Change search
Refine search result
12345 1 - 50 of 245
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Abiala, Kristina
    et al.
    Hernwall, Patrik
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Computer and Systems Sciences.
    Tweens konstruerar identitet online – flickors och pojkars erfarenheter av sociala medier2013In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 18, no 1-2Article in journal (Refereed)
  • 2.
    Abiala, Kristina
    et al.
    Södertörn University, School of Historical and Contemporary Studies, Institute of Contemporary History.
    Hernwall, Patrik
    Stockholms universitet.
    Tweens konstruerar identitet online: flickors och pojkars erfarenheter av sociala medier2013In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, no 1/2, p. 10-35Article in journal (Refereed)
  • 3.
    Ackesjö, Helena
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Borde svenska lärare bli mer franska?: En essä med reflektioner över lärararbetets gränser, structure och communitas2019In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 24, no 2, p. 70-83Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna essä diskuteras lärarprofessionens gränser. Bakgrunden hämtas ifrån att allt fler larmrapporter om sjukskrivna lärare, den hotande lärarbristen och lärares upplevt minskade  handlingsutrymme  når  oss.  Lärare  har  fått  ett  utsträckt  uppdrag  och  diskussioner förs om hur professionen kan avlastas. I essän jämförs exempel från den svenska  skolan  med  exempel  från  den  franska.  Avsikten  är  föra  en  kontrasterande  och  teoretisk  diskussion  om  lärarprofessionens  gränser.  I  beskrivningarna  används  teorier  om  communitas  och  structure  som  förklaringsmodeller  för  skolan  som  system. Inom communitas betraktas alla individer för vilka de är; här faller rang, titlar och formalia bort. Communitas baseras istället på närhet, intimitet och känslor. Alla har huvudrollen och är lika viktiga. Inom structure är förhållandet det motsatta. Här uppträder människorna i förhållande till och i enlighet med regler och rutiner på en spelplan.  Inom  structure  synliggörs  skillnader  och  hierarkier  och  man  uppträder  formellt och i överensstämmelse med olika roller, vilka har väldefinierade positioner på spelplanen. Det är värt att reflektera över hur de olika teoretiska strukturerna kan inspireras  av  varandra  i  syfte  att  avlasta  lärarna  en  del  av  det  utsträckta  uppdraget.  Vad händer om man tydligare skiljer på spelplanerna hem och skola samt rollerna elev, lärare  och vårdnadshavare?  Avslutningsvis  förs  en  diskussion  om  ifall  stärkta  gränser  skulle kunna leda till avlastning av lärare, och möjligen också till ökad auktoritet och professionalitet.

  • 4.
    Ackesjö, Helena
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Markeringar av lärararbetets gränser: Territorium i omförhandling via införandet av lärarassistenter2020In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Politiska initiativ har tagits under senare år för att minska trycket mot lärarna, ”så att lärare kan vara lärare” och ”fokusera på sitt kärnuppdrag” – exempelvis genom att införa lärarassistenter. I artikeln studeras hur lärarprofessionens territorium (om-) förhandlas när avlastande tjänster införs. Resultaten visar att gränserna runt lärarprofessionens territorium förflyttas då lärarassistenterna tar över delar av territoriet och blir resurser till lärarprofessionen då de kompletterar på andra platser än i klassrummet. Lärarna positionerar sig på nytt inom sitt professionella territorium men resultaten visar även att gränsdispyter mellan lärarassistenter och lärarprofessionen kan förekomma. Resultaten visar att lärarassistenters arbete kan innebära att lärarprofessionens territorium kan renodlas och förtätats samtidigt som skolans territorium riskerar att utökas då nya arbetsområden tillförs skolan via lärarassistenterna.

  • 5.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Persson, Sven
    Malmö Högskola.
    Barns erfarenheter av sociala gemenskaper i övergångarna till och från förskoleklass2014In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 19, no 1, p. 5-30Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning har visat att splittringar i barns relationer är en negativ faktor för barn i övergången från förskola till skola. Syftet med denna studie är att vinna kunskap om hur barn resonerar om övergångarna till och från förskoleklassen, och hur övergångarna inverkar på barnens kamratrelationer och tillhörighet i sociala gemenskaper. Studien är en etnografisk longitudinell studie, där samtal med barnen under 1,5 år i tre olika skolformer utgör det empiriska fundamentet. Resultaten visar att övergångar mellan skolformer innebär en relationell påfrestning för barn, där deras upplevelse av tillhörighet i sociala gemenskaper sätts på prov. I studien presenteras två aspekter av diskontinuitet mellan skolformer; den sociala och den fysiskt rumsliga. I linje med studiens resultat finns fog att vidare reflektera över hur barns tillhörighet i sociala gemenskaper villkoras av ständiga förändringar i gruppsammansättningar i samband med övergångarna, och hur det kan vara möjligt att förebygga ofrivilliga avbrott i barns relationer. I studien framstår förskoleklassen som en plats med begränsade möjligheter för sociala gemenskaper – ett år av övergångar till och övergångar från. Det kan därför vara relevant att vidare reflektera över förskoleklassens uppdrag att främja barns sociala gemenskaper.

  • 6. Ackesjö, Helena
    et al.
    persson, Sven
    Barns erfarenheter av sociala gemenskaper i övergångarna till och från förskoleklass2014In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 19, no 1, p. 5-30Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Summary Helena Ackesjö & Sven Persson: Children’s experiences of social communities in the transitions to and from preschool class. The focus of this study is children's transitions to and from preschool class, which in Sweden is a voluntary first year in school. The exit from preschool and entry to school may in many ways be regarded as a critical event in the child's life, and international research shows that nearly half of the children are concerned about this transition. Research has also suggested that a good socio-emotional foundation provides better conditions for learning in the primary school years. The aim of this study is therefore to gain knowledge about how children reason about the transitions to and from preschool class, and how transitions affect children's peer relationships and belonging in social communities. Wenger's theory of communities of practice is used to understand the impact of transitions from children’s perspective. Communities of practices are based on common actions and are, according to Wenger's definition, focused around maintaining a mutual engagement in common activities. Wenger theory has also been used to understand and analyze various forms of communities. We use the general term social community to describe the affiliation (belonging according to Wenger's terminology) that children describe that they experience with other children in an institutional context. In Wenger's theory, the border concept is central. Social communities are constructed and given meaning in different ways depending on how the borders are marked, and depending on who is included or excluded. Based on this theory, the transitions to and from preschool class become transitions between different social communities. The empirical data have been constructed during a longitudinal ethnographic field work that spanned over 18 months - over two transitions between three different school forms (preschool, preschool class and school). The study has an ambition to place the child's own contributions and experiences of transitions in the foreground, and we use the concept of children's perspectives as their opinions and experiences are described. The empirical data consists of interviews, individual conversations and group discussions about peer relationships in the transitions, conducted with the children in the three different school forms. In addition, observations of certain critical events have been analyzed. The results show the important role that peer relationships have for the children in transitions between different school forms. Children's groups are scattered in each transition to a new school form, indicating that the children are moving in different directions. The results therefore indicate that transitions are not always to be characterized as collective processes. The transitions involve processes of continuity and discontinuity, since the conditions for children's participation and position in social communities are changing. Continuity and discontinuity in transitions are perceived differently by different children, and are given different meanings depending on how the children consider and understand themselves. The transitions require children to re-orient themselves in new social communities and physical rooms. The discontinuities in transitions therefore requires a form of increased reflexivity i.e. children are forced, for better or worse, to reflect on themselves as individuals. Physical discontinuity is often positive experienced and associated with anticipation and excitement by children. This can be related to the knowledge of "starting something new". In the transition to preschool class, the preschool environment is replaced with school environment, and several of the children expressed that this means new opportunities and challenges for them. However, the social discontinuity seems to place other demands on children. Each transition and entry into a new context, and into a new group of children, involves a re-orientation and a re-definition of both themselves and of their affiliations. For most children this is no problem, but some children describe that they have lost their reference points in the transitions. The separation from the old community can be difficult to handle. These children have been separated from a perceived affiliation and social community in preschool, and describe how difficult it can be to enter into new communities in new school forms. Several of the children describe that almost every spring semester in preschool (as well as in preschool class) have resulted in separations and breakups. Thus, the beginning of the autumn terms has been characterized by new entries and adjustments to new children and new teachers - breakups have become a part of children's institutional lives. In their search for strategies to manage the social discontinuity, the children uses past experiences. Some children have conquered what we call transition competences based on past experiences, which they use when seeking new social communities in new school forms. Previous research has shown that children who start school with peers can get a head start in learning, because peers adds a sense of belonging and continuity when many other things are changing. Based on the results of this study, it may be appropriate to further consider how it is possible to prevent or eliminate involuntary interruptions in children's important relationships during transitions. This study has shown that children care about their relationships and they express a need for social continuity. To "belong" is from a child's perspective important in transitions.

  • 7.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Persson, Sven
    Skolförberedelse i förskoleklass.: Att vara lärare-i-relation i gränslandet.2010In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 15, no 2/3, p. 142-163Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie förstås förskoleklassen teoretiskt som ett gränsland mellan förskola och skola, ett gränsland som man kan anta existerar på grunderna av verksamheternas skilda traditioner och positioner i utbildningssystemet. I detta gränsland skapas och konstrueras en institutionell identitet genom pedagogisk praktik och lärarnas berättelser om denna praktik. Denna studie utgår från hur lärarna talar om sitt arbete i dialogseminarier. Lärarna talar om det skolförberedande arbetet i förskoleklassen utifrån två förhållningssätt, dels som en tillvaroorienterad pedagogik och dels som en framtidsorienterad. För att lösa den inbyggda konflikten mellan tillvaro- och framtidsorientering framställer lärarna sig som att vara lärare-i-relation. Att beskriva sig som lärare-i-relation tolkas som en gränsmarkering gentemot andra lärares förhållningssätt och de kunskapsfokuserade verksamheterna i förskola och grundskola.

  • 8. Ackesjö, Helena
    et al.
    persson, Sven
    Skolförberedelse i förskoleklass. Att vara lärare-i-relation i gränslandet2010In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 15, no 2/3, p. 157-178Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    In the present study the pre-school class is understood theoretically as a borderland between pre-school and school, a borderland that one can assume exists because of the differing traditions of these institutions and their positions in the educational system. In this borderland an institutional identity is created and constructed through pedagogical practice and the teacher’s narratives about this practice. This study proceeds from the way teachers talk about their work in dialogue seminars. Teachers talking about the work of preparing children for school in the pre-school class reflect two attitudes: (i) an existence-oriented pedagogy and (ii) a future-oriented pedagogy. To solve the inherent conflict between these two orientations, the teachers present themselves as teachers-in-relation, which is interpreted as a way of marking a boundary vis-à-vis other teachers’ attitudes and the knowledge-focused activities in pre-school and compulsory school.

  • 9.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Sundberg, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Att forskningsbasera den svenska skolan: Policyinitiativ under 25 år2018In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 23, no 1-2, p. 39-63Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Även om ”en skola på vetenskaplig grund” idag är ett högaktuellt ämne är det ingalunda något nytt fenomen. I artikeln studeras tendenser i policyinitiativ som de senaste 25 åren haft till syfte att forskningsbasera den svenska skolan. Utgångspunkt tas i de problembilder som framkommer i policy samt vilka modeller för forskningsbasering som samtidigt lyfts fram som lösningen på dessa problem. Resultatet pekar mot att det de senaste 25 år har skett en succesiv förskjutning från indirekta till mer direkta initiativ. Under 1990-talet och det tidiga 2000-talet var många policyinitiativ ordnade utifrån att främst vilja skapa de rätta förutsättningarna för en forskningsbasering av skolan. Under 2000-talet blir initiativen alltmer fokuserade och ambitiös med syfte att åstadkomma direkta förändringar i lärares undervisning. När det kommer till modeller för forskningsbasering blir det samtidigt alltmer tydligt hur policy vänder sig till och söker legitimitet hos delvis nya aktörer och institutioner, som exempelvis hälso-sjukvården. Med detta går det också att urskilja en insnävning vad gäller att definiera och innehållsligt välja ut vilken forskning som bör sprids till skolans aktörer. Konsekvensen med en sådan modell för forskningsbasering menar vi kan bli att läraren främst får inta rollen som passiva mottagare av forskning.

  • 10.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Förskollärares och grundskollärares uppfattningar om undervisning och lärande i förskoleklass2017In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 22, no 1-2, p. 79-100Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks två lärarkategoriers, förskollärares och lärares, uppfattningar om undervisning och lärande i förskoleklassen, mötet mellan de båda lärargrupperna samt deras uppfattningar om en obligatorisk förskoleklass med en tydligare skolförberedande roll. Studien är genomförd utifrån sociokulturell teori och diskuterar möjligheter som studiens resultat öppnar för vad gäller utvecklandet av förskoleklassens pedagogik i enlighet med önskade intentioner. Resultatet visar att samverkan mellan förskollärare och lärare med bakgrund i de olika praktikgemenskaperna kan vara av betydelse för utvecklandet av förskoleklassens skolförberedande pedagogik.

  • 11.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Riskerar insikter om läs- och skrivinlärning att gå förlorade när nya perspektiv på lärande ges allt större utrymme i lärarutbildning och skola?2014In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 19, no 1, p. 56-65Article in journal (Refereed)
  • 12.
    Almqvist, Jonas
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Teknikretorik i utbildningspolitik: En historisk fallstudie2006In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 11, no 1, p. 21-39Article in journal (Refereed)
  • 13.
    Amhag, Lisbeth
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of School Development and Leadership (SOL).
    Introduktion om medie- och informationskunnighet2013In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 18, no 1-2, p. 4-9Article, review/survey (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta temanummer har fokus på medierande läroprocesser, som samspel mellan elever, kunskaps- och erfarenhetsutbyte, kommunikation och handlingar, men också på vilka sätt digitala redskap och andra nätbaserade resurser kan tillämpas i en pedagogisk kontext. Idag är det lika naturligt i barns och ungomars vardag att kommunicera och ha erfarenhetsutbyte på nätet, som att samtala ansikte mot ansikte. Likaså går dagens medieteknologi mot ökad mobilitet både i skolan, högre utbildning och i samhället. Denna utveckling har utvidgat möjligheterna för såväl undervisning och lärande, som observation och dokumentation, men också delaktighet och inflytande. Gränserna mellan olika studieformer och medieanvändning suddas ut och tillämpningarna är mer oberoende av tid och plats. Istället skapas kombinationer som är flexibla och gör det möjligt att undervisa, samarbeta och lära på olika sätt både i och utanför skolan och på distans. Men vad vet vi om medieanvändning och dess betydelse för lärande? Vad vet vi om medie- och informationskunnighet?

  • 14.
    Amhag, Lisbeth
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of School Development and Leadership (SOL).
    Utvecklingen av distansundervisning och pedagogik i datorstött lärande2013In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 18, no 1-2, p. 127-140Article, review/survey (Other academic)
    Abstract [sv]

    Redan när Internet blev tillgängligt i undervisningssyfte i mitten av 1990-talet lyfte Scardamalia och Bereiter (1994) fram möjligheterna med användandet av nätbaserade praktikgemenskaper (communities of practice) för att stödja studenters kunskapsutveckling. Idag, tjugo år senare har utvecklingen lett till att distansutbildning är den högskolesektor som växer snabbast, både nationellt och internationellt i jämföresle med andra högskoleutbildningar (ICDE, 2009; SCB, 2012; Universitetskanslerämbetet, 2013). Men vad vet vi om modern distansundervisning? Vad visar den pedagogiska forskningen om datorstött lärande?

  • 15.
    Anderberg, Elsie
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Språkanvändningens funktion vid kunskapsbildning2009In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 14, no 4, p. 293-310Article in journal (Refereed)
  • 16.
    Andersson, Ewa
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Educational Measurement.
    Högskolestudenters syn på högskoleprovet och strategier för att antas till högre utbildning2005In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 10, no 2, p. 81-98Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Utifrån en rad perspektiv är det angeläget att antagningssystemet och de instrument som används för urval till högre utbildning har legitimitet hos systemets avnämare. Den undersökning som redovisas har genomförts inom ramen för VALUTAprojektet (Validering av den högre utbildningens antagningssystem). Syftet är att belysa antagningssystemets konsekvenser ur ett avnämarperspektiv genom att undersöka hur olika grupper av högskolestudenter ser på högskoleprovets relevans som urvalsprov samt om de studerande använt sig av strategier, i form av upprepat provdeltagande och komplettering av gymnasiebetyg. Huvudresultaten visar, oberoende av utbildning, kön och social bakgrund, att det delprov som anses vara det mest relevanta är LÄS medan det minst relevanta delprovet är ORD. Vidare att de studerande genomfört och upprepat högskoleprovet samt kompletterat sina gymnasiebetyg, men att dessa strategier använts på olika sätt av olika studerandegrupper vilket är relaterat till utbildning, kön och social bakgrund.

  • 17.
    Andersson, Ingrid
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Avdelningen för didaktik och forskning om pedagogiskt arbete (DIPA). Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Andersson, Sven B.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
     Mikropolitiska perspektiv på nyutbildade lärares lärande2004In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 9, no 3, p. 161-188Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

     

     

    Det övergripande syftet med denna studie är att synliggöra mikropolitiska aspekter som speglas i samtal mellan nyutbildade lärare. Arton delta-gare har givits utrymme att individuellt och i grupper reflektera över erfarenheter under sin första termin som nyutbildade. De forskningsfrågor som växte fram under arbetets gång rör: vems intressen blir synliga, vilka mikropolitiska aspekter framträ-der och hur hanterar dessa lärare mikropolitiska dilemman? Resultaten visar att en del av komplexiteten i de nyutbildade lärarnas arbete består av att deras intressen bryts mot andra aktörers intressen, vilket kan leda till en känsla av utsatthet. Majoriteten av deltagarna hanterar utsattheten genom att arbeta relationsorienterat. Detta väcker frågor rörande betydelsen av nyutbildade lärares medvetenhet om mikropolitiska perspektiv. En sådan medvetenhet kan utvecklas med syfte att tydliggöra den dolda styrning som nyutbildade lärare möter i vardagsarbetet och leda till potentiella handlingsstrategier.

     

  • 18.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Fejes, Andreas
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Svensk forskning om validering av vuxnas lärande: Trender och tendenser2014In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 19, no 4-5, p. 324-344Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Denna artikel tar upp några olika teoretiska perspektiv som kan användas och har använts för att förstå bedömning som företeelse i pedagogiska sammanhang. Diskussionen tar sin utgångspunkt i ett exempel på bedömning som förekommer främst inom utbildning för vuxna, nämligen validering. Inledningsvis ges en definition av validering, som kort sagt handlar om att synliggöra, bedöma och ge erkännande åt de kunskaper som utvecklats i sammanhang utanför det formella skolsystemet, men även i utbildningssammanhang i andra kontexter än där man befinner sig (till exempel i andra länder). Därefter presenteras och diskuteras, med utgångspunkt i tidigare svensk forskning, såväl vår egen som andras, ett antal teoretiska perspektiv som använts för att förstå och analysera validering som företeelse. Exempel på perspektiv är teori om situerat lärande, Habermas teori om kommunikativt handlande och Foucaults diskursanalytiska perspektiv. Till sist diskuteras teorierna tillskott och användbarhet i analys och förståelse av bedömning mer generellt.

  • 19.
    Aspelin, Jonas
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Relationell pedagogik - ingång till ett fält2017In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 22, no 3-4, p. 159-165Article in journal (Other academic)
  • 20.
    Avby, Gunilla
    Jönköping University, School of Health and Welfare, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare.
    Att genom reflection organisera för en medveten och kunskapsrik praktik2016In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 21, no 3-4, p. 261-282Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Ett i högre grad vetenskapsbaserat samhälle ställer ökade krav på att professionellt arbete ska grundas i evidens och att beslut ska vila på evidens- baserade kriterier. På ett generellt plan är idén bakom en evidensbaserad praktik att överbrygga gapet mellan teori och praktik, men hittills har den evidensbaserade agendan främst fokuserat på professionellas instrumentella kunskapsanvändning. Mindre intresse har visats för en mer indirekt användning av forskningsbaserad kunskap, en så kallad konceptuell kunskapsanvändning med avsikt att utmana och förändra etablerade tanke- och vanemönster. Ett grundläggande antagande bakom denna artikel är att lärande gynnas när praktikern använder olika kunskapskällor. Artikeln bidrar till att utvidga och fördjupa reflektionens betydelse i professionell praktik. 

  • 21.
    Avery, Helen
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Sustainable Development and Science education.
    Att förebygga stora översvämningar: reflektioner om språk och mening i ett flerspråkigt och interdisciplinärt sammanhang2009In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 14, no 4, p. 354-373Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Artikeln redogör för en intervjustudie som gjordes med 15 internationella studenter på ett mastersprogram med inriktning mot hållbar utveckling, där undervisningen ägt rum på engelska. Studenterna frågades i individuella intervjuer på engelska hur de ansåg att stora översvämningar kunde förebyggas. En intentional-expressiv dialogstruktur anpassades till att innefatta frågor om hur nyckeluttryck i deras svar kunde uttryckas på studenternas modersmål. Studenterna fick sedan jämföra och kontrastera uttryckssätten och betydelserna som de använt i sina förklaringar, på engelska och på modersmålet. Deras skiftande språkliga och ämnesmässiga bakgrund speglades generellt genom en bred variation i uppfattningarna av frågeställningen, och i studenternas reaktioner till intervjusituationen. Resultaten visar att dialogstrukturen dessutom fick många av studenterna att inkludera andra aspekter i sina förklaringar, när frågan om uttryck och innebörder på modersmålet infördes, än när de först förklarat enbart på engelska.

  • 22.
    Bergqvist, Kerstin
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Teaching and Learning in School, Teacher Education and other Educational Settings.
    Examensarbetet. Ett bidrag till vetenskaplighet i lärarutbildningen2000In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 5, no 1Article in journal (Refereed)
  • 23. Berndtsson, Inger
    et al.
    Persson, Bengt
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Ullstadius, Eva
    Specialpedagogik: temaintroduktion2007In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 12, no 2, p. 81-83Article in journal (Refereed)
  • 24.
    Bredmar, Anna-Carin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Emotionell närvaro i pedagogiskt arbete: En filosofisk analys med fokus på det mellanmänskliga mötets betydels2017In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, no 3-4, p. 255-275Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Artikeln syftar till att fördjupa förståelsen av emotionell närvaro i lärares arbete utifrån ett relationellt perspektiv, samt att visa på livsvärldsfenomeno-logins teoretiska och metodologiska bidrag till detta perspektiv. Med hjälp av Bubers dialogfilosofi analyseras erfarenheter av emotionell närvaro i lärares arbete. Resultatet av analysen presenteras i två meningsbestämmande teman: uppmärksamhet och skärpa i lärares arbete och integritet och gemenskap. Ana-lysen visar på betydelsen av emotionell närvaro som en kompass för lärare för att handla omdömesfullt. I emotionell närvaro riktar lärare och elever sin uppmärksamhet mot det som upplevs som väsentligt. Emotionell närvaro innebär en förmåga hos läraren att omfatta den pedagogiska situationen som en helhet. Likaså innebär emotionell närvaro en upplevelse av samhörighet som både är gemenskap och respekt för personlig integritet. Emotionell när-varo är en mänsklig kraft som förmår motverka ett mekaniskt och instru-mentellt förhållningssätt i lärares arbete.

  • 25.
    Broady, Donald
    Uppsala University, Faculty of Educational Sciences, Department of Studies in Education, Culture and Media.
    Det svenska hos ramfaktorteorin1999In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 4, no 1, p. 111-121Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Donald Broady, 1998: The Swedishness of the frame factor theory /Det svenska hos ramfaktorteorin/. Pedagogisk Forskning i Sverige, Vol 3, No 4, pp 111-121. Stockholm ISSN 1401-6788.

  • 26.
    Broady, Donald
    et al.
    Uppsala University, Faculty of Educational Sciences, Department of Studies in Education, Culture and Media.
    Heyman, Ingrid
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Omvårdnadsforskning: Ett vetenskapligt fält i vardande?1996In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 1, no 4Article in journal (Refereed)
  • 27.
    Broady, Donald
    et al.
    Uppsala University, Faculty of Educational Sciences, Department of Studies in Education, Culture and Media.
    Lindblad, Sverker
    Göteborgs universitet.
    På återbesök i ramfaktorteorin: Temaintroduktion1999In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 4, no 1, p. 1-4Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Donald Broady and Sverker Lindblad, 1998: Introduction /Inledning /. Pedagogisk Forskning i Sverige, Vol 3, No 4, pp 1-4. Stockholm ISSN 1401-6788.

  • 28.
    Brändström, Sture
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Music and dance.
    Anders Ljungar-Chapelons Le respect de la tradition: Om den franska flöjtkonsten: dess lärande, hantverk och estetik i ett hermeneutiskt perspektiv2008In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 13, no 4, p. 310-312Article in journal (Other academic)
  • 29.
    Brändström, Sture
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Music and dance.
    Juvas Marianne Liljas - "Vad månde blifva av dessa barnen?": en studie av David Björlings pedagogik och dess bakgrund i äldre sångundervisningstraditioner2007In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 12, no 3, p. 235-239Article in journal (Other academic)
  • 30.
    Brändström, Sture
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Music and dance.
    Recesion av: Lind, Steffen Lärares professionaliseringssträvanden vid skolutveckling. Handlingsalternativen stängning och allians2001In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, no 2, p. 150-153Article in journal (Other academic)
  • 31.
    Byström, Erica
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Undersköterskor i hälso- och sjukvården och deras förutsättningar för lärande i arbetet2016In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 21, no 3-4, p. 212-234Article in journal (Refereed)
  • 32.
    Calander, Finn
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Education. Uppsala University, Faculty of Educational Sciences, Department of Studies in Education, Culture and Media.
    Lärarna, fritidspedagogerna och kampen om vita tavlan1997In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 2, no 2, p. 105-118Article in journal (Refereed)
  • 33. Claesson, Silwa
    et al.
    Hallström, Henrik
    Kardemark, Wilhelm
    Risenfors, Signild
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Ricoeurs kritiska hermeneutik vid empiriska studier2011In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, ISSN 1401-6788, Vol. 16, no 1, p. 18-35Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I artikeln lyfts frågan om tolkningens roll i pedagogisk och didaktisk forskning och specifikt prövas Paul Ricoeurs kritiska hermeneutik i vid empiriska studier. Ricoeurfilosofiska projekt handlar framför allt en kommunikation, där han bygger broar mellan det som kan förefalla vara motsägelsefulla ståndpunkter. I artikeln belyses några möjligheter som kan erbjudas forskare med empiriska data inom ramen för denna inriktning. Mer specifikt prövas här först möjligheten att använda begreppet tid så som Ricoeur framställer det, därefter tolkning där spän-ningsfält mellan att förklara och att förstå står i centrum samt, slutligen några frågeställningar runt transkription av inspelade dialoger. Artikelförfattarna kommer till slutsatsen att kritisk hermeneutik kan lämpa sig väl för praxisnära pedagogisk och didaktisk forskning och att det kritiska hermeneutiska förhållningssättet i många fall kan utgöra en god grund för förståelse och förklaring av fenomen i skolans komplexa och motsägelsefulla värld. Författarna menar också att kritisk hermeneutik öppnar för en reflektiv hållning i relation till empiriska data. Slutligen hävdas att tolkningsprocessen kan och bör uttryckas explicit vid empiriska studier.

  • 34.
    Cliffordson, Christina
    University West, Department of Nursing, Health and Culture, Division of Advanced Nursing.
    Betygsinflation i de målrelaterade gymnasiebetygen2004In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 9, no 1, p. 1-14Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

     

     

    Att tveksamheter framförts angående mål- och kunskapsrelate-rade betyg liksom till möjligheten att betygskomplettera är väl känt. Likaså att betygsmedelvärdet har ökat sedan införandet av det nya målrelaterade betygssyste-met. Däremot har det varit oklart vad dessa höjningar av betygen representerar; mer kunskaper eller betygsinflation. Då betygen ska signalera kunskaper, och de kunska-per som eleverna tillägnar sig i gymnasieskolan ska ligga till grund för fortsatt utbildning, är det rimligt att förvänta att ju bättre gymnasiebetyg desto bättre studie-resultat vid fortsatt utbildning. Syftet med föreliggande studie är att undersöka gymnasiebetygens egenskaper och innebörden av betygskomplettering genom att relatera betygens jämförelsetal till studieframgång på civilingenjörs- och läkarpro-grammen. Resultaten visar att gymnasieskolans betygssättning är utsatt för en betydande inflation och att detsamma gäller för betygsförändringar som resultat av komplettering. Hela den genomsnittliga betygsökningen, oavsett om det gäller betygsutveckling eller komplettering, utgörs av »tomma» betygsenheter som inte svarar mot bättre resultat inom högskoleutbildningarna. 

  • 35.
    Cliffordson, Christina
    University West, Department of Nursing.
    De målrelaterade gymnasiebetygens prognosförmåga2004In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 9, no 2, p. 129-140Article in journal (Refereed)
  • 36.
    Colnerud, Gunnel
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Teaching and Learning in School, Teacher Education and other Educational Settings.
    Värdegrunden som praktik och diskurs2004In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 9, no 2, p. 81-98Article in journal (Refereed)
  • 37.
    Dahlbeck, Johan
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Svensk förskola mellan relationell ontologi och universell moral2014In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 19, no 2-3, p. 173-192Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article deals with a practical problem. The problem is practical insofar as it is actualized in a Swedish policy document aiming to aid preschool teachers and preschool managers in their continuous evaluation and development of preschool practices (Skolverket, 2012). This problem may be broadly described in terms of an appeal to very different notions of subjectivity. To be more precise, within this document there is a perceivable tension between two radically different ways of understanding how human subjectivity is believed to be conditioned and constituted. This tension is interesting to study as it seems to indicate a tension on a more general level, in the context of Swedish educational research as well as in Swedish educational policy at large. On the one hand, the Swedish education system is, by tradition, grounded in a notion of subjectivity as being more or less stable and immutable. Subjectivity, in this sense, is taken to be something always already existing – a kind of trans-historical ability that all humans have access to simply by virtue of being humans (Biesta, 1999). While this ability may be further refined and cultivated through education it is nevertheless treated as a stable instrument through which one may interpret, understand and evaluate the external world adequately. This understanding of subjectivity is firmly rooted in a humanist tradition of thought that makes for the ethical foundation of the Swedish preschool insofar as central humanist values such as the inviolability of human life and the freedom and integrity of the individual are appealed to as foundational values in the curriculum of the Swedish preschool (Skolverket, 2011). These values are intimately connected with the notion of universal human rights and a precondition for the functionality of such values appears to be that what is specifically human may be identified and distinguished from the rest of the world and that, what is more important, the human mind is being granted a unique ontological independence (Melamed, 2011). Parallel to this stable and trans-historical notion of subjectivity, another – competing – notion turns up in the policy document looked at. This competing notion may be described in terms of a relational understanding of subjectivity. Rather than assuming that subjectivity originates in the metaphysical core of the human mind, this relational notion construes subjectivity as the result of concrete encounters between different individuals and between individuals and things. Subjectivity, from this perspective, is taken to be an effect of actual events and it cannot be made sense of independent from these events, which is why this notion of subjectivity is understood to be changeable as well as inherently unstable. In order to understand the problematic implications of this tension between different conceptions of subjectivity, the present article looks into some of the philosophical conditions of the two traditions of thought. Since the first conception entails that subjectivity is stable and autonomous and that it therefore allows for stable ethical evaluations it appears reasonable to approach this by way of the concept of moral universalism. This is so since the values of universal human rights – values that make for the ethical foundation of Swedish education at large – may be understood in terms of a form of moral universalism conditioned by a specific understanding of what it is to be human and of how being human is related to the external world in general. I then ground the second – competing – notion of subjectivity in a relational ontology. This would be an ontology comparable to what Manuel De Landa (2005) labels a flat ontology insofar as it challenges the hierarchical order that moral universalism appears to need to function smoothly. I then turn to the tension between these two traditions of thought as it is manifested in the policy document studied. This leads me to formulate some possible problems with formulating policy based on very different theoretical assumptions about the nature of the world. To sum up I then discuss some practical consequences of this internal inconsistency as well as suggest a continued discussion about how to conceive of the theoretical foundation of Swedish preschool policy – one that does not shy away from the discursive struggle between competing epistemes.

