Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Nya möjligheter för kvinnor i renskötselföretag: rapport till Sametingets kansli Mål 1 Sápmi Norra
Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.ORCID iD: 0000-0002-1357-4500
2004 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Slutrapport inlämnad 2003-12-22. På förfrågan från Sirges Tjiellde, (förr: Sirkas sameby), projektledare Susanne Spik, under försommaren 2001, blev Institutionen för arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet, intresserad av att starta ett forsknings- och utvecklingsprojekt associerat till Sirges samebys projekt Kvinna i sameby (KIS). De praktiskt tekniska möjligheterna för kvinnor att delta i renskötseln, och frågor om könsmönster och attitydförändringar var bakgrunden till att Susanne Spik tog kontakt med oss. Vi menade att en insats från vår sida kunde börja med en förstudie. VINNOVA beviljade medel för oktober till december 2001. Detta innebar att vi kunde vara med från KIS start. Från oktober 2002 drevs projektet med medel från Mål 1 Sápmi Norra och Vinnova. Projektet har innehållit två grupper av frågor. Den första gruppen frågor gällde den kvinnliga renskötaren som individ:"Vilka sociala mönster samt praktiskt/tekniska förutsättningar hindrar respektive har potential att stärka kvinnors företagande och aktiva del i renskötseln? Kan man genom teknologiutveckling och tekniska åtgärder underlätta kvinnors deltagande i renskötseln?" Den andra gruppen frågor gällde förmågan i samhället att enligt målen om jämställdhet och demokrati i teknologiutvecklingen svara upp emot de behov kvinnorna har:"Hur skapas kontakter mellan brukare (kvinnliga renskötare, Sirges, andra berörda) och experter? Vilka aktörer tar upp kommunikation med brukarna? Vilka aktörer, strukturer och nätverk kan bära upp tekniska förändringsprojekt till gagn för Sirges och dess jämställdhetssträvanden?" Diskussioner kring teknik handlade till en början framför allt om snöskotern och den mekaniserade och motoriserade teknik som spelar huvudrollen som arbetsverktyg och hjälpmedel i dagens renskötsel. Men samarbetet ledde till att ett förslag inom det datatekniska området utvecklades av Internetarkitekt Avri Doria, som var gästforskare i Luleå 2002: Sámi Network Connectivity (SNC). Tanken med förslaget vara att göra det möjligt att ha kontakt med Internet, använda e- mail och liknande även när man befinner sig till fjälls, till en mycket lägre kostnad än om man använder satellituppkoppling. SNC uppfattades av medarbetarna i Kvinna i sameby som både en möjlighet att få till stånd nödvändiga kommunikationslösningar, och till att ta aktiv del i relevant teknikutveckling. Kvinnorna bestämde sig för att försöka få igång ett forsknings- och utvecklingssamarbete kring SNC. Förnyelse av renskötselns metoder, men även att lokalt bygga upp företagande kring den nya tekniken och nya applikationer sågs som intressant. SNC blev ett ovanligt IT-projekt på så sätt att det drevs fram utifrån ett jämställdhetsprojekt, och genom att de personer som starkast drev frågan var kvinnor, samt genom att det samiska intresset var grund för aktiviteten. SNC föreligger i skrivande stund som ansökan till Vinnovas program Framtida kommunikationsnät, samt lade grunden till en ansökan till Nuteks Reg-IT samt Mål 1 Sápmi Norra. Redan samarbetet för att ta fram de ansökningar har gett nya idéer och ökad kompetens för de parter som deltagit. I forskningsmaterialet framgår att flickor och kvinnor tidigare, liksom idag, uppfostrats till att fungera i renskötselmiljön, vilket inte begränsar sig till att sköta renar och binäringar, utan också att kunna fungera i sådana boendeförhållanden, den tidsrytm och de sociala mönster som är renskötselns förutsättningar och möjliggörande kontext. Jag ser detta i berättelser av och om kvinnor i alla generationer. Men sedan ett par generationer finns en stark villkorlighet för kvinnor att som vuxna stanna i den miljö de lärt sig hantera och finna meningsfull. Om man utgår ifrån den vardagliga arbetssituationen, och från de personer som finns i och kring renskötseln anser jag att genus i renskötaryrket uppträder i stort på samma sätt som i andra mansdominerade yrken, vilket beskrivits från bland annat svenska industriarbetsplatser. Det finns föreställningar kring kvinnor som underbygger strukturer där kvinnor marginaliseras. Dessa föreställningar om kvinnor konstrueras i förhållande till ett antal "motsatser"; kroppsstyrka, ny teknik, och till mannen som meningsbärande. Föreställningarna får bland annat uttryck i relation till teknik som ökar individens rörlighet och därmed konkurrenskraft - snöskotern, helikoptern. Ett sådant uttryck är den folkliga förklaringsmodellen att det är snöskotern och dess tyngd som gör att kvinnor idag inte kan vara renskötare (alternativt uttryckt "inte passar som/är sämre som renskötare"). Samtidigt som kvinnor idag protesterar mot de villkor kvinnor i Sápmi har att leva med, finns det en lojalitet mot samebyarna och mot de personer som är ledande i byarna och på andra sätt. För att förstå det här tror jag man kan tänka att möjligheten att leva det man betraktar som ett samiskt liv är det högst prioriterade målet för många samiska kvinnor. Kvinnor i renskötseln vill ofta framför allt värna möjligheten att leva det liv de betraktar som samiskt. Man bör därför fundera kring hur samernas rättigheter som minoritet och urbefolkning är skyddade, och på hur de är kanaliserade inom det svenska samhället. Här kan man se dels till lagstiftning, dels till praxis. Man får komma ihåg att lagstiftningen 1928 till 1971 var direkt kvinnodiskriminerande och inte erkände kvinnor som företrädare för renskötseln (Amft 2000), och det saknas även idag en fullständig tilltro till lagstiftningens hantering av kvinnornas rättigheter och möjligheter. Renskötare och renskötarfamiljer upplever att deras möjligheter att försvara sina intressen är svårbestämda. Det finns i den nära historien konkreta upplevelser, som lagt grunden till denna känsla. Även männen i renskötseln och deras attityder till debatt och kritik är en produkt av lagstiftningen och dess tolkning i praktiken. Ser de att kvinnor respekteras av exempelvis stat, kommun, bolag och andra intressenter som rennäringen förhandlar med, undanröjs också för dem en orsak att vara tveksam till att kvinnor debatterar, för fram krav, föreslår förändring och så vidare.

Place, publisher, year, edition, pages
Luleå: Luleå tekniska universitet, 2004. , 14 p.
Series
Technical report / Luleå University of Technology, ISSN 1402-1536 ; 2004:23
National Category
Production Engineering, Human Work Science and Ergonomics
Research subject
Man Machine Relation Focusing Gender
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ltu:diva-22676Local ID: 3c4e1800-fd55-11db-b816-000ea68e967bOAI: oai:DiVA.org:ltu-22676DiVA: diva2:995725
Note
Godkänd; 2004; 20070508 (biem)Available from: 2016-09-29 Created: 2016-09-29 Last updated: 2017-11-24Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(128 kB)24 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 128 kBChecksum SHA-512
c49259e196f710c30aa7103b35b658db510e742131a073c4c3dcb6ea4b36675036e9cfb8458e018df4c5ddab99bffa4f5c7a4a79f3a888594d9b268b8786f7f8
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Udén, Maria
By organisation
Human Work Science
Production Engineering, Human Work Science and Ergonomics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 24 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 29 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf