Vi kan inte förlita oss på att EU löser våra problem, utan måste själva skapa regler som gynnar trygga betalningssätt. 

Att ett stort antal bankkunder blir av med sina pengar genom bedrägerier är ett samhällsproblem. Specialregleringen i betaltjänstlagen erbjuder i vissa fall ett skydd för kunden, men bara när transaktionen som genomförts är obehörig. Gränsdragningen mellan behöriga och obehöriga transaktioner har därför mycket stor praktisk betydelse för den enskildes möjlighet att få sitt konto återställt efter ett bedrägeri. Men hur förhåller sig den betaltjänsträttsliga specialregleringen till våra sedan länge gällande avtalsrättsliga ogiltighetsregler, och kan en i och för sig godkänd transaktion ändå bedömas vara obehörig, därför att kunden har blivit svikligen förledd att godkänna transaktionen?

De arverettslige ugyldighetsgrunnenes vilkårsside har blitt viet mye oppmerksomhet. Virkningene av ugyldigheten har derimot tradisjonelt blitt nokså stemoderlig behandlet. Ved hjelp av den formuerettslige ugyldighetslæren i kombinasjon med de arverettslige rettskildefaktorene og de særlige hensyn om gjør seg gjeldende på arverettens område, søker forfatteren å gi en innføring i noen av de mest sentrale virkningsspørsmålene når det gjelder arverettslig ugyldighet. Fremstillingen tar utgangspunkt i arveloven av 2019, som trer i kraft 1. januar 2021, men knytter også an til den tidligere arveloven av 1972 og skifteloven av 1930.

I ett skatterättsligt sammanhang delas livförsäkringar i antingen kapitalförsäkringar eller pensionsförsäkringar. Denna uppsats har syftet att redogöra om det föreligger förutsägbarhet med denna delning, gällande kriterierna i 58 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). 

Till uppsatsen har det bestämts att det rättsliga materialet ska bestå främst av lag, förarbeten och rättspraxis. Analysen görs genom rättsdogmatisk metod där det först undersöks varje kriterium utifrån lag, och därefter hur domstolen har dömt. 

Uppsatsen resulterar i att det inte föreligger förutsägbarhet gällande gränsen mellan livförsäkring och icke-livförsäkring. Däremot föreligger det förutsägbarhet vid gränsdragningen mellan kapitalförsäkring och pensionsförsäkring. 

Introduction – This thesis in Building Engineering at Jönköping University, in collaboration with Tyréns Sweden AB, examines the issues surrounding 3D models as construction documents from a legal perspective and investigates how digitization affects stakeholders in the construction industry. The goal of the study is to explore a relevant and interesting research area in order to contribute to knowledge development and the advancement of new theories or methods in the field.

Method – The study will employ qualitative research, including primary data collection through interviews, to address the research questions posed in the report. The authors have chosen this method to achieve a comprehensive understanding of the respondents' perspectives and identify important themes and patterns. The interviews were conducted with participants from various sectors of the construction industry to obtain a broader picture of the subject.

Results – The study revealed that there are certain legal barriers to the use of 3D models as drawing documentation. These barriers are related to a lack of knowledge and uncertainty in handling the models. This includes issues of copyright, liability, and evidential value. There is a need to update current regulations to facilitate the management of digital models.

Analysis – The analysis of the results clarifies that industry standards and clearer guidelines would prevent uncertainties and address knowledge gaps in the use of BIM and 3D models. An industry standard could have facilitated a smoother transition to a more digitized construction industry. There is also a need for education in the field for professionals and decision-making stakeholders.

Discussion – The discussion focuses on possible solutions to the identified problems, such as the development of standards and guidelines, education, and regulatory updates. There is also a need to raise awareness about the legal aspects of using 3D models in the construction industry, as the uncertainty regarding their legal status is high. Legally, it is possible to use 3D models as contractual documents, but the study shows that concerns about the legal aspects are a reason for the weak implementation.

Keywords – 3D model, 3D design, BIM, Building Information Modeling, construction documents, contractual law, and copyright.

The Swedish capital deficiency rules in ch. 25 sec. 13-20a CA (ABL) constitute an important part of the company law. Their purpose is to ensure that creditors have the possibility to receive payment for their claims if the company encounters a liquidity crisis. The rules require the board of directors to take a specific course of action when the equity capital falls to 12 499 SEK or less. The board must first prepare a control balance sheet and have it review by the company’s auditor. If the control balance sheet shows that the company’s equity capital is not covered by at least half, the board needs to call a first general meeting where the shareholders must consider whether the company should be liquidated. If the shareholders decide to attempt to resolve the capital deficiency, the company enters into an eight-month period during which the shareholders have an opportunity to plan and take appropriate restructuring measures. Before the eight-month period expires, the board must prepare a second control balance sheet, obtain opinions from the auditor, and call for a second general meeting. At the second general meeting, the question of liquidation must be tried again. 

The function of the capital deficiency rules as creditor protection has been subject to large criticism from both theorists and practitioners for many years. The regulatory framework is primarily criticized for not creating the right conditions for detecting and remedying existing capital deficiencies at an early stage. The economic efficiency is also questioned. Despite this, the legislator has not made any amendments in the law. One may wonder why? This essay analyzes and evaluated the capital deficiency rules in ch. 25 sec. 13-20a CA 

The study shows that the capital deficiency rules in ch. 25 sec. 13-20a CA, as suspected, do not provide satisfactory protection. Instead, they appear misleading. The main reason for this is that the share capital requirement in ch. 1 sec. 5 CA is very low and does not consider individual companies’ capital needs or operational risks. The rules in ch. 25 sec. 13-20a CA are linked to the share capital requirement and do not lead to its intended effects as the company often already is insolvent when they enter. Thus, it results in unnecessary costs to fulfill the law’s requirements that otherwise could have been used to adequate measures. An example of a better legislation is wrong trading according to sec. 214 IA 1986 which is based on insolvency. The rule stipulates a standard that directors must uphold when the company approaches or reaches insolvency, thereby creating incentives for directors to manage capital deficiency situations in time. The rule provides a strong protection for all creditors and promotes economic efficiency. The legislator should therefore consider implementing such a system. 

Personer under 15 år kan inte straffrättsligt bli ansvariga för brott de begått i enlighet med 1 kap 6§ BrB. Däremot kan en civilrättslig process gällande skadeståndsrättsligt anspråk bli aktuell i princip oberoende av skadevållarens ålder. Huvudregeln är alltså att barn kan bli skadeståndsskyldiga på samma sätt som en vuxen om de anses ha vållat skada. De större utmärkande skillnaderna mellan att hålla ett barn jämfört med en vuxen skadeståndsskyldig är att det görs en så kallad skälighetsbedömning när det gäller barn och även vid bedömning av barns culpa tar man mindre hänsyn till de subjektiva kriterierna. I denna uppsats utreds vårdnadshavarens ansvar enligt 3 kap. 5§ skadeståndslagen som infördes år 2010. Denna reglering innebär att föräldrar kan blir skadeståndsansvariga för skador som deras barn orsakar genom brott samt genom tillsynsansvaret som regleras i 6 kap. 2§ föräldrabalken. Denna paragraf reglerar att vårdnadshavaren skall ge barnet den tillsyn och uppsikt det behöver medhänsyn till ålder, utveckling och övriga omständigheter för att hindra skadevållande handlingar. Skillnaden mellan dessa respektive lagregler gällande att vårdnadshavaren skall anses vara skadeståndsansvarig är att den förra förutsätter att barnet begått ett brott och förutsätter heller ej culpa medan den senare inte gör det.

In the data economy, data sovereignty is often conceptualized as data providers’ ability to control their shared data. While control is essential, the current literature overlooks how this facet interrelates with other sovereignty facets and contextual conditions. Drawing from social contract theory and insights from 31 expert interviews, we propose a data sovereignty conceptual framework encompassing protection, participation, and provision facets. The protection facets establish data sharing foundations by emphasizing baseline rights, such as data ownership. Building on this foundation, the participation facet, through responsibility divisions, steers the provision facets. Provision comprises facets such as control, security, and compliance mechanisms, thus ensuring that foundational rights are preserved during and after data sharing. Contextual conditions (data type, organizational size, and business data sharing setting) determine the level of difficulty in realizing sovereignty facets. For instance, if personal data is shared, privacy becomes a relevant protection facet, leading to challenges of ownership between data providers and data subjects, compliance demands, and control enforcement. Our novel conceptualization paves the way for coherent and comprehensive theory development concerning data sovereignty as a complex, multi-faceted construct. © The Author(s) 2024.

The FOCUS project is undertaking a range of research and piloting tasks which aim to improve understanding of dynamic integration and to assist the implementation of effective practices. As part of this work a detailed programme of qualitative research has been undertaken in four countries. This report presents the country-specific findings of this research, which will be further consolidated in a cross-site analysis to be completed in the coming months. Focus group discussions (FGDs) were held with members of the receiving communities and with members of the arriving communities in a total of 10 site in four countries which have different experiences of migration from Syria in recent years (Sweden, Germany, Jordan, Croatia). 

Abstract

The essay highlights pros and counterarguments about the incorporation of the UN Convention on the Rights of the Child in Sweden. The pros and cons highlighted in the essay by incorporation have not been found to be crucial to the status of children's rights or even the convention. The conclusion is that incorporating the international experience of judging is not as binding as advocates and opponents state. The countries that have implemented the Convention on the Rights of the Child have not had a better situation automatically on children's rights, but they have also not been hindered or steered in the negative direction in their work to any significant extent. Incorporation is secondary to the political will to work with the Convention and children's rights; it cannot legally direct the policy if the policy does not want to be governed. However, an incorporation can become a tool in the hands of a political movement that is already convinced of the right to strengthen children's rights in accordance with the Convention on the Rights of the Child.

Syftet med denna uppsats har varit att utröna hur förtäckta rättshandlingar klassificeras utifrån ett civilrättsligt och skatterättsligt perspektiv samt om klassificeringen sker utifrån en civilrättslig eller ekonomisk grund.

Med förtäckt rättshandling avses ett avtal som åsätts en annan juridisk beteckning än vad som motsvarar dess verkliga innehåll. Detta kan ske medvetet (för att kringgå tvingande lagstiftning) eller omedvetet. Orsaken till de omedvetna beror på att vissa civilrättsliga begrepps innebörd kan variera både i civil- och skatterättsliga sammanhang, att olika rättsområden överlappar varandra samt att lagstiftning saknas. Domstolen kan företa omklassificering av sådana rättshandlingar men till skillnad mot i civilrätten finns ett uppenbarhetsrekvisit uppställt i skatterätten. Innan detta sker måste domstolen företa en klassificering där adekvat tolkningsdata såsom avtalet, partsavsikten samt den ekonomiska aspekten beaktas. Därefter sker en rättslig kvalificering av denna data genom olika tolkningsverksamheter såsom tydning, omtolkning, intolkning, borttolkning samt subsumtion under avtalsbestämmelse eller rättsregel. Uppsatsen visar att enighet råder avseende den civilrättsliga klassificeringen av förtäckta rättshandlingar. På det skatterättsliga området förekommer dock oenighet om vad som menas med ”verklig innebörd”, vilka rekvisit som ska användas samt hur dessa ska bedömas.

Som svar på uppsatsens frågeställning går det nog inte att klassificera endast från det ena eller andra rättsområde, utan båda måste användas för att få en omfattande och rättssäker bedömning. Troligtvis kommer en lagreglering framöver att behöva vidtas då människors köpvanor förändras vilket genererar fler avtal varmed risken för förtäckta rättshandlingar ökar. Den tyska lagen BGB  117 § som reglerar detta kan eventuellt ligga till grund för hur denna reglering kan ske.

EU beslutade 2002 om en särskild beskattningsanordning i syfte att undanröja konkurrenssnedvridningar vid försäljning av elektroniska tjänster. Frågetecken om var eller av vem som moms ska erläggas kan ibland uppstå. Förvaltningsrätten och regeringen har gjort olika bedömningar beträffande mervärdesskatteskyldighet för två svenska företag vars tjänster varit underkastade moms i andra länder. Medan förvaltningsrätten dömde företag A att betala mervärdeskatt befriade regeringen företag B från mervärdebeskattning.

Syftet är att utreda hur skattskyldighet beträffande samma elektroniska tjänster kan uppkomma i olika medlemsländer samt om de som tillhandahåller dessa tjänster säljer till eller ifrån fasta etableringsställen eller om de är att betrakta som återförsäljare.

Varför samma skattskyldighet uppkommer i olika medlemsländer kan delvis härledas till de avvikelser som finns mellan svensk rätt och EU-rätt beträffande innebörden av de olika begrepp som används för att beteckna momsredovisningsskyldiga. Det kan även bero på den vaga och vida definition som begreppet elektroniska tjänster innefattar samt de skillnader som finns mellan språkversionerna beträffande vad som ska anses omfattas.

Tillhandahållare av elektroniska tjänster ska erlägga mervärdeskatt i det land där köparen har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller där det fasta etableringsstället finns till vilka tjänsterna tillhandahålls. Vid omsättning eller förvärv av tjänster är det den som agerar som faktisk säljare eller den kund som faktiskt förvärvar och konsumerar tjänsten som avgör var omsättningen anses belägen. Bedömningen ska fokusera på de huvudsakliga momenten för tjänsten ifråga.

Tillhandahållare av elektroniska tjänster är inte att betrakta som återförsäljare eftersom de inte uppfyller de kriterier som finns uppställda för begreppet återförsäljare. Därmed kan en analogi inte göras gällande.

Klimatförändringar och de ökade globala utmaningar utgör ett av de största samhällsproblemen idag. Stockholms stad ställs inför en verklighet där extremväder blir allt vanligare. Syftet med denna studie var att undersöka Stockholms stads åtgärder mot klimatförändringar och dess konsekvenser såsom skyfall, översvämningar och värmeböljor, samt deras effekter i relation till bostadsplaneringen. Detta utifrån frågeställningarna: 1. Hur arbetar Stockholms stad med bostadsplanering i en allt mer osäker klimatframtid? och 2. Vilka utmaningar och brister står Stockholms stad inför när det gäller att integrera resiliens i bostadsplaneringen och hantera klimatrelaterade risker? Studien använder sig av metoden innehållsanalys för att analysera fem av kommunens policydokument och dess strategier för resiliens och integrering av dessa i planeringen för bostäder. Det teoretiska ramverket utgår från governanceteorin och spårbundenhet. Resultatet visade på en medvetenhet om vikten av klimatanpassning och behovet av åtgärder, men trots detta saknas det en tydlig klimatanpassning i relation till bostadsplaneringen. 

Familjejurister ställs idag ofta inför komplicerade fall som leder till än mer komplicerade bedömningar när det gäller äktenskapsmål av internationell karaktär. Globaliseringen tar för var dag mer fart och många väljer att flytta över nationsgränserna där det händer att relationer och äktenskap ingås. Förekomsten av dubbelt medborgarskap blir även vanligare. För att kunna behärska internationella familjefrågor måste kunskap om svensk och utländsk internationell privat- och processrätt finnas. Det är sällan säkert vilket lands lag som är bäst och som går att åberopa. Beroende på vilket lands lag som tillämpas innebär det i vissa fall stora skillnader på resultat, bland annat i fall där företagsandelar finns inblandade. Förbises eventuella konsekvenser som de olika lagarna kan medföra leder det till svårigheter i fråga om gränsöverskridande äktenskap inte minst när det finns tillgångar av betydande värde, exv. företagsandelar. Området som reglerar juridiska frågor av internationell karaktär är den internationella privat- och processrätten. Den ger oss bland annat kunskap om jurisdiktion och lagval, dvs. huruvida domsrätt föreligger samt vilket lands lag som ska tillämpas av domstolar. Varje nation har sina egna internationella privaträttsliga regler varav många länders lagar inom området har ursprung i internationella konventioner eller EU-förordningar. Det internationella samarbetet är i vissa fall begränsat till regioner, exv. inomnordiska förhållanden eller länder inom EU. Olika länders lagar ser olika ut vad gäller äktenskapsförord samt bodelning, även inom EU är det stora skillnader. När en av två makar, som ingått äktenskap i Sverige men som senare tagit hemvist i England, sedan tröttnar på det nya hemvist landet och flyttar tillbaka till Sverige blir det överraskande att den ena parten kan hävda att annan lag än svensk lag ska tillämpas vid en bodelning. Viktigt att veta är att resultatet av en bodelning får olika effekter beroende på vilket lands lag det är som tillämpas på förmögenhetsförhållandet. I fall där företagsandelar finns inblandade uppstår känsliga konflikter som inte bara påverkar individen själv utan ibland även företaget och övriga aktieägare. Konsekvenserna av att inte vara juridiskt förberedd genom äktenskapsförord eller bolagsordning med aktieägaravtal kan innebära ekonomiskt bakslag för aktieägaren eller företaget.

The question of third-country transfers reflects a balancing act between two in- interests: protecting the personal data that is being exported outside the EU and encouraging cross-border transfers. According to Article 45 of the General Data Protection Regulation (GDPR), the European Commission (Commission) can decide that a third country, a territory, a specific sector within a third country, or an international organization provides an adequate level of protection. In that case, a data exporter can transfer the personal data based on the adequacy decision without additional measures. Article 46 of the GDPR further states that a data exporter can rely on providing appropriate safeguards in the absence of an adequacy decision.

In just under five years, the Court of Justice of the European Union (CJEU) invalidated two U.S. adequacy decisions from the Commission. In both the Schrems I and II judgments, the CJEU criticized exemption rules in the adequacy decisions that made it possible for U.S. public authorities to interfere and access the personal data. According to the court, this posed a breach of the fundamental rights of data subjects granted in the Charter of Fundamental Rights of the European Union (Charter).

Furthermore, the CJEU stated in Schrems II that appropriate safeguards alone cannot protect personal data, particularly from the interference of public authorities, since they only provide contractual guarantees between the data exporter and data importer. If a data exporter wishes to transfer personal data to a third country, with domestic laws and practices that pose a risk to the rights of the data subjects, it is therefore required to implement supplementary measures alongside the appropriate safeguards. These supplementary measures can be either organizational or technical.

This thesis, which has examined Privacy Enhancing Technologies, finds that such technologies can form effective supplementary measures to the appropriate safeguards in some cases. More specifically, encryption is an effective supplementary measure for data exporters that transfer personal data to a third country for storage purposes. Furthermore, pseudonymization is an effective supplementary measure for third-country transfers for research and analysis purposes. However, there are more possible reasons why personal data is transferred to a third country and in which Privacy Enhancing Technologies are proven non-functional. More specifically, there is, as of yet, no Privacy Enhancing Technology that suc- cessfully grants protection for personal data transferred to a third country for support purposes. The reason for this is that such data must be visible to the recipient and Privacy Enhancing Technologies hinders visibility. The visibility of personal data poses a threat to the rights of the data subjects, as national authorities in third countries have direct access to it if it is seized from the recipient. According to the CJEU, such access constitutes a breach of the rights granted in the Charter.

In the spirit of globalization, there is a wish for data exporters to transfer personal data to all corners of the planet. At the same time, they must ensure the protection of the personal data. It is therefore evident that controllers and pro- cessors who are engaged in third-country transfers of this sort need to be given clearer guidance on how to solve this balancing act.

Formkrav i svensk avtalsrätt innebär bl.a. att vissa avtal måste tecknas i skriftlig form och att de ska undertecknas på papper. I och med digitaliseringen har dock elektroniska medel för ingående av avtal blivit mer och mer av en norm. Smart Contracts är avtal som med tekniska medel syftar till automatisera parternas avtalsprestationer och därmed göra det säkrare för parter att ingå avtal. Detta arbete syftar därmed till att utvärdera huruvida användandet av avtal som ingås via den tekniska företeelsen Smart Contracts kan ersätta användandet av formalavtal.

Individens rätt till rättvis rättegång inom skälig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mänskliga fri- och rättigheter, EMRK, för att försäkra individen om den grundläggande rätten. Rättsläget ser ut som sådant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehåll, då flera mål varje år förenas med oskäligt långa väntetider mellan förundersökning till slutdom.

Uppsatsens syfte är att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rätten till rättvis rättegång inte har fått grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utsträckning de rättigheter i artikel 6.1 EMRK återfinns i svensk rätt. Syftet är även att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan på rättsläget.

EMRK inkorporerades i svensk rätt 1995, då uppkom en diskussion om den nya lagens rättsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle få grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sådana fall skulle innebära dubbelreglering på ett antal rättigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rätten till rättegång inom skälig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige. Staten är skyldig att gottgöra för konventionsbrotten enligt artikel 13 EMRK, genom att vidta åtgärder som en följd av brottet. Genom tiden har ett antal åtgärder uppkommit genom praxis, som ett komplement till lag för att gottgöra för de brott som begås på området. Utöver de kompensationsalternativ som diskuteras i uppsatsen finns lagen om förtursförklaring i domstol, där tanken är att mål som har dröjt oskäligt länge ska kunna förtursförklaras av domstol, detta för att gottgöra för förseningen innan det är för sent. Tillämpning av det alternativet skulle då leda till att ingen kompensation behöver utgå, då det i slutändan inte blir tal om ett konventionsbrott.

Propositionen ”En reformerad grundlag” är planerad att träda ikraft 2011, ifall förslaget röstas igenom för en andra gång. Däri stadgas bland mycket annat rätten till rättvis rättegång inom skälig tid. En reformering är enligt författaren en långsiktig lösning på problemet. Reformeringen kan resultera i minskning av antalet brott, vilket skulle innebära färre skadeståndsanspråk mot staten. Den planerade reformeringen är därmed enligt författaren nödvändig för att värna om medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter, vilket borde vara en självklarhet för en demokratisk rättsstat som Sverige.

Den nya regeringens tillträde markerar vad statsministern i sin regeringsförklaring kallar för inledningen av “den största offensiven i svensk historia mot organiserad brottslighet”. Offensiven ska bland annat ta sig uttryck i form av omfattande reformer inom straff- och processrätten, med en lång rad lagförslag som är ämnade att bekämpa gängkriminaliteten.

Det föreslås bland annat ett införande av bestämmelser som skulle möjliggöra upprättandet av visitationszoner - avgränsade områden var polisen under viss tid får befogenheten att visitera personer, bostäder och fordon utan adekvat brottsmisstanke. Därutöver föreslås skärpta straff genom många lagändringar, bland dem en ny straffskärpningsgrund som ska ge gängkriminella dubbla straff. Samtidigt avser regeringen att kriminalisera deltagandet i kriminella gäng.

De nu uppräknade lagförslagen utgör analysmaterialet för arbetet, och här tillämpas en kritisk diskursanalys med syftet att utreda hur förslagen korrelerar till gängkriminalitetsdiskursen. Analysmetoden bygger på en socialkonstruktionistisk grund som medger att vi gemensamt konstruerar vår förståelse för världen i sociala processer, samtidigt som teorin kännetecknas vid en uppfattning om att det finns en stark relation mellan kunskapen, vår verklighet och språket vi använder.

Arbetet bygger på premissen om att en textproduktion föregås av sociala processer och att texten säger något om iakttagarens uppfattning om det den skildrar. Därtill finns premissen om att det som förmedlas i texten kan bidra till meningsskapande genom de sociala processer som följer textmottagandet. Den kritiska diskursanalysen tillämpas här i tre steg, eller på tre “nivåer” - textuell dimension, diskursiv praktik och social praktik.

Av de rättdogmatiska inslagen i arbetet framgår det att aktuella lagförslag omgärdas av frågor kring rättssäkerhet, proportionalitet och iakttagna brister i förhållande till de straff- och processrättsliga principerna. Inom ramen för analysen har det vidare konstaterats att lagförslagen präglas av genomgående hög modalitet - hög instämmandegrad till det egna påståendet - och att gängkriminalitetsdiskursen intar en central roll i texterna. Gängkriminella ställs i kontrast till civilsamhället och tryggheten, och dessa diskurser påverkas av sättet på vilket gängkriminaliteten skildras.

Det konstateras framstå en bild av ett uppdelat samhälle, villkor för inträdet i samhällets kollektiv och en rättsstat som framställs som särskilt auktoritär. Det har konkluderats föreligga starka intertextuella samband mellan texterna, men de diskurser som här är aktuella har inte anförts vara formade av textförfattarna ensamma. Istället är det, i enlighet med den socialkonstruktionistiska grundidén, ett komplext system av påståenden som bidrar till konstruktionen av vår förståelse för ett utsnitt ur världen. Med det sagt finns i texterna stor avsaknad av nyansering, och trots det som konkluderats ur rättsdogmatisk aspekt tycks synen på gängkriminalitet och gängkriminella bli den bärande faktorn för förespråkandet av lagförslagen.

I analysen inom den sociala praktiken har även textmottagandet diskuterats, och här har det konkluderats föreligga risk för att textbudskapet uppehåller utanförskapsstrukturer och upplevd underlägsenhet inför den auktoritära rättsstaten.

 Uppsatsen undersöker när en person blir obegränsat skattskyldig trots att hen har flyttat från Sverige. När en person flyttar utomlands kan det finnas skattemässiga konsekvenser att ta hänsyn till. För att en person som flyttat utomlands ska bli obegränsat skattskyldig i Sverige krävs att personen har en väsentlig anknytning till landet. En väsentlig anknytning kan finnas om personen har bott i Sverige tidigare, har en fastighet eller bostad i Sverige, eller har nära familj som bor i Sverige. Det kan också finnas en väsentlig anknytning om personen har arbetat i Sverige under en längre tid, eller har andra ekonomiska eller personliga band till landet. Skatteavtal mellan Sverige och andra länder kan påverka beskattningen. Om en person är bosatt i ett annat land men har inkomster från Sverige, kan skatteavtalet bestämma vilket land som har rätt att beskatta inkomsten. Oavsett vad som gäller enligt skatteavtalet måste personen lämna uppgifter om alla inkomster till Skatteverket i en eventuell deklaration. För att avgöra om en person har väsentlig anknytning till Sverige, sammanvägs ett antal anknytningsfaktorer. Dessa faktorer inkluderar bostad i Sverige, stadigvarande vistelse i Sverige, familjeband i Sverige, arbete i Sverige och ekonomiska band till Sverige. Ju fler anknytningsfaktorer som är uppfyllda, desto större är sannolikheten att personen anses ha väsentlig anknytning till Sverige och därmed blir obegränsat skattskyldig. Det är viktigt att notera att även om en person inte anses ha väsentlig anknytning till Sverige och därmed inte blir obegränsat skattskyldig, kan personen fortfarande vara begränsat skattskyldig i Sverige. Detta innebär att personen endast behöver betala skatt på de inkomster som härstammar från Sverige.

Denna uppsats undersöker FN:s roll och antagna resolutioners påverkan på det palestinska folkets rätt till självbestämmande i Gaza och Västbanken efter Oslo-avtalen 1993. Genom att granska FN:s deltagande i fredsprocessen och dess politiska ställningstaganden i regionen, syftar studien till att ge insikter om FN:s förmåga att påverka självbestämmandet för det palestinska folket. Studien använde kvalitativ textanalys och realistisk teori för att utvärdera FN:s agerande och resolutioners effektivitet. Resultaten visade att trots FN:s resolutioner och engagemang har implementeringen av palestiniernas rätt till självbestämmande varit bristfällig och ineffektiv. Bristen på en effektiv mekanism inom FN för att genomdriva resolutioner och säkerställa efterlevnad av internationell lag har begränsat organisationens förmåga att lösa konflikten och skydda de drabbade. Genom att tillämpa realistisk teori visar studien att stater prioriterar sin överlevnad över moraliska principer och att FN strävar efter fred genom förhandlingar och konfliktlösning för att säkra ordning och säkerhet.

Boendesegregation är ett samhällsproblem i många städer, inklusive Södertälje. Denna studie fokuserar på Ronna, ett område med miljonprogramsbyggnader och hög invandrarbefolkning. Studien undersöker faktorerna bakom invandrares bosättningsval i Ronnas miljonprogramsbyggnader, för att kunna förstå om boendesegregationen i Ronna är frivillig eller påtvingad. Dessutom undersöker studien hur Södertälje kommun arbetar med att minska boendesegregationen. Studien bygger på en kvalitativ forskningsdesign, semi-strukturerade intervjuer har genomförts med fyra boende från Ronna och tre tjänstemän från kommunen. Studien använder William Clarks teori om etniska preferenser vid bostadsval samt Thomas Schelling-modellen om betydelsen av individuella preferenser i skapandet av boendesegregationen. Resultaten visar att invandrare i Ronna upplever sitt boende som påtvingat på grund av ekonomiska faktorer, bostads- och arbetsmarknad, samt hur kommunen arbetar med stadsplanering och sociala åtgärder. Slutsatserna betonar vikten av att förbättra integration och livskvalitet i Ronna genom fler strategiska åtgärder såsom skapandet av blandade bostäder samt främjandet av välavlönade jobbmöjligheter. Studien har, med sitt kvalitativa tillvägagångssätt, bidragit till den existerande forskningen med insikter om faktorer som påverkar invandrares bosättningsval samt med insikter om kommunens strategier mot boendesegregationen. Dessa insikter är värdefulla för beslutsfattare som vill skapa inkluderande samhällen, samt för andra kommuner och länder med liknande integrationsutmaningar. 

Background: Regulation (EU) 2019/452 provides a European Union framework for the screening of direct investments from non-EU countries on the grounds of security or public order. It has taken effect for three years; however, Sweden is at a stage of preparatory to enact such a mechanism. This is targeted at foreign direct investments from third-world countries, Chinese companies being one of the main investors in Sweden. However, there are conflicting views on this new regulation and an overall lack of research regarding how the Regulation (EU) 2019/452 may potentially impact Chinese outbound foreign direct investment in Sweden due to the highly dynamic legal and business environment that exists in the EU and China, respectively. Sweden is one of the EU member states that has been attracting Chinese FDI in the past decade – for example, many famous Swedish companies have been acquired partially or wholly, such as Volvo Cars, Volvo AB, Polestar, Oatly, Spotify, Nevs and Acne.

Purpose: Our research focus of the relationship between the new EU FDI screening regulation and China outward FDI to EU. As China as a rising player in EU, it is interesting to assess whether Chinese investors are potentially affected by the EU FDI Screening from Sweden point of view. 

Method: We are mainly conducting quantitative and qualitative analysis based on the historical 65 M&A cases happened from 2002 to 2019, including 51 Chinese majority acquisitions of Swedish parent companies and 14 minority acquisitions, which these mino­rity holdings are included, as many are large investments and may lead to an investor’s becoming the single largest owner in a company. The identified M&A cases are analysed and categorized according to the Regulation Article 4’s specific requirement. We analyse various aspects to get insights of the potential impacts of the Regulation to China FDI in Sweden.

Conclusion:  In Sweden, we believe that the Regulation and the upcoming screening mechanism may not affect Chinese FDI in Sweden drastically due to the changes in Chinese FDI strategy and motivations from cross-border M&A to greenfield investment, and change in the role of Chinese SOEs acquiring from strategic assets to industrial and consumer advance technology. And other inferred likelihood may include, the possibility of circumventing FDI screening through portfolio investment and direct ownership and transfer of technology and assets.

Sammanfattning

Det vi alla har gemensamt är bristen på kunskap.[1]

Sverige betraktas i dagsläget vara ett mångkulturellt samhälle med förekomsten av många olika etniciteter, religioner och språk. Mångkulturalismen har lett till olika slags kollisioner, främst mellan sharia-rätten och svensk lagstiftning då många av de som på senare tid har invandrat till Sverige är muslimer. Sharia-rätten anses strida mot svensk lagstiftning på olika sätt och det har uppstått diskussioner kring hur sharia-rätten ska få tillämpas i Sverige, på vissa områden, eller inte.

Det finns som ovan nämnts kollisioner mellan svensk lag och den sunnitiska sharia-rätten och vi har därför avgränsat vår uppsats till att undersöka kollisionerna som uppstår i samband med den sunnitiska kvinnans arvsrättsliga förhållanden och svensk arvsrätt samt mellan mahr (brudpengen)[2] och svenska grundläggande rättsprinciper. Vi har undersökt kollisionerna som uppstår i nämnda rättsområden ur ett kvinnoperspektiv och vårt syfte har varit att genom dessa kollisioner förklara att den sunnitiska sharia-rätten inte förtrycker kvinnan och att västerländsk medias bild av den sunnimuslimska kvinnan är felaktig och förvrängd. Om den som det verkligen berör, dvs. den sunnimuslimska kvinnan, inte själv ser sig som förtryckt och underordnad männen, varför ska då media ständigt sträva efter att förmedla den motsatta bilden? Vi är av den uppfattningen att det kan bero på okunskap om sharia-rätten och dess syften, för att återkoppla till det inledande citatet.

Det som vi har kommit fram till är att om det svenska samhället förstår den sunnitiska sharia-rättens bakomliggande syften bör den också få tillämpas i Sverige. Vi anser att om personerna som det rör, dvs. t.ex. personer med medborgarskap i ett muslimskt land vill tillämpa sharia-rättens sunnitiska arvsrätt i Sverige, ska de få möjlighet att göra det. Görs inte detta riskerar samhället att försumma dessa personers vilja genom att förneka dessa personers rättsliga band till sitt hemland eller ett annat land som de är medborgare i.

Vi har försökt att föra ett realistiskt resonemang och är medvetna om att en enda uppsats av detta slag inte kommer att ändra ett helt lands uppfattningar samt radera fördomar och förutfattade meningar för att istället ersätta dem med förståelse och acceptans. Dock är vi övertygade om att denna uppsats är ett steg i rätt riktning, om inte annat. Säkert är att det behövs fler akademiska verk av detta slag, inte minst avhandlingar, för att upplysa och förklara hur det verkligen ligger till.

Om det som vi alla har gemensamt är bristen på kunskap bör det också vara så att vi även har det gemensamt att kunskap om saker och ting kan ändra våra uppfattningar.

[1] Citat av Gustafsson, Kerstin, Profetens döttrar – Muslimska kvinnor i Sverige, s. 7.

[2] Mahr (brudpengen) motsvarar det äldre svenska rättsinstitutet morgongåvan. Inom islam ger mannen en summa pengar till sin blivande hustru, oftast ges en del av summan innan äktenskapets ingående och den större delen av summan ges vid en eventuell skilsmässa. Summan utgör en ekonomisk säkerhet för kvinnan. Se kapitel fem för närmare beskrivning av mahr.

A research about the taxation of foreign partners in Swedish partnerships. Specifically regarding real estate.