Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
På väg mot genusperspektiv i ingenjörsvetenskaperna: teknisk förändring på värdebaserad grund
Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.ORCID iD: 0000-0002-1357-4500
2004 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Fokus är aktuella sätt att förändra teknikvetenskap utifrån en uttalad värdegrund, det vill säga normativt motiverade förändringsprojekt som har en levande relation till dagens teknikvetenskapliga praktik. Bakom detta ligger en grundläggande frågeställning: Kan feministisk teori integreras i ingenjörsvetenskaperna? Frågan är avgörande därför att om så inte är fallet framstår den feministiska teorins relevans som begränsad för den tekniska sektorn, därmed även det möjliga djupet i till exempel mainstreamingprocesserna inom de tekniska forskningsråden. För förstudien har jag valt ut fyra exempel på förändringsarbete som jag kort beskriver. De är valda ämnesmässigt förutsättningslöst, men utifrån att de alla innehåller någon typ av operationalisering av värdebaserade kriterier. Jag kräver heller inte att jämställdhet eller genusperspektiv ska vara förändringens drivkraft i de olika exemplen. Till exempel så har miljörörelsen hunnit längre i att utforma konkreta tekniska alternativ än jämställdhetsrörelsen och feminismen, och dess mål har vunnit större acceptans bland tekniker, företag och myndigheter. Det är naturligt att försöka lära av de framsteg som gjorts i miljöns och ekologins tecken. Slutligen sammanställer jag mina mer förutsättningslösa iakttagelser i relation till byggplaneringen, eller snarare till de tankar mina kontakter med dåvarande Avdelningen för byggnadsfunktionslära gav, samt aktuell litteratur. För att strukturera sammanställningen relaterar jag till var sin av Christina Mörtbergs respektive Evelyn Fox Kellers strategier för integration av feministisk teori i teknik- och naturvetenskaperna. Mörtberg och Keller har båda under lång tid metodiskt arbetat med frågor om värdebaserad förändring i natur- och teknikvetenskaperna. Med Keller och Mörtberg har jag poängterat två dimensioner av teknikarbete: den som handlar om interaktion med det icke-lingvistiska, det vill säga med materia och natur, respektive interaktion med det språkliga och kulturella. Man kan tänka sig en skala från det "mest materiellt inriktade" till det "mest kulturellt/språkligt inriktade". Analys av exemplen: Olli Salmis text är den i urvalet som mest uttalat arbetar med förändring av vår interaktion med materia och natur. Salmi för över kunskap om ett område - det biologiska livet - till kunskapen om ett annat område - den storskaliga industrin. För att göra denna operation använder han en länk, en teoribyggnad med kapacitet att beskriva skeenden i båda dessa områden: värmeläran och särskilt exergibegreppet. Eva Sterner adresserar sociala arrangemang kring vår interaktion med natur och materia och väljer att kvantifiera hållbarhet så att denna kan läggas in i en ekonomisk kalkyl. Det medium som skapar kommunikation mellan norm och praktik, och på så sätt avses förändra vår interaktion med naturen och den materiella världen är ekonomin. Ett ekonomiskt mått är ett känt och hanterbart mått bland de människor som måste kunna agera i vardagen, för att målsättningen om hållbart byggande ska förverkligas. Därmed är det ett mått som kan få genomslag, menar Sterner. Birgitta Rydhagen arbetar också hon med praktiken kring interaktion med natur och materia, men hon har ett vetenskapsteoretiskt perspektiv och lägger en större tyngdpunkt på det språkliga och kulturella samspelet än Eva Sterner gör. En effekt som uppnås av att Rydhagen konsekvent gör sin redovisning i text, är att det sociala och det materiella får en gemensam förståelseram. Inga skillnader skapas mellan "det ingenjörsmässiga", "det ekologiska", "det sociala". En skillnad skulle lätt ha skapats om experternas planer presenteras med sofistikerade ritningar, kartor och scheman, medan brukarnas tankar presenteras i ord. Britt Strandberg, som jämfört med Salmi ligger i "andra änden" av skalan mellan att adressera interaktion med materia/natur "eller" språk/kultur, är en klassisk jämställdhetsarbetare där hon av ett historiskt faktum som rör befolkningstillväxt (eller brist på sådan) får hjälp att föra fram jämställdhet som en attraktiv målbild. Men Strandberg och hennes kollegor har också identifierat nya parter och ekonomisk - framtids - nytta av mainstreaming. Kundrelationen uttalas som del av energiföretagets framtid, och kön/genus blir del i synliggörandet av denna relation. Detta är en typ av operationalisering som samverkar med, och blivit möjlig genom, kvinnors förändrade situation, med ekonomiskt aktörskap som konsumenter och förändrad livssituation på flera sätt. I princip ska det finnas goda möjligheter att integrera feministisk teori i ingenjörsvetenskapernas samtliga aspekter. Därmed blir svaret ja, på en fråga om den verklighetsbild som ryms i byggplaneringens verktyg kan vidgas, så att de svarar mot krav på jämställdhet i teknisk utveckling. Men frågan som denna förstudie rör sig kring, nämligen hur detta ska gå till är dubbeltydig. Den kan tolkas både som att den gäller utformningen av verktyg, och som att den gäller de sociala och organisatoriska förutsättningarna.Det är vitt skilda verktyg och tillvägagångssätt som används i de olika exemplen. Trots att varje exempel är en meningsfull operationalisering i sig, och alla upphovspersonerna alltså är förmögna att arbeta med operationalisering av idéer in i teknisk praktik är det inte troligt att den ena upphovspersonen skulle ha kunnat skriva den andras text eller göra den andras presentation. För att kunna ta en metod, ett verktyg i bruk eller omtolka dess innebörd och konsekvenser, krävs det förtrogenhet. Man får inse att det är en krävande uppgift bygga upp, liksom att upprätthålla, en tillräcklig kompetens inom både feministisk/genus- och ingenjörsvetenskap. För att bedöma de realistiska möjligheterna att presentera feministiska alternativ inom ingenjörsvetenskaperna finns det ytterligare en problematik att ta hänsyn till, nämligen utsikterna att nå koncensus om att sådana alternativ behövs och är förenliga med den tekniska sektorn.

Place, publisher, year, edition, pages
Luleå: Luleå tekniska universitet, 2004. , 31 p.
Series
Research report / Luleå University of Technology, ISSN 1402-1528 ; 2004:19
National Category
Production Engineering, Human Work Science and Ergonomics
Research subject
Man Machine Relation Focusing Gender
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ltu:diva-23684Local ID: 7febd830-ecda-11db-bc0c-000ea68e967bOAI: oai:DiVA.org:ltu-23684DiVA: diva2:996733
Note
Godkänd; 2004; 20070417 (ysko)Available from: 2016-09-29 Created: 2016-09-29 Last updated: 2017-11-24Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(205 kB)20 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 205 kBChecksum SHA-512
64aeea451f71ca76ad19bae939cb27d60ca75c2f91d08332d019db344c49871bc095b3fb68e1b513ec33b86feb664694a799d0529218851eae483fe9057cf6dc
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Udén, Maria
By organisation
Human Work Science
Production Engineering, Human Work Science and Ergonomics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 20 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 44 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf