Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Effekter av miljöledningssystem på företagens miljöprestanda och behovet av miljötillsyn: en studie av svenska tillståndspliktiga tillverkande företag
Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Business Administration and Industrial Engineering.ORCID iD: 0000-0003-4274-828X
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [en]

In the early 1990s, the environmental work in the private sector around the world started to become less driven by legislative requirements and compliance and more by internal strategy. A development begins where environmental and sustainability issues have greater and greater strategic importance for business, and different approach in terms of concepts, methods or tools are starting to be created with the purpose to systematically improve business performance. The tool that has undoubtedly become the most popular in the1990s and the 2000s with companies to effectively and systematically assure compliance, develop environmentally more efficient processes, and gain increased competitiveness, is environmental management systems (EMS). Many of the implemented EMSs are based on the international standard ISO 14001. As EMSs has increased in popularity the interest in the world to evaluate the systems financial, environmental and organizational effects has grown. Several evaluation studies have been conducted both in Sweden and internationally. Some of these studies argue that EMSs lead to improvements while others are more hesitant in their conclusions. With few exceptions, the studies have relied on company representatives perceived benefits of EMSs. Subjectivity is problematic since research shows that business representatives often have reason to give a positive image of their company. Since the studies based on subjective assessments tend to show more positive effects of EMSs than the few studies based on real environmental data, new studies should be based on objective data in the form of various types of environmental parameters. In addition, evaluation studies rarely focus on the systems impact on regulatory compliance, so there is every reason to continue to study this. The impact of the EMSs on compliance is an interesting issue for environmental monitoring authorities. Sweden has chosen not to impose regulatory relief for companies that have introduced EMSs while this is done in several other countries in Europe. To help with decisions regarding the situation in Sweden, the purpose of this study to study if Swedish ISO 14001-certified companies improve their compliance at a higher rate than other companies. This study focuses on change in environmental performance over time as EMS is a tool for continuous improvement and does not say anything about the level of performance. Furthermore, the study includes not only companies with EMSs but also business without systems for comparison. Finally, the improvements in the companies before the introduction of EMSs are taken into account through the use the historical rate of improvement in the analysis step of the study. The analysis in the study is based on credible environmental data from the environmental reports that companies with environmental permits must submit to the regulatory authority every year. Data has been collected from 66 companies that were ISO 14001-certified in year 2000 and 50 randomly selected non-certified companies. Comparisons have been carried out between the two groups of companies using established statistical methods, especially t-test. Comparisons have been made over the periods 1997-2003 (short term) and 1994-2006 (long term). Comparative analysis has been carried out for nine different areas: air emissions, water emissions, resource consumption, energy consumption, waste, parameters in the companies' permits, parameters not included in the permits, the overall environmental performance and violations and incidents.The analysis of various environmental parameters in the nine areas shows that overall there is no statistically significant difference of changes in the improvement rate between certified and non certified companies at 95% confidence level. The results show that in most cases we have a situation where the degree of suspicion that there is a difference between groups is low. However, we have on several occasions a situation where we may suspect that a difference between the two groups exists. In some cases, the results give us reason to suspect that the certified companies are increasing their improvement rate faster than those not certified (e.g. energy consumption and waste). In some other cases, the situation is reversed (e.g. air emissions and overall environmental performance), which means that the image of environmental management systems effects are not uniform. Consequently, it is difficult to give any recommendations for operational monitoring authorities how to take into account the existence of certified EMSs in the monitored objects based on the direct results of the study. Possibly, one could propose that, in the certified companies, one could focus monitoring activities on emissions to air and water while one do not need to focus as much on the energy and waste areas. Unfortunately, the results regarding compliance and overall environmental performance are divergent and sometimes also difficult to explain and it is therefore difficult to come up with some concrete recommendations. However, the results of this study together with results from other studies give us a picture of the impact of EMSs on corporate environmental performance. In some cases, the systems have positive effects on environmental performance but in most cases it is not possible to find any effects at all. In the cases we see positive effects on environmental performance the improvements are relatively small and limited. In other words, companies planning to introduce an EMS and move towards certification should not expect any dramatically improvement in environmental performance.

Abstract [sv]

I början av 1990-talet började miljöarbetet i det privata näringslivet runt om i världen bli mindre drivet av lagstiftningskrav och lagefterlevnad och mer av intern strategi. En utveckling påbörjas där miljö- och hållbarhetsfrågor får större strategisk betydelse för företagen, och man börjar skapa angreppssätt i form av koncept, metoder eller verktyg för att systematiskt förbättra företagens miljöprestanda. Det verktyg som utan tvekan har blivit mest populärt under 1990- och 2000-talen hos företag för att effektivt och systematiskt försäkra sig om god lagefterlevnad, utveckla ur miljösynpunkt mer effektiva processer samt skaffa sig ökat konkurrenskraft, är miljöledningssystem. Många av de implementerade miljöledningssystemen baseras på den internationella standarden ISO 14001, som företag och andra organisationer kan bli tredjepartscertifierade emot. I takt med att miljöledningssystem har ökat i popularitet har intresset ökat världen över att utvärdera systemens finansiella, miljömässiga och organisatoriska effekter. Ett flertal utvärderingsstudier har genomförts både i Sverige och internationellt. Vissa av dessa studier hävdar att miljöledningssystemen leder till förbättringar medan andra är mer tveksamma i sina slutsatser. Med några få undantag har de studier som genomförts förlitat sig på företagsrepresentanters upplevda nytta med miljöledningssystemen. Subjektiviteten är problematisk efter forskning visar att företagsföreträdarna ofta har anledning att ge en positiv bild av sitt företag. Eftersom de studier som baseras på subjektiva bedömningar tenderar att visa mer positiva effekter av miljöledningssystemen än de få studier som baseras på reell miljödata bör nya studier baseras på objektiv data i form av olika typer av miljöparametrar. Vidare fokuserar sällan utvärderingsstudierna på systemens påverkan på lagefterlevnaden, varför det finns all anledning att fortsatt studera detta. Miljöledningssystemens eventuella påverkan på lagefterlevnaden är en intressant fråga för tillsynsmyndigheterna. I Sverige har man valt att inte införa några tillsynslättnader för företag som infört miljöledningssystem medan man gjort det i ett flertal länder i Europa. För att bidra med beslutsunderlag för situationen i Sverige syftar denna studie till att studera om svenska ISO 14001-certifierade företag förbättrar sin lagefterlevnad i högre takt än andra företag.Denna studie fokuserar på förändring av miljöprestanda över tiden eftersom miljöledningssystem är ett verktyg för ständig förbättring och inte säger något om nivån på prestanda. Vidare inkluderar studien inte bara företag med miljöledningssystem utan även företag utan system som jämförelse. Slutligen tas hänsyn till det förbättringsarbete som fanns i företagen innan man införde miljöledningssystem genom att den historiska förbättringstakten tas med vid analyserna. Analyserna i studien baseras på trovärdig miljödata från miljörapporter som tillståndspliktiga företag måste lämna in till tillsynsmyndigheten varje år. Data har samlats in från 66 företag som certifierades enligt ISO 14001 år 2000 och 50 slumpmässigt utvalda ej certifierade företag. Jämförelser har genomförts mellan de båda företagsgrupperna med hjälp av vedertagna statistiska metoder, framförallt t-test. Jämförelser har gjorts över perioderna 1997-2003 (kort sikt) och 1994-2006 (lång sikt). Jämförande analyser har genomförts för nio olika områden: utsläpp till luft, utsläpp till vatten, resursförbrukning, energiförbrukning, avfall, parametrar i tillståndens villkor, parametrar utanför villkor, total miljöprestanda samt villkorsöverträdelser och incidenter.Analyserna av olika miljöparametrar inom de nio områdena visar övergripande att det inte föreligger någon statistisk signifikant skillnad gällande förändringen av förbättringstakt mellan certifierade och ej certifierade företag på 95 % konfidensnivå. Av resultaten går att utläsa att vi i de allra flesta fall har en situation där misstankegraden att det skulle finnas en skillnad mellan företagsgrupperna är låg. Däremot har vi vid ett flertal tillfällen en situation där vi kan misstänka att en skillnad mellan de båda företagsgrupperna kan finnas. I vissa fall ger analyserna en misstanke om att de certifierade företagen ökar sin förbättringstakt snabbare än de ej certifierade. Det gäller t.ex. energiförbrukning och avfall. I vissa andra fall är situationen dock det omvända, t.ex. utsläpp till luft och total miljöprestanda, vilket innebär att bilden av miljöledningssystemens effekter inte är enhetlig. Följaktligen är det svårt att ge några rekommendationer till operativa tillsynsmyndigheter hur de ska ta hänsyn till förekomsten av certifierade miljöledningssystem i tillsynsobjekten baserat på de direkta resultaten av studien. Möjligen skulle man kunna föreslå att man i de certifierade företagen kan fokusera sin tillsyn på utsläpp till luft och vatten medan man inte behöver koncentrera sig lika mycket på energi- och avfallsområdena. Tyvärr är dock resultaten gällande lagefterlevnad och total miljöprestanda både divergerande och ibland också svårförklariga och det är därför svårt att komma med några konkreta rekommendationer. Resultaten av denna studie tillsammans med resultat från andra studier ger oss dock en bild av den påverkan som miljöledningssystemen har på företagens miljöprestanda. I vissa fall ger systemen positiva effekter på miljöprestanda men vanligt är att det inte går att hitta några effekter alls. I de fall vi kan se positiva effekter på miljöprestanda är förbättringarna relativt små och begränsade. Med andra ord kan de företag som planerar för att införa miljöledningssystem och gå mot en certifiering inte räkna med att man därigenom dramatiskt förbättrar sig inom miljöområdet.

Place, publisher, year, edition, pages
Luleå: Luleå tekniska universitet, 2009. , 59 p.
Series
Research report / Luleå University of Technology, ISSN 1402-1528
National Category
Reliability and Maintenance
Research subject
Quality Technology and Management
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ltu:diva-24755Local ID: c56bc050-60af-11de-9f57-000ea68e967bISBN: 978-91-86233-72-3 (print)OAI: oai:DiVA.org:ltu-24755DiVA: diva2:997807
Note
Godkänd; 2009; 20090624 (thomas_z)Available from: 2016-09-29 Created: 2016-09-29 Last updated: 2017-11-24Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(443 kB)57 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 443 kBChecksum SHA-512
03686c2213dc6adbb74311916ff579139b54832986a3444a193e10e4368334d8faae79c4816abd081293051c575cdc3a58c70ead4e1b1114f8c614e13f72999f
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Zobel, Thomas
By organisation
Business Administration and Industrial Engineering
Reliability and Maintenance

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 57 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 181 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf