The aim of this study was to investigate, at first, why students in upper secondary school in Sweden participate or not in Physical education and health (PEH) and also find out what changes the subject need that can affect their participation. To get answers out of the in-vestigation, we formulated questions about what preconceptions the students of an specific group have about participation and non-participation in PEH and what changes the subject need, according to the students, to become a subject for all students. The study was based on a qualitative method, by using interviews of ten students from Swedish upper secondary school. The students were from two schools in a mediumsized region and from different programmes.

The results of the study shows clearly that the content and the grades in PEH affects the student’s participation, which was crucial to whether they felt they wanted to participate actively in the lessons or not. The grades were considered as important and affected the participation even though some of the students were not interested in the content, but they still did the things that the teacher demanded. Despite this, the attitudes towards the subject were positive among the interviewed students. The factors the students think can change the participation to more actively is implement more activities as dance, individual training but also, delimit ballsports. It seems like the interviewed students are searching for meaningfulness in the lessons of the subject with a link between the curriculum and grading criteria.

This chapter presents findings from a study of quality work in validation (recognition of prior learning) in three cases in Denmark, Finland, and Sweden. The quality work is based on a Nordic model for quality in validation and the study has an interactive approach.

Denna studie tar sin grund i det sociokulturella perspektivet och fokuserar på digital kompetens hos de yngsta barnen utifrån ett förskollärarperspektiv. Det ansågs som intressant att ta reda på hur förskolan arbetar med digitalisering med 1- och 2-åringar på ett sätt som lägger grunden för det livslånga lärandet och ger förutsättningar för individen som en aktiv deltagare i det digitala samhället. För att kunna svara på studiens syfte och frågeställningar föll valet på att intervjua verksamma förskollärare som arbetar på avdelningar för yngre barn. 

Tillgång till digitala verktyg och utforskande både självständigt och tillsammans med andra framhävs i denna studie som centralt. Förskollärare har lite olika perspektiv på arbetssätt och på vad som är viktigt för de yngsta barnen att lära sig när det gäller digital teknik och kompetens. Förskollärarens eget engagemang och kompetens påverkar hur undervisningen ser ut. Det är viktigt att kunna balansera mellan att ge barnen möjligheter att utforska tillsammans och självständigt samtidigt som läraren finns tillgänglig och närvarande för att vid behov kunna erbjuda stöd samt ta vara på lärandetillfällen. En närvarande och kompetent pedagog har möjligheten att få mycket information kring barnens digitala kompetens samt dem intressen de har. De flesta verksamheterna hade ingen tydlig planering eller strategi för digitalisering utan digital teknik blev ett ständigt närvarande redskap som används kontinuerligt och kompletterar andra områden inom undervisning och lek. Digitala verktyg utvidgar lärmiljön och skapar nya rumsliga dimensioner.

Detta examensarbete har, inspirerat av diskursteori, syftat till att fördjupa kunskaper om körmetodik för erfarenhetsmässigt blandade körgrupper. Utgångspunkterna har varit ämnena motivation, frivillig kontra obligatorisk musikundervisning, enskilt och kollektivt musicerande, Self Determination Theory, nivågruppering, gamifiering, skolans roll i samhället, körmetodik, genrer, relationellt arbete och musikens potential till emotionella uttrycksformer, om hur stor vikt det har för unga och vuxna musikutövare. Sex musikgymnasieelever med skilda genreinriktningar och huvudinstrument har intervjuats i två halvstrukturerade gruppintervjuer. Några av samtalsämnena var vad som var mest respektive minst stimulerande i sin obligatoriska körundervisning, och hur eleverna har påverkats som musiker av kören. Resultatet visar på att eleverna har blivit bättre notläsning och gehör, och att de har upplevt undervisningen som musikaliskt givande och lärorik när repertoaren varit stimulerande, repetitionstempot väl avvägt och när repetitioner och konserter har varit roliga att vara med om, på grund av en hög musikalisk nivå. Eleverna har upplevt väntan på andra stämmor som repeterar, ostimulerande repertoar, lektionstid på sena fredagar och för snabbt repetitionstempo i större icke nivågrupperade körgrupper som några av de största problemen. I diskussionen och slutsatserna fastställs, utefter detta examensarbetes omfattning, att ämnesdidaktiskt kompetenta körpedagoger, gott relationellt arbete, nivågruppering, välanpassade repertoarval, inslag av fysisk aktivitet, samt improvisation och komposition är några av verktygen som kan bidra till stärkt motivation och lärande i körsångsundervisning.

Jag har som sångare fått arbeta med en mängd olika dirigenter. Det har väckt funderingar kring vad det är som gör att en viss musikalisk ledare lyckas med att entusiasmera, kommunicera med och nå fram till en grupp körsångare, och vad det är som brister när detta uteblir. Sommaren 2017 väcktes tankarna kring detta ämne till liv med extra kraft, till följd av egna observationer av de två personer som det året hade valts ut till att vara dirigenter för 2017 års World Youth Choir. Dirigent X lyckades i högre grad än dirigent Y med uppdraget att vinna körens hjärta. Att det blev så tycktes ha att göra med allt från deras egna förberedelser, attityd, engagemang för repertoaren och gestik till repetitionstempo. Det som väckte särskilt intresse hos mig var hur de båda dirigenterna hanterade det sociala samspelet med kören under repetitionerna. En av de saker de hade gemensamt var att de gärna använde humor. Det var dock tydligt att det för dirigent Y innebar att denne tappade kontroll och pondus, och att det för dirigent X snarare blev en metod för att höja motivationen och färglägga musikaliska instruktioner. Dirigent Y verkade anstränga sig för att bli omtyckt av sångarna och bli vän med alla, medan dirigent X utan tvivel satte musiken i första rummet. Båda dirigenterna tycktes ägna sig åt glädjeskapande och socialt betingad inspiration som verktyg i sitt dirigentskap, men de olika formerna av glädje som dirigent X respektive Y fokuserade på gjorde att deras respektive relationer till kören blev av olika slag vad gäller både musikalisk kommunikation och tillitsnivån mellan kör och dirigent. Detta är kärnan i denna uppsats: fenomenet som kommer att definieras, problematiseras och diskuteras – arbetsglädje. Detta ord är en kombination av två ord som inte alltid samexisterar, arbete och glädje, sammansmälta till ett enda ord – arbetsglädje. Innebörden är tvådelad, en är att arbetet genererar glädje och en annan att glädjen i sig influerar arbetet (Bredmar, 2014, s. 17). Ämnet är av intresse för mig till följd av funderingarna som väckts till liv av upplevelserna under World Youth Choir 2017, utöver många andra episoder under mitt än så länge korta men innehållsrika körliv. Kan glädjebringande egenskaper såsom humor, lyhördhet, omsorg, socialt ledarskap och ”gruppbyggnings-kompetens” hos dirigenten vara missförstådda som amatörmässiga - framför allt inom den körvärld som präglas av en hög ambitionsnivå?

Efter min praktik år 2021 på det gymnasium jag själv studerade vid väcktes det intresse för rösthälsa jag alltid haft, men inte fördjupat mig i. Under praktikperioden träffade jag på ett flertal tjejer med mer eller mindre allvarliga röstproblem och det berörde mig att det fortfarande såg ut så, då jag under gymnasietiden också hade klasskompisar med röstproblem som förhindrade dem att delta i undervisningen. Studiens forskningsfråga formulerades på följande sätt för att söka förståelse angående vad som orsakar unga kvinnors röstproblem: Vilka biologiska och rösttekniska faktorer till röstproblem hos en ung kvinnlig sångerska framträder i forskning som väsentliga att beakta i sång- och musikundervisning? För att besvara forskningsfrågan utförde jag en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Datainsamlingen gjordes från två databaser, JSTOR och EBSCO, vilket slutligen genererade totalt 12 vetenskapliga artiklar. Dokumenten analyserades och kodades först inom två huvudsakliga kategorier och sedan inom tio underkategorier. Resultatet visade att faktorerna är av komplex karaktär och att det oftast är en ansamling av faktorer som orsakar att en ung kvinnlig sångerska får röstproblem, men att konsekvenser av målbrottet och överansträngning var de, i litteraturen, oftast förekommande. Studien är utformad att ge en generell överblick över de biologiska och rösttekniska faktorer som tas upp i den utvalda litteraturen då tidigare forskning ofta är fördjupad i en eller några av faktorerna. En sammanställning, som jag försökt göra här, kan vara mer lättillgänglig och användbar i en musikpedagogs yrkesliv när denne möter en elev med röstproblem och inte har tid eller möjlighet att ge sig in i litteraturen för att börja hjälpa till.

This article studies how digital games are part of the everyday lives of Swedish 6 to 7-year-old boys. The data consist of video recordings from two schools, two after-school centres and four homes. The focus is on how children engage in, organize and use digital games in face-to-face interaction. It is argued that digital game competence matters not only in front of the screen, but also in the playground. In addition, it is argued that what counts as game competence is negotiated in the peer group.

The present study focuses on the ways in which response cries (Goffman, 1981) are deployed as interactional resources in computer gaming in everyday life. It draws on a large-scale data set of video recordings of the everyday lives of middleclass families. The recordings of gaming between children and between children and parents show that response cries were not arbitrarily located within different phases of gaming (planning, gaming or commenting on gaming). Response cries were primarily used as interactional resources for securing and sustaining joint attention (cf. Goodwin, 1996) during the gaming as such, that is, during periods when the gaming activity was characterized by a relatively high tempo. In gaming between children, response cries co-occurred with their animations of game characters and with sound making, singing along, and code switching in ways that formed something of an action aesthetic, a type of aesthetic that was most clearly seen in gaming between game equals (here: between children). In contrast, response cries were rare during the planning phases and during phases in which the participants primarily engaged in setting up or adjusting the game.

This article discusses the use of video cameras in participant observation drawing on approximately 300 hours of video data from an ethnographic study of Swedish family life. Departing from Karen Barad's post-humanistic perspective on scientific practices, the aim is to critically analyse how researchers, research participants and technology produce and negotiate children's corporeal privacy. Ethnographic videotaping is understood as a material-discursive practice that creates and sustains boundaries between private and public, where videotaping is ideologically connected to a public sphere that may at times 'intrude' on children's corporeal privacy. The limits of corporeal privacy are never fixed, but open for negotiation; ethnographers may therefore unintentionally transgress the boundary and thus be faced with ethical dilemmas. The fluidity of privacy calls for ethical reflexivity before, during and after fieldwork, and researchers must be sensitive to when ethical issues are at hand and how to deal with them.

This chapter focuses on young children’s use of digital technologies and on participation in situated digital literacy practices within and across activities and institutional settings. First, we present a review of research focusing on digital literacy as embedded in children’s everyday lives and on multimodal engagements with and around digital technologies together with peers, siblings and adults. Second, we explore three mundane activities involving different participant constellations, technologies and settings, using an ethnomethodological and conversation analytic approach in order to discuss theoretical challenges related to the idea that digital literacies are situated.

This study explores children’s appropriation of media rules in a group of boys (10 years) in Sweden. The analysis is based on focus-group interviews where rules regulating children’s use of mobile phones in school was discussed. Drawing on ethnomethodology and conversation analysis, the focus is on how rules are made sense of and appropriated, and how this contributes to establishing, negotiating, and sustaining a moral order for digital media use. The findings show that the children justify rules by discussing them in relation to their school context, through criticism of the enforcement of rules, and through navigating different rule systems.

This article explores media literacy practices in children’s everyday lives and some of the ways in which young children appropriate basic media literacy skills through guided participation in situated activities. Building on an ethnomethodological perspective, the analyses are based on video recordings documenting the activities in which four target children, aged 6-7 years old, participated at home and in school. Through the detailed analysis of two mundane media literacy activities – online calling and word processing – similarities and differences in media usage within and out-of-school are examined. It is shown how children’s media literacy activities encompass verbal, embodied and social competencies that are made relevant, and thus accessible for learning, in interaction between the adults and children in the form of norms and guidelines for what constitutes knowledgeable participation in media literacy activities, and that are appropriated and reactualized by the children in interaction with their peers. The findings show how the participants coordinate their actions on and in front of the screen and where spatiality and temporality are oriented to as crucial aspects of the organization of the activities. Moreover, it is demonstrated how old and new technologies are linked together in culturally and historically embedded conceptualizations of literacy. 

Background: Student participation in curriculum negotiation has been widely regarded as beneficial for student engagement, motivation, and learning. Within the physical education (PE) context however, several scholars claim that these benefits are seldom realized. Interestingly, most investigations into curriculum negotiation in PE focus on teacher actions and behavior. Investigations of students' actions in curriculum negotiation are rare. Further, while much of the literature claims curriculum negotiation is potentially beneficial for student learning, few of the conceptual and analytical frameworks utilized within previous PE literature are based on explicit learning theories.

Purpose: The purpose of this paper is to explore student participation in curriculum negotiation in Norwegian PE through the lens of an explicit learning theoretical perspective.

Method: A 10th grade class with 23 students (age 15-16) and an 8th grade class with 30 students (age 13-14) from 2 different schools, and their respective teachers were recruited for the project. Within these classes, participatory observation, video observations, and stimulated recall interviews were conducted to produce empirical material related to curriculum negotiation. The material then underwent qualitative thematic analysis where select parts of John Dewey's educational philosophy were used as the analytical framework.

Results and discussion: With a basis in the analytical framework developed from Deweyan educational philosophy, the results show that students within the two contexts participate in both explicit and implicit forms of curriculum negotiation. Explicit curriculum negotiations to a large degree appear to be governed by the teachers and are deemed by teachers to be part of strategies for upholding Norwegian legislations and recommendations for including students in curricular decision-making. While not as easily noticeable, implicit forms of negotiations were more prominent within the explored contexts. The analysis also suggests that from a Deweyan perspective, possibilities to increase learning through curriculum negotiations occur when teachers notice, help, and guide students in their own reflective processes surrounding how to act in PE. Such pedagogical action makes implicit negotiations occurring more explicit, and explicit negotiations more intelligent.

I denna studie har ett internetbaserat stödforum för utmattningssyndrom analyserats i syfte att bidra med ny kunskap om identitetsskapande i interaktion, mellan individer med egen erfarenhet av utmatningssyndrom. Studien har utgått från en diskurspsykologisk inramning och sökt svar på frågeställningarna; I) vilka föreställningar om sjukdomsidentiteter förhandlas fram på ett internetbaserat stödforum för utmattningssyndrom? och II) hur konstrueras normalitet inom ramen för de sjukdomsidentiteter som produceras? Analys av medlemskategoriseringar har använts som huvudsakligt analytiskt verktyg vilket syftat till att synliggöra vilka kategorier som gjorts relevanta av forumdeltagarna. Analysen visar fem identitetspositioner vilka uttryckts som att vara: sjuk, utmattad, kunnig, inte ensam och snart bättre. På forumet görs försäkringskassan till en utanför- grupp vilket stärker gemenskapen av sjukdom bland forumdeltagarna. Denna gemenskap legitimerar att dela med sig av egna erfarenheter av utmattningssyndrom och att positionera sig som kunniga gentemot vårdapparaten. Samtidigt synliggör analysen hur forumdeltagarna konstruerar samsyn kring normalitet i utmattningen och vad som anses som normal sjukskrivningsperiod med anledning av utmattningssyndrom. I sin tur möjliggörs också identitetspositionen av att vara på bättringsvägen.

Anställda spenderar en stor del av sin tillvaro på arbetsplatsen och den psykosociala arbetsmiljön blir då en viktig faktor för att främja ett längre och mer hållbart arbetsliv. Rollen som första linjens chef kräver idag stor kunskap och förmåga för att hantera de krav som finns från organisation, medarbetare, chefer samt lagar och förordningar. Det är därför av stor vikt att arbetsgivare och organisationer har väl fungerande strukturer och processer för att följa upp sina chefer och medarbetares psykosociala arbetsmiljö. Syftet med studien var att bidra med en ökad förståelse för hur första linjens chefer inom regional hälso- och sjukvård upplevde sin psykosociala arbetsmiljö, hur de ansåg att den borde kartläggas och följas upp samt påvisa vilka behov cheferna har för uppföljning av den. Studien syftade till att få fram chefernas egna tankar och upplevelser kring deras psykosociala arbetsmiljö. För att undersöka detta användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att chefernas relation till sin närmsta chef var avgörande för hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö och i sin tur vilka behov de hade för uppföljning och stöd. De chefer som beskrev en god relation till sin verksamhetschef upplevde i större utsträckning att deras behov av uppföljning tillgodosågs till skillnad mot de chefer som upplevde en sämre relation till sin verksamhetschef. De chefer som beskrev en sämre relation till sin verksamhetschef beskrev att behoven i mångt och mycket skulle tillgodoses om relationen till verksamhetschefen vore bättre. De slutsatser som kunde dras var således att relationen och kommunikationen med närmsta chef var avgörande för hur man upplevde sin psykosociala arbetsmiljö. Cheferna beskrev även att det fanns ett stort behov av fler informella möten med chefskollegor och att deras psykosociala arbetsmiljö skulle gynnas av att ha en mindre arbetsgrupp. 

Lek är en stor del i den mänskliga utvecklingen i barns liv. Vi leker för att lära oss och utvecklasbåde individuellt och i samspel med andra. Inom de konstnärliga praktikerna är skolmiljön mångagånger målinriktad, skapandet styrs oftast av det fria och lekfulla. Syftet med denna undersökningvar att belysa hur lek lyfts in som en del i undervisningen och som grund till lärande. Undersökningenkom att titta på lek utifrån två aspekter, målinriktad och fri lek. Den målinriktade lekensyftar på att utvecklas utifrån ett mål, exempelvis att förbättra finmotoriken. Den fria leken handlarom ett existentiellt värde där leken får vara fri, utan något specifikt resultat med leken. Metodensom användes för undersökningen var semistrukturerad intervju. Intervjuerna gjordes med enförskolepedagog samt en bildlärare på gymnasienivå via Skype-videosamtal. Frågorna i intervjunbelyste hur de intervjuade talade om ordet lek och hur de använde sig av lek, både den fria ochden målinriktade leken i sina estetiska praktiker. Innan intervjuerna gjordes en förundersökningför att se hur ordet lek framkom i styrdokument. De styrdokument som analyserades hämtadesfrån Skolverkets hemsida och ligger till grund för de intervjuades uppdrag. Undersökningen innefattadeäven ett test att leka individuellt samt i par. Testet resulterade i en gestaltning för undersökningendär den egna inre kroppsliga upplevelsen belyste lärandet, både via fri och målinriktadlek. Resultatet från förstudien visade på att styrdokumenten för förskolan genomsyrades av ordetlek. I styrdokument för gymnasiet framkom inte ordet lek, däremot ord som skapande och kreativitet.Resultaten utav intervjuerna visade på skillnader mellan de två skolorna; både hur pedagogernatalade om lek och använde sig av lek i de estetiska verksamheterna.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse om på vilket sätt läshunden kan bidra till att förbättra barns läsförmåga. Studien använder sig av en metainspirerad innehållsanalys. Metaanalys användes för att samla in information till studien samt att kunna dra slutsatser om tidigare forskning. Innehållsanalys användes för att skapa teman och kodning, med hjälp av innehållsanalys kan man skapa en djupare mening med textens innehåll. Artiklarna från resultatdelen samlades in från vetenskapliga databaser där alla artiklar är peer-reviewe.

Studien undersöker på vilket sätt kan en läshund bidra till att positivt påverka barns läsförmåga? Är det hunden i sig som påverkar barnets läsförmåga eller är det miljön? Resultat visar på att läshunden påverkar barn positivt både psykiskt, fysiskt och socialt. Resultatet visar även på att det är läshunden som påverkar barnen positivt och inte miljön de vistas i under lästiden. Slutsatsen man kan dra av denna studie är att läshunden visar på en positiv påverkan på barn och har givit oss förståelse om på vilket sätt läshunden påverkar barnen.

Syftet med studien är att undersöka utländska lärares upplevelse av professionella och kulturella utmaningar och möjligheter de möter som lärare i Sverige. För att besvara studiens syfte formulerades följande frågeställningar: 

●      Vilka professionella utmaningar och möjligheter möter utländska lärare i den svenska skolan? 

●      Vilka kulturella utmaningar och möjligheter möter utländska lärare i den svenska skolan? 

En kvalitativ forskningsmetod följdes där sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med verksamma legitimerade lärare som valdes genom kriteriebaserat urval. Studien indikerar att de största professionella utmaningarna för lärare är språkbarriärer, svårigheter att tolka styrdokument, hantering av digitala verktyg och diskriminering. För att tackla dessa utmaningar och åstadkomma en förändring krävs det mer ansträngning från lärarna. Att ha stöd från kollegor och delta i kollegialt lärande kan också hjälpa lärare att utveckla en bättre förståelse för det svenska skolsystemet. När det gäller de kulturella utmaningarna visar studien att lärarna behövde skapa en ny läraridentitet samt andra typer av relationer till elever än vad de brukade ha i hemlandet. Skapandet av sociala relationer utgör också en utmaning för lärarna i den svenska skolan. Trots detta, så påverkar det, att jobba som lärare i Sverige, lärarnas tänkesätt positivt och det skapar en ny förståelse av utbildning och lärande.  Studiens resultat stämmer väl överens med andra forskningsarbete och verk inom samma område.

Litteraturstudien belyser hur läsmotivationen är kopplad till elevers läsutveckling i årkurs F-3 inom ämnet svenska. Syftet med litteraturstudien är att bidra med kunskap om vad som enligt ett urval av tidigare forskning, har en bidragande betydelse för elevers läsmotivation i åldersgruppen 5 till 10 år. Frågeställningar som belyses är följande: Finns det ett samband mellan läsmotivation och läsförståelse? Vilka undervisningspraktiker är bidragande till elevers läsmotivation? Genom en kombination av närläsning och komparativ jämförelse av de vetenskapliga artiklarna identifierades relevant information för litteraturstudiens resultat. Med grund i de vetenskapliga artiklarna visar resultatet att det finns ett samband mellan läsmotivation och läsförståelse. Däremot visar inte resultatet om läsförståelse bidrar till läsmotivation eller om läsmotivation bidrar till läsförståelse. Vidare visar resultatet att differentierade undervisningspraktiker påverkar läsutvecklingen. Resultatet visar även hur lärarens attityd påverkar elevers läsmotivation.

The purpose of this study is to analyse the attitude of four teachers to leadership in the classroom. The main research questions asked were:

• What are the teachers` views on leadership in the classroom?
• What does good versus  bad leadership mean to the teachers?
• What factors influence the teachers' leadership in the classroom, according to themselves?

The method used is the qualitative method and interviews, which is my empirical material, I relate to different theories and previous research of leadership.

The curriculum for the compulsory school system, the pre-school class and the leisure-time centre, Lpo 94, says a lot about how both the school and the teacher must pursue a democratic activity; the teacher must have a democratic leadership in the classroom (Lpo 94, s. 5). At school, the pupils should be met with respect, they should feel safe and be motivated to learn. They must constantly develop and have lots of opportunities to experience the joy of making progress (Lpo 94, s. 7).

A teacher's leadership is all about control and leading students to the goals that are set up and that pupils should achieve. Knowledge and development are the most important factors in school and therefore it is important to find out what different leadership styles that are most successful.

Inom bild- och bildkonstämnet har sparsamhet och återvinning ständigt varit en grundläggande del. På grund av de globala klimatfrågorna har hållbar utveckling blivit aktuellt inom alla livsområden, utbildningsnivåer och läroämnen. Denna studie fokuserar på värdet av bild- och bildkonstutbildning som ett komplext verktyg för att lyfta fram hållbar utveckling och dess miljöaspekter. Syftet är att ta reda på vilka möjligheter två bild- och bildkonstlärare, från Sverige och Finland, ser på ämnet i relation till miljöundervisning. Studien fokuserar på två lärares uppfattningar om bild- och bildkonstämnets möjligheter samt de värderingar som styr urvalet för innehållet. Resultatet visar att ämnet bild- och bildkonst har många olika möjligheter när det gäller undervisning inom hållbarhet som ett verktyg för att få fram de nya perspektiv som konst kan erbjuda. Avslutningsvis visade studien att lärares intresse för miljöfrågor ger dem mer inspiration, dock påverkar detta inte direkt innehållet i undervisningen.

Bakgrund: Idag uppmanas barn på förskolan att ta för sig och göra sig hörda, detta för att bli en del av gemenskapen. Blyga barn på förskolan tenderar att bli osynliga vilket leder till att de har svårt att bli delaktiga. I vår studie undersöker vi hur pedagoger arbetar för att inkludera blyga barn i förskolan.

Syfte: I denna studie undersöker vi hur förskollärare arbetar för att blyga barn ska känna sig inkluderade i sociala situationer.

Metod: Vi har valt att genomföra semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat nio verksamma pedagoger på fem olika förskolor. Vi kontaktade cheferna på varje förskola via mejl innan vi skickade ut vårt missivbrev. Efter samtycke från studiedeltagarna spelade vi in våra intervjuer som sedan transkriberades och analyserades.

Resultat: Resultatet av vår studie är att blyga barn har svårt att bli delaktiga i förskolan och inkluderas endast i vissa situationer. Att det finns olika strategier som pedagoger kan ta till för att stödja dessa barn har visat sig genom tidigare forskning. Dock behövs utbildning till pedagoger för att de ska bli medvetna om dessa strategier då det framkommit att utbildning inom området inte tillhandahålls. Det är också situationsbundet när barn blir blyga, vilket visar att barn är blyga i vissa miljöer eller sammanhang men inte i andra. Barn som är blyga går miste om upplevelser och erfarenheter på förskolan som andra barn får till sig, vilket innebär att de riskerar att gå miste om utvecklingsmöjligheter och att hamna utanför gemenskapen.

Denna studie är riktad till verksamma lärare och lärarstudenter för att uppmärksamma utmaningar som kan uppstå i religionsundervisningen med mångfald, och inspirera till olika didaktiska perspektiv som bemöter utmaningarna. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka utmaningarna som behandlats inom forskning i samband med religionsundervisningen i ett mångkulturellt klassrum, med målet att undersöka möjliga alternativ som tidigare forskning anser kan bemöta och hantera de utmaningarna som uppstår. Denna kunskapsöversikt kommer att besvara frågeställningarna:

- Vad säger forskningen om vilka utmaningar lärare möter i religionsundervisningen, i ett mångkulturellt klassrum?

- Hur kan lärare bemöta dessa utmaningar, enligt forskning.

Metoden som användes är en systematisk litteraturstudie där vi analyserat flertalet vetenskapliga artiklar, rapporter och avhandlingar genom sökningar i olika databaser för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Utifrån vårt resultat av de vetenskapliga artiklarna och tidigare forskning kan vi se att läraren kan uppleva flera olika utmaningar inom religionsundervisningen i ett mångkulturellt klassrum. Enligt vår slutsats kan utmaningarna bestå av en rad olika faktorer, där elevens kulturella bakgrund och syn på religionen är en av de faktorerna, samtidigt som en lärares kompetens inom interkulturell pedagogik också spelar en avgörande roll i hanteringen av de utmaningarna som kan uppstå. Vilket kan gynna oss i vår framtida yrkesroll som religionslärare, då vi genom denna kunskapsöversikt skapar en medvetenhet om de utmaningar som kan uppstå inom religionsundervisningen, samt ger förslag på hur läraren kan hantera dessa utmaningar så att undervisningen anpassas till alla elever.

Studiens syfte var att ta reda på hur förskollärare arbetar med nationella minoriteter och ta reda på vilka påverkansfaktorer som inverkar på undervisningen om de nationella minoriteterna. Studien är en flermetods-studie kring ett arbetsmaterial som skapats för förskolans arbete med minoriteter (Sametinget,2018), förskollärare har genomfört semistrukturerade enkäter och semistrukturerade intervjuer och frågorna har berört förskollärares resonemang kring arbetet med nationella minoriteter utifrån arbetsmaterialet. I analysen och diskussionen framgår påverkansfaktorer och förskollärares tolkningar och planerade undervisningar blir centrala. Vår forskning har närmat sig svaret på vad som är påverkansfaktorer för förskollärares undervisning om nationella minoriteter. Studien bidrar till forskningen kring förskolepedagogik, med fokus på förskollärares behov i sitt arbete med barn om och med nationella minoriteter. Det erbjuder insikter om hur man bäst kan stödja dessa barns utveckling och främjar en mer inkluderande utbildning. 

Higher education is undergoing continuous changes and new learning tools and methods are implemented. Researchers in education do not always agree upon the effectiveness of some of the methods introduced into engineering education. The present thesis consists of two case studies on educational methods introduced at the Department of Energy Technology, at Royal Institute of Technology (KTH), Sweden. The qualitative research methodology has been used in case one and a combination of qualitative and quantitative methodology has been used in the second case. The sources of evidences consisted of: unstructured interviews, analysis of video recording, questionnaires, and analysis of a variety of documents. In the first case, an educational program in heat and power technology was analysed. The second case consists in an in-depth study of group dynamics in a Problem –Based Learning course. These studies showed that the learning approach adopted by students depends strongly on the way they view the particular learning tool or method. The first case study revealed the existence of two types of learners. Surfacelearners follow the structure suggested by the designers of the multimedia program. This category of learners focuses only on the material available in the program. Deep-learners go beyond the information and the structure suggested in the program and combine different learning tools in their learning. These students do not follow the structure of the tutorials’ of the multimedia program. This study showed that students who had a strong view how to learn with a multimedia program or a learning method benefited less from the learning tools available. Students with weak views on how to learn from educational program or leaning tool benefit less from the presentation and engage in more surface learning. Self-motivated learners use the multimedia presentation in novel ways and crosscheck the information given with other material. The second study showed that students have unclear and weak views on how to learn with student-directed Problem- Based Learning model. Four types of learners were identified in Problem-Based Learning project: Leaders, Key Actors, Common Students and Social Loafers. Leaders and Key Actors are self-motivated individuals and participate most in the projects. Students who viewed themselves or were viewed as leaders were held responsible to take most of the decisions and students expected them to work more than the average student. Students who viewed themselves as common team members expected a lower workload than leaders’. Key Actors are self-motivated students who do not view themselves as separate from other group members but who participate more than others. Leaders learned more group and social processes, that they did not fully take part in, while common students learned more from the project management aspects that they did not take part in. The study also found that Problem-Based Learning groups can become very cohesive, and can develop distorted views on how to learn with Problem-Based Learning, and un-common group dynamics phenomena such as groupthink can occur in Problem-Based Learning setting.

The aim of this study is to investigate the employee's view of the workplace's flexibility in two contexts, in the office and at home. The study has a qualitative approach based on six semi-structured interviews of employees in four different organizations. Furthermore, the employees' experience of support, routines and structures have been researched as well as the advantages and disadvantages of working in two contexts. The results indicate that all respondents appreciate the flexibility in their working life. It has contributed to a simplified everyday life that concerns private affairs such as child pickup, training, social life and a sense of freedom. However, flexible work has its challenges such as the demarcation between work and privacy becoming diffuse. Nevertheless, it is clear that the respondents value flexible workplace it feels that the opportunities weigh more than the challenges. The results also indicate that the employee's personal characteristics have a decisive factor in managing their workplace in two contexts. In accordance with Lave and Wenger's (1991) theory of context bounded learning, the context does not mean only one, it can mean several contexts.

Studiens syfte var att undersöka fritidspedagogens arbetssätt med nyanlända barn i fritidshem.

Sammanfattning

Denna studie handlar om att ta reda på hur klassrumsinteraktionen i matematikundervisningen är ur ett genusperspektiv i Sverige jämfört med Bosnien och Hercegovina. Det muntliga samspelet mellan lärare och elev beroende på om eleven är flicka eller pojke undersöks i studien. Genus är den teoretiska utgångspunkten som används i undersökningen.

Metoden som används är observationer av sex olika lärare med varsin klass i Bosnien och Hercegovina och Sverige. Informanterna observerades under matematiklektionerna. Därefter genomfördes en jämförelse mellan Bosnien och Hercegovina och Sverige.

Frågeställningar studien behandlar är följande:

• Vem får mest talutrymme i matematikundervisningen, flickor eller pojkar?
• Vem talar mest, lärare eller elev?
• Skiljer sig interaktionen mellan lärare och elev åt i Sverige och Bosnien och Hercegovina?

Tidigare forskning visar på att pojkar främst får mest talutrymme i olika klassrum. Studierna har olika syften men behandlar liknande aspekter och går att koppla till vår studie.

Resultatet från observationerna i Bosnien och Hercegovina var att talutrymmet var jämnt fördelat mellan pojkarna och flickorna, men det fanns mest utrymme för lärarna att tala. I Sverige blev resultatet att pojkarna fick mer talutrymme än flickorna. I Bosnien och Hercegovina var eleverna mer aktiva för att visa den kunskap de bar på genom att räcka upp handen och ta plats i klassrummet. I Sverige hade pojkarna mer talutrymme för att majoriteten av eleverna var pojkar, och det visade sig att de fick ordet flest gånger i samtliga klasser. Resultatet från skolorna diskuteras som avslutning i studien.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur beteenden möjliggörs och/eller begränsas utifrån klassrummets utformning och elevers placering. I fokus för studien står frågor om inlärning och arbetsro. Studien utgår från Sweller’s kognitiva belastningsteori. I studien används metoden observation för att samla in data. Studien omfattar två parallellklasser i årskurs tre för en skola belägen i en kranskommun till en större stad. Dessa klasser har observerats under sammanlagt tolv lektionstillfällen. 

Genom att använda kognitiv belastningsteori kan studiens resultat visa att teorin används som en pedagogisk åtgärd inom klassrummets utformning och elevplacering. Detta för att öka engagemang, skapa möjligheter för interaktion, främja inlärning och skapa en god arbetsro som möjliggör ett självständigt arbete. Resultatet visar att elevers placering och klassrummets utformning har en betydande roll för hur olika beteenden möjliggörs/begränsas med koppling till inlärning och arbetsro, vilket är frågor som står för studiens fokus. Resultatet visar vidare att taltid, time on task och engagemang förekommer oftast i den främre raden av klassrummet. Dessa beteenden förekommer minst ofta i den mittre raden och mest sällan i den bakre raden. Detta resultat är i likhet med vad tidigare forskningsstudier visar att den främre raden uppvisar hög interaktion, i mittenraden är detta lägre interaktion och lägst i bakre raden. Däremot visar studien att interaktion mellan elev och elev har en ojämn uppdelning i de olika raderna och klasserna. 

Goda relationer påverkar barns utveckling och lärande. Personalen i förskolan ska skapa relationer som är personliga till varje enskilt barn oavsett deras olika förutsättningar och behov så att de får möjlighet att utvecklas och lära sig. Studiens syfte är att medvetandegöra och öka kunskapen om vilka olika uppfattningar förskolepersonal har om relationsskapande till barnen i förskolan. I en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som har sin utgångspunkt i fallbeskrivningar har vi undersökt detta. Resultatet visar att förskolepersonal uttrycker att respekten för individen samt bekräftelsen av barnets känslor är en viktig del i det relationsfrämjande arbetet. Relationens kvalitet ses av de intervjuade förskollärarna och barnskötarna som ett resultat av positiva händelser som gynnar såväl barn som personal. Vår slutsats är att förskolepersonalens relationskompetens har betydelsen för hur relationen till det enskilda barnet blir.

Studien har syftat till att ta reda på hur pedagoger tänker kring arbetet samt vilka möjligheter och svårigheter det finns med att arbeta med naturvetenskap i förskolan. Under vår undersökning har vi utgått ifrån olika övergripande frågeställningar som vilka arbetssätt pedagoger utgår från när det gäller naturvetenskap i förskolan, vad ser pedagoger för möjligheter att arbeta med naturvetenskap i förskolan samt vad för svårigheter pedagoger ser med att arbeta med naturvetenskap i förskolan? I studien utgick vi från den kvalitativa metoden där åtta intervjuer utfördes på två olika förskolor. Intervjufrågorna var öppna för att försöka fånga in så mycket av de intervjuades upplevelser och tankar kring ämnet naturvetenskap. Resultaten i studien visar att pedagoger har olika tankar om hur man arbetar med naturvetenskap samt att pedagoger arbetar på ett varierat sätt. När det gäller arbetsformen fann vi fyra subkategorier, att arbeta med begreppsförståelse, att ha spontana och planerade aktiviteter, att barnen ska upptäcka själva och att uppmuntra barnen till att lära sig genom sociala samspelet.Vi kom även fram till att det finns olika möjligheter samt svårigheter med naturvetenskap somexempelvis att ha en skog nära kan vara en stor möjlighet eftersom det kan underlätta pedagogers arbete. Svårigheter som kan uppstå är att om det förekommer brister på kunskaphos pedagoger kring ämnet naturvetenskap kan detta innebära att det blir svårt att lära barnen om naturvetenskap. Det blir svårt att exempelvis att svara på frågor.

Syftet med denna studie är att undersöka grupputvecklingssamtal mellan chef och medarbetare på en avdelning på Akademiska sjukhuset som grund för medarbetarens lärande. Lärandet som undersöks är hur individer kan tillgodogöra sig arbetskunskap utifrån de lärandeprocesser som eventuellt uppstår i samband med gruppsamtal. Frågeställningarna som följer i denna uppsats är ”vad innefattar ett grupputvecklingssamtal på avdelningen på Akademiska sjukhuset?”, ”hur upplever medarbetarna grupputvecklingssamtalet som grund för deras professionella lärande?” och ”vilket slags lärande har premierats?”. Undersökningsmetoderna för denna studie är observation och intervju. Observation har genomförts för att ge svar på vad ett grupputvecklingssamtal på avdelningen på Akademiska sjukhuset innefattar och intervjuer har genomförts för att ge en bild av hur medarbetarna upplever grupputvecklingssamtalen som grund för deras professionella lärande. De analysverktyg som använts för att framställa studiens resultat är det empiriska materialet som framkommit från observationen samt intervjuerna och de teoretiska infallsvinklarna, ”kollektivt lärande” och ”dialog”. Resultaten har visat att ett grupputvecklingssamtal innefattar ett möte där medarbetarna får information om olika saker gällande arbetet och vad som händer på arbetsplatsen. Vidare har resultaten indikerat på att medarbetarna upplever grupputvecklingssamtalen som grund för deras professionella lärande och att det är kollektivt lärande som premierats. Denna studie har främst bidragit till att ge avdelningschefen och gruppcheferna som genomför dessa samtal en uppfattning om att samtalen gynnar medarbetarna i den mån att det ger dem ett kollektivt lärande. Det gör också medarbetarna uppmärksamma på att samtalen kan främja interaktionen mellan dem liksom utförandet av deras arbetsuppgifter.

Student engagement has a trajectory (a timeline) that unfolds over time and can be shaped by different factors including learners' motivation, school conditions, and the nature of learning tasks. Such factors may result in either a stable, declining or fluctuating engagement trajectory. While research on online engagement is abundant, most authors have examined student engagement in a single course or two. Little research has been devoted to studying online longitudinal engagement, i.e., the evolution of student engagement over a full educational program. This learning analytics study examines the engagement states (sequences, successions, stability, and transitions) of 106 students in 1396 course enrollments over a full program. All data of students enrolled in the academic year 2014-2015, and their subsequent data in 2015-2016, 2016-2017, and 2017-2018 (15 courses) were collected. The engagement states were clustered using Hidden Markov Models (HMM) to uncover the hidden engagement trajectories which resulted in a mostly-engaged (33% of students), an intermediate (39.6%), and a troubled (27.4%) trajectory. The mostly-engaged trajectory was stable with infrequent changes, scored the highest, and was less likely to drop out. The troubled trajectory showed early disengagement, frequent dropouts and scored the lowest grades. The results of our study show how to identify early program disengagement (activities within the third decile) and when students may drop out (first year and early second year).

Recent findings in the field of learning analytics have brought to our attention that conclusions drawn from cross-sectional group-level data may not capture the dynamic processes that unfold within each individual learner. In this light, idiographic methods have started to gain grounds in many fields as a possible solution to examine students' behavior at the individual level by using several data points from each learner to create person-specific insights. In this study, we introduce such novel methods to the learning analytics field by exploring the possible potentials that one can gain from zooming in on the fine-grained dynamics of a single student. Specifically, we make use of Gaussian Graphical Models -an emerging trend in network science- to analyze a single student's dispositions and devise insights specific to him/her. The results of our study revealed that the student under examination may be in need to learn better self-regulation techniques regarding reflection and planning. 

Background: The Public Health (PH) course at the medical college of Cairo University is based on traditional lectures. Large enrollment limits students' discussions and interactions with instructors. Aim: Evaluate students' learning outcomes as measured by improved knowledge acquisition and opinions of redesigning the Reproductive Health (RH) section of the PH course into e-learning and assessing e-course utilization. Methods: This prospective interventional study started with development of an e-learning course covering the RH section, with visual and interactive emphasis, to satisfy students' diverse learning styles. Two student groups participated in this study. The first group received traditional lecturing, while the second volunteered to enroll in the e-learning course, taking online course quizzes. Both groups answered knowledge and course evaluation questionnaires and were invited to group discussions. Additionally, the first group answered another questionnaire about reasons for non-participation. Results: Students participating in the e-learning course showed significantly better results, than those receiving traditional tutoring. Students who originally shunned the e-course expressed eagerness to access the course before the end of the academic year. Overall, students using the redesigned e-course reported better learning experiences. Conclusions: An online course with interactivities and interaction, can overcome many educational drawbacks of large enrolment classes, enhance student's learning and complement pit-falls of large enrollment traditional tutoring.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera pedagogers uppfattningar om barn som inte leker och hur man kan stötta dessa barn i lek. Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag intervjuat sex pedagoger bestående av förskollärare och en barnskötare. Jag använde mig av semistrukturerad intervju som intervjuteknik för att samla in empiri. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår ifrån Knutsdotter Olofssons syn på hur barns lek blir till. Det empiriska materialet analyserades utifrån de tre begreppen; sortering, reducering och argumentation. Tidigare forskning och studiens resultat visar på att det kan finnas olika anledningar till varför barn inte leker, det kan bland annat handla om att barn saknar trygghet eller att de har svårt med att tyda lekregler. Det framkommer även i resultatet att pedagoger stöttar barn som inte leker på olika sätt. Det kan vara genom att närvara i barns lek, observera eller genom att ha lekgrupper i syfte att lära och stimulera barn till lek.