Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 667
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aaby, Susanne
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT). 1991.
    Carlsson, Henric
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Effektivisering av timmerplan på Kinnaredsågen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sågverken i Sverige letar kontinuerligt efter lösningar för att kunna effektivisera produktionen. I denna studie analyseras specifikt Derome Kinnareds sågens timmerplan. Genom en stopptidsanalys, undersökningar av nya tekniska lösningar, muntliga kommunikationer med personal samt arbetsledare och andra företag införskaffades underlag till analys. Åtgärder som kan utföras för att minimera produktionskostnaderna eller öka produktionen på timmerplan är att implementera ny teknik t.ex. fjärrmätning, digitalisera mätbesked med hjälp av SDC:s arkiv, omorganisera personalstyrkan samt införskaffa bemyndigad mätare. Förslagen indikerar att implementering av dem kan förbättra Kinnaredsågens ekonomi. Beroende på hur mycket företaget är villigt att investera kan det effektiviseras i olika grad. I samband med kommunikation med företagsrepresentanter kom man dock fram till att ny teknik kan vara bättre att implementera vid en nybyggnation.

  • 2.
    Abrahamsson, Håkan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Skogstillståndet på ön Blå Jungfrun2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to investigate the forest in the national park on the Blue Maiden Island and compare with mainland forest data. The study was made in a quantitative way. The results from the field measurement were related to data from the Swedish National Forest Inventory.

    Oak, Scots pine and Lime were the most common tree species and constituted 47, 18 and 16 % of basal area, respectively, on the island.

    The mean heigt was 7 m and the volume of living trees was on average 72 m³/ha and dead wood 30 m³/ha. The average age at breast height was 137 years and the oldest tree was an oak with the age of 335 years at breast height. The amount of dead wood constituted 40 % of the total volume. Disturbances have had influence on the forest on the Island. To what extent cannot be determined without further investigations.

  • 3.
    Adamopoulos, Stergios
    Technological Educational Institute of Larissa, Greece.
    Νέες τεχνολογίες συγκοµιδής δασικών προϊόντων: [New technologies for harvesting forest products]2012Ingår i: "Harvesting, Supply and Trade of Woody Biomass". Centre for Renewable Energy Sources and Saving (CRES) and Department of Forestry and Management of Natural Environment, TEI of Larissa, 19 October 2012, Karditsa, Greece, 2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Adjei, Prince Osei-Wusu
    et al.
    Department of Geography and Rural Development, Kwame Nkrumah University of Science and Technology, Kumasi, Ghana.
    Agyei, Frank Kwaku
    Department of Silviculture and Forest Management, Kwame Nkrumah University of Science and Technology, Kumasi, Ghana.
    Adjei, Joyce Osei
    Department of Agricultural Economics, Agribusiness and Extention, Kwame Nkrumah University of Science and Technology, Kumasi, Ghana.
    Decentralized forest governance and community representation outcomes: analysis of the modified taungya system in Ghana2018Ingår i: Environment, Development and Sustainability, ISSN 1387-585X, E-ISSN 1573-2975Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 5. Adolf, Carole
    et al.
    Wunderle, Stefan
    Colombaroli, Daniele
    Weber, Helga
    Gobet, Erika
    Heiri, Oliver
    van Leeuwen, Jacqueline F. N.
    Bigler, Christian
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
    Connor, Simon E.
    Galka, Mariusz
    La Mantia, Tommaso
    Makhortykh, Sergey
    Svitavska-Svobodova, Helena
    Vanniere, Boris
    Tinner, Willy
    The sedimentary and remote-sensing reflection of biomass burning in Europe2018Ingår i: Global Ecology and Biogeography, ISSN 1466-822X, E-ISSN 1466-8238, Vol. 27, nr 2, s. 199-212Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: We provide the first European-scale geospatial training set relating the charcoal signal in surface lake sediments to fire parameters (number, intensity and area) recorded by satellite moderate resolution imaging spectroradiometer (MODIS) sensors. Our calibration is intended for quantitative reconstructions of key fire-regime parameters by using sediment sequences of microscopic (MIC from pollen slides, particles 10-500 mu m) and macroscopic charcoal (MAC from sieves, particles > 100 mu m). Location: North-south and east-west transects across Europe, covering the mediterranean, temperate, alpine, boreal and steppe biomes. Time period: Lake sediments and MODIS active fire and burned area products were collected for the years 2012-2015. Methods: Cylinder sediment traps were installed in lakes to annually collect charcoal particles in sediments. We quantitatively assessed the relationships between MIC and MAC influx (particles/cm(2)/year) and the MODIS-derived products to identify source areas of charcoal and the extent to which lake-sediment charcoal is linked to fire parameters across the continent. Results: Source area of sedimentary charcoal was estimated to a 40-km radius around sites for both MIC and MAC particles. Fires occurred in grasslands and in forests, with grass morphotypes of MAC accurately reflecting the burned fuel-type. Despite the lack of local fires around the sites, MAC influx levels reached those reported for local fires. Both MIC and MAC showed strong and highly significant relationships with the MODIS-derived fire parameters, as well as with climatic variation along a latitudinal temperature gradient. Main conclusions: MIC and MAC are suited to quantitatively reconstructing fire number and fire intensity on a regional scale. However, burned area may only be estimated using MAC. Local fires may be identified by using several lines of evidence, e.g. analysis of large particles (> 600 mu m), magnetic susceptibility and sedimentological data. Our results offer new insights and applications to quantitatively reconstruct fires and to interpret available sedimentary charcoal records.

  • 6. Akhter, Shirin
    et al.
    Kretzschmar, Warren W.
    Nordal, Veronika
    Delhomme, Nicolas
    Street, Nathaniel
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för fysiologisk botanik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå Plant Science Centre (UPSC).
    Nilsson, Ove
    Emanuelsson, Olof
    Sundström, Jens F.
    Integrative analysis of three RNA sequencing methods identifies mutually exclusive exons of MADS-box isoforms during early bud development in Picea abies2018Ingår i: Frontiers in Plant Science, ISSN 1664-462X, E-ISSN 1664-462X, Vol. 9, artikel-id 1625Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Recent efforts to sequence the genomes and transcriptomes of several gymnosperm species have revealed an increased complexity in certain gene families in gymnosperms as compared to angiosperms. One example of this is the gymnosperm sister Glade to angiosperm TM3-like MADS-box genes, which at least in the conifer lineage has expanded in number of genes. We have previously identified a member of this subclade, the conifer gene DEFICIENS AGAMOUS LIKE 19 (DAL19), as being specifically upregulated in cone-setting shoots. Here, we show through Sanger sequencing of mRNA-derived cDNA and mapping to assembled conifer genomic sequences that DAL19 produces six mature mRNA splice variants in Picea abies. These splice variants use alternate first and last exons, while their four central exons constitute a core region present in all six transcripts. Thus, they are likely to be transcript isoforms. Quantitative Real-Time PCR revealed that two mutually exclusive first DAL19 exons are differentially expressed across meristems that will form either male or female cones, or vegetative shoots. Furthermore, mRNA in situ hybridization revealed that two mutually exclusive last DAL19 exons were expressed in a cell-specific pattern within bud meristems. Based on these findings in DAL19, we developed a sensitive approach to transcript isoform assembly from short-read sequencing of mRNA. We applied this method to 42 putative MADS-box core regions in P abies, from which we assembled 1084 putative transcripts. We manually curated these transcripts to arrive at 933 assembled transcript isoforms of 38 putative MADS-box genes. 152 of these isoforms, which we assign to 28 putative MADS-box genes, were differentially expressed across eight female, male, and vegetative buds. We further provide evidence of the expression of 16 out of the 38 putative MADS-box genes by mapping PacBio Iso-Seq circular consensus reads derived from pooled sample sequencing to assembled transcripts. In summary, our analyses reveal the use of mutually exclusive exons of MADS-box gene isoforms during early bud development in P. abies, and we find that the large number of identified MADS-box transcripts in P. abies results not only from expansion of the gene family through gene duplication events but also from the generation of numerous splice variants.

  • 7. Akselsson, Cecilia
    et al.
    Belyazid, Salim
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturgeografi.
    Critical biomass harvesting - Applying a new concept for Swedish forest soils2018Ingår i: Forest Ecology and Management, ISSN 0378-1127, E-ISSN 1872-7042, Vol. 409, s. 67-73Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The contribution of forest harvesting to base cation losses and soil acidification has increased in recent years in Sweden, as the demand for bioenergy has increased and the sulphur deposition has decreased. Thus, new policy tools are required to evaluate the progress of the recovery from acidification, and as a basis for forest management recommendations. In this study we introduce and test a concept, Critical biomass harvesting. The concept builds on the concept Critical loads, which has been used world-wide for several decades as a bridge between science and policies related to transboundary air pollution and acidification. The basis for the concept is an acidity mass balance, with sources and sinks of acidity. A critical limit defines the highest acceptable acidification status of the water leaving the root zone. Based on the critical limit, the highest allowed biomass harvesting can be calculated, keeping the other parameters constant. In this study the critical limit was set to ANC (Acid Neutralizing Capacity) = 0. Nitrogen was assumed to be affecting acidity only if it leaches from the root zone. The critical biomass harvesting was calculated for almost 12000 National Forest Inventory sites with spruce and pine forest, using the best available data on deposition, weathering and nitrogen leaching. The exceedance of critical biomass harvesting was calculated as the difference between the estimated harvest losses and the critical biomass harvesting. The results were presented as median values in merged catchments in a catchment database, with totally 2079 merged catchments in Sweden. According to the calculations, critical biomass harvesting was exceeded in the southern half of Sweden already at stem harvesting in spruce forests. Whole-tree harvesting expanded the exceedance area, and increased the exceedance levels in southern Sweden. The exceedance in pine forest was lower and affected smaller areas. It was concluded that the concept of critical biomass harvesting can be successfully applied on the same database that has been used for critical load calculations in Sweden, using basically the same approach as has been extensively applied, evaluated and discussed in a critical load context. The results from the calculations in Sweden indicate that whole-tree harvesting, without wood ash recycling, can be expected to further slow down recovery, especially in the most acidified parts of the country, in the southwest.

  • 8.
    Albaugh, Timothy J
    et al.
    North Carolina State University, USA.
    Bergh, Johan
    Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lundmark, Tomas
    Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nilsson, Urban
    Stape, José Luiz
    North Carolina State University, USA.
    Allen, H Lee
    North Carolina State University, USA.
    Linder, Sune
    Swedish University of Agricultural Sciences.
    Do biological expansion factors adequately estimate stand-scale aboveground component biomass for Norway spruce?2009Ingår i: Forest Ecology and Management, ISSN 0378-1127, E-ISSN 1872-7042, Vol. 258, nr 12, s. 2628-2637Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We developed site specific component (stem, branch, and foliage) biomass functions for two sites in Sweden (64° and 57° North latitude) where four treatments (control, irrigated, fertilized, irrigated plus fertilized) were applied in the existing Norway spruce stands (Picea abies L. Karst.) for 17 years. We tested for site effects in the component biomass equations and compared site specific biomass estimates to those generated using published functions ( Lehtonen et al., 2004 and Wirth et al., 2004). Site effects were significant for all components and indicated it would be unlikely to generate equations that well estimate biomass across the Norway spruce range as implicitly indicated in our efforts to generate species biomass expansion factors. We rejected our hypothesis that the published functions would well estimate component biomass for control plots. The published functions did not compare well with site specific component biomass estimates for the other treatments; both published functions well estimated stem mass up to stem mass of 25 Mg ha−1, beyond which stem mass was overestimated, and both functions over and under estimated foliage and branch mass. Nor did the published functions compare well with each other, with stem, foliage and branch mass estimate differences of 12, 55, −8% and 11, 77, and 59% for the southern and northern sites, respectively, when averaged over all treatments and years. Adding limiting resources through fertilization increased stem, foliage and branch mass 57, 11, 18% and 120, 37, and 69% at the southern and northern sites, respectively, which would increase carbon sequestration and available stemwood and bioenergy materials. We recommend that more effort is spent in process-based modeling to better predict mass at a given site and ultimately provide better estimates of carbon sequestration and bioenergy material production changes.

  • 9.
    Almstedt, Åsa
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Keskitalo, E. Carina H.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    The role of market measures in forest governance: the example of forest certification in boreal forests2017Ingår i: CAB Reviews, ISSN 1749-8848, Vol. 12, nr 11, s. 1-11Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 10.
    Almstedt, Åsa
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi.
    Reed, Maureen G.
    Introducing a framework for good and adaptive governance: an application to fire management planning in Canada's boreal forest2013Ingår i: Forestry Chronicle, ISSN 0015-7546, Vol. 89, nr 5, s. 664-674Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Planning for and managing disturbances in protected areas requires governance arrangements that are both adaptive to changing conditions and effective in dealing with multiple challenges. This paper presents a framework composed of principles and criteria of good and adaptive governance that pays attention to inclusiveness, responsibility, fairness, strategic vision, performance orientation, and adaptiveness. The framework was empirically tested on fire management planning in Prince Albert National Park, Saskatchewan, Canada, involving interactions between Parks Canada and Saskatchewan Environment. Our results suggest that while the principle of performance orientation was upheld, principles such as inclusiveness and adaptiveness were only partially supported. Additional testing beyond fire management planning can help determine the utility of the framework for other environmental management situations.

  • 11.
    Alvskog, Kristina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Rotstock av tall: Hur blir den framtida virkeskvaliteten?2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För tallen finns många alternativa slutanvändningsområden, och kraven på virket varierar. Några egenskaper som har stor betydelse är stamrakhet, grengrovlek, grenvinkel och om det finns sprötkvist eller ej. Kvalitetsförsämringen i Sydsveriges tallskogar kan vara ett allvarligt problem och härör bl.a. till ökad produktion och rationaliseringar inom skogsbruket. Lönsamhet har varit målet, men har det skett på bekostnad av kvalitet?

    För att närmare belysa frågan om förekomsten av tall av god kvalitet syftar denna studie till att bedöma rotstockar i konventionellt skötta och stamkvistade bestånd samt deras potential att växa in i värdefulla klasser eller sortiment.

    Fältstudien är avgränsad till Bergslagen. I mätningarna har endast rotstock (upp till 3,4 m i längd) av träden bedömts, huruvida de har potential att hålla klass 1-kvalitet, sortiment stamblocks-kvalitet eller sortiment rotstock-kvalitet vid en brösthöjdsdiameter av 320 mm. Andelen rotstockar ≥ klass 1 uppskattades i de stamkvistade bestånden bli 72-94 %, då skötseln också syftat till en värdeökning.  Andelen rotstockar ≥ klass 1 i de konventionellt skötta bestånden uppskattades bli 46-56 %. Med stor sannolikhet kommer ingen av dem dock få växa in i de värdefullaste klasserna. Vanligaste nedklassningssorsakerna är för många kvistar och ibland även i kombination med krök i de konventionellt skötta bestånden samt långkrök i de stamkvistade bestånden.

    I rapportens teori avhandlas olika sortiment och kvalitetsklasser, och sedan undersöks kvalitetsdanande faktorer bl.a. ekologiska förutsättningar och olika skötselåtgärder. En hög röjningsstyrka kan t.ex. resultera i en grövre diameter på grenar. Likaså har sen röjning inverkan på den grövsta grenens diameter, då den minskar. Det finns alltså en potential att erhålla god virkeskvalitet av tall i våra skogar. Detta är möjligt genom aktiv skötsel, att hålla täta förband, genom att gallra ut lågkvalitativa stammar och stamkvistning. Raka tallar ur vilka kan man utvinna ett högt sågutbyte är och kommer att vara en värdefull resurs i framtiden.

  • 12.
    Andersson, Anton
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Davidsson, Adrian
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Hur mycket står risskotare stilla på grund av kommunikationsproblem?2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det kommunikativa samspelet mellan uppdragsgivare och risskotarförare kan vara ett led i effektiviteten vid hanteringen av GROT, vilket är en förkortning för grenar och toppar. I och med att arbetet infaller sist i avverkningsledet kan det vara lägre prioriterat än de tidigare avverkningsåtgärderna. Studien undersöker det kommunikativa samspelet mellan risskotarförare och uppdragsgivare och dess anknytning till arbetsrelaterade produktionsstopp. Det gjordes med hjälp av en webbaserad enkät ochkvantitativa intervjuer som genomfördes av åtta selektivt utvalda risskotarförare i södra Sverige. Resultatet från den webbaserade enkätundersökningen visar att medelvärdet av alla sammanlagda produktionsstopp var en timme och 52 minuter under en medelvärdesperiod av 25 arbetsdagar. Störst andel stopp orsakas av övriga problem. Kommunikationsproblem stod för 20 % av antalet produktionsstopp och medelvärdet av stoppens längd var en timme och fem minuter. Tiden då en risskotare står stilla under en arbetsdag uppgick till sjutton minuter. Sammanfattningsvis kan det klargöras att de kommunikativa problemen inte är den största orsaken till att risskotare står stilla. Dock spelar kommunikationen en viktig roll för ett produktivt avverkningsarbete. Slutligen finns det förbättringsmöjligheter i kommunikationen mellan risskotarförare och uppdragsgivare vilket skulle kunna leda till färre produktionsstopp.

     

    Risskotare, Kommunikationsproblem, Produktionsstopp och GROT.

  • 13.
    Andersson, Björn
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Utvärdering och utveckling av Fiskarhedens Trävaru AB:s traktdirektiv för slutavverkning2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bruttoavverkningen har accelererat de senaste decennierna och i takt med detta har kraven inom skogsbruket ökat. Idag behöver en omfattande miljöhänsyn tas. Detta ställer även högre krav på entreprenörerna. För att entreprenörerna ska klara av att leva upp till kraven är det viktigt att beställaren av tjänsten överlämnar en arbetsinstruktion i samband med avropande av traktuppdrag. Denna arbetsinstruktion och arbetsorder skapas i form av ett traktdirektiv. Ett kvalitativt traktdirektiv betraktas vara viktigt för Fiskarhedens Trävaru AB och för deras entreprenörer. En fallstudie har genomförts för att utvärdera och beskriva företagets nuvarande traktdirektiv. Resultatet visar att dagens traktdirektiv stundtals är bristfälliga genom att de är dåligt ifyllda. Viktigt innehåll kommuniceras därmed ej som det behövs. Ett förslag på nytt, förbättrat traktdirektiv, där innehållet är tänkt att fyllas i bättre, har därför tagits fram. Med hjälp av detta traktdirektiv kan Fiskarheden upprätthålla ett hållbart skogsbruk.

  • 14. Andersson, Elias
    et al.
    Keskitalo, E. Carina H.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Adaptation to climate change?: Why business-as-usual remains the logical choice in Swedish forestry2018Ingår i: Global Environmental Change, ISSN 0959-3780, E-ISSN 1872-9495, Vol. 48, s. 76-85Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The two latest IPCC assessment reports have concluded that knowledge is not sufficient for inducing action on climate change. This study problematizes the issue of going beyond business-as-usual through a study of the forestry sector in Sweden, which is a large economic sector and could be expected to be an early adapter, given that newly planted forest may stand some 70-90 years into the future. Therefore resources, economic motivation in the longer term and environmental foundations for early adaptation action could be expected to exist. This study draws upon the Foucauldian conceptualization of governmentality to explain the particular institutional logics that nevertheless lead to business-as-usual arguments dominating discussion on adaptation in the case of Swedish forestry. The study emphasizes that adaptation must be seen as steered and limited by existing institutional, social system logics, rather than by externally defined "rational" motivations. Efforts on adaptation to climate change must thus be considered in relation to, and seek to change, existing institutionally based motivational and incentive structures, and must thus be conceived through social rather than environmental logics. In fact, social logics may even define the types of actions that may be regarded as adaptations.

  • 15.
    Andersson, Elias
    et al.
    Department of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå, Sweden.
    Keskitalo, E Carina H
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi.
    Service logics and strategies of Swedish forestry in the structural shifts of forest ownership: challenging the "old" and shaping the "new"2019Ingår i: Scandinavian Journal of Forest Research, ISSN 0282-7581, E-ISSN 1651-1891, Vol. 34, nr 6, s. 508-520Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sweden is one of the most forested countries in Europe, and it has one of the highest shares of productive forest. Production in forestry is largely reliant on the private non-industrial forest owners, who own half of the forest land. As in many countries, however, forest ownership is changing towards a higher extent of urban, female or non-forestry-background owners. This poses a challenge for the forestry services sector, mainly forest owners' associations and companies, but also broadly the sector at large. By exploring the sales and marketing processes, this paper analyses the service logics and strategies of Swedish forestry under changing forest ownership, drawing on an interview study covering all the large actors in the Swedish forestry sector. The study illustrates an increased focus of forestry organizations on services from a strategic and managerial perspective, in customer-oriented relationship development and in value creation and sales processes, specifically in order to manage "new" forest owners and the demand of forest industries. The results highlight the domination of service logics associated with timber production and the challenges for the service market and the provision of diversified services to forest owners.

  • 16. Andersson, Elias
    et al.
    Keskitalo, E Carina H
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Bergstén, Sabina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    In the eye of the storm: adaptation logics of forest owners in management and planning in Swedish areas2018Ingår i: Scandinavian Journal of Forest Research, ISSN 0282-7581, E-ISSN 1651-1891, Vol. 33, nr 8, s. 800-808Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    With a changing climate, storm and wind throw is becoming an increasing risk to forest. However, Swedish forest management practices have so far involved relatively little consideration of adaptation to climate change. This study examined resistance and alternatives to business as usual forest management, drawing upon material obtained in interviews with individual forest owners who spontaneously identified and discussed storm and wind throw as a risk to their forest. They thereby expressed a logic differing from that of the forest industry in Sweden, which has largely normalised storm risk rather than considering it in climate change adaptation work. The present analysis illustrates the broad and largely concerned position of individual forest owners, in contrast with a more established industry position on storm as an accepted and existing risk. Overall, the study highlights the diversity, agency and power relations within Swedish forestry and the forested landscape - aspects that are vital to better understanding processes relevant to forest and climate change adaptation.

  • 17.
    Andersson, Elias
    et al.
    Department of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå, Sweden.
    Keskitalo, E. Carina H.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia. Department of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå, Sweden.
    Lawrence, Anna
    Adaptation to climate change in forestry: a perspective on forest ownership and adaptation responses2017Ingår i: Forests, ISSN 1999-4907, E-ISSN 1999-4907, Vol. 8, nr 12, artikel-id 493Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Adaptation to climate change has often been discussed from the perspectives of social vulnerability and community vulnerability, recognising that characteristics at local level will influence the particular adaptations undertaken. However, the extent to which national-level systemic factors influence and shape measures defined as adaptations has seldom been recognised. Focusing on adaptation to climate change in forestry, this study uses the example of two countries in the northern hemisphere with different forest ownership structures, forestry industry and traditions: Sweden, with strong private, non-industrial ownership, dominant forest industry and long forestry traditions; and Scotland, with forest ownership dominated by large estates and investment forestry based on plantations of exotic conifer species. The study shows how adaptation to climate change is structurally embedded and conditioned, which has resulted in specific challenges and constraints for different groups of forest owners within these two different contexts. This produces a specific set of political spaces and policy tools by rendering climate change in relation to forestry manageable, negotiable and practical/logical in specific ways. It is recommended that the focus of future work on climate-related issues and development of adaptation measures and policy should not be primarily on climate-related factors, but on institutional analysis of structural factors and logics in target sectors, in order to critically explore concepts of agency and power within these processes.

  • 18.
    Andersson, Erik
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Noggrannhet och precision vid beståndsuppskattning av mobilapplikationen KATAM2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet var att utvärdera mobilapplikationen KATAM avseende noggrannhet, tidsåtgång, precision och praktisk användning i jämförelse med volymuppskattning med dataklave och skördarrapport. Resultatet vid diameterjämförelsen visar på snarlika uppskattningar från KATAM respektive dataklaven. KATAM hade högre medelgrundyta, 7 % och grövre medeldiameter, 3,7 %, i jämförelse med dataklaven. KATAM hade även överskattningar av medelstammen volym i jämförelse med skördarrapporten och dataklaven, från 2,5 % till 17,6 % beroende på vilket urval av provytor och vilken programversion av KATAM som användes. Underlaget från volymuppskattningar var litet och hade felkällor vilket gjorde resultaten från mätningarna osäkra. Trots att studien visade på en överskattning av diametern talar den inbördes precisionen för att KATAM skulle kunna bli ett alternativ till Dataklaven vid uppskattning av medeldiametern.

  • 19.
    Andersson, Haidi
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT). 1965.
    Hur upplevs estetik i skogsbruket?: How is aesthetics in forestry perceived?2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 20.
    Andersson, Ida
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Distansskogsägares nöjdhet med Södras tjänsteutbud och kvalité på tjänster2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The development of technology and the mechanization in the Swedish forestry has during the last 60 years resulted in depopulation of the country side and due to that the amount of distance forest owners has increased. Therefore the forest companies need to make some adjustments in order to keep the distance forest owners as customers and to attract new ones. The purpose of this essay was to examine and analyze the distance forest owners satisfaction with Södras service offering and quality of service and further develop some proposals for action. A web-based survey was sent out to 634 distance forests owners in Stockholm, Sweden, all members of Södra. 269 respondents participated in the survey and of them, 27 did also participate in a follow-up telephone interview. The results show that the members generally was satisfied with the service offering and the quality of service. Suggestions for improvement regarding the service offering is all about implementing forest management courses in Stockholm and including providing financial and generational counseling, also on location in Stockholm. The quality of service can be improved if the inspector changes the way of working towards an even more customer adapted way and also improve the dialogue with the entrepreneurs. Further suggestions for improvement is to a greater extent welcome complaints and to give some compensation and/or apologize when it is motivated.

  • 21.
    Andersson, Jonas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Föryngring med tallsådd- ett underskattat alternativ?2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I de svenska skogarna är tallen (Pinus sylvestris L.) det näst vanligaste trädslaget och konkurrerar bäst på torrare och blötare marker. Av den anledningen är det viktigt vid föryngring att ståndortsanpassa. Det har dock blivit allt vanligare att privata skogsägare planterar gran (Picea abies L.) på typiska tallmarker på grund av det höga betestrycket. Detta kan vara förödande för tillväxten och kvaliteten. Ett sätt att klara betestrycket är att ha en högstamtäthet för att få många alternativa stammar kvar till älgsäker höjd. Där kan föryngringsmetoden vara avgörande. Mellan 2013–2016 planterades och självföryngrades 92,2 % av tallföryngringsarealen i Sverige, de resterande 7,8 % såddes. Att så tall på lämpliga marker resulterar ofta i en hög stamtäthet och det finns möjlighet att välja förädlat material. Detta ger en trängseleffekt vilket bidrar till hög virkeskvalitet, samtidigt som det kan ge en tillväxtökning upp till 25 % gentemot beståndsfrön om förädlat material används. Detta är en kombination som bara är möjlig att åstadkomma med sådd. Studiens syfte har varit att undersöka vilken inställning skogsägare har haft till tallsådd och varför så få använt metoden. Dessutom har det kartlagts vilka som använt metoden och varför. Detta har gjorts med en enkätundersökning som skickades ut till 240 skogsägare jämt fördelat över Sverige, varav 103 svarade. Det har även gjorts intervjuer med skogsbolag med eget skogsinnehav från nord- och mellansverige. Resultatet visade att 15 % av respondenterna från enkätundersökningen någon gång sått tall. Det var vanligare att de som ägde en skogsfastighet på 100 hektar eller mer någon gång hade sått tall i jämförelse med de som ägde 49 hektar eller mindre. Av de som sått svarade 92 % att de var nöjda med resultatet och 73 % kunde tänka sig att så igen. Det var ingen skogsägare från Götaland som sått tall. Av de som inte hade sått tall svarade 48 % att anledningen till de inte gjort de var för att de inte tänkt på det och 69 % svarade att de hade en varken positiv eller negativ inställning till metoden. Detta kan jämföras mot de som någon gång hade sått tall där 86 % svarade att de hade en positiv eller ganska positiv inställning. De skogsbolag som låtit sig intervjuas svarade samtliga att de har sått tall, dock i olika omfattning. Det bolag som sått mest var Sveaskog som svarade att de har sått 27 % av deras tallföryngringsareal. Detta kan jämföras med Holmen skog som sådde strax över 20 % och då är contortatall inkluderad. De främsta anledningarna till att de har sått var för att det bedömdes vara kostnadseffektivt och ger många stammar per hektar vilket har varit positivt i områden med högt betestryck. Alla intervjupersoner berättade att det är viktigt att välja rätt mark för ett positivt resultat. Resultatet från enkäten visade att de som svarat att de någonsin sått tall hade en positivare inställning till sådd, vilket tyder på positiva erfarenheter. Nära hälften av de som inte sått tall svarade att de hade varken en positiv eller negativ inställning. En möjlig orsak till det är att de inte hade någon erfarenhet av metoden och därför ingen åsikt. De som någon gång har sått var i regel större skogsägare. En möjlig orsak till det är att det är större sannolikhet att de har en lämplig mark tillgänglig och att de troligen föryngrar oftare än mindre skogsägare. En hög andel av de som inte sått svarade att de inte tänkt på det. Detta skulle kunna bero på ointresse eller okunskap. En stark orsak till detta är sannolikt på grund av tradition. Skulle de privata skogsägarna skaffa sig kunskap om detta och vilka marker som är lämpliga skulle det kunna finnas pengar att tjäna. Detta eftersom det är billigare, lättare, och skapar bättre kvalitet än de andra föryngringsmetoderna. Tallsådd går dessutom bra att kombinera med andra metoder och anpassa föryngringsåtgärden efter förutsättningarna. I områden där betesskador ställer till stora problem kan tallsådd vara ett outnyttjat verktyg i verktygslådan.

  • 22.
    Andersson, Matilda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Naturkultur för bättre kvalitet i rotstocken i tallungskog?: Utvärdering av röjningsförsök i Kråkerödjan2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Scots pine (Pinus sylvestris L.) form a large part of Swedish forestry and has many alternative end-use areas with different requirements for quality. The ability to influence the quality is high in the initial planting and juvenile forest phase, as studies have shown relationships between good quality and dense planting, where competition between trees has a good impact on timber quality. Competition can also be achieved by shading from above, through seed trees or multi-layered forest. Interest in continuous cover forestry grows, and investigating differences in future timber quality between layered and clear cutting treatments can therefore be valuable. Such a method is “Naturkultur”, which aims to optimize the net present value at every point in the forest. The purpose of this study is to highlight the question of whether layered forests methods similar to “Naturkultur” can be used for higher timber quality in pine forests in a cleaning trial in southern Östergötland, Sweden. The goal is to find out if any difference in timber quality exists in the future butt log between the different cleaning treatments, layered (Uneven) and conventional (Even). The survey was limited to studying only the Kråkerödjan pre-commercial thinning trial, located on the property Kråkerödjan between Småland and Östergötland. Parameters for quality estimation were delimited to knot quantity and knot thickness. In order to answer the purpose, a field survey was conducted with quantitative assumptions where data about stem quantity, tree species distribution, height, diameter, height of the living crown, number of knots and diameter for the thickest knot from the base of the trunk up to 2 m on the trunk were collected. The result showed that the number of stems per ha was significantly higher in Uneven than in Even while the volume was next to the same. The average diameter was about 4 cm in Uneven and about 10 cm in Even. The tree species distribution was the same for trees with a diameter > 5 cm a breast height (bh) in both parcels,> 95% pine. For trees <5 cm bh, the distribution in Uneven was 14 % pine, 10 % spruce and 76 % deciduous, in Even there were almost exclusively deciduous trees. When examining pine > 5 cm at bh, there was a significant difference in the knot quantity with fewer knots/m in Uneven than in Even. The thickest knot was smaller in Uneven than in Even, but the difference was only significant when the data without dominants was examined. The thickest knot was slightly smaller relative to the diameter of the trunk in bh in Uneven but the difference was not significant. The average diameter in pine > 5 cm at bh was slightly less in Uneven, 10.7 cm, than in Even, 10.8 cm. The survey gives an indication that the layered forest according to the method of “Naturkultur” in the parcel Uneven, where dominants shades smaller trees, may be used for a better timber quality in pine in the investigated premises. However, the results are not sufficiently clear, if this is due to the fact that the quality difference is small or if it is because quality differences have not yet occurred V cannot be read in the survey. Estimating timber quality early in the rotation period is difficult as a lot can happen until final felling. However, the survey has been valuable as more data is needed in the area in question. Follow-up of the survey is needed to further explore the relationships between stock treatments and quality development.

  • 23.
    Andertun, Rickard
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Aptering för högre medellängder på massavedssortimenten2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att transporterna skall bli mer ekonomiska och samtidigt ha en liten miljöpåverkan krävs det att maximera transporterna viktmässigt och minimera avstånden. Ett tillvägagångssätt för att utnyttja lastkapaciteten är att ha en hög medellängd på virket för att transportera mindre luft i den begränsade volymen på lastbilen. Den här studien undersöker medellängder på massaved hos Sydved. Sydved har ett miljömål där 90% av volymen skall hålla minst 4,2 m medellängd på barr, gran och lövmassaved. En ökad medellängd på massaveden får inte påverka timmerutbytet eftersom det primära skall vara att aptera för bästa ekonomi för markägaren. Studien undersöker om och hur aptering för en ökad medellängd på massaved av gran påverkar timmerutbytet. Studien resulterar i att aptera massaveden till högre medellängder för att nå miljömålet kan påverka timmerutbytet både positivt och negativt.

  • 24.
    Androsiuk, P.
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. University of Warmia & Mazury, Poland.
    Shimono, A.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
    Westin, J.
    Lindgren, D.
    Fries, A.
    Wang, X. -R
    Genetic status of Norway spruce (Picea abies) breeding populations for northern Sweden2013Ingår i: Silvae Genetica, ISSN 0037-5349, Vol. 62, nr 3, s. 127-136Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Efficient use of any breeding resources requires a good understanding of the genetic value of the founder breeding materials for predicting the gain and diversity in future generations. This study evaluates the distribution of genetic variation and level of relatedness among and within nine breeding populations of Norway spruce for Northern Sweden using nuclear microsatellite markers. A sample set of 456 individuals selected from 140 stands were genotyped with, 15 SSR loci. Over all loci each individual was identified with unique multilocus genotype. High genetic diversity (average H-e=0.820) and low population differentiation (F-ST = 0.0087) characterized this material. Although low in F-ST, the two northernmost populations were clustered as a distinct group diverged from the central populations. The population differentiation pattern corresponds well with the post glacial migration history of Norway spruce and the current gene flow and human activity in the region. The average inbreeding coefficient was 0.084 after removal loci with high frequency of null alleles. The estimated relatedness of the trees gathered in the breeding populations was very low (average kinship coefficient 0.0077) and not structured. The high genetic variation and low and not structured relatedness between individuals found in the breeding populations confirm that the Norway spruce breeding stock for northern Sweden represent valuable genetic resources for both long-term breeding and conservation programs.

  • 25.
    Angelstam, Per
    et al.
    Swedish University of Agricultural Sciences.
    Elbakidze, Marine
    Swedish University of Agricultural Sciences,.
    Tikhomirov, Valery
    Belarusian State University, Minsk, Belarus.
    15. Forests and Forestry in three Eastern European Countries2012Ingår i: Rural Development and Land Use / [ed] Lars Rydén and Ingrid Karlsson, Uppsala: Baltic University Press , 2012, 1, s. 176-185Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 26.
    Angelstam, Per
    et al.
    Sveriges Lantbruksuniversitet.
    Jonsson, Bengt Gunnar
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för naturvetenskap, teknik och matematik.
    Törnblom, Johan
    Sveriges Lantbruksuniversitet.
    Andersson, K
    Sveriges Lantbruksuniversitet.
    Axelsson, Robert
    Sveriges Lantbruksuniversitet.
    Roberge, Jean-Michel
    Sveriges Lantbruksuniversitet.
    Landskapsansats för bevarande av skoglig biologisk mångfald: en uppföljning av 1997 års regionala bristanalys, och om behovet av samverkan mellan aktörer2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Angelstam, Per
    et al.
    Sveriges Lantbruksuniversitet.
    Roberge, Jean-Michel
    Sveriges Lantbruksuniversitet.
    Jonsson, Bengt-Gunnar
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för naturvetenskap, teknik och matematik.
    Törnblom, Johan
    Sveriges Lantbruksuniversitet.
    Hur mycket är nog för att bevara arterna?2010Ingår i: Fakta Skog, ISSN 1400-7789, nr 12, s. 1-4Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
  • 28. Anugwom, Ikenna
    et al.
    Maki-Arvela, Paivi
    Virtanen, Pasi
    Willfor, Stefan
    Damlin, Pia
    Hedenström, Mattias
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Kemiska institutionen.
    Mikkola, Jyri-Pekka
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Kemiska institutionen.
    Treating birch wood with a switchable 1,8-diazabicyclo-[5.4.0]-undec-7-ene-glycerol carbonate ionic liquid2012Ingår i: Holzforschung, ISSN 0018-3830, E-ISSN 1437-434X, Vol. 66, nr 7, s. 809-815Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The suitability of a new switchable ionic liquid (SIL) has been investigated as a solvent for fractionation of lignocellulosic materials. SIL was prepared from inexpensive chemicals, e. g., glycerol, CO2, and 1,8-diazabicyclo-[5.4.0]-undec-7-ene (DBU). Fresh Nordic birch wood (B. pendula) was treated with the SIL for a time period of 1-5 days at 100 degrees C and under atmospheric pressure. Upon SIL treatment, at best, 57 % of the hemicelluloses were dissolved and 50 % of lignins were dissolved from the native birch. The slightly fibrillated SIL treated chips contained about 55 % cellulose. Up to 76 % of the recovered species removed from the spent SIL liquor was originating from hemicelluloses, mainly from xylan. The spent SILs were reused for fresh wood dissolution in four consecutive cycles and each time the wood dissolution efficiency was similar. SILs could offer affordable (easy-to-synthesize) solvent systems for partial elimination of hemicelluloses and lignin from wood. SILs can also be prepared in-situ and on-site.

  • 29.
    Athanassiadis, Dimitris
    et al.
    Dept. of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Bergström, Dan
    Hellström, Thomas
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Lindroos, Ola
    Dept. of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nordfjell, Tomas
    Dept. of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ringdahl, Ola
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Path tracking for autonomous forwarders in forest terrain2010Ingår i: Precision Forestry Symposium: developments in Precision Forestry since 2006 / [ed] Ackerman P A, Ham H, & Lu C, 2010, s. 42-43Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 30. Ausin, Israel
    et al.
    Feng, Suhua
    Yu, Chaowei
    Liu, Wanlu
    Kuo, Hsuan Yu
    Jacobsen, Elise L.
    Zhai, Jixian
    Gallego-Bartolome, Javier
    Wang, Lin
    Egertsdotter, Ulrika
    Street, Nathaniel R.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå Plant Science Centre (UPSC). Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för fysiologisk botanik.
    Jacobsen, Steven E.
    Wang, Haifeng
    DNA methylome of the 20-gigabase Norway spruce genome2016Ingår i: Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, ISSN 0027-8424, E-ISSN 1091-6490, Vol. 113, nr 50, s. E8106-E8113Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    DNA methylation plays important roles in many biological processes, such as silencing of transposable elements, imprinting, and regulating gene expression. Many studies of DNA methylation have shown its essential roles in angiosperms (flowering plants). However, few studies have examined the roles and patterns of DNA methylation in gymnosperms. Here, we present genome-wide high coverage single-base resolution methylation maps of Norway spruce (Picea abies) from both needles and somatic embryogenesis culture cells via whole genome bisulfite sequencing. On average, DNA methylation levels of CG and CHG of Norway spruce were higher than most other plants studied. CHH methylation was found at a relatively low level; however, at least one copy of most of the RNA-directed DNA methylation pathway genes was found in Norway spruce, and CHH methylation was correlated with levels of siRNAs. In comparison with needles, somatic embryogenesis culture cells that are used for clonally propagating spruce trees showed lower levels of CG and CHG methylation but higher level of CHH methylation, suggesting that like in other species, these culture cells show abnormal methylation patterns.

  • 31.
    Backéus, Ingvar
    et al.
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Biologiska sektionen, Växtbiologiska institutionen.
    Stenbeck, Gösta
    Konsekvenser av skogs- och myrdikning. Påverkan på flora och vegetation1981Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 32.
    Baeten, Lander
    et al.
    Univ Ghent, Dept Environm, Gontrode, Belgium.
    Bruelheide, Helge
    Martin Luther Univ Halle Wittenberg, Inst Biol, Geobot & Bot Garden, Halle, Germany;German Ctr Integrat Biodivers Res iDiv, Leipzig, Germany.
    van der Plas, Fons
    Univ Leipzig, Dept Systemat Bot & Funct Biodivers, Leipzig, Germany;Senckenberg Gesell Naturforsch, Biodivers & Climate Res Ctr, Frankfurt, Germany.
    Kambach, Stephan
    Martin Luther Univ Halle Wittenberg, Inst Biol, Geobot & Bot Garden, Halle, Germany;German Ctr Integrat Biodivers Res iDiv, Leipzig, Germany.
    Ratcliffe, Sophia
    Univ Leipzig, Dept Systemat Bot & Funct Biodivers, Leipzig, Germany;Natl Biodivers Network Trust, Nottingham, England.
    Jucker, Tommaso
    Univ Cambridge, Dept Plant Sci, Forest Ecol & Conservat, Cambridge, England;CSIRO Land & Water, Floreat, WA, Australia.
    Allan, Eric
    Univ Bern, Inst Plant Sci, Bern, Switzerland.
    Ampoorter, Evy
    Univ Ghent, Dept Environm, Gontrode, Belgium.
    Barbaro, Luc
    Univ Toulouse, INRA INPT, Dynafor, Auzeville, France.
    Bastias, Cristina C.
    CSIC, MNCN, Madrid, Spain.
    Bauhus, Juergen
    Univ Freiburg, Fac Environm & Nat Resources, Chair Silviculture, Freiburg, Germany.
    Benavides, Raquel
    CSIC, MNCN, Madrid, Spain.
    Bonal, Damien
    Univ Lorraine, INRA, UMR Silva, AgroParisTech, Nancy, France.
    Bouriaud, Olivier
    Stefan Cel Mare Univ Suceava, Fac Forestry, Suceava, Romania.
    Bussotti, Filippo
    Univ Firenze, Dept Agrifood & Environm Sci DISPAA, Lab Environm & Appl Bot, Florence, Italy.
    Carnol, Monique
    Univ Liege, InBioS Plant & Microbial Ecol, Liege, Belgium.
    Castagneyrol, Bastien
    INRA, UMR 1202 BIOGECO, Cestas, France;Univ Bordeaux, BIOGECO, UMR 1202, Pessac, France.
    Charbonnier, Yohan
    LPO, Le Bourg, Bourrou, France.
    Checko, Ewa
    Univ Warmia & Mazury, Dept Forestry & Forest Ecol, Olsztyn, Poland.
    Coomes, David A.
    Univ Cambridge, Dept Plant Sci, Forest Ecol & Conservat, Cambridge, England.
    Dahlgren, Jonas
    Swedish Univ Agr Sci, Dept Forest Resource Management, Umea, Sweden.
    Dawud, Seid Muhie
    Wollo Univ, Coll Agr, Dept Forestry, Dessie, Ethiopia.
    De Wandeler, Hans
    Univ Leuven, Dept Earth & Environm Sci, Leuven, Belgium.
    Domisch, Timo
    Nat Resources Inst Finland Luke, Joensuu, Finland.
    Finer, Leena
    Nat Resources Inst Finland Luke, Joensuu, Finland.
    Fischer, Markus
    Univ Bern, Inst Plant Sci, Bern, Switzerland.
    Fotelli, Mariangela
    Greek Agr Org Dimitra, Forest Res Inst Thessaloniki, Thessaloniki, Greece.
    Gessler, Arthur
    Swiss Fed Res Inst WSL, Res Unit Forest Dynam, Birmensdorf, Switzerland.
    Grossiord, Charlotte
    Los Alamos Natl Lab, Earth & Environm Sci Div, Los Alamos, NM USA.
    Guyot, Virginie
    INRA, UMR 1202 BIOGECO, Cestas, France;Univ Bordeaux, BIOGECO, UMR 1202, Pessac, France.
    Hattenschwiler, Stephan
    Univ Montpellier, Univ Paul Valery Montpellier, EPHE, CNRS,Ctr Evolutionary & Funct Ecol, Montpellier, France.
    Jactel, Herve
    INRA, UMR 1202 BIOGECO, Cestas, France;Univ Bordeaux, BIOGECO, UMR 1202, Pessac, France.
    Jaroszewicz, Bogdan
    Univ Warsaw, Bialowieza Geobotan Stn, Fac Biol, Bialowieza, Poland.
    Joly, Francois-Xavier
    Univ Montpellier, Univ Paul Valery Montpellier, EPHE, CNRS,Ctr Evolutionary & Funct Ecol, Montpellier, France.
    Koricheva, Julia
    Royal Holloway Univ London, Sch Biol Sci, Egham, Surrey, England.
    Lehtonen, Aleksi
    Nat Resources Inst Finland Luke, Helsinki, Finland.
    Mueller, Sandra
    Univ Freiburg, Dept Geobot, Fac Biol, Freiburg, Germany.
    Muys, Bart
    Nguyen, Diem
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Biologiska sektionen, Institutionen för organismbiologi, Systematisk biologi. Department of Forest Mycology and Plant Pathology, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden.
    Pollastrini, Martina
    Univ Firenze, Dept Agrifood & Environm Sci DISPAA, Lab Environm & Appl Bot, Florence, Italy.
    Radoglou, Kalliopi
    Democritus Univ Thrace DUTH, Dept Forestry & Management Environm & Nat, Nea Orestiada, Greece.
    Raulund-Rasmussen, Karsten
    Univ Copenhagen, Dept Geosci & Nat Resource Managemen, Frederiksberg C, Denmark.
    Ruiz-Benito, Paloma
    Univ Alcala De Henares, Dept Ciencias Vida, Grp Ecol & Restaurac Forestal, Madrid, Spain.
    Selvi, Federico
    Univ Firenze, Dept Agrifood & Environm Sci DISPAA, Lab Environm & Appl Bot, Florence, Italy.
    Stenlid, Jan
    Swedish Univ Agr Sci, Dept Forest Mycol & Plant Pathol, Uppsala, Sweden.
    Valladares, Fernando
    CSIC, MNCN, Madrid, Spain.
    Vesterdal, Lars
    Univ Copenhagen, Dept Geosci & Nat Resource Managemen, Frederiksberg C, Denmark.
    Verheyen, Kris
    Univ Ghent, Dept Environm, Gontrode, Belgium.
    Wirth, Christian
    Max Planck Inst Biogeochem, Jena, Germany.
    Zavala, Miguel A.
    Univ Alcala De Henares, Dept Ciencias Vida, Grp Ecol & Restaurac Forestal, Madrid, Spain.
    Scherer-Lorenzen, Michael
    Identifying the tree species compositions that maximize ecosystem functioning in European forests2019Ingår i: Journal of Applied Ecology, ISSN 0021-8901, E-ISSN 1365-2664, Vol. 56, nr 3, s. 733-744Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    1. Forest ecosystem functioning generally benefits from higher tree species richness, but variation within richness levels is typically large. This is mostly due to the contrasting performances of communities with different compositions. Evidence-based understanding of composition effects on forest productivity, as well as on multiple other functions will enable forest managers to focus on the selection of species that maximize functioning, rather than on diversity per se.

    2. We used a dataset of 30 ecosystem functions measured in stands with different species richness and composition in six European forest types. First, we quantified whether the compositions that maximize annual above-ground wood production (productivity) generally also fulfil the multiple other ecosystem functions (multifunctionality). Then, we quantified the species identity effects and strength of interspecific interactions to identify the "best" and "worst" species composition for multifunctionality. Finally, we evaluated the real-world frequency of occurrence of best and worst mixtures, using harmonized data from multiple national forest inventories.

    3. The most productive tree species combinations also tended to express relatively high multifunctionality, although we found a relatively wide range of compositions with high- or low-average multifunctionality for the same level of productivity. Monocultures were distributed among the highest as well as the lowest performing compositions. The variation in functioning between compositions was generally driven by differences in the performance of the component species and, to a lesser extent, by particular interspecific interactions. Finally, we found that the most frequent species compositions in inventory data were monospecific stands and that the most common compositions showed below-average multifunctionality and productivity.

    4. Synthesis and applications. Species identity and composition effects are essential to the development of high-performing production systems, for instance in forestry and agriculture. They therefore deserve great attention in the analysis and design of functional biodiversity studies if the aim is to inform ecosystem management. A management focus on tree productivity does not necessarily trade-off against other ecosystem functions; high productivity and multifunctionality can be combined with an informed selection of tree species and species combinations.

  • 33.
    Bahr, Adam
    et al.
    Lund University, Sweden.
    Ellström, Magnus
    Lund University, Sweden.
    Bergh, Johan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Wallander, Håkan
    Lund University, Sweden.
    Nitrogen leaching and ectomycorrhizal nitrogen retention capacity in a Norway spruce forest fertilized with nitrogen and phosphorus2015Ingår i: Plant and Soil, ISSN 0032-079X, E-ISSN 1573-5036, Vol. 390, nr 1-2, s. 323-335Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims

    To estimate the production of external ectomycorrhizal mycelia (EMM) in Norway spruce forests with varying nitrogen (N) and phosphorus (P) levels, and to relate this to the N retention capacity of ectomycorrhizal fungi (EMF) and N leaching.

    Methods

    Seasonal changes in EMF production (in ingrowth mesh bags) and soil water N (in suction lysimeters) were analyzed after fertilization with N or N combined with P. The EMF N retention capacity was estimated by the addition of isotopically labeled N to the mesh bags.

    Results

    No relationship was found between the seasonal variation in EMF growth and N leakage from the soil. However, in the mesh bags, the total assimilation of 15N by EMF was almost halved by N fertilization, while twice as much 15N leached through.

    Conclusions

    We found a high specific N assimilation capacity per unit weight of EMF mycelia. This was unaffected by N fertilization, but the total assimilation of N by EMF was drastically reduced due to reduced production of EMM. However, N-retaining processes other than N assimilation by EMF must be taken into account to explain the losses of N after fertilization.

  • 34.
    Baison, John
    et al.
    Swedish Univ Agr Sci, Dept Forest Genet & Plant Physiol, Umea Plant Sci Ctr, Parallellvagen 21, S-90736 Umea, Sweden.
    Vidalis, Amaryllis
    Tech Univ Munich, Sect Populat Epigenet & Epigen, Ctr Life & Food Sci Weihenstephan, Lichtenbergstr 2a, D-85748 Munich, Germany.
    Zhou, Linghua
    Swedish Univ Agr Sci, Dept Forest Genet & Plant Physiol, Umea Plant Sci Ctr, Parallellvagen 21, S-90736 Umea, Sweden.
    Chen, Zhi-Qiang
    Swedish Univ Agr Sci, Dept Forest Genet & Plant Physiol, Umea Plant Sci Ctr, Parallellvagen 21, S-90736 Umea, Sweden.
    Li, Zitong
    Univ Helsinki, Dept Biosci, Ecol Genet Res Unit, POB 65, FI-00014 Helsinki, Finland.
    Sillanpää, Mikko J.
    Univ Oulu, Dept Math Sci, Bioctr Oulu, Pentti Kaiteran Katu 1, Oulu, Finland.
    Bernhardsson, Carolina
    Swedish Univ Agr Sci, Dept Forest Genet & Plant Physiol, Umea Plant Sci Ctr, Parallellvagen 21, S-90736 Umea, Sweden;Umea Univ, Dept Ecol & Environm Sci, Linnaeus Vag 4-6, S-90736 Umea, Sweden.
    Scofield, Douglas
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Biologiska sektionen, Institutionen för ekologi och genetik, Evolutionsbiologi.
    Forsberg, Nils
    Swedish Univ Agr Sci, Dept Forest Genet & Plant Physiol, Umea Plant Sci Ctr, Parallellvagen 21, S-90736 Umea, Sweden.
    Grahn, Thomas
    RISE Bioecon, Drottning Kristinas Vag 61, SE-11486 Stockholm, Sweden.
    Olsson, Lars
    RISE Bioecon, Drottning Kristinas Vag 61, SE-11486 Stockholm, Sweden.
    Karlsson, Bo
    Skogforsk, Ekebo 2250, SE-26890 Svalov, Sweden.
    Wu, Harry
    Swedish Univ Agr Sci, Dept Forest Genet & Plant Physiol, Umea Plant Sci Ctr, Parallellvagen 21, S-90736 Umea, Sweden.
    Ingvarsson, Pär K:
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Biologiska sektionen, Institutionen för ekologi och genetik, Evolutionsbiologi. Umea Univ, Dept Ecol & Environm Sci, Linnaeus Vag 4-6, S-90736 Umea, Sweden.
    Lundqvist, Sven-Olof
    RISE Bioecon, Drottning Kristinas Vag 61, SE-11486 Stockholm, Sweden;IIC, Rosenlundsgatan 48B, SE-11863 Stockholm, Sweden.
    Niittylä, Totte
    Swedish Univ Agr Sci, Dept Forest Genet & Plant Physiol, Umea Plant Sci Ctr, Parallellvagen 21, S-90736 Umea, Sweden.
    Garcia-Gil, M. Rosario
    Swedish Univ Agr Sci, Dept Forest Genet & Plant Physiol, Umea Plant Sci Ctr, Parallellvagen 21, S-90736 Umea, Sweden.
    Genome-wide association study identified novel candidate loci affecting wood formation in Norway spruce2019Ingår i: The Plant Journal, ISSN 0960-7412, E-ISSN 1365-313X, Vol. 100, nr 1, s. 83-100Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Norway spruce is a boreal forest tree species of significant ecological and economic importance. Hence there is a strong imperative to dissect the genetics underlying important wood quality traits in the species. We performed a functional genome-wide association study (GWAS) of 17 wood traits in Norway spruce using 178 101 single nucleotide polymorphisms (SNPs) generated from exome genotyping of 517 mother trees. The wood traits were defined using functional modelling of wood properties across annual growth rings. We applied a Least Absolute Shrinkage and Selection Operator (LASSO-based) association mapping method using a functional multilocus mapping approach that utilizes latent traits, with a stability selection probability method as the hypothesis testing approach to determine a significant quantitative trait locus. The analysis provided 52 significant SNPs from 39 candidate genes, including genes previously implicated in wood formation and tree growth in spruce and other species. Our study represents a multilocus GWAS for complex wood traits in Norway spruce. The results advance our understanding of the genetics influencing wood traits and identifies candidate genes for future functional studies.

  • 35.
    Bandau, Franziska
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för fysiologisk botanik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå Plant Science Centre (UPSC).
    Importance of tannins for responses of aspen to anthropogenic nitrogen enrichment2016Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Boreala skogar är ofta mycket kväve (N) begränsade. Men mänskliga aktiviteter leder till ökad N tillförsel i dessa ekosystem, både genom depostition av N från atmosfären och skogsgödsling. N-tillförsel i boreala skogar kan främja netto primärproduktionen men även leda till ökade skador från naturliga fiender (herbivorer och patogener) samt skiftningar i växtartsammansättning. Genetisk mångfald har föreslagits som en viktig mekanism för att främja en växtarts stabilitet inom samhällen som upplever miljöförändringar. Inom varje växtpopulation kan specifika egenskaper (t.ex. tillväxt och försvar) varierar kraftigt mellan individer och en större variation i egenskaper kan öka chanserna för att åtminstone några individer från en population överlever ifall miljöförhållandena förändras. En aspekt av växtkemi som i hög grad kan variera mellan olika genotyper (GT) är bladens kondenserade tanniner (KT). Dessa sekundära metaboliter har föreslagits påverka växtens prestationsförmåga på många sätt, t.ex. genom att påverka tillväxt, interaktioner mellan växter och herbivorer eller patogener och genom att påverka förna nedbrytning, och följaktligen återbördandet av näringsämnen till kretsloppet. För att undersöka hur genotypiska variation i KT produktion kan påverka de effekter som antopogent N kan ha på växtens prestationsförmåga och förna nedbrytning, utförde jag en serie experiment. Jag studerade olika asp (Populus tremula) GT med olika förmåga att producera KT (låg- och hög-tannin producenter). Växterna odlades i tre olika N förhållanden, som representerade ambient N nivå (+0 kg ha-1), atmosfärisk N deposition = låg nivå (+15 kg ha-1), och skogsgödsling = hög nivå (150 kg ha‑1). Dessa GT etablerades i en fält-liknande miljö där naturliga fiender uteslutits och i ett fält där naturliga fiender var närvarande. I mina första två studierna undersökte jag vävnadskemi och växternas prestationsförmåga i de båda miljöerna. Jag observerade att KT nivåerna sjönk till följd av N‑tillsats i den fiende-fria miljön (studie I), men ökade med N-tillsats ifall fiender var närvarande (studie II). Dessa motsatta reaktioner på N-tillsats kan förklaras av skillnader i N-tillgång mellan de två odlingsplatserna eller genom ökad KT produktion som respons på angrepp. Skador orsakade av herbivorer och patogener ökade generellt till följd av N‑tillsats och var högre i låg-tannin än i hög‑tannin producerande GT oavsett N‑förhållande. Tillväxten hos växter från högtannin GT begränsades i ambient- och låg N-tillsats förhållanden, troligen på grund av att avvägning mellan tillväxt och försvar förskjutits emot försvar. Den begränsade tillväxten i hög-tannin växter minskade om stora mängder N tillsattes (studie I och II) och om antalet fiender var tillräckligt högt så att nyttan av försvaret kunde uppväga kostnaderna för försvarsproduktionen (studie II). Trots dessa generella respons hos låg- och hög-tannin GT till följd av N‑tillsats observerade jag även ett antal individuella respons hos GT som i vissa fall var orelaterade till växters förmåga att producera KT. I studie III undersöktes genuttrycksnivåer och fenolinnehåll i blad från växter som odladats i en miljö där naturliga fiender exkluderats. Denna studie visade att fenylpropanoidsyntesvägen (FPV) regleras genom kontroll av många av de undersökta FPV-generna. Dessutom var FPV genuttryck högre i hög-tannin GT än i låg-tannin GT, särskilt vid ambient N. Vid låg N-tillsats minskade genuttrycket av FPV-gener i både låg- och hög-tannin producenter, medan hög N-tillgång ledde till att gener i början och slutet av FPV uppreglerades och till att skillnaderna mellan tannin grupperna försvann. Dessutom visade studien att de separata fenol-poolerna ofta var okorrelerade med varandra och att fenol-poolerna bara till viss del var korrelerade med KT produktion och FPV-genutryck. I studie IV undersökte jag nedbrytningshastigheten för förnan från fältodlade aspar. Jag upptäckte att N-tillsats generellt minskade viktförlusten men att det fanns en betydande genetisk variation mellan GT och att dessa även var olika mottagliga för tillsatt N. Studie IV visade vidare att KT endast hade en svag effekt på nedbrytning och att andra egenskaper såsom specifik bladyta och lignin:N ratio kunde bättre förklara den genotypiska skillnaden i viktförlust. Dessutom orsakade N‑tillsats en förskjutning av vilka egenskaper som mest påverkade förnans nedbrytningshastighet. Sammanfattningsvis visar mina studier på vikten av genetisk mångfald för att främja växtartens stabilitet i miljöer som upplever antropogena förändringar.

  • 36.
    Barthelemy, Hélène
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
    Dorrepaal, Ellen
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
    Olofsson, Johan
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
    Defoliation of a grass is mediated by the positive effect of dung deposition, moss removal and enhanced soil nutrient contents: results from a reindeer grazing simulation experiment2019Ingår i: Oikos, ISSN 0030-1299, E-ISSN 1600-0706, Vol. 128, nr 10, s. 1515-1524Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Herbivory is one of the key drivers shaping plant community dynamics. Herbivores can strongly influence plant productivity directly through defoliation and the return of nutrients in the form of dung and urine, but also indirectly by reducing the abundance of neighbouring plants and inducing changes in soil processes. However, the relative importance of these processes is poorly understood. We, therefore, established a common garden experiment to study plant responses to defoliation, dung addition, moss cover, and the soil legacy of reindeer grazing. We used an arctic tundra grazed by reindeer as our study system, and Festuca ovina, a common grazing-tolerant grass species as the model species. The soil legacy of reindeer grazing had the strongest effect on plants, and resulted in higher growth in soils originating from previously heavily-grazed sites. Defoliation also had a strong effect and reduced shoot and root growth and nutrient uptake. Plants did not fully compensate for the tissue lost due to defoliation, even when nutrient availability was high. In contrast, defoliation enhanced plant nitrogen concentrations. Dung addition increased plant production, nitrogen concentrations and nutrient uptake, although the effect was fairly small. Mosses also had a positive effect on aboveground plant production as long as the plants were not defoliated. The presence of a thick moss layer reduced plant growth following defoliation. This study demonstrates that grasses, even though they suffer from defoliation, can tolerate high densities of herbivores when all aspects of herbivores on ecosystems are taken into account. Our results further show that the positive effect of herbivores on plant growth via changes in soil properties is essential for plants to cope with a high grazing pressure. The strong effect of the soil legacy of reindeer grazing reveals that herbivores can have long-lasting effects on plant productivity and ecosystem functioning after grazing has ceased.

  • 37.
    Bautista, Rocí­o
    et al.
    University of Malaga.
    Villalobos, David, P.
    University of Malaga.
    Diaz-Moreno, Sara M
    University of Malaga.
    Cantón, Francisco, R.
    University of Malaga.
    Cánovas, Francisco, M.
    University of Malaga.
    Gonzalo Claros, M.
    University of Malaga.
    Toward a Pinus pinaster bacterial artificial chromosome library2007Ingår i: Annals of Forest Science, ISSN 1286-4560, E-ISSN 1297-966X, Vol. 64, nr 8, s. 855-864Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Conifers are of great economic and ecological importance, but little is known concerning their genomic organization. This study is an attempt to obtain high-quality high-molecular-weight DNA from Pinus pinaster cotyledons and the construction of a pine BAC library. The preparation incorporates modifications like low centrifugation speeds, increase of EDTA concentration for plug maintenance, use of DNase inhibitors to reduce DNA degradation, use of polyvinylpyrrolidone and ascorbate to avoid secondary metabolites, and a brief electrophoresis of the plugs prior to their use. A total of 72 192 clones with an average insert size of 107 kb, which represents an equivalent of 11X pine haploid genomes, were obtained. The proportions of clones lacking inserts or containing chloroplast DNA are both approximately 1.6%. The library was screened with cDNA probes for seven genes, and two clones containing Fd-GOGAT sequences were found, one of them seemingly functional. Ongoing projects aimed at constructing a pinebacterial artificial chromosome library may benefit from the methods described here.

  • 38.
    Beland Lindahl, Karin
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Sténs, Anna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Sandström, Camilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Johansson, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Lidskog, Rolf
    Örebro universitet.
    Ranius, Thomas
    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala, Sweden.
    Roberge, Jean-Michel
    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Umeå, Sweden.
    The Swedish forestry model: more of everything?2017Ingår i: Forest Policy and Economics, ISSN 1389-9341, E-ISSN 1872-7050, Vol. 77, s. 44-55Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    "The Swedish forestry model" refers to the forest regime that evolved following the 1993 revision of the Swedish Forestry Act. It is key to Swedish forest politics and used to capture the essence of a sustainable way of managing forests. However, the ideas, institutions and practices comprising the model have not been comprehensively analyzed previously. Addressing this knowledge gap, we use frame analysis and a Pathways approach to investigate the underlying governance model, focusing on the way policy problems are addressed, goals, implementation procedures, outcomes and the resulting pathways to sustainability. We suggest that the institutionally embedded response to pressing sustainability challenges and increasing demands is expansion, inclusion and integration: more of everything. The more-of-everything pathway is influenced by ideas of ecological modernization and the optimistic view that existing resources can be increased. Our findings suggest that in effect it prioritizes the economic dimension of sustainability. While broadening out policy formulation it closes down the range of alternative outputs, a shortcoming that hampers its capacity to respond to current sustainability challenges. Consequently, there is a need for a broad public debate regarding not only the role of forests in future society, but also the operationalization of sustainable development.

  • 39.
    Benjaminsson, Erik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Åslund, Victor
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Höstplantering av tall - Ett komplement till vårplantering?2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete utfördes under våren 2017 på uppdrag av Södra skogsägarna, för att undersöka om höstplantering av tall ger ett bra föryngringsresultat och kan ses som ett likvärdigt alternativ till att plantera på våren. Traditionellt sett utförs den största delen av planteringar på våren men för att få en jämnare arbetsfördelning över året är det intressant att undersöka om höstplantering av tall fungerar.

    Undersökningen är utförd som en survey studie där trakter som planterades på hösten 2014 och trakter som planterades på våren 2015 låg till grund för datainsamlingen. Totalt gjordes det uppföljning på 38 trakter där hälften är vårplanterade och hälften är höstplanterade. Trakterna är sedan jämförda parvis med avseende på planttyp, ståndortsindex, viltbehandling, markfuktighet och blockighet. På varje trakt lades det ut 20 provytor med radien 2,82 vilket ger en provyta på 25 m2. I varje provyta mättes för varje planta; rothalsdiameter, toppskottslängd, totallängd, eventuella skador och eventuella avgång och avgångsorsak

    Höstplantering av tall hade en högre avgång än vårplanteringarna och snytbaggen var den skadegörare som orsakade störst avgång, följt av vilt och torka. Plantan växte något bättre på de trakter som var vårplanterade, men det var bara toppskottstillväxten som var signifikant längre vid vårplantering. Snytbaggeangreppen var lika omfattande vid både vår- och höstplantering medan viltbetningen var dubbelt så stor på de höstplanterade trakterna. 

  • 40. Berg, Anna
    et al.
    Östlund, Lars
    Moen, Jon
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
    Olofsson, Johan
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
    A century of logging and forestry in a reindeer herding area in northern Sweden2008Ingår i: Forest Ecology and Management, ISSN 0378-1127, E-ISSN 1872-7042, Vol. 256, s. 1009-1020Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Boreal forest ecosystems are generally highly sensitive to logging and other forestry activities. Thus, commercial forestry has had major effects on the forests and landscape structure in northern Sweden since the middle of the 19th Century, when it rapidly extended across the region. Lichens (which constitute up to 80% of reindeer forage in winter and early spring) have often been amongst the most severely affected ecosystem components. The overall aim of the present study was to analyze how forestry has influenced the potential supply of ground-growing lichens as winter forage for the reindeer in this region over the past ca. 100 years. For this purpose, we analysed changes in forest and stand structure in Scots pine-dominated (Pinus sylvestris L.) reindeer wintering areas in the southern part of the county Norrbotten (covering ca. 58,000 ha) using detailed historical forest inventories and management plans. We found that the amount of the forest types considered potentially good pasture (mainly middleaged and old pine forests) decreased during the first part of the 20th Century. However, the quality of grazing grounds was improved by forestry during this time mainly because selective logging made the forests more open which benefits lichen growth. During the last part of the 20th century forestry impaired the quality of grazing grounds in several ways, e.g. by clear-cutting and intensified use of various silviculturalmeasures. We conclude that ca. 30–50% of the winter grazing grounds have been lost in the study area because of intensive forest management during the last century. The spatially precise historical information about the affects of forestry on lichen pasture provided in this study can be used to direct forest management which will facilitate and promote reindeer herding in the future.

  • 41. Berg, B.
    et al.
    Kjonaas, O. J.
    Johansson, M. -B
    Erhagen, Björn
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
    Åkerblom, S.
    Late stage pine litter decomposition: Relationship to litter N, Mn, and acid unhydrolyzable residue (AUR) concentrations and climatic factors2015Ingår i: Forest Ecology and Management, ISSN 0378-1127, E-ISSN 1872-7042, Vol. 358, s. 41-47Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to evaluate relationships between decomposition rates of Scots pine (Pinus sylvestris) and lodgepole pine (Pinus contorta var. contorta) needle litter in the late stage of decomposition (>30% accumulated mass loss), and the progressively changing concentrations of manganese (Mn), nitrogen (N), and acid unhydrolyzable residue (AUR), as well as mean annual temperature (MAT) and mean annual precipitation (MAP). Using available long-term decomposition studies on pine needle litter in a climate gradient in Sweden, we calculated annual mass loss and related to concentrations of Mn, N, and AUR at the start of each one-year period as well as to MAT and MAP. We investigated these relationships for (i) all data on annual mass loss combined and (ii) annual mass loss for five different decomposition categories as defined by accumulated mass loss. We found highly significant, negative, and dominant relationships between annual mass loss and N (R-2 = 0.39) and AUR (R-2 = 0.39), a slight but significant positive relationship to Mn (R-2 = 0.08) and a significant negative relationship to MAT (R-2 = 0.06). The relationships were dynamic, and changed with accumulated mass loss. The rate-dampening effect of N decreased to be a rate-enhancing effect at c. 60-80% accumulated mass loss. A similar trend was found for AUR, becoming rate-enhancing at 70-80% accumulated mass loss. For Scots pine needle litter the effect of MAT on mass loss decreased with increasing accumulated mass loss and changed to a rate-dampening effect at c. 50-70% accumulated mass loss. Mn showed a stimulating effect on mass loss rate in all categories whereas MAP showed no effect in this mainly boreal climatic gradient. The current approach indicates a method for detailed studies of rate-regulating factors for litter decomposition.

  • 42.
    Berg, Björn
    et al.
    Dipartimento biologia strutturale e funzionale, Complesso universitario di Monte S. Angelo, Napoli, Italy; Department of forest ecology, University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    Davey, M. P.
    Department of plant sciences, University of Cambridge, Cambridge, United Kingdom.
    De Marco, A.
    Dipartimento biologia strutturale e funzionale, Complesso universitario di Monte S. Angelo, Napoli, Italy.
    Emmett, B
    Centre for ecology and hydrology, Bangor.
    Faituri, M.
    Department of soils and water, Omar AlMukhtar university, Elbeida, Libyan Arab Jamahiriya.
    Hobbie, S. E.
    Department of ecology, evolution and behavior, University of Minnesota, St. Paul, USA.
    Johansson, Maj-Britt
    Högskolan i Gävle.
    Liu, C.
    Department of landscape science and engineering, College of agriculture and biology, Shanghai, ChinaShanghai Jiao Tong university,.
    McClaugherty, C.
    Department of biology, Mount Union college, Alliance, USA.
    Norell, L.
    Unit of applied statistics and mathematics, SLU, Uppsala, Sweden.
    Rutigliano, F. A.
    Dipartimento di scienze ambientali, Seconda Università degli studi di Napoli, Caserta, Italy.
    Vesterdal, L.
    Forest & landscape Denmark, University of Copenhagen, Hørsholm, Denmark.
    Virzo De Santo, A.
    Dipartimento biologia strutturale e funzionale, Complesso universitario de Monte S. Angelo, Napoli, Italy.
    Factors influencing limit values for pine needle litter decomposition: A synthesis for boreal and temperate pine forest systems2010Ingår i: Biogeochemistry, ISSN 0168-2563, E-ISSN 1573-515X, Vol. 100, nr 1, s. 57-73Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We synthesized available data for decomposition of pine (Pinus) needle litter in pine forests to determine the litter chemical characteristics and climate factors that explained variation in the limit value, i. e. the level of accumulated mass loss at which the decomposition process either continues at a very low rate or possibly stops. Our data base included 56 separate studies on decomposition of pine needle litter, spanning Scots pine, lodgepole pine, Aleppo pine, stone pine and white pine, mainly incubated at the site of collection. Studies had 5 to 19 samplings, on average 10, and the decomposition was followed to a mass loss ranging from 47 to 83%, on average 67%. The periods from 3.0 to 5.4 years, on average 3.9 years, were of sufficient duration to allow estimates of limit values of decomposition. We used a linear mixed model with regression effects to relate limit values to potential explanatory variables, namely the sites' long-term mean annual temperature (MAT) and mean annual precipitation (MAP) and to substrate-chemistry factors. Regarding the latter, we explored two models; one that included initial concentrations of water solubles, lignin, N, P, K, Ca, Mg, and Mn and one that included only lignin, N, Ca, and Mn to focus on those nutrients known to influence lignin degradation. Using backward elimination significant explanatory variables were determined. For litter decomposed in its site of origin we found the limit value to depend mainly on the initial concentration of Mn, with higher Mn concentrations resulting in higher accumulated mass loss. Thus, litter with higher Mn reached a higher limit value and left a smaller stable fraction. This is likely due to the fact that Mn is an essential component of ligninolytic enzymes important for degrading litter in the later stages of decomposition. Manganese has received little attention in decomposition studies to date. Given its significance in this synthesis, the role of Mn in influencing variation in the late stages of decomposition among ecosystems and among litters of other genera besides Pinus deserves further attention.

  • 43.
    Berg, Björn
    et al.
    Department of Forest Sciences, University of Helsinki, Helsinki, Finland .
    Erhagen, Björn
    Department of Ecology and Environmental Sciences, University of Umeå, Umeå, Sweden .
    Johansson, Maj-Britt
    Högskolan i Gävle.
    Nilsson, Mats
    Department of Forest Ecology and Management, Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå.
    Stendahl, Johan
    Department of Soil and Environment, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala.
    Trum, Florence
    Earth and Life Institute, Universite' catolique de Louvain, Louvain-la-Neuve, Belgium .
    Vesterdal, Lars
    Department of Geosciences and Natural Resource Management, University of Copenhagen, Fredriksberg C, Denmark .
    Manganese in the litter fall-forest floor continuum of boreal and temperate pine and spruce forest ecosystems: a review2015Ingår i: Forest Ecology and Management, ISSN 0378-1127, E-ISSN 1872-7042, Vol. 358, s. 248-260, artikel-id 15021Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We have reviewed the literature on the role of manganese (Mn) in the litter fall-to-humus subsystem. Available data gives a focus on North European coniferous forests. Manganese concentrations in pine (Pinus spp.) foliar litter are highly variable both spatially and temporally within the same litter species and for the genus Pinus we found a range from 0.03 to 3.7mgg-1. Concentrations were related negatively to site mean annual temperature (MAT) and annual actual evapotranspiration (AET) for pine species litter but not for that of Norway spruce (Picea abies) as a single species. Combined data for several species showed a highly significant relationship to MAT.Manganese peroxidase is an Mn-dependent enzyme, found in white-rot fungi, essential for the degradation of lignin and ligninlike compounds. The decomposition rates of lignified litter tissue (late phase) is positively related to the litter’s Mn concentration. Further, the Mn concentration is positively related to the limit value for decomposition - the higher the Mn concentration the smaller the stable litter fraction. Manganese release from decomposing litter appears at least in part to be species related. Thus was release from pine needle litter significantly faster (p<. 0.001) than that from the Mn-richer litter of Norway spruce. Over Northern Europe concentrations of total Mn in mor humus as well as extractable Mn in the mineral soil increase with decreasing MAT and over a climatic gradient the Mn concentrations in Norway spruce mor increase more with decreasing MAT than in a gradient with Scots pine. Higher Mn concentrations in humus appear to decrease its stability and result in a higher release of carbon dioxide (CO<inf>2</inf>) and dissolved organic carbon (DOC). We conclude that this may explain (i) the lower amount of carbon (C) in mor layers under Norway spruce as compared to Scots pine as well as the higher amount of C in mineral soil under spruce. The increase in nitrogen (N) concentration in humus, following N fertilization resulted in a decrease in that of Mn. We have found four cases - empirical - with negative interaction between Mn and N; (i) in pine foliar litter fall concentrations of Mn decrease with site MAT whereas those of N increase, (ii) in decomposing late-stage litter with N retarding and Mn stimulating decomposition, (iii) for the stable phase, limit values are related negatively to N and positively to Mn, and (iv) Mn concentrations in humus decrease with MAT whereas those of N increase.

  • 44. Berg, Björn
    et al.
    Erhagen, Björn
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
    Johansson, Maj-Britt
    Nilsson, Mats
    Stendahl, Johan
    Trum, Florence
    Vesterdal, Lars
    Manganese in the litter fall-forest floor continuum of boreal and temperate pine and spruce forest ecosystems: A review2015Ingår i: Forest Ecology and Management, ISSN 0378-1127, E-ISSN 1872-7042, Vol. 358, s. 248-260Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We have reviewed the literature on the role of manganese (Mn) in the litter fall-to-humus subsystem. Available data gives a focus on North European coniferous forests. Manganese concentrations in pine (Pinus spp.) foliar litter are highly variable both spatially and temporally within the same litter species and for the genus Pinus we found a range from 0.03 to 3.7 mg g(-1). Concentrations were related negatively to site mean annual temperature (MAT) and annual actual evapotranspiration (AET) for pine species litter but not for that of Norway spruce (Picea abies) as a single species. Combined data for several species showed a highly significant relationship to MAT. Manganese peroxidase is an Mn-dependent enzyme, found in white-rot fungi, essential for the degradation of lignin and ligninlike compounds. The decomposition rates of lignified litter tissue (late phase) is positively related to the litter's Mn concentration. Further, the Mn concentration is positively related to the limit value for decomposition - the higher the Mn concentration the smaller the stable litter fraction. Manganese release from decomposing litter appears at least in part to be species related. Thus was release from pine needle litter significantly faster (p < 0.001) than that from the Mn-richer litter of Norway spruce. Over Northern Europe concentrations of total Mn in mor humus as well as extractable Mn in the mineral soil increase with decreasing MAT and over a climatic gradient the Mn concentrations in Norway spruce mor increase more with decreasing MAT than in a gradient with Scots pine. Higher Mn concentrations in humus appear to decrease its stability and result in a higher release of carbon dioxide (CO2) and dissolved organic carbon (DOC). We conclude that this may explain (i) the lower amount of carbon (C) in mor layers under Norway spruce as compared to Scots pine as well as the higher amount of C in mineral soil under spruce. The increase in nitrogen (N) concentration in humus, following N fertilization resulted in a decrease in that of Mn. We have found four cases - empirical - with negative interaction between Mn and N; (i) in pine foliar litter fall concentrations of Mn decrease with site MAT whereas those of N increase, (ii) in decomposing late-stage litter with N retarding and Mn stimulating decomposition, (iii) for the stable phase, limit values are related negatively to N and positively to Mn, and (iv) Mn concentrations in humus decrease with MAT whereas those of N increase. (C) 2015 Elsevier B.V. All rights reserved.

  • 45.
    Berg, Björn
    et al.
    Department of Forest Ecology, University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    Johansson, Maj-Britt
    Högskolan i Gävle.
    Liu, Chunjiang
    School of Agriculture and Biology, Shanghai Jiao Tong University, Shanghai, China; Shanghai Urban Forest Research Station, State Forestry Administration, Shanghai, China.
    Faituri, Mikaeel
    Department of Soils and Water, Omar AlMukhtar University, Elbeida, Libya.
    Sanborn, Paul
    Ecosystem Science and Management Program, University of Northern British Columbia, Prince George, Canada.
    Vesterdal, Lars
    Department of Geosciences and Natural Resource Management, University of Copenhagen, Frederiksberg, Denmark.
    Ni, Xiangyin
    Long-term Research Station of Alpine Forest Ecosystems, Key Laboratory of Ecological Forestry Engineering, Institute of Ecology and Forestry, Sichuan Agricultural University, Chengdu, China.
    Hansen, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute, Stockholm, Sweden.
    Ukonmaanaho, Liisa
    Natural Resources Institute Finland, Helsinki, Finland.
    Calcium in decomposing foliar litter – A synthesis for boreal and temperate coniferous forests2017Ingår i: Forest Ecology and Management, ISSN 0378-1127, E-ISSN 1872-7042, Vol. 403, s. 137-144Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We have synthesized available data for calcium (Ca) dynamics in decomposing foliar litter of mainly pine (Pinus), spruce (Picea), and birch (Betula) species to determine patterns of Ca concentration with climate in newly shed litter and its dynamics in decomposing litter as well as a possible role for Ca as regards limit values. Initial Ca concentration was negatively related to mean annual precipitation (MAP) with different relationships among genera. A limited data set showed a positive relationship across species (p &lt; 0.05) to extractable Ca in soil. In paired stands, litter of both Norway spruce (Picea abies) and lodgepole pine (Pinus contorta) had higher Ca concentrations than Scots pine (Pinus silvestris), Norway spruce litter even twice as high. Relationships between initial concentrations of Ca and those of other nutrients appeared to be dominated by the positive ones to potassium (K) and magnesium (Mg) and specifically for deciduous litter there was a negative relationship to nitrogen (N). In decomposing litter, Ca concentration followed a negative quadratic (Ca = a + t − t2) function and had a maximum, which was variable. The Ca maximum concentration during decomposition was positively related to initial Ca concentration both within and among species. Separate linear relationships based on species were combined into one, in common for all investigated species and genera (R2 = 0.914, n = 63, p &lt; 0.001). Limit values for decomposition were positively related to maximum Ca concentration at p &lt; 0.05 with separate functions for pine and spruce litter. Calcium net release started directly after the incubation and was linear to accumulated mass loss of litter, giving a slope coefficient for each study. The net release rates were linear to initial Ca concentration both within and across species/genera. All studies combined gave a negative linear relationship (R2 = 0.894, n = 67, p &lt; 0.001).

  • 46.
    Berg, Björn
    et al.
    Department of Forest Sciences, University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    Kjønaas, O. J.
    Norwegian Institute of Bioeconomy Research, Ås, Norway.
    Johansson, Maj-Britt
    Högskolan i Gävle.
    Erhagen, B.
    Department of Ecology and Environmental Science, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Åkerblom, S.
    Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden .
    Late stage pine litter decomposition: Relationship to litter N, Mn, and acid unhydrolyzable residue (AUR) concentrations and climatic factors2015Ingår i: Forest Ecology and Management, ISSN 0378-1127, E-ISSN 1872-7042, Vol. 358, s. 41-47Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to evaluate relationships between decomposition rates of Scots pine (Pinus sylvestris) and lodgepole pine (Pinus contorta var. contorta) needle litter in the late stage of decomposition (>30% accumulated mass loss), and the progressively changing concentrations of manganese (Mn), nitrogen (N), and acid unhydrolyzable residue (AUR), as well as mean annual temperature (MAT) and mean annual precipitation (MAP). Using available long-term decomposition studies on pine needle litter in a climate gradient in Sweden, we calculated annual mass loss and related to concentrations of Mn, N, and AUR at the start of each one-year period as well as to MAT and MAP. We investigated these relationships for (i) all data on annual mass loss combined and (ii) annual mass loss for five different decomposition categories as defined by accumulated mass loss. We found highly significant, negative, and dominant relationships between annual mass loss and N (R2=0.39) and AUR (R2=0.39), a slight but significant positive relationship to Mn (R2=0.08) and a significant negative relationship to MAT (R2=0.06). The relationships were dynamic, and changed with accumulated mass loss. The rate-dampening effect of N decreased to be a rate-enhancing effect at c. 60-80% accumulated mass loss. A similar trend was found for AUR, becoming rate-enhancing at 70-80% accumulated mass loss. For Scots pine needle litter the effect of MAT on mass loss decreased with increasing accumulated mass loss and changed to a rate-dampening effect at c. 50-70% accumulated mass loss. Mn showed a stimulating effect on mass loss rate in all categories whereas MAP showed no effect in this mainly boreal climatic gradient. The current approach indicates a method for detailed studies of rate-regulating factors for litter decomposition. 

  • 47.
    Berg, Linus
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Skogsägares och jägares syn på älgbetesskador i Jönköpings län2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tall (Pinus sylvestris) är ett viktigt vinterfoder för älgen (Alces alces), som är ett uppskattat jaktvilt i Sverige. Tall är också ett av de två absolut viktigaste trädslagen för Sveriges timmer- och massavedsproduktion. När betestrycket på tallungskog blir för högt, tenderar skogsägarna att föryngra tallbestånd med gran (Picea abies), vilket är mindre begärligt för älgen att beta än tall. Konsekvenserna blir en felaktig ståndortsanpassning och att fodertillgången minskar för älgen. Biologisk mångfald påverkas också negativt, då betestrycket på andra trädslag såsom rönn, asp, sälg och ek blir högt.

    Med världens högsta älgstam sett till skogsmarksareal, skapas stor debatt i Sverige kring älgstammens förvaltning och lämpliga storlek, mellan skogsägare som vill ha ett lönsamt skogsbruk och älgjägare som vill ha en stor älgstam för jakt. En älgstam i balans med fodernivån är bra för både viltet, mångfalden, miljön, samhället, skogsbruket och viltförvaltningen.

    Syftet med studien var att jämföra skogsägares och jägares syn på betesskador och hur de värderar konsekvenserna av dessa. Målet med studien var att kunna tillhandahålla ett underlag, som kan vara till nytta för älgförvaltningsorgan.

    Metoden som valdes var en enkätundersökning där kvantitativa data samlades in. Enkäten bestod av totalt 12 frågor, där fråga 7 bestod av flera delfrågor. Studiens urval gjordes som kluster- och bekvämlighetsurval, där totalt 304 enkäter samlades in och svaren från 258 enkäter användes, från skogsägare och jägare som var aktiva i Jönköpings län. Enkäten besvarades av tre olika fördefinierade grupper vilka definierades som jägare som inte äger någon egen skog, skogsägare som jagar och skogsägare som inte jagar. Gruppernas enkätsvar jämfördes med statistiska analyser.

    Resultatet visade att skogsägares och jägares syn på förekomsten av betesskador skilde sig signifikant. Jägare som inte äger någon egen skog bedömde betesskadeförekomsten som lägst, medan skogsägare som inte jagar bedömde förekomsten som högst. Skogsägare som jagar låg mellan de andra två grupperna. Resultatet visade också att det fanns ett signifikant samband mellan synen på betesskadors omfattning och hur stor vinterstam av älg per 1000 ha man tyckte var lämplig, där respondenterna önskade en lägre älgstam ju högre de bedömde förekomsten av betesskador.

    Studien visar att älgförvaltningsrepresentanters bakgrund som skogsägare eller jägare påverkar synen på älgstammens lämpliga storlek, eftersom de bedömer förekomsten av betesskadors omfattning olika, liksom betesskadornas konsekvenser. Älgförvaltningsgruppers fördelning av representanter bör därför spegla olika gruppers intressen för att sträva efter acceptans.

  • 48.
    Bergh, Johan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Skogsbruk2015Ingår i: Klimatsäkrat Skåne / [ed] Hall, M, Lund, E & Rummukainen, M, Lund, Sweden: Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds Universitet , 2015, s. 111-120Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Bergh, Johan
    et al.
    Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden.
    Blennow, Kristina
    Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden.
    Andersson, Mikael
    Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden.
    Olofsson, Erika
    Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden.
    Nilsson, Urban
    Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden.
    Sallnäs, Ola
    Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden.
    Karlsson, Matts
    Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden.
    Effekter av ett förändrat klimat på skogen och implikationer för skogsbruket: Bilaga B 19, Arbetsrapport 342007Ingår i: Sverige inför klimatförändringarna: hot och möjligheter, Fritzes, 2007, s. 1-71Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Att klimatet kan komma att förändras påverkar svenskt skogsbruk. Skogen har i sig en direkt inverkan på klimatet samtidigt som skogsbruket kan behöva anpassas till de nya förhållandena. Ett osäkert klimat sätter brukandet av skogen i ett nytt läge som vi inte har någon tidigare erfarenhet av. Scenarier för framtida klimatutveckling är behäftade med stor osäkerhet och de förväntade effekterna på skogen blir således ännu mer osäkra. Trots detta kan man ändå förutsäga några sannolika huvuddrag i effekterna på den svenska skogen vid ett framtida ändrat klimat. En ökad potential för biomassaproduktion kan förväntas, liksom ökade möjligheter att använda nya arter i skogsbruket. Samtidigt ökar sannolikt risken för vissa typer av skador.

    Att väga eventuella fördelar i form av ökad produktion och ökade möjligheter i trädslagsval mot ökade risker för skador är viktigt för att ge samhället ett helhetsperspektiv och för att en större grupp ska ha möjlighet att ta till sig frågan. Det är också viktigt att i största möjliga mån kvantifiera eller ge ramarna i ekonomiska termer för hur det förändrade klimatet kan tänkas påverka skogsbruket. Vidare kan det vara styrande för prioritering av fortsatta forskningsarbeten och riskbedömning och för att prioritera åtgärder. Därför har vi försökt utifrån befintlig kunskap idag, konstruera en Tabell över den ekonomiska betydelsen och forskningsbarheten för olika risk/ämnesområden (se Tabell 17 sidan 39). De kanske största effekterna av ett förändrat klimat på ekonomin inom skogsbruket skulle vara om vi lyckas utnyttja den ökade produktionspotentialen. Det förutsätter att vi kan bemästra de negativa effekterna i första hand av en ökad risk för vindfällning, skadeangrepp från insekter och svampar. Mot bakgrund av skogsbrukets stora betydelse som naturresurs och industriell bas, så finner vi att det är viktigt att vi står rustade inför en framtid med såväl ökade hot som nya möjligheter.

    I denna skrift försöker vi beskriva och analysera tänkbara effekter av ett förändrat klimat på skogen och bedömt deras implikationer för produktionsskogsbruket. Andra aspekter än produktionsaspekter på skogsbruket har inte behandlats. Analysen sker i fyra steg. Vi inleder med att, så långt nuvarande kunskapsläge tillåter, kvantifiera effekterna på den skogliga primärproduktionen – tillväxten i skogen. I ett andra steg omsätts dessa effekter till effekter på produktionsekonomin i ett bestånd. Därefter analyseras tänkbara effekter på risken för stormfällning i skogen. I ett sista steg breddas diskussionen till en något mera spekulativ bild av tänkbara effekter på skogsbrukets ekonomi.

  • 50.
    Bergh, Johan
    et al.
    Swedish University of Agricultural Sciences (SLU).
    Johansson, U
    Nilsson, U
    Sallnäs, O
    Är anpassning av skogsskötseln nödvändigt i dagsläget för att minska skogsskador i ett förändrat klimat? Del 1 – analyser på bestådsnivå2012Rapport (Refereegranskat)
1234567 1 - 50 av 667
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf