Syfte: Undersöka möjliga metoder till att finna matglädje vid ätstörningar samt undersöka hur användbara dessa metoder kan vara för människor med ätstörningar både i och utanför behandling.
Bakgrund: Ätstörningar är ett växande folkhälsoproblem och ett område där det krävs mer uppmärksamhet och forskning för att öka förståelsen och kunskapen av ätstörningar, samt även för att kunna öka förebyggandet och behandling av dessa sjukdomar. Denna uppsats inriktar sig på ätstörningar och matglädje. Det är oerhört viktigt att hitta glädjen för mat när man har en ätstörning för att kunna nå ett friskare liv och ett friskare tänkesätt kring mat och sin egen kropp. Denna uppsats har undersökt möjliga metoder som kan användas för att hjälpa människor med ätstörningar att finna matglädje. En studie har genomförts på Capio Anorexi Center i Malmö som fokuserade på hur personalen arbetar för att hjälpa patienter att finna glädje för mat under behandling, samt hur de arbetar för att förmedla mat på ett positivt sätt för sina patienter.
Metod: Litteraturstudier genomfördes både innan och efter undersökningen på Capio Anorexi Center. Undersökningen bestod av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med två av personalen på Capio Anorexi Center, samt med en dietist och en anonym person som har lidit av ätstörningar och gått i behandling. Tre av intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och en intervju genomfördes via mejl. Varje intervju varade i cirka 45 minuter. Intervjuerna sammanställdes genom att först skriva av de inspelade intervjuerna och sedan kategorisades svaren för varje intervju till relevanta områden. Därefter analyserades och jämfördes detta med litteratur som böcker, rapporter, vetenskapliga artiklar samt elektroniska källor som var relaterade till matglädje och ätstörningar.
Resultat: Elva metoder har undersökts och presenterats i denna uppsats som kan vara användbara till att finna matglädje både i och utanför behandling för de som behöver stöd: att våga, pedagogiska måltider, att äta regelbundet, varierat och planera måltider, att tillaga och servera aptitliga och lockande måltider, mindfulness och mindfulness eating, måltidsmiljö och måltidens sociala betydelse, nutritionsbehandling, saperemetoden, att äta lugnt och avslappnat, måltidsundervisning via en video- och ljuduppspelning vid måltider samt att stänga ute myter, bantning och skönhetsideal.
Slutsats: Elva möjliga metoder som kan vara användbara till att finna matglädje har funnits. Detta genom förstudier med litteratur, en undersökning på Capio Anorexi Center och intervjuer, samt genom en analys och jämförelser mellan intervjuerna och litteratur som relaterade till ätstörningar och matglädje. Dessa metoder kan vara möjliga att använda för att kunna återfå ett friskare tankesätt kring mat och måltider samt för att kunna finna glädje för mat. Att finna matglädjen vid ätstörningar är ett steg mot ett friskare liv, dock för att kunna bli helt frisk från en ätstörning krävs det att dessa metoder kombineras med andra olika terapiformer, då det är viktigt att även arbeta med bland annat självkänsla och självförtroende, samt eventuellt andra svåra problem och symtom.