Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Tjäle - en litteraturstudie med särskilt fokus på tjällossning
Luleå University of Technology, Department of Civil, Environmental and Natural Resources Engineering, Mining and Geotechnical Engineering.
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna forskningsrapport är en litteraturgenomgång av en del av allt som finns skrivet om tjälprocessen och de problem tjälen skapar. Rapportens övergripande fokus ligger till en början på att ge en överblick över tjälprocessen och presentera grunderna i denna. Efter hand glider fokus över mot tjällossningen och de problem som förknippas med tjällossning. En allmän presentation av frusen jord, jord med en temperatur under 0°C, och en överblick över tjälforskningens historia från år 1765 och Beskow till mer nutida forskningsrön presenteras allra först i rapporten. Jordens termiska egenskaper är essentiell för tjälprocessen och beskrivs med hjälp av begrepp såsom termisk konduktivitet (värmeledningstalet λ), värmekapacitet (c), termisk diffusivitet (α) och latent värme (L). Temperaturprofilen beskrivs i termer av geotermisk gradient, whiplashkurva och aktivt område. Med aktivt område menas det område som tinar respektive fryser i permafrost och säsongstjäle.Tjälnedträngningen som orsakas av negativa varaktiga temperaturer vid markytan beskrivs i rapporten. Negativa yttemperaturer skapar ett värmeflöde från marken. Marken kyls ned i och med värmeavgången och bildandet av islinser i jorden inleds. Vattentransporten till tjälfronten som påverkar bildandet av islinser är komplex och fenomenet är än inte helt utrett. De två huvudspåren kapillärt sug och att vattentransporten beror av fysisk-kemiska egenskaper hos jorden presenteras. Vattentransporten till islinsen sker via en vattenfilm av ofruset vatten, den ofrusna vattenkvoten betecknas wu. Den hydrauliska konduktiviteten minskar med negativa temperaturer på grund av att vattentransporten sker i den ofrusna delen av vattnet, och wu minskar med negativa temperaturer. Beräkning av tjäldjup presenteras genom en härledning av Stefans formel, en presentation av Stefans modifierade formel och en förklaring av köldmängdsbegreppet. Modifierad Stefans formel som tar hänsyn till jordens värmekapacitet presenteras också. Förutom lufttemperaturen bestäms tjäldjupet i en jordprofil främst av jordmaterialets värmetekniska egenskaper. Tjällyftning och bestämning av tjällyftets storlek med segregation potential theory behandlas. Fenomenet vid tjällossning beskrivs samt problemen vid tjällossningen presenteras. För bärighetsproblem vid tjällossningen är dräneringen av vägkonstruktionen kritisk eftersom de ökade portrycken innebär minskade effektivspänningar och minskad skjuvhållfasthet. Dräneringsförmågan inverkar främst om urtjälningshastigheten är hög, mycket is övergår till vatten på kort tid. Sättningar på grund av tjällossning styrs främst av mängden is i jorden. Tjälfarlighetsklassificeringssystemen använda i Sverige, Norge, Finland och USA beskrivs och en jämförelse mellan dessa görs. Två jordar klassificeras utifrån kornfördelningskurvorna, för en grusig sand ger ländernas system samma svar, ej tjälfarlig. Även för den andra jorden, en sandig siltig lermorän klassificeras jorden som tjälfarlig, dock i olika grad. Hur vägar påverkas av tjälnedtränging (höjd hållfasthet, lägre hydraulisk konduktivitet), tjällyftning och tjällossning (bärighetsminskning, tjälskott med mera) beskrivs. Vägverkets system för väderdata VViS presenteras. Med hjälp av väderdata kan modeller för införandet av lastrestriktioner skapas. CTI-fordon har fördelar vid bärighetsnedsättningar. Sverige använder enbart visuella observationer vid införandet av lastrestriktioner på grund av bärighetsnedsättningar vid tjällossning. Flera andra länder och stater i USA använder mer sofistikerade metoder. I Minnesota används väderdata i form av frys- (FI) och töindex (TI) tillsammans med en referenstemperatur för att förutse när lastrestriktioner bör införas. Kanske är "Minnesotamodellen" något för Sverige.

Place, publisher, year, edition, pages
Luleå: Luleå tekniska universitet, 2009. , 85 p.
Series
Research report / Luleå University of Technology, ISSN 1402-1528
National Category
Geotechnical Engineering
Research subject
Soil Mechanics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ltu:diva-25620Local ID: ff0fca30-9864-11de-8da0-000ea68e967bISBN: 978-91-86233-98-3 (print)OAI: oai:DiVA.org:ltu-25620DiVA: diva2:998673
Note
Godkänd; 2009; 20090903 (berand)Available from: 2016-09-29 Created: 2016-09-29 Last updated: 2017-11-24Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(5212 kB)214 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 5212 kBChecksum SHA-512
a0481104bd00dca8078698eb453d2b88dfca1ad362554958ed3bbea6de97be421ba3d84608d19a2907083829103348ecf020516736bd22278e8c66f2f875d845
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Berglund, Andreas
By organisation
Mining and Geotechnical Engineering
Geotechnical Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 214 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 226 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf