på integrationen av nyanlända2017Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 23, nr 1, s. 25-43Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Etableringsreformen genomfördes under 2010 av den förra regeringen för att underlätta och påskynda integrationen av nyanlända flyktingar och deras anhöriga. Reformen innebar att ansvaret för de nyanländas etablering överfördes från kommunerna till Arbetsförmedlingen. I den här artikeln analyserar vi reformens effekter på de nyanländas sysselsättning, löneinkomster och deltagande i utbildning ett, två och tre år efter beviljat uppehållstillstånd på basis av registerdata från SCB över samtliga nyanlända.

  • 36.
    Andersson Joona, Pernilla
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Wennemo Lanninger, Alma
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Sundström, Marianne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Etableringsreformens effekter på integrationen av nyanlända2017Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 23, nr 1, s. 27-45Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Etableringsreformen genomfördes under 2010 av den förra regeringen för att underlätta och påskynda integrationen av nyanlända flyktingar och deras anhöriga. Reformen innebar att ansvaret för de nyanländas etablering överfördes från kommunerna till Arbetsförmedlingen. I den här artikeln analyserar vi reformens effekter på de nyanländas sysselsättning, löneinkomster och deltagande i utbildning ett, två och tre år efter beviljat uppehållstillstånd på basis av registerdata från SCB över samtliga nyanlända.

  • 37.
    Andrén, Thomas
    Saco.
    Inkomstförsäkringars effekt på arbetslöshet och matchning2015Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 21, nr 1, s. 54-71Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Inkomsttaket i den allmänna arbetslöshetsförsäkringen är idag så lågt att få individer erhåller 80 procent av tidigare lön. Det har drivit fram alternativa lösningar för inkomstbortfall vid arbetslöshet där fackförbunden idag erbjuder sina medlemmar kompletterande kollektiva inkomstförsäkringar med högre inkomsttak. I den här artikeln undersöks dels om dessa försäkringar är associerade med längre arbetslöshetsperioder, dels om sannolikheten för återfall i nya ersättningsperioder påverkas.

  • 38.
    Andrén, Thomas
    The Swedish Confederation of Professional Associations (Saco), Stockholm, Sweden.
    Inkomstförsäkringars effekt på arbetslöshet och matchning2015Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 21, nr 1, s. 54-71Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Inkomsttaket i den allmänna arbetslöshetsförsäkringen är idag så lågt att få individer erhåller 80 procent av tidigare lön. Det har drivit fram alternativa lösningar för inkomstbortfall vid arbetslöshet där fackförbunden idag erbjuder sina medlemmar kompletterande kollektiva inkomstförsäkringar med högre inkomsttak. I den här artikeln undersöks dels om dessa försäkringar är associerade med längre arbetslöshetsperioder, dels om sannolikheten för återfall i nya ersättningsperioder påverkas.

  • 39.
    Annell, Stefan
    et al.
    Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.
    Sverke, Magnus
    Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.
    Gustavsson, Petter
    Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap.
    Lindfors, Petra
    Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.
    Lämna yrket eller stanna kvar? En studie om nya poliser2019Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 25, nr 2, s. 6-27Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker vilka faktorer som bidrar till att yngre poliser i Sverige väljer att lämna yrket. Studien följer en kohort (N=717) av yngrepoliser. Data från antagningen till polisutbildningen (T1-2008), efter ett årsarbete (T2-2011) och efter sju års arbete (T3-2017) används för statistiskaanalyser baserade på en bred uppsättning variabler. Resultaten visar attförhållandevis få poliser lämnat yrket (7,4%) och att det finns få skillnadermellan de som stannat respektive lämnat yrket. Låg organisationssamhörighetefter ett års arbete var den enskilt starkaste prediktorn av frivillig uppsägning.Åtgärder som stärker organisationssamhörigheten tidigt i karriären bör därförprioriteras.

  • 40.
    Annell, Stefan
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen, Arbets- och organisationspsykologi.
    Sverke, Magnus
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen, Arbets- och organisationspsykologi.
    Gustavsson, Petter
    Lindfors, Petra
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen, Arbets- och organisationspsykologi.
    Lämna yrket eller stanna kvar? En studie om nya poliser2019Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 25, nr 2, s. 6-27Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker vilka faktorer som bidrar till att yngre poliser i Sverige väljer att lämna yrket. Studien följer en kohort (N=717) av yngre poliser. Data från antagningen till polisutbildningen (T1-2008), efter ett års arbete (T2-2011) och efter sju års arbete (T3-2017) används för statistiska analyser baserade på en bred uppsättning variabler. Resultaten visar att förhållandevis få poliser lämnat yrket (7,4%) och att det finns få skillnader mellan de som stannat respektive lämnat yrket. Låg organisationssamhörighet efter ett års arbete var den enskilt starkaste prediktorn av frivillig uppsägning. Åtgärder som stärker organisationssamhörigheten tidigt i karriären bör därför prioriteras.

  • 41.
    Aronsson, Gunnar
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen.
    Ishäll, Lars
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen. (numera verksam vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.
    Göransson, Sara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen.
    Lindfors, Petra
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen.
    Nylén, Eva Charlotta
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen.
    Sverke, Magnus
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen.
    Arbetsuppdrag och återhämtning i välfärdstjänstearbete2015Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 21, nr 2, s. 7-25Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Artikeln beskriver ett uppdragsperspektiv på arbete, det vill säga en fokusering på hur ett arbetsuppdrag formas och är sammansatt med avseende på resurser och krav med betydelse för att kunna genomföra uppdraget på ett bra sätt. I studien undersöks hur förutsättningarna för att utföra arbetet, i termer av arbetskrav och resurser i arbetet, hänger samman med återhämtning inom välfärdstjänstearbete i två kommuner. Uppdragsförutsättningarna har ett relativt högt förklaringsvärde gentemot återhämtning men de ingående variablerna bidrar i olika grad.

  • 42.
    Aronsson, Gunnar
    et al.
    Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.
    Ishäll, Lars
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell. Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.
    Göransson, Sara
    Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.
    Lindfors, Petra
    Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.
    Nylén, Eva Charlotta
    Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.
    Sverke, Magnus
    Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.
    Arbetsuppdrag och återhämtning i välfärdstjänstearbete2015Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 21, nr 2, s. 7-25Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Artikeln beskriver ett uppdragsperspektiv på arbete, det vill säga en fokusering på hur ett arbetsuppdrag formas och är sammansatt med avseende på resurser och krav med betydelse för att kunna genomföra uppdraget på ett bra sätt. I studien undersöks hur förutsättningarna för att utföra arbetet, i termer av arbetskrav och resurser i arbetet, hänger samman med återhämtning inom välfärdstjänstearbete i två kommuner. Uppdragsförutsättningarna har ett relativt högt förklaringsvärde gentemot återhämtning men de ingående variablerna bidrar i olika grad.

  • 43.
    Aronsson, Gunnar
    et al.
    Stockholms universitet.
    Ishäll, Lars
    Stockholms universitet.
    Göransson, Sara
    Stockholms universitet.
    Lindfors, Petra
    Stockholms universitet.
    Nylén, Eva Charlotta
    Stockholms universitet.
    Sverke, Magnus
    Stockholms universitet.
    Arbetsuppdrag och återhämtning i välfärdstjänstearbete2015Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 21, nr 2, s. 7-25Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Artikeln beskriver ett uppdragsperspektiv på arbete, det vill säga en fokusering på hur ett arbetsuppdrag formas och är sammansatt med avseende på resurser och krav med betydelse för att kunna genomföra uppdraget på ett bra sätt. I studien undersöks hur förutsättningarna för att utföra arbetet, i termer av arbetskrav och resurser i arbetet, hänger samman med återhämtning inom välfärdstjänstearbete i två kommuner. Uppdragsförutsättningarna har ett relativt högt förklaringsvärde gentemot återhämtning men de ingående variablerna bidrar i olika grad.

  • 44.
    Aronsson, Gunnar
    et al.
    Stockholms universitet.
    Mellner, Christin
    Stockholms universitet.
    Illegitima arbetsuppgifter och identitet - En introduktion2016Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 22, nr 3/4, s. 28-46Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Stressreaktioners styrka beror inte bara på hur mycket och hur ofta människor arbetar utan hör även samman med ett arbetsuppdrags sociala innebörd. Forskningen om illegitima arbetsuppgifter och stress inkluderar denna sociala aspekt, vilken antas vara relaterad till individens självuppfattning och identitet. I artikeln introduceras en modell om illegitima uppgifter som identitetsrelevanta stressorer. Dessutom redovisas en empirisk studie av tre yrkesgrupper kring sambandet mellan identitetsrelevanta stressorer och ohälsoreaktioner.

  • 45.
    Arvidson, Markus
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Axelsson, Jonas
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Lojalitetens sociala former - Om lojalitet och arbetsliv2014Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 20, nr 1, s. 55-64Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I följande artikel görs en teoretisk utveckling av begreppet lojalitet. Begreppet används idag på ett common sense-artat sätt och därmed riskerar begreppet att få bristfällig förklaringskraft. Till exempel betonas alltför ofta vertikala relationer med hjälp av begreppet. I artikeln presenteras fyra sociala lojalitetsformer i syfte att frambringa ett skarpare lojalitetsbegrepp som kan användas inom exempelvis arbetslivsforskningen.

  • 46.
    Astvik, Wanja
    et al.
    Stockholms universitet samt Mälardalens högskola.
    Melin, Marika
    Stockholms universitet.
    Överlevnadsstrategier i socialt arbete: Hur påverkar copingstrategier kvalitet och hälsa?2013Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 19, nr 4, s. 61-73Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Förändringarna inom välfärdstjänstesektorn i Sverige har de senaste decennierna varit genomgripande. Rationaliseringar och ett decentraliserat resultat- och kostnadsansvar har i många fall medfört ökade arbetskrav, och socialsekreterares situation framstår som särskilt svår. Ansvaret att hantera obalansen mellan krav och resurser har decentraliserats till den enskilde socialsekreteraren. När resurserna inte matchar de kvalitetskrav som ställs tvingas socialsekreterarna tillämpa strategier som antingen äventyrar deras egen hälsa eller kvaliteten i arbetet.

  • 47.
    Astvik, Wanja
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen.
    Melin, Marika
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen.
    Överlevnadsstrategier i socialt arbete: hur påverkar copingstrategier kvalitet och hälsa?2013Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 19, nr 4, s. 61-73Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Förändringarna inom välfärdstjänstesektorn i Sverige har det senaste decenniet varit genomgripande. Rationaliseringar och ett decentraliserat resultat- och kostnadsansvar har i många fall medfört ökade arbetskrav, och socialsekreterares situation framstår som särskilt svår. Ansvaret att hantera obalansen mellan krav och resurser har decentraliserats till den enskilde socialsekreteraren. När resurserna inte matchar de kvalitetskrav som ställs tvingas socialsekreterarna tillämpa strategier som antingen äventyrar deras egen hälsa eller kvaliteten i arbetet.

  • 48.
    Astvik, Wanja
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Melin, Marika
    Stockholms Universitet.
    Överlevnadsstrategier i socialt arbete: Hur påverkar copingstsrategier kvalitet och hälsa?2013Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 19, nr 4, s. 61-73Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Förändringarna inom välfärdstjänstesektorn i Sverige har det senaste decenniet varit genomgripande. Rationaliseringar och ett decentraliserat resultat- och kostnadsansvar har i många fall medfört ökade arbetskrav, och socialsekreterares situation framstår som särskilt svår. Ansvaret att hantera obalansen mellan krav och resurser har decentraliserats till den enskilde socialsekreteraren. När resurserna inte matchar de kvalitetskrav som ställs tvingas socialsekreterarna till strategier som antingen äventyrar deras egen hälsa eller kvaliteten i arbetet. 

  • 49.
    Astvik, Wanja
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen, Arbets- och organisationspsykologi. Mälardalens högskola, Sverige .
    Welander, Jonas
    Isaksson, Kerstin
    Sorti, tystnad och lojalitet bland medarbetare och chefer i socialtjänsten2017Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 23, nr 3, s. 41-61Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Personalsituationen i socialtjänsten framstår som alltmer problematisk med omfattande personalomsättning och rekryteringssvårigheter. Baserat på en nationell enkätstudie undersöks betydelsen av arbetsvillkor och organisatoriska faktorer för handlingsalternativen sorti, tystnad och lojalitet bland medarbetare och chefer inom socialtjänsten. Resultaten visar bland annat att styrningen inom socialtjänsten behöver utvecklas i riktning mot färre motstridiga krav och för en öppenhet som tillåter dialog och kritisk reflektion för att behålla och på sikt attrahera nya medarbetare.

  • 50.
    Astvik, Wanja
    et al.
    Mälardalens högskola.
    Welander, Jonas
    Mälardalens högskola.
    Isaksson, Kerstin
    Mälardalens högskola.
    Sorti, tystnad och lojalitet bland medarbetare och chefer i socialtjänsten2017Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 23, nr 3, s. 41-61Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
1234567 1 - 50 of 503
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf