Residents in marginalized areas tend to show a lower level of confidence in the criminal justice system and carry out police reports and testimonies to the criminal justice system to a lesser extent than residents in other areas. In this scientific essay, a qualitative study is conducted to analyze the disinclination to leave testimonies and report crimes in marginalized areas, along with researching possible ways to improve the residents relationship with the criminal justice system. The theoretical framework for this study consists of Žižeks theory of violence, territorial stigma and social exclusion. The sample group for the study is advocates in non-profit organizations operating in marginalized areas. Using a semi-structured interview method, this study’s empirical findings reveals that a critical view of the criminal justice system, lack of confidence in the criminal justice system, ambivalent feelings about the residential area and mass medias stigmatizing effects are believed to cause a reluctance to cooperate with the criminal justice system in marginalized areas. Furthermore, our findings show that an admittance of the existence of racism within the justice system, increased communication, cultural competence, and safe meeting places are believed to improve the relationship between the residents and the criminal justice system.

Studiens syfte är att ur professionellas perspektiv undersöka hur personer med kognitiva funktionshinder är delaktiga i beslut gällande flytt till egen bostad samt hur professionellas handlingsutrymme påverkar besluten. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med hermeneutisk ansats och kvalitativ innehållsanalys som bearbetningsmetod. Intervjuer gjordes med fem anställda, de flesta av dem socionomer inom en offentlig organisation som producerar tjänster för personer med kognitiva funktionshinder. Resultatet visar att personer med kognitivt funktionshinder har begränsad delaktighet och få valmöjligheter i beslut gällande flytt till egen bostad. Delaktigheten påverkas av klientens och socialarbetarens förmåga att kommunicera med varandra men trots det användes inga kommunikationshjälpmedel i utredningen. Anhöriga antar ofta rollen som klientens tolkningsföreträdare och när det gäller beslut om flytt till egen bostad är det anhöriga som tar beslutet oberoende klientens grad av funktionshinder. Socialarbetarna upplever sig styrda av överordnade men det hindrar dem inte från att ibland överskrida det formella handlingsutrymmet för att göra det som de anser vara det bästa för klienten.

Syftet med studien är att få en förståelse för socialarbetares arbete med våldsutövare samt hur de beskriver och bemöter våldsutövare som målgrupp. Studien utgår från en kvalitativ inriktning där semistrukturerade intervjuer genomfördes för att kunna besvara forskningens syfte. Det insamlade datamaterialet analyserades tematiskt och identifierade följande teman; våldsutövarens förutsättningar till förändring, utvecklingsområden i arbetet med våldsutövare, kartläggning av arbete med våldsutövare, nätverksarbete och riskfaktorer hos våldsutövaren. Resultatet analyserades i samband med tio vetenskapliga artiklar och fyra teoretiska ramverk; makt, handlingsutrymme, mentalisering och stigma. Det framträdande resultatet pekar på att våldsutövare uppvisar en bristande insikt och självreglering av känslor till våldet och att socialarbetarens bemötande blir väsentlig och avgörande för behandlingsarbetets utveckling. Utgångspunkten i arbetet grundar sig i våldsutövares enskilda problematiker som behöver beaktas där socialarbetaren anpassar arbetsmetoden efter den genom sina kunskaper och kompetenser. Utöver det har arbetet ett stort fokus på partnerkontakten med den våldsutsatta för att motivera och uppmuntra till stöd under våldsutövarens behandling. Det framgår även att socialarbetare samverkar med andra verksamheter som kan påträffa våldsutövare men att det behöver vidareutvecklas för att möjliggöra ett utökat kunskapsutbyte och uppfångande av våldsutövare. Vidare påvisar resultatet att tidigare utsatthet i barndomen är ett företrädande mönster hos flera våldsutövare. 

The aim of this thesis is to investigate the self-proclaimed performance of the National Board of Institutional Care, and its specific youth care homes in Sweden (SiS), concerning SiS work with institutionalised children and youth in relation to law of The Care of Young Persons Act (LVU). Special focus is also given to how the SiS self-assessment contrasts with the accounts given by institutionalised youths. We have investigated SiS claims present on their website since it provides ample documentation, information and deeds, and investigated reports by youth in the media, research and news outlets. We have elected to code all collected data and have thus identified key recurring themes present in youth and SiS reports.We have then regarded these findings with respect to our theories that are presented in the results and analysis section along with previous research. In this section we maintain that the description provided by youths at SiS is problematic and often shows a lack of care giving instances or staff that master the tools required to meet the youth in a constructive manner. In the discussion we once again maintain our theories and methodological approach that is based on Discourse analytical grounds that maintain the importance of language and the messages signified through actions.

Det finns ingen särskild nödbiståndsparagraf i socialtjänstlagen (SFS 2001:453) [SoL] utan bedömningen av rätten till nödbistånd regleras i samma paragraf som ekonomiskt bistånd, nämligen SoL 4:1. Syftet med denna studie var att analysera på vilket sätt nöd och rätten till nödbistånd konstrueras av kammarrätten. Dessutom avsåg denna studie att undersöka hur rättssäkerheten för enskilda som söker nödbistånd påverkas genom konstruktionerna av nöd och rätten till nödbistånd. Socialkonstruktionism, rättssociologi samt formell rättssäkerhet och materiell rättssäkerhet är de teoretiska perspektiv och begrepp som användes när studiens empiri analyserades. Sammanlagt analyserades 42 rättsfall från kammarrätten med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Under analysprocessens första steg styrde inte studiens teoretiska utgångspunkter de kategorier som togs fram, utan detta gjordes efteråt. Med hjälp av innehållsanalys urskiljdes följande fyra kategorier: Kapital, Livssituation, Eget ansvar och tidsaspekt samt Byråkrati. De första två kategorierna utgör kammarrättens konstruktion av nöd, medan de andra två kategorierna representerar kammarrättens konstruktion av rätten till nödbistånd. 

Studiens resultat visar bland annat på att kammarrätten konstruerar nöd utifrån den enskildes kapital, där även individens egna livssituation samt föreställningar i samhället kan påverka kammarrättens bedömning om man befinner sig i nöd eller inte. Kammarrättens konstruktion av rätten till nödbistånd fokuserade på den enskildes egna ansvar för sin privatekonomi. Dessutom påverkade antalet nödlägen samt om nödsituationen ansågs självförvållad eller inte huruvida den enskilde beviljades nödbistånd eller inte, kammarrätten förstärker därmed egenansvarsnormen. I denna konstruktion blev det även tydligt att den enskilde behöver bevisa sin nödsituation genom att bifoga relevanta underlag och dokument i sin ansökan. Att det inte finns ett enhetligt sätt att bedöma nöd kopplas till att SoL beskrivs och tolkas som en ramlag. Konstruktionerna påverkar negativt den formella och materiella rättssäkerheten, eftersom studiens resultat visar att kammarrättens beslut och bedömningar inte är förutsägbara eller överensstämmer med de verkliga förhållandena. Denna studie identifierar att avsaknaden av en nödbiståndsparagraf och tillräckligt med prejudicerande domar om nödbistånd gör det svårt för de enskilda och de professionella inom socialt arbete att bedöma när en nödsituation föreligger samt när den stödsökande har rätt till nödbistånd. Studien visar att dessa vägledningar möjligtvis skulle förbättra rättssäkerheten och förenkla ansökningsprocessen för individen, samt även för dem professionella som handlägger och bedömer nödbiståndsansökningar. 

Old age has many images, with the one of a crisis regaining momentum. While images of activity and opportunity gained ground during recent decades, this trend now seems to reverse. The current economic crisis drains the financial resources of older people, which increases old age poverty. Moreover, governments react to the double-pressure of economic crises and population ageing through budget cuts, which reduces support systems for older people. It, moreover, centers public discourses more strongly on social problems associated with old age. Both developments underline the needs associated with old age and draw our attention away from the potentials of old age. In other words, they bring discussions on old age back to the topic of crises. This working paper discusses how the economic crisis affects older people, how governments, labour markets, and families react to the double-pressure of population ageing and economic crisis, and how individuals perceive their old age. It concludes with reflections on the implications of growing crisis-centrism in discussions on old age. Such crisis-centrism can lead us to overlook social inequalities in old age and to neglect the subjective character of the perception of old age. The public image of old age might, thus, be stronger associated with the idea of crisis than what older people’s lived experience suggests.

Arbetsmiljö och utbrändhet har ett samband och faktorer som hög arbetsbelastning, dåligtstöd från kollegor och otydlighet är bidragande till utbrändhet och tidigare forskning visar påatt det finns en koppling mellan ledarskap och stress. Denna kvantitativa studie, som har entvärsnittsdesign, har undersökt sambandet mellan känsla av sammanhang (KASAM) ochledarskap inom socialtjänsten samt i vilken utsträckning socialarbetare upplever känsla avsammanhang på sin arbetsplats. För att undersöka detta har en enkätundersökning, byggd påAntonovskys självskattningsformulär KASAM-29, gjorts på 42 socialarbetare i tre olikakommuner i Jämtlands län. Kvantitativa dataanalyser i form av bivariata sambandsanalyserhar gjorts. Resultatet visar att socialarbetarna i genomsnitt hade en hög KASAM-nivå och attdet finns ett starkt samband mellan ledarskap och KASAM. Däremot krävs vidare forskningför att förstå orsakssambandet.

ADHD är den snabbast växande diagnosen på senare tid och har länge setts som en problematik främst förekommande bland barn. Den befintliga forskningen gällande ADHD är därför mer anpassad till yngre individer och syftet med denna studie är därför att undersöka vuxnas upplevelse och hur de förhåller sig till diagnosen samt omgivningens reaktioner gentemot ADHD utifrån respondentens perspektiv. För att kunna ta reda på detta intervjuades fem individer med ADHD och en kvalitativ forskningsansats valdes som metod för intervjuerna. Vidare valdes meningskoncentrering som analysmetod för intervjuerna då den kortar ner och koncentrerar utvalda citat som användes i analysen. För att tolka och analysera respondenternas upplevelser kring ADHD användes valda teorier som verktyg; stigma, rollteori samt jagpsykologi. Detta för att få en bredare förståelse för respondenternas upplevelser samt förklaringar utifrån teorierna. Slutsatsen berörde diskussioner gällande hur intervjurespondenterna lever med ADHD idag, hela utvecklingsprocessen som diagnosen gav upphov till samt omgivningens syn på ADHD som något avvikande. Utvecklingsprocessen som respondenterna genomlevde innan de accepterade diagnosen som en del av sin identitet gav upphov till en modell som tydligare förklarar de faser respondenterna upplevde. Detta från att diagnosen sattes tills de anammat diagnosen och även använde sig av den i positiva ändamål, exempelvis att arbeta med andra som har ADHD.

Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare beskriver socialtjänstens arbete med situationen för hemmaboende söner i en familj där det finns misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem socialsekreterare som arbetade på utredningsenheter i tre olika kommuner. Studiens teoretiska utgångspunkter var intersektionella och systemteoretiska perspektiv med för studien relevanta begrepp. Resultaten visar att socialsekreterarna hade kunskap om sönernas situation i hedersrelaterade ärenden men att nivån på kunskapen varierade. Ingen av socialsekreterarna hade arbetat med “specifika pojkärenden” utan hade endast utrett sönerna i ärenden som rörde flickor. De svåraste utmaningarna rörde inte heller sönerna utan syftade till svårigheten att få flickorna att stanna i sina placeringar. Ingen av kommunerna hade specifika insatser riktade till sönerna utan det var allmänna insatser som erbjöds via kommunernas öppenvård. I alla kommuner var insatserna främst riktade mot flickornas skydd, alternativt att erbjuda föräldrar familjebehandling.

Denna studie handlar om kvinnor som drabbas av våld i nära relationer. Syftet med studien äratt beskriva tre frågeställningar som lyder “Vilka svårigheter kan socialtjänsten möta ipraktiken vid arbetet och utformningen av behovsanpassade insatser till kvinnor som befinnersig i en våldsam relation?”, “Har socialtjänsten varierande redskap som kan användas ipraktiken om svårigheter uppstår inom arbetet samt vid utformningen av behovsanpassat stödtill våldsutsatta kvinnor?” och “Hur påverkar lagstiftningen som en maktstruktursocialtjänstens insatser till våldsutsatta kvinnor?”. Studiens empiriska källor är en handbok förFREDA från Socialstyrelsen (2014), en handbok från Socialstyrelsen (2016), en rapport frånSocialstyrelsen (2018) samt en regional handbok från Länsstyrelsen (2019). Källorna valdesut som studiens empiri eftersom de är informativa samt att informationen täcker det mestessentiella inom studiens område för att besvara syftet. En kvalitativ metod är metodenstudien bygger på och empirin har analyserats utifrån en tematisk analys. I det sociala arbetetkan det uppstå svårigheter vid erbjudandet av bostäder till våldsutsatta kvinnor. Dettaeftersom det kan vara brist på bostäder som tillfredsställer kvinnors behov. Även när enkvinna erbjuds ekonomiskt bistånd finns risken att våldet inte synliggörs vilket resulterar i attkvinnan inte får rätt hjälp. ytterligare svårigheter som kan uppstå är när kvinnan normaliseratvåldet och inte berättar om det. Socialtjänsten har varierande metoder vid hanteringen avdessa svårigheter exempelvis ett samarbete eller genom Freda-kortfrågor. Det intersektionellaperspektivet har använts för att förstå hur lagen påverkar det stöd våldsutsatta kvinnorerbjuds. Perspektivet har även använts för att förstå varför kategorier är väsentliga i detsociala arbetet.

Hedersrelaterat våld och praktiserandet av traditioner som arrangerade äktenskap och polygami har aktualiserat diskurser rörande erkännande av kulturella divergenser i en rad västliga länder. Studiens syfte är att belysa ståndpunkter i diskursen som rör kvinnors individuella rättigheter och gruppens rättigheter i ett mångkulturellt sammanhang vilket sker ut ett textanalytiskt perspektiv samt ur det levda livets. Jag utgår från filosofen Martha Nussbaum teori om mänskliga funktionsförmågor och definition av mänskliga rättigheter. Jag har analyserat två aktörers texter i diskursen, Susan Moller Okin (förespråkar individrättigheter) samt Charles Taylor (förespråkar grupprättigheter). Studiens centrala fråga samt övergripande frågeställningar är:

Vad är mänskliga rättigheter?

- ur det filosofiska perspektivet,

- ur Taylors respektive Okins ståndpunkter och

- ur det levda livets?

Jag har intervjuat en kvinna, från en annan kulturell kontext än den svenska, om hennes valmöjligheter och handlingsutrymme. Jag kom fram till att Okins perspektiv överensstämmer med Nussbaum angående huruvida individens rättigheter skall ges företräde framför gruppens preferenser, vilket de bör enligt min analys, medan Taylor står längre ifrån och i vissa avseenden går helt emot Nussbaums teori.

Syftet med denna studie var att belysa ensamhet bland äldre. För att få en djupare förståelse för betydelsen av de äldres sociala förhållanden, gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med tre äldre människor boende i eget hem med hemtjänstinsatser samt tre boende på servicehus, med avsikt att jämföra upplevelsen av ensamhet i de olika boendeformerna. Resultatet tematiserades kring följande teman: ålder och aktivitet, åldrande och sociala kontakter, åldrande och upplevelse av ensamhet/gemenskap, boendeformen och dess betydelse för ensamhets-/gemenskapsupplevelsen, hemtjänstens betydelse samt strategier mot den eventuella ensamheten. Analysen av resultatet gjordes utifrån följande gerontologiska teorier: rollteorin, aktivitetsteorin, disengagemangsteorin, teorin om gerotranscendens och livsloppsperspektiv på åldrandet. Undersökningen visade att samtliga respondenter upplever en minskning av de sociala kontakterna på grund av åldrandet och medföljande funktionsnedsättning och att detta har bidragit till en ökning av fysisk ensamhet. Upplevelsen av ensamhet tycks däremot inte vara påverkad av vare sig ålder eller boendeform. Alla respondenter tyckte att fysiska aktiviteter var viktiga och deltog själva i någon form av aktivitet oavsett om de kände sig ensamma eller ej. Hemtjänstpersonalen har en stor betydelse i respondenternas vardag. Den minskar deras ensamhet och är en trygghetsfaktor. Positiva omdömen är återkommande i respondenternas beskrivning av hemtjänstens roll i deras tillvaro.

The purpose of this study is to investigate group-oriented pedagogy and its effects, based on the subjective experiences of social students, i.e. to study the pedagogical and special educational significance of the group work. This has been done through a qualitative approach where the selection was turned towards a targeted group, and then semi-structured interviews were conducted. The result shows that group-oriented pedagogy was perceived positively, instructively and educating in large part among the respondents despite some conflicts and different views. Furthermore, characteristics such as acceptance, responsiveness, adaptation and openness are highlighted and emphasized as something that is bred or refined by working in groups. Other aspects that emerged from the results were prerequisites for a functional group work, where the respondents listed some criteria such as willingness to cooperate, group size and constellation as important conditions for a well- functioning group work. In summary, the study's content highlights that there are great opportunities for development within group work, but that it is also important to continuously develop and keep an eye on the group processes.

The aim of this study was to reach an increased understanding about how the changing process with regards to criminality and violent behaviour of men may look like. The questions on these issues were: (1) How do three men describe the changing process of their life manner from violence and criminality into non violence and non criminal way of life? (2) How do three professionals from the probation service describe the life changing process of men from violence and criminality into non violence and non criminal way of life? Our research study was thoroughly done based on a qualitative approach method, interviewing six individuals by following the theme focused interview guidelines. Three men with previous violence and crime records, actors, and three professionals working in the probation service, observers, were interviewed and the selection was intended to highlight the problem from two angles. The interviews were analyzed through social psychology and pattern which describes the process of changes. The results showed that the changing process from violence and criminality is complex and there are indeed several factors likewise major cause such as important circumstances, supporter and mentor, altered self-image and motivation was of great importance. The results correspond with previous research.

När samhället blir sett ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, blir socialarbetaren lika påverkad som den övriga populationen av den bild som media förmedlar och framställer. En fördomsfull eller partisk socialarbetare kommer inte att uppnå den effektivitet i sin profession som syftet med yrket innebär.

Syftet med denna uppsats är att undersöka eller upptäcka om det finns några synliga kulturella skillnader i bruket och beskrivningen av psykopati som begrepp eller psykopaten som person i media, mer specifikt dagstidningar. I den här studien ingår tre amerikanska dagstidningar och tre svenska dagstidningar.

Studien är baserad på en kvantitativ innehållsanalys av artiklar publicerade mellan 1:a januari 2008 och 1:a juli 2012. Den insamlade data är kategoriserad där varje artikel kan falla under en eller flera av fem förekommande kategorier. Även om det inte går att utläsa några tydliga resultat, föreligger indikationer som kan vara av intresse mellan amerikanska dagstidningar och svenska dagstidningar, men dessa är tydligare mellan de olika amerikanska dagstidningarna. Psykopater, människor som har en antisocial personlighetsstörning, beskrivs mestadels som kriminella eller galningar/dårar i båda ländernas dagstidningar med en viss högre procentuell representation vad gäller USA.

Syftet med denna studie var att undersöka hur införandet av barnfridsbrott påverkade några yrkesgrupper som arbetar med barn som upplever våld i familjen, samt om arbetet förändrades efter tillägget i 4 kap. 3 § Brottsbalken. Syftet besvarades genom semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare, barnutredare inom polisen samt en samordnare från barnahus. Studiens resultat visade att barnfridsbrott bar med sig ett fåtal förändringar vilka inte upplevdes särskilt omfattande. Därtill varierade förändringarna i dess omfattning mellan respektive yrkesgrupp. Det framkom även att det finns ett flertal hinder i samverkan och samarbetet mellan de olika yrkesgrupperna. I analysen framkom det att barnfridsbrott inte bidragit med omfattande förändringar i varken arbetet, eller för barn som upplever våld i familjen. Detta kan vara en följd av organisationers svårigheter att frångå en redan etablerad arbetsform, samt att samverkan tenderar att försvåras av yrkesgruppernas skilda arbetssätt och målsättningar.

Sammanfattning

Studien syftade till att kartlägga och beskriva hur det psykosociala välbefinnandet såg ut bland socionomstudenterna vid Umeå universitet.  Tidigare forskning visar på att nedsatt välbefinnande är vanligt bland studenter.  Genom att undersöka studenternas psykosociala studiesituation i relation till deras subjektiva och objektiva välbefinnande kartlades en bild av hur det ser ut på socionomprogrammet. Studien omfattar alla campusstuderande terminer vid Umeå universitet. Krav-, kontroll- och stödmodellen har använts för att beskriva studenternas psykosociala arbetsmiljö och General Health Questionnaire 12 (GHQ-12) användes för att mäta studenternas välbefinnande. En enkät skickades ut till samtliga studenter, vilken innehöll kvantitativa och kvalitativa inslag. Resultaten visar att 47,2% av studenterna har ett nedsatt välbefinnande samt att 64,2 % upplevde lätta eller svåra upplevelser av ångest, oro eller ängslan. Majoriteten av studenterna hade besvär med sömnen och visade på trötthetstecken som huvudvärk samt upplevde stress i relation till sina studier. Ju högre stress studenten upplever desto sämre välbefinnande. Studenterna visade på högt eget inflytande över sina studier (94,6%) samt att de kan hantera de krav som ställs på dem (97,3%).

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsens jämförelser upplever många äldre personer fortfarande brist på inflytande över beslut som påverkar deras liv. Socialtjänstlagen betonar vikten av att respektera individens självbestämmanderätt och möjlighet att påverka de tjänster som tillhandahålls. Trots detta visar tidigare forskning en brist på delaktighet i samhället. Det är avgörande att äldre personer får uttrycka sina åsikter och bli hörda. Syfte: Denna studie syftade till att utforska hur biståndshandläggare främjar delaktighet i möten med äldre personer under biståndsprocessen. Studien syftade också till att identifiera de möjligheter och utmaningar biståndshandläggare upplever i arbetet med att främja delaktighet. Metod: Studien använde semistrukturerade intervjuer som analyserades genom tematisk analys. Resultat: Resultaten visar att biståndshandläggare strävar efter att främja delaktighet och autonomi hos äldre personer inom äldreomsorgen. Trots positiva intentioner möter de utmaningar som påverkan från anhöriga och tidsbegränsningar, vilket hindrar äldre personer från att fullt ut delta i biståndsprocessen.

This study aims to explore the working methods used by service providers in Germany when working with women affected by sex trafficking, as well as connected challenges and how these can be tackled. The authors used a qualitative research approach, semi-structured interviews were used as a data collection tool. The participants of the study consisted of four service providers working with women affected by sex trafficking in Germany. The collected empirical data was analysed with the ecological systems theory. The collected data was divided into three themes: methods and interventions, challenges, and tackling challenges and desired changes. These themes represented the most important information collected within this study.  These findings illustrate trust-building as the most important method to effectively work with women affected by sex trafficking. Besides that, one of the key challenges identified was lack of awareness and misconceptions on the issue of sex trafficking.

Sammanfattning

Följande studie är en kvalitativ litteraturstudie, grundat på kvantitativ forskning, som undersöker det befintliga kunskapsläget angående de långsiktiga behandlingseffekterna rörande sambandet mellan KBT-inriktad behandling och återfall hos pedofiler och övriga sexualförbrytare. Studien syftar till att granska vilket utfall KBT-inriktade behandlingsprogram har för vuxna, manliga pedofiler samt övriga sexualförbrytare. Vidare ämnar litteraturstudien att undersöka om befintlig forskning tar hänsyn till och belyser problematiken som kan uppstå i samband med utvärderingar av behandlingsprogrammen. 14 kvantitativa vetenskapliga artiklar har inkluderats och ligger till grund för denna litteraturöversikt. De vetenskapliga artiklarna har genom en tematisk analys syntetiserats och analyserats utifrån stämplingsteorin samt begreppen makt och stigma. Resultatet av litteraturöversikten visar att KBT- inriktade behandlingsprogram visar blandade resultat när det kommer till att minska återfallsfrekvensen hos pedofiler och övriga sexualförbrytare. Vidare visar resultatet att de studier som inkluderats i denna litteraturöversikt i olika grad tagit hänsyn till och belyst olika problem som kan uppstå i samband med utvärderingar, men generellt är denna aspekt väldigt bristfällig i samtliga studier. Det framkom även att samtliga artiklar hade olika förutsättningar i sina studier då de exempelvis har olika uppföljningstider, har utfört behandlingsprogrammen på olika institutioner, majoriteten saknar en definition av återfall samt att artiklarna inkluderat olika typer av sexualförbrytare i sina studier. Därav är det inte möjligt att sammanställa resultaten av samtliga inkluderade artiklar. Utifrån detta går det således heller inte att veta huruvida KBT-inriktade behandlingsprogram är verksamma för de olika typerna av sexualförbrytare.

Internet har idag blivit en stor och stark social mötesplats för ungdomar. En stor del av deras kommunikation sker idag genom olika sociala forum som exempel Facebook, Twitter och Youtube. Internet skapar utrymme för frihet och uttryck. Å andra sidan kan det negativa med de olika sociala forumen vara att ungdomar kan fara illa genom att integriteten kränks på olika sätt. Trots att internet kan vara ett sätt för ungdomar att umgås på och därmed en social arena kan alltså risken för mobbning och kränkande behandling förekomma. Då människor i större utsträckning har tillgång till internet och mobiltelefoner resulterar det vidare till att mobbning och kränkande behandling som sker på nätet följer offret överallt i den dagliga tillvaron. Detta kan resultera i att nätmobbningen och nätkränkningen inte enbart sker på fritiden utan följer även med ungdomarna in i skolans värld. När denna typ av mobbning och kränkande behandling följer ungdomen in i skolans värld har skolan enligt lag skyldighet att agera. Hela skolans personal, föräldrar och elever är involverade i arbetet med att förebygga mobbning och kränkande behandling. Det krävs även att hela elevhälsan är delaktiga och där är nyckelpersonen, skolkuratorn. Utifrån detta är vårt syfte och vår ambition med denna studie att undersöka hur skolkuratorer i skolan hanterar problematik (mobbning, kränkande behandling, trakasserier samt diskriminering) som uppkommer på grund av sociala medier. Detta kommer att ske genom åtta kvalitativa intervjuer med skolkuratorer. Urvalet har begränsats till Norrort i Stockholm, där åtta grundskolor slumpmässigt valts ut. Vidare har även en intervju med en projektledare från organisationen Friends ägt rum. Studien bygger på tankarna bakom primär, sekundär och tertiär brottsprevention. Teorin som använts för att analysera resultatet är Sulers ”The online disinhibition effect”.

Huvudslutsatserna i studien är att mobbning som sker på sociala medier är ett svårt problem för skolkuratorerna att arbeta med. Skolkuratorerna uttrycker att det oftast inte handlar om mobbning utan om att personen istället utsätts för en kränkande behandling, detta då eleverna inte tänker sig för när det uttrycker sig på internet. En annan slutsats är att skolkuratorerna inte skiljer på traditionell mobbning och mobbning som sker på sociala medier och att deras förebyggande arbete är väldigt generellt. 

Studiens syfte är att undersöka respondenternas uppfattning av nätmobbning och dess påverkan på den psykiska hälsan och skolgång. Samt att undersöka vad skolorna har för förebyggande arbete kring nätmobbning. Urvalet i studien är gymnasieelever som går sitt sista år på gymnasiet samt kuratorer som arbetar på de utvalda skolorna. Studien består av en kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade intervjuer. Författarna har valt att intervjua sex respondenter utifrån ett snöbollsurval och bekvämlighetsurval. Utifrån studiens empiri, tidigare forskning och teorier framgår det att respondenterna tror att nätmobbning kan ha en påverkan på ungdomars psykiska ohälsa och kan påverka deras skolgång negativt. Skolorna har ett likabehandlingsteam som ansvarar för den här typen av problematik och arbetar förebyggande i form av föreläsningar och individuella samtal.

The purpose of this study is to examine the experiences and perspectives of need assessors working with mental illness in older adults. This will be studied to gain a deeper understanding of their work with mental illness in older adults and how they work to promote mental health amongst older adults. A qualitative interview study with six needs assessors was completed to fulfill the purpose of the study, and were later analyzed using thematic analysis. The study’s collected data were furthermore analyzed using two theoretical tools:human service organizations as well as ageism. The results of this study conclude that needs assessors experience their work with mental illness in older adults as indirect due to a lack of elaborate working methods to meet the needs of older adults with mental illness. The study’s results also show that needs assessors perceive mental illness in older adults as a sensitive topic to work with. Additionally, this study highlights that needs assessors feel restricted in their work to promote mental health in older adults as a result of organizational prerequisites in elderly care. 

Denna studie handlar om ungdomscoacher och deras arbete med ungdomar på olika mötesplatser, i områden som polisen anser är utsatta i Halmstad kommun och Växjö kommun. Den här studiens syfte är att se ungdomscoachernas betydelse för ungdomarna och hur de formar de till goda samhällsmedborgare. Ungdomarna besöker olika mötesplatser för finna gemenskap och någon vuxen de kan pratar med. Metoden som används i den här studien är kvalitetsmetod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att ungdomscoacherna kan påverka ungdomarna och många ungdomar kan se coacherna som förebilder. Den här möjligheten uppstår genom det band som skapas mellan en ungdom och en coach. Resultat visar också att den här relationen är viktigt för många av ungdomarna då vissa av de kan gå en hel dag utan att prata med någon vuxen. När coacherna väljer att lyssna på ungdomarna enskilt och låter dem vara delaktiga i samtal skapas ett förtroende och tillit som ger coacherna möjligheten att påverkar ungdomarnas vardag.

Introduction: The study provides a comprehensive overview of how it has become increasingly common in today's job market for employers to request criminal record checks during the hiring process. Purpose: The purpose of this study was to examine how the criminal record affects the employment prospects of individuals with a criminal background and to analyze the methods identified as effective in supporting individuals who have been denied employment due to their criminal record. Method: To address the study's objectives, a qualitative research approach was chosen, involving content analysis and document analysis. Results: Individuals with a criminal record face greater challenges in reintegrating into the labor market due to the stigmatization and labeling associated with having a criminal record. The results showed that individuals with a criminal record experience social exclusion, discrimination, and stigmatization. Furthermore, the findings indicate that these individuals are indirectly punished even after serving their sentence, as they face limitations in their opportunities for labor market reintegration. Society views them as deviant, further hindering the reintegration of individuals with previous criminal convictions and increasing the likelihood of recidivism. Therefore, it is important to implement strategies and interventions that focus on the rehabilitation and reintegration of individuals with criminal backgrounds into the labor market.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialtjänstens arbetsprocess ser ut när ett barn far illa eller misstänks fara illa. Studien består av tre frågeställningar och för att kunna ge svar på syftet används en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet grundar sig på intervjuer med fem socialsekreterare från fem olika kommuner i Mellansverige. När det kommer till socialsekreterarnas utredningsprocess påvisar studiens resultat att alla kommuner intervjupersonerna tillhör har samma målsättning men utgår ifrån olika arbetssätt. Några förekommande utmaningar för socialsekreterarna är en hög arbetsbelastning, begränsade resurser och klienternas minskade tillit för socialtjänsten. Ett ytterligare resultat som studien påvisar är socialsekreterarnas beskrivning av utredningsprocessen i relation till teoretisk utgångspunkt. Systemteorin är väsentlig för socialsekreterarna under utredningsprocessen eftersom individer och verksamheter i barnets närmiljö beaktas under utredningen. Anknytningsteorin visar på barnets anknytningsrelation till omvårdnadpersonerna. Empowerment används i utredningsprocessen genom att motivera klienterna till att återta makten över sin situation

Financial assistance from social services can be described as an important protection against financial vulnerability. Many of the people that seek out to get support in the form of financial aid are vulnerable people that are in need of an income. The purpose of this study is to explore the organizational conditions that caseworkers in financial assistance perceive as significant for their work with clients. We’ve performed semi-structured interviews with seven caseworkers that work in the department of financial assistance to gather in-depth insights into their experiences and perspectives about the organizational conditions. Using Lipsky's theory of street-level bureaucracy to analyze our results, we also connected our findings to previous research in the field. The findings reveal that control, demands and information are critical organizational factors that have a significant importance for their client work. Caseworkers experience that organizational conditions complicate client interactions, worsen relationships, and limit discretion. Caseworkers also desire more understanding, trust, clearer information, and reduced workloads. Previous research highlights the importance of balancing organizational demands with client needs, emphasizing the need for supportive policies and effective communication to enhance social work practice. Future research could explore implementing new approaches suggested by caseworkers to see how these changes would impact their work and improve the quality of financial assistance. Furthermore, future research could also investigate the perspectives of the organization to gain a more comprehensive understanding of the subject.

The aim of this paper was to study what impact sports participation has on young people and how nonprofit people and representatives of sports associations work to counter exclusion and how they contribute to inclusion. We investigated if, and if so how, participation in sports and physical activities can generate inclusion and counteract exclusion for young people. In this study we have completed six qualitative interviews with non-profit persons and representatives of sports associations. We interviewed two people who work voluntarily in sports and four people who have a leadership role in sports associations in a specific municipality. This selection was made in order for us to get a broader picture of how the strategies of non-profit and associations might differ in practice regarding exclusion and inclusion for young people. Based on our respondents' answers from the interviews, we have identified four main themes; expectations and demands, the socialization arena, working methods and the negative and positive factors of sports. We analyzed these themes based on previous research and theory sections and to our purpose and issues. The main conclusion we made was that sport contributes to community, belonging, joy, exercise, reduced risk of physical and mental illnesses and facilitates the integration of newly immigrated youth. Our conclusion regarding negative factors with sports are that young people might develop some form of eating disorder, overload their bodies if they exercise too much and that the risks of getting physical injuries might increase if they participate in sports too much. In response to our last research question, it emerges that economy might be an exclusive factor that sport associations try to prevent in different ways. The associations and the working methods of the non-profit people differ in terms of generating inclusion and counteracting exclusion.

Incels är en internetbaserad grupp av unga män som kännetecknas av misogyni och en våldsbejakande extremism främst riktad mot kvinnor. Incels upplever starka känslor av ensamhet och många av dem lider av psykisk ohälsa eller har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Denna uppsats utforskar interaktionerna mellan användare på ett incel-forum i syfte att förstå hur idéer om incelskapet och samhället konstrueras samt hur gemenskapen på forumet kan bidra till skapandet av en misogyn världsbild. Vi undersöker de underliggande föreställningarna användarna har om sig själva och sin omgivning. Trots omfattande forskning om radikaliseringsprocesser på forumet saknas kunskap om varför ensamma unga män söker sig till forumet och vad som får dem att stanna kvar. Uppsatsen använder sig av en passiv netnografisk observationsstudie på ett incel-forum för att samla in material som analyseras med hjälp av reflexiv tematisk analys. Resultatet identifierar fyra övergripande teman: “sexuell framgång och mänskligt värde”, “nätgemenskap och social död”, “att legitimera en världsbild” samt “tolkning av omvärlden och kvinnors överordning”. Studien finner att användarna på forumet kopplar mänskligt värde med framgång på den sexuella marknaden där fysisk attraktivitet ses som den högsta formen av kapital. Gemenskapen användarna hittar på forumet bidrar i sin tur till att användarna leds till att isolera sig från sin omgivning och anta en mer våldsam och extremistisk retorik för att få bekräftelse och känna tillhörighet.

Genom den rådande digitaliseringen påverkar nyhetskonsumtionen individers vardag och syn på brottslighet. I linje med ett ökat skjutvapenvåld i samhället är rädsla för skjutningar relaterat till nyhetskonsumtion ett relevant forskningsområde. Därmed var syftet med studien att undersöka om individens rädsla för skjutningar relaterat till gängkriminalitet har ett samband med nyhetskonsumtion och om det fanns en skillnad mellan män och kvinnor i deras rädsla för skjutningar relaterat till gängkriminalitet. Tidigare studier på området visade på att kvinnor är mer rädda för brott och skjutningar än män, samt att en ökad nyhetskonsumtion leder till större rädsla för skjutningar. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes med ett urval som bestod av 119 personer (72 kvinnor och 47 män), mellan 19 och 71 år (M=27,7, SD=9,8). Resultatet visade inte några signifikanta samband mellan nyhetskonsumtion och rädsla för skjutningarna, inte heller några signifikanta skillnader i rädsla för skjutningar mellan män och kvinnor. Det kunde urskiljas en medelvärdesskillnad där kvinnor var mer rädda än män. Sammanfattningsvis har studiens resulterat till att belysa kunskapsgapet gällande rädsla för skjutningar specifikt och dess samband till individers nyhetskonsumtion, samt den bristande forskningen om män och kvinnors rädsla för skjutningar.

Ur ett socialarbetarperspektiv ämnar studien att utforska vilka levnadsvillkor som kan bidra med att unga män involveras i drogrelaterad brottslighet i socialt utsatta bostadsområden, där frågor om skyddsfaktorer och riskfaktorer är förekommande. Studien använder sig av stämplingsteorin som ett ramverk. Studien använder en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med socialarbetare för att förstå deras perspektiv på arbetet med unga män som påverkas av drogrelaterad brottslighet. Resultaten tyder på att de vanligaste anledningarna till att unga män engagerar sig i drogrelaterad brottslighet är en bristande föräldraroll, bristande motivation samt svart ekonomi och status. Studien visar också att unga män stigmatiseras och stämplas som "droganvändare" och "brottslingar" av samhället. Stämplingarna kan ha en betydande påverkan på deras identitetsutveckling, självkänsla och livsbana. Studien betonar vikten av att kunna förstå de underliggande orsakerna till drogrelaterad brottslighet, istället för att enbart fokusera på unga mäns avvikande beteenden. Således belyser studien det komplexa samspelet som finns mellan sociala sammanhang och drogrelaterad brottslighet bland unga män i socialt utsatta bostadsområden, vilket uppmanar till en mer nyanserad förståelse av frågan.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur personal som innehar socionomexamen yrkesutövare på HVB-hem där ensamkommande flyktingbarn- och ungdomar är placerade, förhåller sig till ensamkommande flyktingbarns- och ungdomarnas kulturella bakgrund, samt personalens syn på kulturkompetensen i det utövande sociala arbetet. Denna studie är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer med personal på HVB-hem som arbetar med ensamkommande flyktingbarn- och ungdomar. Det empiriska insamlade materialet har analyserats med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter, socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism med fokus på huvud begreppet kulturkompetens. Studiens resultat visar att socialarbetaren upplever att såväl de ensamkommades som socialarbetarens kulturella bakgrund påverkar det sociala arbetet. I resultatet framkommer det även att det finns flera olika definitioner av kulturkompetens. Det har framkommit två olika synsätt på kulturkompetens under intervjuerna med respondenterna i resultatet, den ena är att kulturkompetens är ett förhållningssätt och den andra är att det är en kombination av tidigare kunskaper och förhållningssätt.

Denna uppsats är riktad till att ta reda på hur det kommer sig att allt färre personer anmäler till Diskrimineringsombudsmannen (DO) vid diskriminering på arbetsplatser. Uppsatsen kommer även illustrera hur diskriminering kan upplevas bland de utsatta genom kvalitativa intervjuer samt hur arbetstagare i Östersund och Eskilstunas kommun ställer sig till ämnet genom kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen har visat att majoriteten av de som blir utsatta för diskriminering söker stöd från annat håll i första hand istället för att anmäla till DO. När medarbetare vid bevittning av diskriminering hanterade situationen visade sig i två delar där ena sidan var medvetna om diskriminering på sin arbetsplats och inte agerade eller agerade minimalt, resterande ställde sig till antagandet att diskriminering eller trakasserier/kränkningar inte förekom på arbetsplatsen. Det råder brist på kunskap om DO och deras arbete i arbetslivet och det här kan vara orsak till att arbetstagare inte anmäler.

Syftet med denna c-uppsats har varit att kartlägga Pensionärernas riksorganisations (PRO) roll inom äldreomsorgen i Österåkers kommun. I vilket avseende PRO är ett komplement eller en ersättning till kommunens verksamhet. Den här studien faller under kvalitativ forskning och bygger enbart på skriftligt underlag. Materialet är PRO: s mål, handlingsprogram på riksnivå och verksamhetsberättelse 2004 för Österåkers kommun och kommunens mål, riktlinjer och verksamhetsberättelse 2004. Studien har visat att frivilliga organisationer i nästan alla under-sökningar man har gjort har haft en stark roll inom den offentliga sektorn. Även från politiskt håll har man också velat att dessa organisationer ska sköta en del av kommunens verksamhet. Studien har också visat genom resultatet och analysen att PRO som frivilligorganisation i Ös-teråkers kommun varken är ett komplement eller en ersättning till kommunens verksamhet. Däremot har PRO en roll som kooptering d.v.s. att de kan påverka beslut som berör äldre människor genom sin plats i pensionärsrådet.

Syftet med denna studie är att undersöka psykisk ohälsa bland högstadieelever utifrån skolkuratorernas perspektiv. De efterfrågade frågeställningarna för denna studie är hur psykisk ohälsa hos elever kan se ut utifrån skolkuratorernas perspektiv, vilka strategier som används för att motarbeta detta fenomen och vilka orsakerna är till psykisk ohälsa. Metoden som användes för denna studie var att intervjua fem skolkuratorer om frågor som berör ämnet psykisk ohälsa bland unga. Resultatet visade att den psykisk ohälsan har ökat de senaste åren och att stödsamtal och föreläsningar används av skolkuratorer som strategi för att motverka psykisk ohälsa bland unga. Utifrån skolkuratorernas utsagor framgick dessa orsaker som var bland annat stress, påverkan av sociala medier, problematiska relationer inom familjen och till vänner, kärleksrelationer samt socioekonomisk utsatthet. Studien beskriver även rollen som skolkurator och kuratorns professionella förhållningssätt gentemot eleverna. Avslutningsvis indikerar resultaten att det är brist på forskning inom det valda området, som kräver mer vidare forskning. 

Denna kvalitativa vinjettstudie syftar till att undersöka hur socialsekreterare inom socialtjänsten bedömer hedersrelaterat våld riktat mot kvinnor samt om etnisk bakgrund hos våldsoffret påverkar bedömningen. Syftet är dessutom att undersöka vilka insatser som socialtjänsten erbjuder för våldsoffer som lever i en hederskontext och om de skiljer sig från våld i nära relationer. Datainsamlingen har skett genom sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från olika kommuner och baseras på en vinjett. Genom tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som intersektionalitet och systemteori analyseras resultatet. Av studiens resultat framgår det alla deltagare identifierade heder i fallbeskrivningen, oavsett om kvinnan hade ett svenskt klingande namn eller mellanösternklingande namn. Deltagarna menar att etnicitet inte ska vara avgörande i bedömningen men att det behöver tas i hänsyn till för att bedöma allvarligheten kring hedersutövningen. Insatserna som erbjuds för våldsoffer inom en hederskontext är skyddat boende och samtalsstöd. Det framgår även att insatserna för hedersrelaterat våld och förtryck inte skiljer sig ifrån insatserna för våld i nära relationer. Slutligen anser samtliga deltagare att det krävs mer forskning och specialiserade insatser för hedersrelaterat våld och förtryck. 

Syftet med vår studie är att fördjupa kunskapen om hur migranter som kommer till Sverige från länder utanför EU upplever och beskriver sina identitetsprocesser. Vi har använt tre självbiografiska berättelser skrivna av personer med utländsk bakgrund: Sverigevänner (2019), Den udda fågeln (2022) och Min väg från flykting till hela Sveriges polis (2022). Vi har använt en hermenutisk utgångspunkt, en narrativ analysmetod, Jenkins sociala identitetsteori, Goffmans stigmateori, Baumans teori om "Vi" och "De andra", samt Hammarén och Johanssons hybrida identitetsbegrepp.

Vi kom fram till att identitet ändras i individens interaktion med omgivningen. Studien visar också att faktorer, som kan tolkas ha betydele i identitetsprocesser, är individens sociala positioner, respekt och erkännande, språksvårigheter, relationen med arbetsmarknaden och behärskande av sociala koder, individens annanhet och upplevelsen av grupptillhörighet. Utifrån detta har vi observerat att migranter strävar efter att bli en del av majoritetssamhället, men även upplever att de skulle vilja kunna behålla sin integritet. 

Studien fokuserar på migranters upplevelser av sina identitetsprocesser. Vi har observerat att för att bli en del av det svenska samhället, krävs det mycket arbete och ansträngning från migrantens sida att utveckla en identitet som passar in i det nya samhället. Vi har likställt detta arbete med ett projekt. Med inspiration från boken Sverigevänner (2019) skriven av Arash Sanari, har vi valt att benämna denna studie till Projekt Svensk.

Syftet med denna studie är att, från behandlares perspektiv, undersöka vilka bakomliggandefaktorer som kan leda till alkoholberoende i arbetet med vuxna alkoholberoende. Studien hargenomförts med hjälp av en kvalitativ ansats genom att tre intervjuer gjorts med behandlareinom den privata öppenvården. Bakgrunden till studien är att det finns attityder ochgrupperingar i samhället som inte anser att alkoholberoende är en sjukdom, att det finns olikasynsätt på de bakomliggande faktorerna till beroendet. Studiens resultat stämmer i stor delöverens med det som finns i den tidigare forskningen inom ämnet. Tidigare forskning påvisaratt det finns två huvudsakliga faktorer som kan ligga bakom alkoholberoende, där den ena ärgenetik och den andra är miljö. Denna studies resultat stämmer i stor del överens med dentidigare forskningen eftersom behandlarna som intervjuats ser alkoholberoende som ensjukdom med flera symtom och de ser själva beroendet som en sjukdom. Enligtrespondenterna kan det även vara ett samspel mellan genetik och miljö, och att man ej skallutesluta det ena över det andra. Miljöfaktorer fokuserar mer på livshändelser och socialasituationer, medan genetiken fokuserar på ärftlighet och gener. Vid vändpunkten närklienterna söker behandling så finns det en rädsla för att förlora sin identitet när det måste taslivsviktiga beslut.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka egenskaper och beskrivningar som ingår i konstruktionen av en missbrukande förälder i fyra nordiska filmer. De studerade filmerna är Trädgårdsgatan (2017), Mig äger ingen (2013), Submarino (2010) och Svinalängorna (2010). Syftet med studien är även att undersöka hur framställningen av familjemedlemmars reaktioner på missbruket i filmerna bidrar till konstruktionen av den missbrukande föräldern. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och använder narrativ metod. Två centrala teoretiska begrepp som används är normalitet och avvikelse för att analysera hur förälderns föräldraskap konstrueras som antingen normalt eller avvikande. Eftersom narrativ metod används analyseras filmerna som berättelser, mer specifikt berättelser om familjer. I studien har vi funnit att den missbrukande föräldern konstrueras genom önskvärda respektive avvikande egenskaper.

I analysen har vi utifrån nyckelscener och nyckelcitat synliggjort de fem mest utmärkande egenskaperna som föräldern tillskrivits genom filmernas berättelser. Dessa är att vara socialt utsatt, ansvarslös, kontrollös, medveten (kring det som avviker) och känslomässigt nära till sitt barn. Egenskaperna har sorterats efter fem teman och under dessa har vi analyserat varje tillskriven egenskap och hur de bidrar till konstruktionen av den missbrukande föräldern i de studerade filmerna. Sammantaget visar vår studie att det är en viss stereotypisk bild av en förälder som förmedlas, men även en komplex sådan. Vår förhoppning med studien är att skapa medvetenhet kring hur film kan framställa, producera och reproducera vissa stereotypa bilder eller föreställningar för ett fenomen, som i detta fall är ett föräldraskap i missbruk.