Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Processanpassning för funktionsbeständiga träprodukter: vilken roll spelar torkningen för virkets beständighet i utomhusprodukter ovan mark?
Luleå University of Technology, Department of Engineering Sciences and Mathematics, Wood Science and Engineering.ORCID iD: 0000-0002-3544-8716
Luleå University of Technology, Department of Engineering Sciences and Mathematics, Wood Science and Engineering.ORCID iD: 0000-0002-7711-9267
2008 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Torkningsprocessens inverkan på beständigheten hos centrumsågat furuvirke 50x125 mm har studerats. Som utvärderingsmetod har röttester med brunrötesvampen Coniophora puteana (källarsvamp) gjorts på prov från splintved samt inre och yttre kärnved. Stor massförlust efter röttest visar på dålig beständighet. De torkningar som utvärderats är lufttorkning, artificiell torkning vid 70°C och 90°C samt en högtemperaturtorkning vid 110°C. För 70°C och 90°C torkningarna har två principscheman använts: ett med snabb temperaturökning i virket tidigt i torkningen och ett där virkestemperaturen når maxtemp i ett betydligt senare skede. Även inverkan av ångkonditionering i slutet av torkningen har utvärderats. Skanning med UV-ljus har utförts på virkestvärsnitt från samtliga torkningar för att undersöka hur UV-fluorescens av pinosylvin i kärnved påverkas av torkning samt om denna skanningsmetod kan användas för att prediktera massförlust (beständighet). Kapillärupptag av vatten i splint från de olika torkningarna har studerats i tomograf. Totalhalten av fenoliska ämnen i torkad kärnved, som av andra forskare visats ha stor betydelse för rötbeständighet mot källarsvamp på färsk ved, har bestämts med Folin-Ciocalteu (FC) metoden. Inledningsvis gjordes två serier med homogent spån (från virke som ej ingår i torkförsöken) som värmdes vid olika temperaturer. När resultaten från röttesterna från det torkade försöksvirket var kända utvaldes provplankor med lägst och högst massförlust ut från samtliga torkningsserier och analyserades med avseende på extraktivämneshalt och totalfenolhalt enligt FC-metoden. Resultaten sammanfattas under följande rubriker Råvaran Vid röttest med källarsvamp på torkat furuvirke konstateras Splintved ha betydligt sämre rötbeständighet än kärnved. Ingen skillnad i rötbeständighet mellan inre och yttre kärnved. Stor spridning i rötbeständighet mellan olika plankindivider men även inom en och samma planka i längdled. Svag indikation att högre veddensitet har bättre beständighet. Trolig förklaring är extraktivämneshalt. Totalfenolhalten vara högre i kärnved med hög extraktivämneshalt jämfört med låg extraktivämneshalt. Totalfenolhalten i spån från fet kärnved minskar vid värmning över 40°C upp till 110°C. Högre totalfenolhalt indikera lägre massförlust även i torkad furukärna. Torkning Vid beständighetstest med källarsvamp på furuvirke torkat vid olika temperaturer konstateras Splintved ha betydligt större massförlust än kärnved i samtliga torkningar Kärnved från lufttorkat virke ha minst massförlust vid röttest. Splintved och kärnved från virke torkat vid 90°C med snabb temperaturökning i virket ha störst massförlust vid röttest. Ångkonditionering efter torkning öka massförlusten vid röttest i furusplint. UV-skanning Vid UV-skanning av virkestvärsnitt från samtliga torkningar konstateras att färgkomponenter kan separera: - Virke torkat vid 20°C och 70°C från virke torkat vid 90°C och 110°C. - Inre kärnved från yttre kärnved och splintved. att signalerna måste kalibreras då möjligen även inslag av "vanlig färg" iveden ingår i signalerna. Kapillärförsök Då ingen fullständig utvärdering av tidsskäl hunnit göras konstateras här endast att Skillnader mellan olika torkningar kan ses i fuktgradienternas utseende i axiell led efter 6 dygns uppsugning. En tänkbar förklaring kan vara övergångar mellan olika mekanismer för vattenupptagning som har att göra med torkningssätt och temperatur, exempelvis söndertrasade pormembran i det artificiellt torkade virket eller förändrade vätningsegenskaper i veden vid högre temperatur. Projektets målsättning att formulera rekommendationer för beständighetsanpassad torkning av furuvirke sammanfattas enligt följande: Den kritiska parametern under torkningsprocessen för beständigheten i kärnved är virkestemperaturen tidigt i torkningen. För artificiell torkning i virkestork bör därför torkstyrningen anpassas så att virkestemperaturen hålls nere tidigt i torkningen när fuktkvoten är hög. För rötbeständighet i splintved är ångkonditionering efter torkning mindre lämplig.

Place, publisher, year, edition, pages
Luleå: Luleå tekniska universitet, 2008. , 47 p.
Series
Research report / Luleå University of Technology, ISSN 1402-1528 ; 2008:11
National Category
Bio Materials
Research subject
Wood Physics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ltu:diva-24545Local ID: b65abd10-79be-11dd-b356-000ea68e967bOAI: oai:DiVA.org:ltu-24545DiVA: diva2:997597
Note
Godkänd; 2008; 20080903 (ysko)Available from: 2016-09-29 Created: 2016-09-29 Last updated: 2017-11-24Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(6174 kB)51 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 6174 kBChecksum SHA-512
0451912c2b841fb6e7f3dc730c30f1aa1e83f2242ce11652408a0ab79dcb1fd639e5ed1c5702d5e117fcd4c1225e4551101c169edb9e37585187574847a2ee4d
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Sehlstedt-Persson, MargotKarlsson, OlovSkog, Johan
By organisation
Wood Science and Engineering
Bio Materials

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 51 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 32 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf