Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Att göra jämställdhet – motiv, motstånd och möjligheter i det svenska skogsbruket
Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
2015 (Swedish)Licentiate thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [sv]

Denna licentiatuppsats undersöker hur kön, arbete och jämställdhet görs i svenska skogligt relaterade arbetsorganisationer. Svensk skogsbrukssektor tillskrivs ofta stor betydelse för regional, såväl som nationell, utveckling och i övergången till en mer biobaserad ekonomi. Samtidigt är sektorn numerärt mansdominerad, drygt 90 procent av de i skogsbruket sysselsatta är män, och symboliskt maskulint kodad. Detta framförs ofta av representanter för sektorn själv, inom såväl akademi, näringsliv och myndigheter, som ett hinder för utveckling och skogsbrukssektor uttrycker en önskan om ökad jämställdhet. Ökad jämställdhet, främst i termer av minskad numerär könsobalans i skogsbrukssektorn är dock en fråga som varit aktuell under en längre tid. När skogsbrukssektorn tidigare har adresserat frågan om jämställdhet har fokus framförallt legat på kvinnors situation i sektorn varför det är motiverat att undersöka vad som händer, inte primärt för kvinnor i sektorn (eller de som är utanför men potentiellt skulle kunna vara i sektorn), utan i styrning och policyarbete, bland de män som finns i sektorn och som där utgör norm och i arbetet med att driva dessa frågor i arbetsorganisationerna. Det övergripande syftet med licentiatuppsatsen är därför undersöka hur jämställdhet konstrueras i skogsbrukets arbetsorganisationer. Med utgångspunkt i feministisk teori, och ett perspektiv där kön, såväl som jämställdhet, är något som görs i tal och i vardagliga praktiker, undersöks hur dessa konstruktioner sker på både en övergripande policynivå, på organisationsnivå och på individnivå bland den majoritet av män som arbetar i sektorn.Licentiatuppsatsen utgörs av tre artiklar som var och en undersöker hur jämställdhet görs på olika nivåer i skogsbrukssektorn. I den första artikeln analyseras hur jämställdhet görs på strategisk nivå i skogsbrukets arbetsorganisationer genom att studera jämställdhetspolicys från tio olika skogliga organisationer. Den andra artikeln, som genom intervjuer med dem som i företagen implementerar ovan nämnda policys, såsom personalansvariga eller ledningsrepresentanter, utforskar med hjälp av en diskursanalytisk ansats hur konstruerandet av jämställdhet som ett ”business case” får konsekvenser för det handlingsutrymme som skapas i organisationerna. Den tredje artikeln undersöker hur jämställdhetsarbetet (dvs de skrivna policyerna i artikel ett och sätten de implementeras på i artikel två) mottas av män i sektorn genom att analysera hur fritextsvaren i en nationell enkät konstituerar förståelser av jämställdhet, kön och arbete. Gemensamt för respektive artikel är att de sökt analysera mening och mönster i språket, alltså hur det talas eller skrivs om jämställdhet, med utgångspunkten att språket inte bara beskriver utan också gör. Resultatet visar, i linje med tidigare forskning, på hur jämställdhet dels görs till en fråga om och för kvinnor och dels till en avpolitiserad fråga där fokus främst ligger på den organisatoriska (affärs)nyttan som jämställdhet antas föra med sig. Argumentationen kring jämställdhetsarbetets fördelar implicerar också att kvinnor bidrar med något annat till skogsbrukets arbetsorganisationer än vad män traditionellt gjort, vilket förstärker en föreställning om män och kvinnor som i grunden olika.Vidare visas hur konstruktioner av jämställdhet färdas i organisationer. Det som på organisatorisk nivå förstås som argument för jämställdhet blir kan bli argument emot jämställdhet på individnivå. Ett exempel på detta är sammanlänkningen mellan kompetensförsörjning och jämställdhet som på policynivå och organisatorisk nivå förstås som positiv, medan det på individnivå i vissa fall vänds till något negativt där kompetensen i sektorn antas hotas av ökad jämställdhet. En konsekvens av att konstruktioner av jämställdhet färdas är att det inte räcker med enbart en välskriven policy, en engagerad ledningsstyrning eller värdegrundsdiskussioner bland medarbetarna. Det krävs dessutom ett helhetsgrepp där också könade föreställningar om kärnverksamheten och om arbete utmanas och synliggörs, vilket inte sker i någon större utsträckning i sektorn idag och som möjligen bidrar till att den fortfarande förknippas med män och vissa sorters maskulinitet. Vidare krävs att intressekonflikter lyfts upp till ytan och synliggörs, vilket visades genom exemplet kring kompetensförsörjningen.

Place, publisher, year, edition, pages
Luleå tekniska universitet, 2015.
Series
Licentiate thesis / Luleå University of Technology, ISSN 1402-1757
Keyword [en]
Interdisciplinary research areas - Gender
Keyword [sv]
Tvärvetenskapliga forskningsområden - Genus
National Category
Production Engineering, Human Work Science and Ergonomics
Research subject
Gender and Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ltu:diva-26307Local ID: d9cf1487-35ac-49a6-b40f-e252c18b764eISBN: 978-91-7583-470-2 (print)ISBN: 978-91-7583-471-9 (electronic)OAI: oai:DiVA.org:ltu-26307DiVA: diva2:999469
Note
Godkänd; 2015; 20151016 (maojoh); Nedanstående person kommer att hålla licentiatseminarium för avläggande av filosofie licentiatexamen. Namn: Maria Johansson Ämne: Genus och teknik/Gender and Technology Uppsats: Att göra jämställdhet – motiv, motstånd och möjligheter i det svenska skogsbruket Examinator: Bitr professor Malin Lindberg, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Avdelning: Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Diskutant: Universitetslektor Dianne Staal Wästerlund Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå Tid: Måndag 14 december, 2015 kl 13.00 Plats: A109, Luleå tekniska universitetAvailable from: 2016-09-30 Created: 2016-09-30 Last updated: 2017-11-24Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1255 kB)107 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1255 kBChecksum SHA-512
d3fd4dd9597217824993bc6ce2ff1d7af83da0ef52cf3caa3bf7f457d93aba856545cee3996e50b951d7010ee0f341d22a1ddb7538be9dbdcf2e75bbae011794
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Johansson, Maria

Search in DiVA

By author/editor
Johansson, Maria
By organisation
Human Work Science
Production Engineering, Human Work Science and Ergonomics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 107 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 426 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf