Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 1 - 50 av 187
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Abiala, Kristina
    et al.
    Hernwall, Patrik
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för data- och systemvetenskap.
    Tweens konstruerar identitet online – flickors och pojkars erfarenheter av sociala medier2013Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 18, nr 1-2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 2.
    Abiala, Kristina
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Samtidshistoriska institutet.
    Hernwall, Patrik
    Stockholms universitet.
    Tweens konstruerar identitet online: flickors och pojkars erfarenheter av sociala medier2013Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, nr 1/2, 10-35 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 3.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Persson, Sven
    Malmö Högskola.
    Barns erfarenheter av sociala gemenskaper i övergångarna till och från förskoleklass2014Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 19, nr 1, 5-30 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning har visat att splittringar i barns relationer är en negativ faktor för barn i övergången från förskola till skola. Syftet med denna studie är att vinna kunskap om hur barn resonerar om övergångarna till och från förskoleklassen, och hur övergångarna inverkar på barnens kamratrelationer och tillhörighet i sociala gemenskaper. Studien är en etnografisk longitudinell studie, där samtal med barnen under 1,5 år i tre olika skolformer utgör det empiriska fundamentet. Resultaten visar att övergångar mellan skolformer innebär en relationell påfrestning för barn, där deras upplevelse av tillhörighet i sociala gemenskaper sätts på prov. I studien presenteras två aspekter av diskontinuitet mellan skolformer; den sociala och den fysiskt rumsliga. I linje med studiens resultat finns fog att vidare reflektera över hur barns tillhörighet i sociala gemenskaper villkoras av ständiga förändringar i gruppsammansättningar i samband med övergångarna, och hur det kan vara möjligt att förebygga ofrivilliga avbrott i barns relationer. I studien framstår förskoleklassen som en plats med begränsade möjligheter för sociala gemenskaper – ett år av övergångar till och övergångar från. Det kan därför vara relevant att vidare reflektera över förskoleklassens uppdrag att främja barns sociala gemenskaper.

  • 4.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Persson, Sven
    Skolförberedelse i förskoleklass.: Att vara lärare-i-relation i gränslandet.2010Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 15, nr 2/3, 142-163 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie förstås förskoleklassen teoretiskt som ett gränsland mellan förskola och skola, ett gränsland som man kan anta existerar på grunderna av verksamheternas skilda traditioner och positioner i utbildningssystemet. I detta gränsland skapas och konstrueras en institutionell identitet genom pedagogisk praktik och lärarnas berättelser om denna praktik. Denna studie utgår från hur lärarna talar om sitt arbete i dialogseminarier. Lärarna talar om det skolförberedande arbetet i förskoleklassen utifrån två förhållningssätt, dels som en tillvaroorienterad pedagogik och dels som en framtidsorienterad. För att lösa den inbyggda konflikten mellan tillvaro- och framtidsorientering framställer lärarna sig som att vara lärare-i-relation. Att beskriva sig som lärare-i-relation tolkas som en gränsmarkering gentemot andra lärares förhållningssätt och de kunskapsfokuserade verksamheterna i förskola och grundskola.

  • 5.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Sundberg, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Att forskningsbasera den svenska skolan: Policyinitiativ under 25 år2017Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Även om ”en skola på vetenskaplig grund” idag är ett högaktuellt ämne är det ingalunda något nytt fenomen. I artikeln studeras tendenser i policyinitiativ som de senaste 25 åren haft till syfte att forskningsbasera den svenska skolan. Utgångspunkt tas i de problembilder som framkommer i policy samt vilka modeller för forskningsbasering som samtidigt lyfts fram som lösningen på dessa problem. Resultatet pekar mot att det de senaste 25 år har skett en succesiv förskjutning från indirekta till mer direkta initiativ. Under 1990-talet och det tidiga 2000-talet var många policyinitiativ ordnade utifrån att främst vilja skapa de rätta förutsättningarna för en forskningsbasering av skolan. Under 2000-talet blir initiativen alltmer fokuserade och ambitiös med syfte att åstadkomma direkta förändringar i lärares undervisning. När det kommer till modeller för forskningsbasering blir det samtidigt alltmer tydligt hur policy vänder sig till och söker legitimitet hos delvis nya aktörer och institutioner, som exempelvis hälso-sjukvården. Med detta går det också att urskilja en insnävning vad gäller att definiera och innehållsligt välja ut vilken forskning som bör sprids till skolans aktörer. Konsekvensen med en sådan modell för forskningsbasering menar vi kan bli att läraren främst får inta rollen som passiva mottagare av forskning.

  • 6.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Förskollärares och grundskollärares uppfattningar om undervisning och lärande i förskoleklass2017Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 22, nr 1-2, 79-100 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks två lärarkategoriers, förskollärares och lärares, uppfattningar om undervisning och lärande i förskoleklassen, mötet mellan de båda lärargrupperna samt deras uppfattningar om en obligatorisk förskoleklass med en tydligare skolförberedande roll. Studien är genomförd utifrån sociokulturell teori och diskuterar möjligheter som studiens resultat öppnar för vad gäller utvecklandet av förskoleklassens pedagogik i enlighet med önskade intentioner. Resultatet visar att samverkan mellan förskollärare och lärare med bakgrund i de olika praktikgemenskaperna kan vara av betydelse för utvecklandet av förskoleklassens skolförberedande pedagogik.

    Publikationen är tillgänglig i fulltext från 2017-12-17 11:04
  • 7.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Riskerar insikter om läs- och skrivinlärning att gå förlorade när nya perspektiv på lärande ges allt större utrymme i lärarutbildning och skola?2014Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 19, nr 1, 56-65 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 8.
    Almqvist, Jonas
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Teknikretorik i utbildningspolitik: En historisk fallstudie2006Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 11, nr 1, 21-39 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 9.
    Anderberg, Elsie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Språkanvändningens funktion vid kunskapsbildning2009Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 14, nr 4, 293-310 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 10.
    Andersson, Ewa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Högskolestudenters syn på högskoleprovet och strategier för att antas till högre utbildning2005Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 10, nr 2, 81-98 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Utifrån en rad perspektiv är det angeläget att antagningssystemet och de instrument som används för urval till högre utbildning har legitimitet hos systemets avnämare. Den undersökning som redovisas har genomförts inom ramen för VALUTAprojektet (Validering av den högre utbildningens antagningssystem). Syftet är att belysa antagningssystemets konsekvenser ur ett avnämarperspektiv genom att undersöka hur olika grupper av högskolestudenter ser på högskoleprovets relevans som urvalsprov samt om de studerande använt sig av strategier, i form av upprepat provdeltagande och komplettering av gymnasiebetyg. Huvudresultaten visar, oberoende av utbildning, kön och social bakgrund, att det delprov som anses vara det mest relevanta är LÄS medan det minst relevanta delprovet är ORD. Vidare att de studerande genomfört och upprepat högskoleprovet samt kompletterat sina gymnasiebetyg, men att dessa strategier använts på olika sätt av olika studerandegrupper vilket är relaterat till utbildning, kön och social bakgrund.

  • 11.
    Andersson, Ingrid
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för didaktik och forskning om pedagogiskt arbete (DIPA). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, Sven B.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
     Mikropolitiska perspektiv på nyutbildade lärares lärande2004Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 9, nr 3, 161-188 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

     

     

    Det övergripande syftet med denna studie är att synliggöra mikropolitiska aspekter som speglas i samtal mellan nyutbildade lärare. Arton delta-gare har givits utrymme att individuellt och i grupper reflektera över erfarenheter under sin första termin som nyutbildade. De forskningsfrågor som växte fram under arbetets gång rör: vems intressen blir synliga, vilka mikropolitiska aspekter framträ-der och hur hanterar dessa lärare mikropolitiska dilemman? Resultaten visar att en del av komplexiteten i de nyutbildade lärarnas arbete består av att deras intressen bryts mot andra aktörers intressen, vilket kan leda till en känsla av utsatthet. Majoriteten av deltagarna hanterar utsattheten genom att arbeta relationsorienterat. Detta väcker frågor rörande betydelsen av nyutbildade lärares medvetenhet om mikropolitiska perspektiv. En sådan medvetenhet kan utvecklas med syfte att tydliggöra den dolda styrning som nyutbildade lärare möter i vardagsarbetet och leda till potentiella handlingsstrategier.

     

  • 12.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Svensk forskning om validering av vuxnas lärande: Trender och tendenser2014Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 19, nr 4-5, 324-344 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna artikel tar upp några olika teoretiska perspektiv som kan användas och har använts för att förstå bedömning som företeelse i pedagogiska sammanhang. Diskussionen tar sin utgångspunkt i ett exempel på bedömning som förekommer främst inom utbildning för vuxna, nämligen validering. Inledningsvis ges en definition av validering, som kort sagt handlar om att synliggöra, bedöma och ge erkännande åt de kunskaper som utvecklats i sammanhang utanför det formella skolsystemet, men även i utbildningssammanhang i andra kontexter än där man befinner sig (till exempel i andra länder). Därefter presenteras och diskuteras, med utgångspunkt i tidigare svensk forskning, såväl vår egen som andras, ett antal teoretiska perspektiv som använts för att förstå och analysera validering som företeelse. Exempel på perspektiv är teori om situerat lärande, Habermas teori om kommunikativt handlande och Foucaults diskursanalytiska perspektiv. Till sist diskuteras teorierna tillskott och användbarhet i analys och förståelse av bedömning mer generellt.

  • 13.
    Aspelin, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Relationell pedagogik - ingång till ett fält2017Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 22, nr 3-4, 159-165 s.Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Avby, Gunilla
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare.
    Att genom reflection organisera för en medveten och kunskapsrik praktik2016Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 21, nr 3-4, 261-282 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Ett i högre grad vetenskapsbaserat samhälle ställer ökade krav på att professionellt arbete ska grundas i evidens och att beslut ska vila på evidens- baserade kriterier. På ett generellt plan är idén bakom en evidensbaserad praktik att överbrygga gapet mellan teori och praktik, men hittills har den evidensbaserade agendan främst fokuserat på professionellas instrumentella kunskapsanvändning. Mindre intresse har visats för en mer indirekt användning av forskningsbaserad kunskap, en så kallad konceptuell kunskapsanvändning med avsikt att utmana och förändra etablerade tanke- och vanemönster. Ett grundläggande antagande bakom denna artikel är att lärande gynnas när praktikern använder olika kunskapskällor. Artikeln bidrar till att utvidga och fördjupa reflektionens betydelse i professionell praktik. 

  • 15.
    Avery, Helen
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik.
    Att förebygga stora översvämningar: reflektioner om språk och mening i ett flerspråkigt och interdisciplinärt sammanhang2009Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 14, nr 4, 354-373 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln redogör för en intervjustudie som gjordes med 15 internationella studenter på ett mastersprogram med inriktning mot hållbar utveckling, där undervisningen ägt rum på engelska. Studenterna frågades i individuella intervjuer på engelska hur de ansåg att stora översvämningar kunde förebyggas. En intentional-expressiv dialogstruktur anpassades till att innefatta frågor om hur nyckeluttryck i deras svar kunde uttryckas på studenternas modersmål. Studenterna fick sedan jämföra och kontrastera uttryckssätten och betydelserna som de använt i sina förklaringar, på engelska och på modersmålet. Deras skiftande språkliga och ämnesmässiga bakgrund speglades generellt genom en bred variation i uppfattningarna av frågeställningen, och i studenternas reaktioner till intervjusituationen. Resultaten visar att dialogstrukturen dessutom fick många av studenterna att inkludera andra aspekter i sina förklaringar, när frågan om uttryck och innebörder på modersmålet infördes, än när de först förklarat enbart på engelska.

  • 16.
    Bergqvist, Kerstin
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Examensarbetet. Ett bidrag till vetenskaplighet i lärarutbildningen2000Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 5, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 17. Berndtsson, Inger
    et al.
    Persson, Bengt
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Ullstadius, Eva
    Specialpedagogik: temaintroduktion2007Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 12, nr 2, 81-83 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 18.
    Broady, Donald
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildning, kultur och medier.
    Det svenska hos ramfaktorteorin1999Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 4, nr 1, 111-121 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Donald Broady, 1998: The Swedishness of the frame factor theory /Det svenska hos ramfaktorteorin/. Pedagogisk Forskning i Sverige, Vol 3, No 4, pp 111-121. Stockholm ISSN 1401-6788.

  • 19.
    Broady, Donald
    et al.
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildning, kultur och medier.
    Heyman, Ingrid
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Omvårdnadsforskning: Ett vetenskapligt fält i vardande?1996Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 1, nr 4Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 20.
    Broady, Donald
    et al.
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildning, kultur och medier.
    Lindblad, Sverker
    Göteborgs universitet.
    På återbesök i ramfaktorteorin: Temaintroduktion1999Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 4, nr 1, 1-4 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Donald Broady and Sverker Lindblad, 1998: Introduction /Inledning /. Pedagogisk Forskning i Sverige, Vol 3, No 4, pp 1-4. Stockholm ISSN 1401-6788.

  • 21.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Anders Ljungar-Chapelons Le respect de la tradition: Om den franska flöjtkonsten: dess lärande, hantverk och estetik i ett hermeneutiskt perspektiv2008Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 13, nr 4, 310-312 s.Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Juvas Marianne Liljas - "Vad månde blifva av dessa barnen?": en studie av David Björlings pedagogik och dess bakgrund i äldre sångundervisningstraditioner2007Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 12, nr 3, 235-239 s.Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Recesion av: Lind, Steffen Lärares professionaliseringssträvanden vid skolutveckling. Handlingsalternativen stängning och allians2001Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, nr 2, 150-153 s.Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Byström, Erica
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Undersköterskor i hälso- och sjukvården och deras förutsättningar för lärande i arbetet2016Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 21, nr 3-4, 212-234 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 25.
    Calander, Finn
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen. Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildning, kultur och medier.
    Lärarna, fritidspedagogerna och kampen om vita tavlan1997Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 2, nr 2, 105-118 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 26. Claesson, Silwa
    et al.
    Hallström, Henrik
    Kardemark, Wilhelm
    Risenfors, Signild
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Ricoeurs kritiska hermeneutik vid empiriska studier2011Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, ISSN 1401-6788, Vol. 16, nr 1, 18-35 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I artikeln lyfts frågan om tolkningens roll i pedagogisk och didaktisk forskning och specifikt prövas Paul Ricoeurs kritiska hermeneutik i vid empiriska studier. Ricoeurfilosofiska projekt handlar framför allt en kommunikation, där han bygger broar mellan det som kan förefalla vara motsägelsefulla ståndpunkter. I artikeln belyses några möjligheter som kan erbjudas forskare med empiriska data inom ramen för denna inriktning. Mer specifikt prövas här först möjligheten att använda begreppet tid så som Ricoeur framställer det, därefter tolkning där spän-ningsfält mellan att förklara och att förstå står i centrum samt, slutligen några frågeställningar runt transkription av inspelade dialoger. Artikelförfattarna kommer till slutsatsen att kritisk hermeneutik kan lämpa sig väl för praxisnära pedagogisk och didaktisk forskning och att det kritiska hermeneutiska förhållningssättet i många fall kan utgöra en god grund för förståelse och förklaring av fenomen i skolans komplexa och motsägelsefulla värld. Författarna menar också att kritisk hermeneutik öppnar för en reflektiv hållning i relation till empiriska data. Slutligen hävdas att tolkningsprocessen kan och bör uttryckas explicit vid empiriska studier.

  • 27.
    Cliffordson, Christina
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för specialistsjuksköterskeutbildning.
    Betygsinflation i de målrelaterade gymnasiebetygen2004Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 9, nr 1, 1-14 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

     

     

    Att tveksamheter framförts angående mål- och kunskapsrelate-rade betyg liksom till möjligheten att betygskomplettera är väl känt. Likaså att betygsmedelvärdet har ökat sedan införandet av det nya målrelaterade betygssyste-met. Däremot har det varit oklart vad dessa höjningar av betygen representerar; mer kunskaper eller betygsinflation. Då betygen ska signalera kunskaper, och de kunska-per som eleverna tillägnar sig i gymnasieskolan ska ligga till grund för fortsatt utbildning, är det rimligt att förvänta att ju bättre gymnasiebetyg desto bättre studie-resultat vid fortsatt utbildning. Syftet med föreliggande studie är att undersöka gymnasiebetygens egenskaper och innebörden av betygskomplettering genom att relatera betygens jämförelsetal till studieframgång på civilingenjörs- och läkarpro-grammen. Resultaten visar att gymnasieskolans betygssättning är utsatt för en betydande inflation och att detsamma gäller för betygsförändringar som resultat av komplettering. Hela den genomsnittliga betygsökningen, oavsett om det gäller betygsutveckling eller komplettering, utgörs av »tomma» betygsenheter som inte svarar mot bättre resultat inom högskoleutbildningarna. 

  • 28.
    Cliffordson, Christina
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad (HTU).
    De målrelaterade gymnasiebetygens prognosförmåga2004Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 9, nr 2, 129-140 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 29.
    Colnerud, Gunnel
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Värdegrunden som praktik och diskurs2004Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 9, nr 2, 81-98 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 30.
    Dahlgren, Lars-Ove
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    ECTS skalan: att mäta eller mota lärande?2005Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 10, nr 1, 24-34 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

     Den s k Bolognaprocessen fokuserar på att harmonisera den högre utbildningen i Europa. En del i detta är strävan att göra utbildningar jämförbara. En student ska lätt kunna röra sig mellan olika länders utbildningssystem samt konkurrera på den europeiska arbetsmarknaden. Som ett led i detta förordar departementsskriften »Högre utbildning i utveckling – Bolognaprocessen i svensk belysning», ett införande av ECTS-systemet (European Credit Transfer System) i Sverige. Bland annat förordas införandet av en sjugradig betygsskala och det är denna punkt detta bidrag uppehåller sig vid. Vi kommer att argumentera emot de, som vi anser, felaktiga premisser som läggs fram i skriften om ökad jämförbarhet mellan utbildningar genom ett gemensamt betygssystem. Ett målrelaterat betygs-system är inte jämförbart med ett relativt betygsystem. Lika betygsskala ger i sig inte heller någon jämförbarhet. Variationen mellan länder, lärosäten och utbildningar är stor. Vidare kommer vi att argumentera för att ett flergradigt betygssystem inverkar negativt på studenters lärande. Betyg flyttar studenters fokus från lärandet till bety-gen och effekten blir större om flera grader används.

  • 31.
    Dahlstedt, Magnus
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    I val(o)frihetens spår: Segregation, differentiering och två decennier av skolreformer2007Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 12, nr 1, 20-38 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 32.
    Dahlstedt, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hertzberg, Fredrik
    Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.
    Den entreprenörskapande skolan: Styrning, subjektskapande och entreprenörskapspedagogik2011Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 16, nr 3, 179-198 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Departing from Michel Foucault’s concept of governmentality, the focus of this article is the introduction of entrepreneurial education in Swedish education policy at the turn of the millennium. We analyze the various meanings attached to the concepts of entrepreneur and entrepreneurship in education policy documents, as well as the main arguments for introducing entrepreneurial education. In policy documents, the entrepreneur is portrayed as being flexible, creative, enterprising and independent, as having the ability to take initiative, solve problems and make decisions. Here, there is an emphasis made on economical utility, and its priority over other values. In conclusion, entrepreneurial education may be seen as a particular kind of governmentality, connecting students and their subjectivity to the rationality of the market.

  • 33.
    Dahlström, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Om den neoliberala attacken på utbildning och undervisning: review of Mary Compion & Lois Weiner (2008) The global assault on teaching, teachers, and their unions – stories for resistance. New York: Palgrave Macmillan2008Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 13, nr 3, 230-232 s.Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Edling, Silvia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Mooney Simmie, Geraldine
    University of Limerick.
    Det är lärares och lärarutbildares fel!: Faran med att gömma komplexitet under en slöja av fördomar2014Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 19, nr 2-3, 229-234 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 35.
    Eilard, Angerd
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Malmö högskola.
    Genus och etnicitet i en "läsebok" i den svenska mångetniska skolan2004Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, nr 4, 241-262 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I artikeln analyseras det diskursiva innehållet i en läsebok med syfte att visa hur man kan granska läromedelstexter för interkulturella undervisningskontexter. Med utgångspunkt i kritisk diskursanalys, postkolonial teori och ett genusperspektiv dekonstrueras texten för att belysa hur implicita ideal och värderingar tillsammans konstruerar genus och etnicitet. Den analyserade läseboken skildrar den mångkulturella och jämställda svenska skolvardagen. Huvudpersonerna, en flicka och en pojke, gestaltas i interaktion med barn av olika etnisk och social bakgrund. Kontrasterande samtida och historiska diskurser gör dock budskapen motsägelsefulla. I princip tillåts pojkar vara individuella och barnsliga medan flickor uppmuntras anpassa sig till ett västerländskt kvinnligt ideal och »normalbeteende». Motstånd förekommer i bokens »pojkflicka» och den kvinnliga huvudpersonens försök att vara självständig, men eftersom båda blir symboliskt kuvade sänds också signaler om vad som anses vara normalt »flickbeteende». Samtidigt gör ett par tydliga traditionella invandrarstereotyper, i kombination med ett implicit artikulerat svenskhetsideal, att det ytliga men sannolikt välmenande mångfaldsbudskapet blir tvetydigt.

  • 36.
    Ekstrand, Britten
    et al.
    Kristianstad University.
    Nadarevic, Sanela
    Kristianstad University.
    Mångkulturalism i lärarutbildningen: Hur förbereder samhället sina blivande lärare?2010Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 15, nr 4, 257-276 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Granskar man lärarutbildningen i Sverige när det gäller mångkulturalism, kan man notera betydande brister vad gäller kursplaner och formulerade mål. Lärarutbildningen tycks enligt ett större antal undersökningar inte heller förbereda framtida lärare när det gäller att undervisa i ett samhälle präglat av mångfald. I ett samhälle som konstant förändras och diversifieras måste emellertid varje lärare vara utrustad med en pluralistisk grundsyn, kunskap och kompetens att möta demokratiska värderingar. Ett bidrag till utvecklingen av deliberativ kommunikation i lärarutbildningen skulle kunna vara en allmänt spridd medvetenhet om möjligheterna att greppa områdets komplexitet. Mot denna bakgrund och i pragmatisk anda frågade vi oss: Hur och i vilken utsträckning bearbetas mångkulturalism i lärarutbildningarna? Vilka frågor reses och diskuteras? Vilka perspektiv kommuniceras? Föreskriven litteratur i två olika lärarutbildningar, en erkänd för att integrera mångkulturalism och en som troligtvis inte behandlar området i sin utbildning, har granskats i denna studie. Undersökningen syftar till att få en bild av vilka diskurser eller perspektiv avseende mångkulturalism, som tas upp i svensk lärarutbildning. En kritisk analys och diskussion relateras till internationell forskning på området. I artikeln skrivs möjligheter fram till hur övergripande globala synsätt och konfronterande kritiska perspektiv kan lyftas i lärarutbildning.

  • 37.
    Ekstrand, Britten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Nadarevic, Sanela
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Mångkulturalism i lärarutbildning-kommunicerade diskurser2010Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 15, nr 4, 257-276 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

     

    Granskar man lärarutbildningen i Sverige när det gäller mångkul-turalism, kan man notera betydande brister vad gäller kursplaner och formulerade mål. Lärarutbildningen tycks enligt ett större antal undersökningar inte heller förbereda framtida lärare när det gäller att undervisa i ett samhälle präglat av mångfald. I ett samhälle som konstant förändras och diversifieras måste emellertid varje lärare vara utrustad med en pluralistisk grundsyn, kunskap och kompetens att möta demokratiska värderingar. Ett bidrag till utvecklingen av deliberativ kommu-nikation i lärarutbildningen skulle kunna vara en allmänt spridd medvetenhet om möjligheterna att greppa områdets komplexitet. Mot denna bakgrund och i pragmatisk anda frågade vi oss: Hur och i vilken utsträckning bearbetas mångkulturalism i lärarutbildningarna? Vilka frågor reses och diskuteras? Vilka perspektiv kommuniceras? Föreskriven litteratur i två olika lärarutbildningar, en erkänd för att integrera mångkulturalism och en som troligtvis inte behandlar området i sin utbildning, har granskats i denna studie. Undersökningen syftar till att få en bild av vilka diskurser eller perspektiv avseende mångkulturalism, som tas upp i svensk lärarutbildning. En kritisk analys och diskussion relateras till internationell forskning på området. I artikeln skrivs möjligheter fram till hur övergripande globala synsätt och konfronterande kritiska perspektiv kan lyftas i lärarutbildning.

    Sedan länge

  • 38.
    Ellström, Per-Erik
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU).
    Arbetsplatslärandets janusansikte2005Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, ISSN 1401-6788, Vol. 10, nr 3/4, 182-194 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 39. Ellström, Per-Erik
    et al.
    Löfberg, Arvid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Svensson, Lennart
    Pedagogik i arbetslivet: ett historiskt perspektiv2005Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 10, nr 3/4, 20 s.162-181 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna artikel ges en bild av hur forskningen om pedagogik i arbetslivet utvecklats i Sverige och vilka områden den har rört. Även om de områden som här urskiljs delvis går in i varandra representerar områdena relativt tydligt olika fokuseringar. I och med att utbildning, lärande och kompetensutveckling i arbets-livet kom att bli ett pedagogiskt forskningsområde tillfördes inte enbart ny kunskap till vår förståelse av människan i arbetslivet. Arbetslivspedagogisk forskning berikar också pedagogikämnet genom att ge ett breddat underlag för teori och metodut-veckling inom ämnet. Villkoren för lärande som ett allmänt kunskapsområde ges genom denna forskning en tydligare plats inom pedagogiken.

  • 40.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Att studera lärande: En senkommen kommentar2010Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 15, nr 1, 77-79 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Kommentar till "Fenomenografi om språkanvändning" i Pedagogik forskning i Sverige 14(4)

  • 41.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Didaktisk renässans?2008Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 13, nr 4, 291-295 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Artikeln innehåller några kritiska reflektioner av lärarutbildningsutredningen och ställer frågor om innebörden i den didaktiska revitalisering som föreslås av utredningen.

  • 42.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Kommentar till Anders Fredriksson recension av boken Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet2008Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 13, nr 3, 233-235 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Det är, i den överlag mycket positiva recensionen, ett alltför enkelt och näst intill skamligt grepp som tas av recensenten Anders Fredriksson då han ger så mycket plats åt att antologin Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet inte innehåller empiriska analyser av deliberativa samtal i skolan. Eftersom sådana empiriska studier inte är något som utlovas av antologin så kan den inte heller knappast kritiseras därför. Däremot kan jag gärna hålla med recensenten om det potentiella värdet därav, men jag vill samtidigt understryka dess problematiska karaktär och svårigheten att ”genom experiment empiriskt testa…..potentialen i deliberativa samtal i skolan”

  • 43.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Utvärdering av vad? Kommentar till Bengt Molanders reflektioner i anslutning till Utbildningsvetenskapliga kommitténs utvärderingsrapport2008Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 13, nr 1, 71-76 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    För det första kan man ifrågasätta om de formella rapporterna och halvtimmesintervjuerna kan bilda underlag för utvärderarnas uttalanden. För det andra tror jag att det är en helt felaktig karakteristik utvärderarna gör då projekten sägs arbeta med en förenklad uppfattning av normativitet då de flesta projekten med demokrati- och värdefrågor i fokus snarast arbetar med en medvetet problematiserande syn på normativitet och på demokratibegreppet och en öppen, mångfaldig demokratisyn. Den förenklade syn på normativitet som tillskrivs projekten tror jag möjligen förekommer undantagsvis, men den dominerande skulle jag snarare vilja beskriva som pedagogiskt och politiskt filosofiskt grundad i termer där argumentationen ställs i centrum. Utvärderarna negligerar dock helt och hållet, menar jag, procedurala ansatser som sätter den kommunikativa rationaliteten som alternativ och värderar samtalets möjligheter. Utvärderarna förefaller tro att det från projektens sida ensidigt handlar om förmedling av de ’rätta demokratiska värdena’ och de tillskriver således (de flesta) projekten synnerligen osofistikerade vetenskapliga hållningar.

  • 44.
    Englund, Tomas
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Solbrekke, Tone Dyrdal
    Universitetet i Oslo, Norway.
    Om innebörder i lärarprofessionalism2015Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 20, nr 3/4, 168-194 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vad innebär det att som lärare vara professionell och vad innebär det att agera professionellt? I denna artikel anknyts inledningsvis till en alltmer betydelsefull distinktion mellan lärares professionalisering och lärares professionalism. Vi karakteriserar därvid professionalisering som relaterad till ett externt perspektiv där autonomi, auktoritet och professionens status och legitimitet står centralt. Lärares professionalism, å andra sidan, är ett perspektiv som är baserat på den interna, i bred mening pedagogiska kvaliteten på lärares utövande, den professionella praktiken. På denna bas utvecklar vi två olika aktuella motsatta logiker för professionellt utfört arbete: professionellt ansvar (professional responsibility) respektive redovisningsskyldighet (accountability). Vi analyserar spänningen mellan dessa båda logikers konsekvenser och applicerar dem på den under senare tid genomförda lärarlegitimationsreformen. Avslutningsvis ställs frågor om svenska lärare har utrymme att agera med professionellt ansvar samt hur utbildning av professionella bör utformas med hänsyn till nämnda logiker.

  • 45.
    Engström, Annika
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Industriell organisation och produktion. Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsmiljö Industriell produktion.
    Arbetsmöten: Arenor för samspel och lärande2016Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 21, nr 3-4, 283-305 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 46.
    Eriksson, Anita
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Förskollärarens ansvar: från självpåtaget  till pålagt och delvis legitimerat2015Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 20, nr 1, 8-32 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 47.
    Eriksson, Anita
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Gustavsson, Susanne
    Blivande lärares frågor vid handledning - Gör jag en kvalitativ studie med kvantitativa inslag?2015Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, ISSN 1401-6788, Vol. 20, nr 1-2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 48.
    Evaldsson, Ann-Carita
    et al.
    Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.
    Nilholm, Claes
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD.
    Evidensbaserat skolarbete och demokrati: Mobbning som exempel2009Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 14, nr 1, 65-82 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 49.
    Evaldsson, Ann-Carita
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Nilhom, Claes
    Evidensbaserat skolarbete och demokrati: Mobbning som exempel.2009Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, nr 1, 65-82 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 50.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Book review of: "The future is not what it appears to be"2006Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, Vol. 11, nr 4, 316-318 s.Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

       

1234 1 - 50 av 187
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf