Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Styrmedel för havsbaserad vindkraft
Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.ORCID iD: 0000-0003-2264-7043
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Den framtida ekonomiska potentialen för havsbaserad vindkraft bedöms vara mycket god, och det finns ett starkt intresse inom den europeiska vindkraftsbranschen för att förbättra tekniken och generera ytterligare erfarenheter. För att möjliggöra en sådan teknikutveckling samt en marknadsintroduktion av vindkraften till havs krävs dock, menar en del, ett kompletterande eller ett alternativt stöd till den havsbaserade vindkraften. Denna rapport syftar till att analysera förutsättningarna för olika styrmedel att på ett effektivt sätt stödja utbyggnaden av havsbaserad vindkraft i Sverige. Det ingår inte i uppdraget att analysera om ett sådant eventuellt stöd är samhällsekonomiskt motiverat eller inte, men en diskussion kring vilka mål ett sådant styrmedel skulle kunna motiveras utifrån är nödvändig för att i ett andra steg diskutera styrmedlets egenskaper och utformning. I rapporten diskuteras en rad olika argument för att rikta ett specifikt stöd till en enskild teknologi. Ett viktigt budskap från denna del av analysen är att det starkaste argumentet som kan användas för att rikta ett speciellt generöst stöd till havsbaserad vindkraft är att dess samhällsekonomiska kostnader på sikt kan bli lägre än de som idag gäller för de etablerade kraftslagen (t.ex. landbaserad vindkraft). Ett sådant eventuellt stöd bör således främst betraktas som en teknikpolitisk åtgärd, dvs. en åtgärd som vi vidtar, inte för att uppfylla dagens kortsiktiga mål (t.ex. kvotplikten i certifikatsystemet) utan för att sänka kostnaderna för att nå framtida (långsiktiga) mål.Den havsbaserade vindkraften kan utgöra en mycket intressant kandidat till ett sådant stöd, inte minst på grund av de fördelaktiga vindförhållanden som finns till havs. För att dessa kostnadsreduktioner ska realiseras är det viktigt att etablera nischmarknader för de turbiner och anläggningsarbeten som blir nödvändiga. En sådan teknikpolitik förutsätter med andra ord en reell utbyggnad och inte enbart FoU- samt demonstrationsprojekt. I rapporten redovisas resultat från tidigare forskning som stödjer detta antagande, men det görs inga försök att bedöma om de relevanta effekterna är tillräckligt omfattande eller inte. Det är dock viktigt att peka på att en teknikpolitik riktad mot havsbaserad vindkraft kan sannolikt inte motiveras samhällsekonomiskt utifrån ett strikt nationellt perspektiv utan bör i hög grad ses som ett sätt för Sverige att ta internationellt ansvar i klimat- och energipolitiken.De styrmedel som analyseras är: (a) högre certifikatandel för havsbaserad vindkraft i elcertifikatsystemet: (b) ökat pilotstöd; (c) fortsatt miljöbonus och/eller ökad miljöbonus; (d) kostnad för anslutning och eventuell nätförstärkning betalas av kollektivet Sverige; (e) feed-in tariffer; (f) anbudsförfarande på anvisade platser; (g) anbudsförfarande där aktören väljer lämplig plats; (h) investeringsstöd; samt (i) räntebidrag. Dessa styrmedel analyseras utifrån följande kriterier; kostnadseffektivitet, teknikutveckling, utbyggnadstakt, belastning på stats-budget, långsiktiga och stabila spelregler, regelförenkling, samt industripolitiska målsätt-ningar. De bedömningar som hgörs bör dock främst betraktas som ett diskussionsunderlag snarare än som en totalbedömning av styrmnedlens effektivitet. En viktig slutsats är dock att det styrmedel som införs bör säkerställa stabila villkor för en kontinuerlig utbyggnad, och bedömningen är att feed-in tariffer och anbudsförfarande kan utgöra intressanta kandidater för ett sådant stöd. En rad frågor återstår dock kring bl.a. utformningen av dessa styrmedel, och dessa bör därför undersökas närmare i en fördjupad studie.Överlag finns ett behov av en tydlig definition av vad som menas med havsbaserad vindkraft; detta blir speciellt viktigt om man införa feed-in tariffer eller ett anbudsförfarande där projektören väljer plats. Om styrmedlet ska bygga på teknikpolitiska ambitioner vill man troligtvis undvika alltför kustnära projekt, som erbjuder måttliga vindförhållanden samt miljöeffekter som är mer eller mindre identiska med traditionella landbaserade projekt. I fallet med feed-in tariffer krävs också mer specifikt en noggrann analys av hur ersättningsnivåerna ska bestämmas och utformas över tiden. Generellt kan feed-in tariffer innebära svårigheter att kontrollera volymen av utbyggd vindkraft. När det gäller anbudsförfarande är det väsentligt att anbudsgivningen designas på ett sätt som garanterar en samhällsekonomiskt effektiv upphandling, och erfarenheterna från tidigare system bör studeras i mer detalj än vad som varit möjligt inom ramen för denna rapport. Utöver detta finns ett val mellan ett system där projektören väljer plats och ett där anbuden gäller för redan utpekade platser. Båda dessa alternativ har sina fördelar och nackdelar och valet däremellan bestäms bl.a. av vilka målsättningar man har med etableringarna utöver utbyggnaden som sådan. Ett system där projektören väljer plats kan möjligen skapa bättre förutsättningar för mindre aktörer och samtidigt öka kostnadseffektiviteten. Med utpekade platser ges potentiellt en större möjlighet att kombinera etableringen med t.ex. forskningsprojekt som genererar viktiga kollektiva nyttigheter. Båda alternativen förtjänar att utredas i mer detalj.

Place, publisher, year, edition, pages
Eskilstuna: Statens energimyndighet , 2009. , 58 p.
Series
Energimyndighetens rapportserie (ER), ISSN 1403-1892 ; 2009:09
Keyword [en]
Social sciences
Keyword [sv]
Samhällsvetenskap
National Category
Economics
Research subject
Economics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ltu:diva-22872Local ID: 4a2fa370-c3b0-11de-b769-000ea68e967bOAI: oai:DiVA.org:ltu-22872DiVA: diva2:995921
Note
Godkänd; 2009; 20091028 (patrik_s)Available from: 2016-09-29 Created: 2016-09-29 Last updated: 2017-11-24Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(372 kB)34 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 372 kBChecksum SHA-512
19aa3daa9f8b1df7ed3566f420dc0728226402375ed2fb9d6af73ef173396848e38e8fc71aba337db0743f2753671352161440938d2237ceb1ad66029655e76f
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

http://webbshop.cm.se/System/TemplateView.aspx?p=Energimyndigheten&view=default&cat=/Rapporter&id=48d1ea304df347409fcb54e568f84f52

Search in DiVA

By author/editor
Söderholm, Patrik
By organisation
Social Sciences
Economics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 34 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 86 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf