Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Minoritetsspråk och myndighetskontakt: flerspråkighet bland användare av samiska, meänkieli och finska i Norrbottens län efter minoritetsspråklagarnas tillkomst 2000
Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
2002 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I undersökningen har två intervjuundersökningar gjorts med minoritetsspråksanvändare i Kiruna, Pajala och Haparande kommun. I den ena har direktintervjuer gjorts med 79 individer i de tre kommunerna. I den andra har telefonintervjuer gjorts med 42 individer som representerar föreningar och organisatoner i området, samt med 10 representatner för myndigheter. Språkanvändningen har undersökts på individnivå, gruppnivå och samhällsnivå med största fokus på individnivån. För att analysera hur samiska, meänkieli och finska använts i kontakter med myndigheter har ett helhetsperspektiv anlagts på språkanvändningen. Det betyder att både privata och offentliga språkdomäner undersökts. Materialet har sedan analyserats med avseende på hur de språkliga minoriteterna i området har använt sig av minoritetsspråklagarna utifrån de tre kriterierna identitet, deltagande och effektivitet. Syftet med studien har varit att utreda varför språkanvändarna i så liten utsträckning har använt sig av de möjligheter som lagarna innebär. En generell frågeställning är om det finns en avgörande skillnad i myndigheternas sätt att betrakta användningen av ett minoritetsspråk i offentliga och formella sammanhang, jämfört med de enskilda individernas sätt att se på minoritetsspråkets nvändning, främst då i kontakterna med olika offentliga organ. I inervjuerna framkom en tydlig tendens att dett finns stora brister i myndigheternas kompetens att hantera ärenden på minoritetsspråken. Det fanns även brister i myndigheternas information till språkanvändarna om de nya minoritetsspråklagarna. Det förefaller emellertid som att det största problemen inte hade med bristen på information att göra utan med attityder och värderingar om språkanvändningen i kontakten mellan myndighetspersoner och språkanvändare. I själva språkmötet med myndighetspersonerna har de flesta valt att använda svenska. Bland orsakerna näms lingvistiska faktorer som att det saknas fackuttryck på minoritetsspråket, den egna svårigheten att uttrycka sig nyanserat på minoritetsspråket, rädslan för att inte bli förstådd av myndighetspersonen och oförmågan att uttrycka sig i skrift på minoritetsspråket. Även psykologiska hinder som rädsla eller blyghet för att använda sitt minoritetsspråk har förts fram, liksom hinder som har att göra med föreställningar om att det saknas ekonomiska resurser eller vilja hos myndigheterna för att använda minoritetsspråken. Det är främst sverigefinnarna som framfört behov av tolkhjälp, med det gäller i viss mån även äldre och dementa personer bland samerna och tornedalingarna. Ett återkommande argument från offentliganställda är att det saknas ekonomiska incitament för offentliganställda att lära sig ett minoritetsspråk. Kritik har även framförts mot myndighetspersoners ovilja att ordna språklig kompetens eller tolkhjälp till de som haft svårigheter med svenska språket. Bland tornedalingarna verkar språklagarna i många fall ha haft en större symbolisk funktion än en reell kommunikativ funktion. Samerna har tydligast uttryckt åsikten att deras användning av sitt minoritetsspråk i offentliga sammanhang inte tolereras inom den myndighet de arbetar eller av andra minoritetsgrupper. Bland sverigefinnarna verkar språket vara identitetsskapande på ett mer oproblematiskt sätt än bland de andra två minoritetsgrupperna. Hos de sverigefinska familjerna hittar man också de mest medvetna språkstrategierna för att överföra minoritetsspråket till barnen så de blir flerspråkiga. Osäkerheten för att använda sitt minoritetsspråk verkar vara större i stadsmiljö än på landsbygden.Bland medelålders och äldre personer verkar ändå minoritetsspråket i hög grad användas vid sidan av svenska i hemmet och ute i samhället. I kontakten med myndigheter används däremot minoritetsspråket i betydligt mindre utsträckning. I vissa fall verkar bristen på information om de nya lagarna ha bidragit till det låga användandet. Det gäller särskilt osäkerheten om var och hur lagarna koan tillämpas. Informationsbristen verkar vara störst bland de språkanvändare som inte talar och förstår svenska så bra. Vår bedömning är att det finns behov av en mer samlad insats, som berör fler språkdomäner än bara myndighetskontakten, ifall minoritetsspråken ska få det stöd de behöver för att användas. Exempel på sådana domäner är olika vardagsmiljöer, medierna och skolan. Användning av minoritetsspråken inom konst och kulturen verkar ha betytt mycket för en ökad självkänsla och därmed ökad användning av minoritetsspråken. För att lagarna ska få allmän acceptans krävs att en sådan samlad insats riktar sig mot majoritetsbefolkningen likväl som de nationella minoriteterna.

Place, publisher, year, edition, pages
Luleå: Luleå tekniska universitet, 2002. , p. 95
Series
Centrum för utbildning och forskning inom samhällsvetenskap, CUFS, ISSN 1403-5294 ; 2002:31
National Category
History of Technology Production Engineering, Human Work Science and Ergonomics
Research subject
History of Technology; Industrial Work Environment
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ltu:diva-25534Local ID: f9d681a0-1b5f-11dc-99cb-000ea68e967bISBN: 91-974481-0-9 (print)OAI: oai:DiVA.org:ltu-25534DiVA: diva2:998587
Note
Godkänd; 2002; 20070615 (ysko)Available from: 2016-09-29 Created: 2016-09-29 Last updated: 2017-11-24Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(519 kB)120 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 519 kBChecksum SHA-512
5215c6be6f186a8d8331ed80b22901e5673117b34f19f0fb0224c6e3a1e071be8c0a124e9ce4a3e43fa2a2d14cf8ecf650d3088cfea71e5e1c5bb131193f4fd6
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Elenius, LarsEkenberg, Stefan
By organisation
Social SciencesHuman Work Science
History of TechnologyProduction Engineering, Human Work Science and Ergonomics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 120 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 664 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf