Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Könade gränsdragningar på handelns arbetsplatser
Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
2015 (Swedish)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [sv]

Denna avhandling fokuserar arbetets organisering och könade gränsdragningar på dagligvaruhandelns arbetsplatser. Dagligvaruhandeln erbjuder särskilt intressanta organisationer för studier av kön och arbete. Införandet av nya sätt att organisera arbetet, framförallt arbetsrotation, har medfört att könade gränsdragningar som av tradition karakteriserat arbetsplatserna potentiellt är i färd att omförhandlas. De förhoppningar som fästs vid arbetsrotation har varit höga ur arbetsmiljö- såväl som jämställdhetssynpunkt. Samtidigt har få studier undersökt mer i detalj vad som händer efter att arbetsrotation införts i en butik och hur det i sin tur påverkar arbetet och könsmönster på arbetsplatsen. Detta kan i sin tur relateras till att handelns arbetsplatser generellt är understuderade (Bozkurt och Grugulis 2011; Daunfeldth 2007). De studier som finns visar hur det på arbetsplatsnivå tenderar att framträda en diskrepans mellan arbetsrotationens retorik och praktik. Det har också konstaterats att denna diskrepans kan relateras till de könsmönster som av tradition har format dagligvaruhandelns arbetsplatser, inte minst könandet av utgångskassan som ett ”kvinnojobb” (Sundin 2001; Kvist 2006). Syftet med avhandlingen är att analysera arbetets organisering och könade gränsdragningar på dagligvaruhandelns arbetsplatser. De forskningsproblemsom avhandlingen i förlängningen undersöker rör betydelser av rumslighet förhur kön och arbete görs i organisationer, samt handelsarbetets materialitet.För att nå syftet har jag genomfört en intervjustudie med nio butikschefer ochen arbetsplatsstudie (observationer och intervjuer) av en matvarubutik. Frågeställningarna är: Vad arbetar de anställda med på de studerade butikerna? Vad är det för typ av service (direkt/indirekt) de anställda ger kunden och vad betyder det i sin tur för handelsarbetet? Hur organiseras arbetet på de butiker som ingår i studien? Är arbetsrotation något som tillämpas och om så på vilket sätt? Vilka könade gränsdragningar finns på de butiker som studerats och hur kan de i sin tur relateras till olika former av arbetsrotation? Hur görs - skapas,upprätthålls och/eller utmanas - könade gränsdragningar på de studeradebutikerna? Hur förstår de anställda och chefer som ingår i studien frågor omkön och dess eventuella betydelse för arbetsplatserna och hur kan det i sin turrelateras till förekomsten av könade gränsdragningar? Studiens teoretiska referensram utgörs av feministiska teorier som betonar hur sammanflätningar av kön, arbete, organisation och rumslighet skapas, upprätthålls respektive potentiellt utmanas i vardagliga praktiker. Centrala begrepp är Ackers (1990) könade organisationer och könade ideala arbetare, liksom Korvajärvis (2002, 2011) könsneutrala praktiker i organisationer vilka i sin tur korsats med Hernes (2004) förståelse av organisationer som skapade genom fysiska, sociala och idéburna gränsdragningar. Med inspiration från teorier om sociomaterialitet (Dale 2005), vidareutvecklar avhandlingen också Pettingers (2006) diskussion om handelsarbetets materialitetTvå studier har genomförts. För att få en bild av könsmönster och arbetets organisering på dagligvaruhandelns arbetsplatser så genomfördes inledningsvis en intervjusstudie med nio butikschefer. I ett nästa skede valdes en av de nio butikerna, som använde sig av en omfattande arbetsrotation, ut för en studie bestående av observationer och intervjuer med anställda och chefer. Fyra artiklar, varav tre är accepterade för publicering i internationella forskningstidskrifter, bifogas avhandlingen. Den första artikeln baseras på intervjustudien med cheferna och resterande tre artiklar baseras på arbetsplatsstudien av butiken. Resultatet av studierna visar hur arbetsrotation i någon form användes av alla butiker som ingick i studien. Arbetsrotationen var i några butiker en betäckning för att kassörskorna (varav majoriteten kvinnor) deltog i varuplocket i mån av tid medan personalen på golvet (kvinnor och män) hjälpte till i kassan när det behövdes. I andra butiker, däribland den butik som arbetsplatsstudien rör, innebar arbetsrotationen att majoriteten av anställda roterade mellan att arbeta i kassan och att plocka varor. Beroende på hur den användes, omformade arbetsrotation till viss del dagligvaruhandelns traditionella könsmönster, framförallt könandet av utgångskassan som ett ”kvinnojobb”. Arbetsplatsstudien av butiken visade hur rotationen mellan kassa och golv var en förgivettagen del av både män och kvinnors arbetsbeskrivning. Att arbetsrotation sågs som en arbetsmiljösatsning och ibland som ett sätt att öka effektiviteten men aldrig som ett verktyg för att förändra könsmönster gjorde dock att könsgränserna snarare än att upplösas, tenderade att omformas och förflyttas till andra delar av organisationen. Två undantag från den övergripande arbetsrotationen kunde urskiljas i butiken av betydelse för könade gränsdragningar. Förbutiken, kategoriserat som ”kontorsarbete” enligt gällande arbetsmiljöregler, var undantagen från arbetsrotationen och där, i det kontrollerade arbetet i ständig kontakt med kunder, arbetade endast kvinnor. De två männen stationerade vid frukt & grönt var, till skillnad från deras kollegor, undantagna plocket av övriga varor. På så sätt kunde männen göra anspråk på mer varierade arbetsuppgifter och distansera sig från mer standardiserade och kontrollerade arbeten. Undantagen från arbetsrotationen medförde därmed att en grupp kvinnor lämnades att utföra mer kontrollerade arbetsuppgifter medan ett antal män på motsatt sätt kunde göra anspråk på mer varierade arbetsuppgifter. Vidare visar studierna hur könade gränsdragningar gjordes möjliga genom att kön neutraliserades och distanserades från organisationen (jfr Korvajärvi 2002). Detta skedde å ena sidan genom att chefer såväl som anställda framhävde principer av likabehandling som rådande på arbetsplatsen. Å andra sidan antogs kön på ett förgivettaget sätt ha betydelse för män och kvinnors olikheter i fråga om preferenser, egenskaper eller intressen. Antaganden om att män och kvinnor var olika kunde på så sätt användas för att förklara – och neutralisera – de könade gränsdragningar som – trots att likabehandling var rådande – framträdde på arbetsplatsen. Avhandlingens slutsatser kan tematiskt särskiljas i tre, delvis överlappande, delar. Det första temat rör slutsatser om arbetsrotation och könsmönstrens mångtydighet. Mot bakgrund av studien kan jag konstatera att arbetsrotation framstår som ett tomt begrepp som döljer mångtydiga sätt att organisera arbetet och varierade könsmönster på dagligvaruhandelns arbetsplatser. Undantag från arbetsrotation ger fortsatt upphov till könade gränsdragningar, däremot är det inte nödvändigtvis längre utgångskassan som är undantagen. Tydligt var också att arbetsrotation gjordes möjlig genom standardisering snarare än utbildning. Av den anledningen är arbetsrotation en del av den generella utvecklingen av handelsarbetet. Det andra temat rör slutsatser gällande könsgränsernas rumslighet och neutralisering. Studien av butiken visar hur befintliga könsmönster döljer könadegränsdragningar som anställda såväl som chefer bidrog till att upprätthålla i vardagliga praktiker. Könade grändragningar hade vidare en rumslig karaktär.Rummet utgjorde ömsom en resurs för, ömsom ett hot mot möjligheterna attupprätthålla könade gränsdragningar. Tydligt var också att könade gränsdragningar gjordes möjliga genom könsneutrala praktiker varigenom frågorom kön kunde distanseras från organsationen. Tema tre, slutligen, rör slutsatser om handelsarbetet och dess materialitet.Här visar min studie hur utvidgningen av självserviceprincipen gör att arbetet i dagligvaruhandeln karakteriseras av interaktion med varor snarare än kunder. Befintliga begrepp som tar sin utgångspunkt i direkt service utgör därför trubbiga verktyg för att förstå variationen i handelsarbete. Istället utgör handelsarbetets materialitet – eller sociomaterialitet – en nödvändig ingång för nyanserad kunskap om arbetet i dagligvaruhandeln.

Place, publisher, year, edition, pages
Luleå: Luleå tekniska universitet, 2015.
Series
Doctoral thesis / Luleå University of Technology 1 jan 1997 → …, ISSN 1402-1544
Research subject
Gender and Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ltu:diva-18672Local ID: 9bea1a19-07b4-4bf3-bd75-575a6f11e7b8ISBN: 978-91-7583-266-1ISBN: 978-91-7583-267-8 (PDF)OAI: oai:DiVA.org:ltu-18672DiVA: diva2:991683
Note
Godkänd; 2015; 20150320 (andbra)Available from: 2016-09-29 Created: 2016-09-29Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(2155 kB)9 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2155 kBChecksum SHA-512
567f5f870d2b984173c09e40175f48b1ab7b22702091cd1b0346ab2acf6f37d8ad3768a54b40dc29fad6eeb3dd8ac420842f4ca88bbe820d2d34a4ca18b57ac4
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Johansson, Kristina
By organisation
Human Work Science

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 9 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 84 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link