  • 38.
    Dahlberg, Gunilla
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Elfström, Ingela
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Pedagogisk dokumentation i tillblivelse2014In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 19, no 4-5, p. 268-296Article in journal (Refereed)
  • 39.
    Dahlgren, Lars-Ove
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Fejes, Andreas
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Studies in Adult, Popular and Higher Education.
    ECTS skalan: att mäta eller mota lärande?2005In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 10, no 1, p. 24-34Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

     Den s k Bolognaprocessen fokuserar på att harmonisera den högre utbildningen i Europa. En del i detta är strävan att göra utbildningar jämförbara. En student ska lätt kunna röra sig mellan olika länders utbildningssystem samt konkurrera på den europeiska arbetsmarknaden. Som ett led i detta förordar departementsskriften »Högre utbildning i utveckling – Bolognaprocessen i svensk belysning», ett införande av ECTS-systemet (European Credit Transfer System) i Sverige. Bland annat förordas införandet av en sjugradig betygsskala och det är denna punkt detta bidrag uppehåller sig vid. Vi kommer att argumentera emot de, som vi anser, felaktiga premisser som läggs fram i skriften om ökad jämförbarhet mellan utbildningar genom ett gemensamt betygssystem. Ett målrelaterat betygs-system är inte jämförbart med ett relativt betygsystem. Lika betygsskala ger i sig inte heller någon jämförbarhet. Variationen mellan länder, lärosäten och utbildningar är stor. Vidare kommer vi att argumentera för att ett flergradigt betygssystem inverkar negativt på studenters lärande. Betyg flyttar studenters fokus från lärandet till bety-gen och effekten blir större om flera grader används.

  • 40.
    Dahlstedt, Magnus
    Linköping University, REMESO - Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    I val(o)frihetens spår: Segregation, differentiering och två decennier av skolreformer2007In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 12, no 1, p. 20-38Article in journal (Refereed)
  • 41.
    Dahlstedt, Magnus
    et al.
    Linköping University, REMESO - Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hertzberg, Fredrik
    Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.
    Den entreprenörskapande skolan: Styrning, subjektskapande och entreprenörskapspedagogik2011In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 16, no 3, p. 179-198Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Departing from Michel Foucault’s concept of governmentality, the focus of this article is the introduction of entrepreneurial education in Swedish education policy at the turn of the millennium. We analyze the various meanings attached to the concepts of entrepreneur and entrepreneurship in education policy documents, as well as the main arguments for introducing entrepreneurial education. In policy documents, the entrepreneur is portrayed as being flexible, creative, enterprising and independent, as having the ability to take initiative, solve problems and make decisions. Here, there is an emphasis made on economical utility, and its priority over other values. In conclusion, entrepreneurial education may be seen as a particular kind of governmentality, connecting students and their subjectivity to the rationality of the market.

  • 42.
    Dahlström, Lars
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Om den neoliberala attacken på utbildning och undervisning: review of Mary Compion & Lois Weiner (2008) The global assault on teaching, teachers, and their unions – stories for resistance. New York: Palgrave Macmillan2008In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 13, no 3, p. 230-232Article, book review (Other academic)
  • 43.
    Edling, Silvia
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences, Curriculum studies.
    Mooney Simmie, Geraldine
    University of Limerick.
    Det är lärares och lärarutbildares fel!: Faran med att gömma komplexitet under en slöja av fördomar2014In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 19, no 2-3, p. 229-234Article in journal (Refereed)
  • 44.
    Eilard, Angerd
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Malmö högskola.
    Genus och etnicitet i en "läsebok" i den svenska mångetniska skolan2004In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, no 4, p. 241-262Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I artikeln analyseras det diskursiva innehållet i en läsebok med syfte att visa hur man kan granska läromedelstexter för interkulturella undervisningskontexter. Med utgångspunkt i kritisk diskursanalys, postkolonial teori och ett genusperspektiv dekonstrueras texten för att belysa hur implicita ideal och värderingar tillsammans konstruerar genus och etnicitet. Den analyserade läseboken skildrar den mångkulturella och jämställda svenska skolvardagen. Huvudpersonerna, en flicka och en pojke, gestaltas i interaktion med barn av olika etnisk och social bakgrund. Kontrasterande samtida och historiska diskurser gör dock budskapen motsägelsefulla. I princip tillåts pojkar vara individuella och barnsliga medan flickor uppmuntras anpassa sig till ett västerländskt kvinnligt ideal och »normalbeteende». Motstånd förekommer i bokens »pojkflicka» och den kvinnliga huvudpersonens försök att vara självständig, men eftersom båda blir symboliskt kuvade sänds också signaler om vad som anses vara normalt »flickbeteende». Samtidigt gör ett par tydliga traditionella invandrarstereotyper, i kombination med ett implicit artikulerat svenskhetsideal, att det ytliga men sannolikt välmenande mångfaldsbudskapet blir tvetydigt.

  • 45.
    Ekstrand, Britten
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Nadarevic, Sanela
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Mångkulturalism i lärarutbildning: hur förbereder samhället sina blivande lärare?2010In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 15, no 4, p. 257-276Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

     

    Granskar man lärarutbildningen i Sverige när det gäller mångkul-turalism, kan man notera betydande brister vad gäller kursplaner och formulerade mål. Lärarutbildningen tycks enligt ett större antal undersökningar inte heller förbereda framtida lärare när det gäller att undervisa i ett samhälle präglat av mångfald. I ett samhälle som konstant förändras och diversifieras måste emellertid varje lärare vara utrustad med en pluralistisk grundsyn, kunskap och kompetens att möta demokratiska värderingar. Ett bidrag till utvecklingen av deliberativ kommu-nikation i lärarutbildningen skulle kunna vara en allmänt spridd medvetenhet om möjligheterna att greppa områdets komplexitet. Mot denna bakgrund och i pragmatisk anda frågade vi oss: Hur och i vilken utsträckning bearbetas mångkulturalism i lärarutbildningarna? Vilka frågor reses och diskuteras? Vilka perspektiv kommuniceras? Föreskriven litteratur i två olika lärarutbildningar, en erkänd för att integrera mångkulturalism och en som troligtvis inte behandlar området i sin utbildning, har granskats i denna studie. Undersökningen syftar till att få en bild av vilka diskurser eller perspektiv avseende mångkulturalism, som tas upp i svensk lärarutbildning. En kritisk analys och diskussion relateras till internationell forskning på området. I artikeln skrivs möjligheter fram till hur övergripande globala synsätt och konfronterande kritiska perspektiv kan lyftas i lärarutbildning.

    Sedan länge

  • 46.
    Ekstrand, Britten
    et al.
    Kristianstad University.
    Nadarevic, Sanela
    Kristianstad University.
    Mångkulturalism i lärarutbildningen: Hur förbereder samhället sina blivande lärare?2010In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 15, no 4, p. 257-276Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Granskar man lärarutbildningen i Sverige när det gäller mångkulturalism, kan man notera betydande brister vad gäller kursplaner och formulerade mål. Lärarutbildningen tycks enligt ett större antal undersökningar inte heller förbereda framtida lärare när det gäller att undervisa i ett samhälle präglat av mångfald. I ett samhälle som konstant förändras och diversifieras måste emellertid varje lärare vara utrustad med en pluralistisk grundsyn, kunskap och kompetens att möta demokratiska värderingar. Ett bidrag till utvecklingen av deliberativ kommunikation i lärarutbildningen skulle kunna vara en allmänt spridd medvetenhet om möjligheterna att greppa områdets komplexitet. Mot denna bakgrund och i pragmatisk anda frågade vi oss: Hur och i vilken utsträckning bearbetas mångkulturalism i lärarutbildningarna? Vilka frågor reses och diskuteras? Vilka perspektiv kommuniceras? Föreskriven litteratur i två olika lärarutbildningar, en erkänd för att integrera mångkulturalism och en som troligtvis inte behandlar området i sin utbildning, har granskats i denna studie. Undersökningen syftar till att få en bild av vilka diskurser eller perspektiv avseende mångkulturalism, som tas upp i svensk lärarutbildning. En kritisk analys och diskussion relateras till internationell forskning på området. I artikeln skrivs möjligheter fram till hur övergripande globala synsätt och konfronterande kritiska perspektiv kan lyftas i lärarutbildning.

  • 47.
    Ellström, Per-Erik
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Learning in Working Life and Educational Settings.
    Arbetsplatslärandets janusansikte2005In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, ISSN 1401-6788, Vol. 10, no 3/4, p. 182-194Article in journal (Refereed)
  • 48. Ellström, Per-Erik
    et al.
    Löfberg, Arvid
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Svensson, Lennart
    Pedagogik i arbetslivet: ett historiskt perspektiv2005In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 10, no 3/4, p. 20p. 162-181Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I denna artikel ges en bild av hur forskningen om pedagogik i arbetslivet utvecklats i Sverige och vilka områden den har rört. Även om de områden som här urskiljs delvis går in i varandra representerar områdena relativt tydligt olika fokuseringar. I och med att utbildning, lärande och kompetensutveckling i arbets-livet kom att bli ett pedagogiskt forskningsområde tillfördes inte enbart ny kunskap till vår förståelse av människan i arbetslivet. Arbetslivspedagogisk forskning berikar också pedagogikämnet genom att ge ett breddat underlag för teori och metodut-veckling inom ämnet. Villkoren för lärande som ett allmänt kunskapsområde ges genom denna forskning en tydligare plats inom pedagogiken.

  • 49.
    Englund, Tomas
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Att studera lärande: En senkommen kommentar2010In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 15, no 1, p. 77-79Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Kommentar till "Fenomenografi om språkanvändning" i Pedagogik forskning i Sverige 14(4)

  • 50.
    Englund, Tomas
    Örebro University, Department of Education.
    Didaktisk renässans?2008In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 13, no 4, p. 291-295Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Artikeln innehåller några kritiska reflektioner av lärarutbildningsutredningen och ställer frågor om innebörden i den didaktiska revitalisering som föreslås av utredningen.

12345 1 - 50 of 245
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf