Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Fritidssektorn: en statlig utmaning
Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.ORCID iD: 0000-0001-8425-6705
2006 (Swedish)Licentiate thesis, comprehensive summary (Other academic)Alternative title
The field of leisure : a governmental challenge. How the governmenthas been acting in the leisure field between the years 1962-2004/05 (English)
Abstract [en]

The leisure sector, for example sports and games, has witnessed a tremendous expansion between 1960 and the present. During the last ten years the private sector led by companies, economic associations, foundations and many businesses have expanded their involvement in the leisure sector. Whereas before the state controlled all parts of the leisure value chain it is now possible to distinguish between those who produce, arrange and finance leisure services. This observation provides us with the ability to analyse how different approaches to leisure services are applied to the welfare of its citizens and how good they are distributed to those requiring the services.The main purpose of this thesis is to describe, and analyse decisions and goals of Swedish government policy with respect to people's leisure and free time during the period from 1962 to 2005. In addition, this paper highlights government organisation of leisure activities and the organisations that have been created to achieve government goals in the area of public policy.Three principle questions were addressed:- What are the goals, values and intentions of the government as highlighted in official documents?- What models and ideals of governance are used by the government?- What issues, actors, demographic aspects, forms of organizations and institutions are highlighted in official documents?This thesis is intended to increase knowledge of the Swedish government's goals and objectives in the leisure field and provide decision makers with background information that will contribute to public policy in the field of leisure. It will also highlight for both government civil servants and those in the private sector of leisure services, the large number of problems created by the use of the current system.The empirical analysis in these documents covers Propositions, Governmental investigations (SOU) and one Governmental written paper (Ds). The material represents the broad leisure sector from 1962 until 2004/05. The fields are sports, culture, exercise, tourism and also recreation and healthcare. Leisure commission investigation, SOU (1962), Sports to everyone, SOU (1969:29), Governmental culture politics, Proposition (1974:28), Leisure in change, SOU (1996:3), Culture politics, Proposition (1996/97:3), Sports and exercise for your life, SOU (1998:76), Sport politics for year 2000, Proposition (1998:99:107), Governmental support for outdoor life, Written paper, Ds (1999:78), Goals for peoples health, Proposition (2002/03:35) and at last Long range planning for a competitive Swedish tourism industry Proposition (2004/05:56).The method used in the paper is a textual analysis with a focus on the structure and formulations of the texts. The tools used are idea-, contents-, and argumentation analysis. I have considered the intended audience and the context of the texts. Different quotations in the texts were analysed in order to identify values, attitudes and the intentions of the different authors. ....

Abstract [sv]

Syftet med avhandlingen är att studera statens syn på fritid och den fria tiden samt dess organisering och innehåll som den kommer till uttryck i offentliga dokument från 1962 och framåt. Tre frågor har varit centrala och omfattar mina övergripande forskningsfrågor. Den första är vilka mål, värderingar och intentioner som staten ger uttryck för. Den andra vilka modeller och styrningsideal som staten prioriterar framför andra. Den tredje är vilka sakområden, aktörer, grupper av individer, organisatoriska och institutionella lösningar som framhålls i texterna från den valda tidsperioden. Med denna avhandling hoppas jag att i ett första skede, kunna bidra med kunskap om vilka intentioner som offentliga myndigheter har och har haft med fritidssektorn. Vilka de av staten, främst riksdag och regering, givna organisatoriska och institutionella förutsättningar är som ska svara upp mot medborgarnas behov och till viss del rättighet till fri tid och fritid? Vilka områden och behov som har ansetts viktiga att prioritera från 1960-talet fram till idag? Identifiera vilka principer som uttalats för fritidssektorn organisering och vilka aktörer som tilldelats ansvar för detta. Jag kommer också i denna avhandling att studera vad forskare och andra egentligen menar med fritid och fri tid och vad begreppen står för i förhållande till arbete. I politiska sammanhang framträder ibland en bild av att politiker inte skall styra människors val av fritidsaktiviteter utan istället stödja det som är fritt och frivilligt i människors fria tid. Med utgångspunkt från regeringsformen § 2 kapitel 1 är fritidsverksamhet en demokratisk rättighet som ska omfatta alla medborgare. Det är självklart att det finns en strävan efter autonomi på fritiden men trots detta så satsar offentliga myndigheter medel till föreningar, anläggningar och andra arrangemang. Fritiden har också kommit att omfatta allt fler politikområden vilket min empiri också visat. En intressant fråga är om fritid ska vara en uppgift för offentlig sektor eller om det bör vara en privat angelägenhet, och på vilka grunder man kan argumentera för den ena eller andra ståndpunkten. Genom att granska offentliga dokument har jag velat få svar på dessa frågor. Den empiriska studien i avhandlingen omfattar propositioner, Statens offentliga utredningar (SOU) samt en Departementsskrivelse (DS). Materialet representerar den breda fritidssektorn från 1962 och fram till 2004/05 och omfattar områdena idrott, kultur, friluftsliv, turism samt rekreation och friskvård. Materialet är 1962 års fritidsutredning, Idrott åt alla (SOU 1969:29), Den statliga kulturpolitiken (Proposition 1974:28), Fritid i förändring (SOU 1996:3), Kulturpolitik (Kulturproposition 1996/97:3), Idrott och motion för livet (SOU 1998:76), En idrottspolitik för 2000-talet (Proposition 1998/99:107), Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer (Departementsskrivelse 1999:78), Mål för folkhälsan (Proposition 2002/03:35) samt en politik för en långsiktig konkurrenskraftig svensk turistnäring (Proposition 2004/05:56). Den metod som jag har använt mig av är textanalys, där texternas struktur och formuleringar har granskats. Med idé-, innehålls- och argumentationsanalys har innehållet granskats. Fokus ligger på vem som talar i texten, vem sändaren talar till, i vilken situation sändaren talar till mottagaren och hur texten är anpassad till sin situation. I min analys har jag undersökt vilka skäl som en text ger för en viss uppfattning, hur dessa förstärker eller försvagar varandra. Genom att välja ut citat ur texterna har jag velat belysa förändringar i inställning, hur något värderas och framställs, vad texten uttrycker samt vilka intentioner som förmedlas. Min avsikt har varit att finna modeller, begrepp, ord och argument som visar olika ställningstaganden. Jag har studerat vilka olika grupper, sakområden och aktör som prioriterats, i dessa sammanhang har demokratiaspekten beaktats. Efter att ha studerat policyprocessen kan jag konstatera att politiken spelplanen har förändrats och en mångfald aktörer har tillträtt. Produktionen av fritidstjänster sker i ett helt nytt kontextuellt sammanhang där offentlig förvaltning endast är en av många aktörer. Inom fritidssektorns alla områden har bolagiseringar, ekonomiska föreningar, stiftelser, entreprenader och andra lösningar blivit allt vanligare. En åtskillnad görs mellan de som producerar, arrangerar och finansierar fritidstjänster. Dokumenten visar att om vi ska ha en fritidssektor för alla på lika villkor måste statens instrument för uppföljning och utvärdering fungera. Staten måste känna till medborgarnas behov och förväntningar och det måste finnas tillförligt data från fritidssektorns alla aktörer, både privata, frivilliga och offentliga aktörer. För att staten skall kunna uppfylla sina mål, behövs god precision avseende avsatta medel och resurser. Resultatet av den här avhandlingen visar tecken på att det att i framtiden kommer att vara färre politiker som deltar i fritidens arena.

Place, publisher, year, edition, pages
Luleå: Luleå tekniska universitet, 2006. , 108 p.
Series
Licentiate thesis / Luleå University of Technology, ISSN 1402-1757 ; 2006:46
National Category
Pedagogy
Research subject
Education
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ltu:diva-26160Local ID: cec38bc0-9ff4-11db-8975-000ea68e967bOAI: oai:DiVA.org:ltu-26160DiVA: diva2:999319
Note
Godkänd; 2006; 20070109 (haneit)Available from: 2016-09-30 Created: 2016-09-30 Last updated: 2017-11-24Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(892 kB)75 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 892 kBChecksum SHA-512
e3fd518c0fc1e814667e8fcbba88d8fb551d6d086aff82df47ddd1ab639307ec5f1a16c11c10ea5548c6361475a1f969d6c8c30ee5ceb6e56718b6ca99a16afe
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Lindström, Lisbeth
By organisation
Education, Language, and Teaching
Pedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 75 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 97 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf