Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Unspoken truths: about aesthetics in Swedish schools
2007 (English)Licentiate thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

Unspoken truths - about aesthetics in Swedish compulsory schools is a licentiate level thesis which investigates aesthetics in the Swedish compulsory school. The aim of the thesis is to recreate aesthetics as expressed in current curricula as well as in teachers' reflections. This is being done by use of a combination of interviews of teachers and studies of theories and curricular texts. Theoretically the study is based in John Dewey's pragmatist heritage supported by theories from Wittgenstein's theories concerning text, critical discourse analysis method and Bourdieu's theories about art and society.The results show that the term aesthetics, which is frequently used in both juridical documents as well as in daily speech, is being used in a variety of ways. The word aesthetics is being used in thirteen out of the 23 syllabuses for the Swedish compulsory schools as well as in the general curriculum (Lpo94). The first part of the study consisted of an investigation of syllabuses and the curriculum. Eight different meanings of aesthetics were identified: Aesthetics as a tool for value and judgment, aesthetics as a skill, aesthetics as experience, aesthetics as a way of expressing oneself, aesthetics as a certain kind of knowledge, aesthetics as a secondary tool for learning other skills/subjects, aesthetics as a way to describe a subject and aesthetics as existentialistic value for human beings. The conclusion was that curriculum and syllabuses provided little guidance in how to interpret aesthetics for teachers. Consequently the next phase became an investigation into how teachers reflect upon aesthetics.In the second part of the study teachers were interviewed about aesthetics in school, both in a group and individually. Six teachers from six different subjects and three different schools were interviewed. To open up for the teachers own reflections a fairly inductive group interview was performed. This was later on complemented by individual interviews. The interviews showed that the teachers wanted to work more aesthetically. They expressed frustration over the fact that it was difficult to apply teaching methods to facilitate aesthetics. Despite this they were not able to define aesthetics. However they were eager to discuss and reflect upon different aspect of aesthetics in school and when the material is seen as a whole, they actually show a versatile understanding of aesthetics as being a constantly changing phenomenon which is fundamental for human existence.The thesis ends with speculations regarding consequences of this study. One way forwards is to view learning as communication and change from a view of language as verbal to a multimodal and multiliterate view of communication.

Abstract [sv]

Osagda sanningar - om estetik i svensk skola är en sammanläggningsuppsats på licentiativå som fokuserar begreppet estetik i den svenska skolan. Syftet med uppsatsen är att återskapa estetikbegreppet så som det används i aktuella styrdokument och av lärare. Detta görs med hjälp av en kombination av teoristudier, läroplans- och kursplanstudier och intervjuer med lärare individuellt och i grupp. Studiens teoretiska grund är förankrat i pragmatismen i arvet efter John Dewey med stöd från teorier från Wittgensteins tankar om text, kritisk diskursanalytisk metod och Bourdieus teorier om konst och samhälle. Studien visar att estetikbegreppet, som används flitigt i såväl styrdokument som i vardagligt tal i skolan, har en varierande innebörd. Ordet estetik finns med i 13 av de 23 kursplanerna för grundskolan samt i läroplanen (Lpo94) vilket kan verka mycket. I den första delen av studien utfördes en läroplans- och kursplananalys och hela åtta olika innebörder av ordet estetik visade sig i texterna: estetik som redskap för värderingar, estetik som färdighet, estetik som upplevelse, estetik som uttryckmedel, estetik som en form av kunskap, estetik som redskap för inlärning av andra ämnen/färdigheter, estetik som benämning på ett ämne och estetik som existentiellt värde för människan. Konklusionen var att styrdokumenten gav lite styrning och stor frihet för läraren i tolkningen av ordets innebörd. En logisk uppföljning var därför att undersöka hur lärare ser på estetik. Den andra delen av studien blev därför en intervjuundersökning av lärares reflektioner över estetik i skolan. Sex lärare från sex olika ämnen och tre olika skolor blev intervjuade. För att öppna för lärarnas egna reflektioner i grupp, genomfördes först en gruppintervju i induktiv anda. Därefter kompletterades detta med individuella intervjuer. Intervjuerna visade att lärarna önskade att arbeta mer estetiskt. De uttryckte frustration över att det var svårt att använde undervisningsmetoder som tillvaratar det estetiska. De definierar inte heller innebörden av estetik. Trots detta var lärarna ivriga att reflektera över olika perspektiv på estetik i skolan och i materialet som helhet visar de en förståelse av estetik som ett dynamiskt, ständigt föränderligt fenomen som är fundamentalt för människans existens. Uppsatsen avslutas med att spekulera kring konsekvenser av dessa studier och drar linjer mellan studien och teorier och filosofi omkring språk och lärande. En väg som pekas ut är att se på lärande som kommunikation och ändra synen på språk från verbalspråk till ett multiliterat och multimodalt synsätt där alla uttrycksmedel ses som lika viktiga och kompletterande för elevernas liv.

Place, publisher, year, edition, pages
Luleå: Luleå tekniska universitet, 2007. , 135 p.
Series
Licentiate thesis / Luleå University of Technology, ISSN 1402-1757 ; 2007:24
National Category
Pedagogy
Research subject
Music Education
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ltu:diva-25671Local ID: a8276c70-02be-11dc-ad0a-000ea68e967bOAI: oai:DiVA.org:ltu-25671DiVA: diva2:998825
Note
Godkänd; 2007; 20070515 (ysko)Available from: 2016-09-30 Created: 2016-09-30 Last updated: 2017-11-24Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(896 kB)50 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 896 kBChecksum SHA-512
102343a3b93e0c8abab850bc55d629d5814dd207b8407c3c60fd7bfa0e6c2ff0b2ba5743c7fa13660244e4cd5441244ce38b3bb1c04c37014f0e8229161d07b1
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Thorgersen, Ketil
Pedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 50 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 343 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf