Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Kvinna i byggbranschen: civilingenjörers erfarenheter ur genusperspektiv
Luleå University of Technology, Department of Civil, Environmental and Natural Resources Engineering, Architecture and Water.
2008 (Swedish)Licentiate thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

This thesis is a gender analysis based on women's experiences of working as engineers in the construction industry. It focuses on the women's working conditions, and their possibilities to make a career in construction. The question is why many women engineers choose to leave construction after an expensive education. Furthermore, there is a question of their actual working situation as engineers to find some explanations to their decision to pursue a career in construction or not. A gender perspective makes it possible to reach some of the main obstacles and get close to some contributory factors. The overall purpose of this thesis is to understand and describe women's working conditions as engineers in the construction industry. My empiricism is based on eleven in-depth interviews with women's reflections on conditions, structure and culture in construction. They all have experiences from working as engineers and made different choices in their career. The woman's perspective is very important to illustrate how the construction industry today addresses women as co-workers in an industry with lack of labour. In spite of the industry's good will it is still difficult to increase and keep women in the industry. The construction industry has been open for women for more than thirty years but the average age for women is still low. Women's attempt to get into the construction has been going on much longer than that and the struggle for equal conditions is still ongoing. It is not an easy task, many interviewed women experience that the construction industry is constructed just for men by men.My study shows that the historical traditional male construction industry is almost unchanged. Women as engineers still tend to be pioneers with limited space for working as engineers. Statistics show that women are economically subordinated. The stories of the interviewed women tell that they are subordinated in the matter of career and social fellowship. Experiences of being a different minority in a visible position are returning themes in their stories. The predominating picture in the majority of the interviews described an impenetrable social fellowship and an engineering norm with a certain kind of manliness that make women's chance to advance more difficult. They have to face up to and manage resistance and are peripheral considering power, participation and position. My study shows that the essence in the problem is about the outdated picture of the engineer, as a symbol for manliness and hegemonic masculinity. The competent engineer, whom the woman engineer has to conform to, is defined as an efficient trouble shooter keeping cool. The outdated picture of the engineer does not correspond to the modern community and the engineering work that normally is about cooperation. The norm of the engineer has an impact on and sorts out many women working in the construction industry. It affects structure and culture and it forms working conditions and working relations. My study shows that the norm infects all levels in construction with a need to define the "real" engineer and makes the confirmation a hard effort of will for a woman working there. The choice seems to stand between two stereotype models; the female model and the male model. Both offer the woman limited freedom to create a future in the construction industry. They neither give a higher salary, increased influence or entrance to the essence of the social fellowship. The overriding gender order in the community facilitates for the norm to remain. The question of why many women leave the construction industry is complex and my study gives no simple answer. But the consequences of the norm, the structure and the culture in construction all together constitute interacting explanations. It is up to the construction industry to revise and update itself to adapt to modern times. Thereby the odds to successfully increase and keep the women engineers will be improved. A possible opportunity for change could be the male culture evident in the consultant sector.

Abstract [sv]

Denna licentiatuppsats är en genusanalys av kvinnors erfarenheter och upplevelser av arbetsvillkor, karriärmöjligheter och karriärval som civilingenjörer Väg och vatten i byggbranschen. Frågan är varför många kvinnor hoppar av från byggbranschen efter att ha investerat i en utbildning till civilingenjör. Hur ser deras verklighet som civilingenjör i byggbranschen ut och vilka är förklaringarna till att de slutar? Med ett genusperspektiv som analysverktyg är det möjligt att hitta några av de grundläggande hindren och närma sig några förklaringar till orsakerna. Min empiri baseras på elva djupintervjuer med kvinnor som antingen arbetar eller har arbetat och valt att sluta som civilingenjörer inom byggbranschen. Mina intervjuteman fokuserar på dessa kvinnors reflektioner kring villkor, struktur och kultur i byggbranschen. Kvinnornas perspektiv är särskilt viktigt att belysa då byggbranschen idag riktar fokus på kvinnor som medarbetare till en bransch med arbetskraftsbrist. Trots den goda viljan har byggbranschen svårt att öka andelen kvinnor och verkar dessutom ha svårt att behålla de få kvinnor som söker sig dit. Byggbranschen har formellt varit öppen för kvinnor i mer än trettio år, men medelåldern för kvinnor är fortfarande låg. Kvinnors försök att ta sig in i byggbranschen har pågått längre än så och fortfarande kämpar många för att komma in och bli likvärdiga medarbetare. Det är ingen lätt uppgift då många intervjuade kvinnor upplever att byggbranschen är konstruerad för män av män. Min studie visar att den historiskt traditionellt manliga byggbranschen närmast verkar vara oförändrad. De intervjuade kvinnorna tenderar fortfarande att vara pionjärer med begränsat utrymme till att kunna arbeta där på lika villkor som män. Statistik visar att kvinnor som arbetar i byggbranschen är antalsmässigt och ekonomiskt underordnade. De intervjuade kvinnornas berättelser talar om att de verkar vara karriärmässigt och socialt underordnade. Teman som ofta återkommer i kvinnornas berättelser är att de är en annorlunda minoritet med en synlig position. De upplever motstånd och verkar vara perifera med tanke på makt, inflytande och status och den inre gemenskapen. Min studie visar att kärnan i problemet är den otidsenliga ingenjörsbilden som symbol för manlighet och hegemonisk maskulinitet. Den kompetenta ingenjören definieras som en effektiv problemlösande ensamvarg med is i magen och begränsar utrymmet till att vara ingenjör på olika sätt. Den otidsenliga ingenjörsbilden stämmer dåligt överens med dagens samhälle och ingenjörsarbete som normalt är ett samarbetsjobb. Ingenjörsnormen präglar strukturen och kulturen i byggbranschen och påverkar relationer och arbetsvillkor. Resultaten visar att det finns ett behov i alla dessa nivåer i byggbranschen av att kunna bestämma vem som är en "riktig" ingenjör. Många intervjuade kvinnor får arbeta hårt för att bli bekräftade som civilingenjörer. Problemet är att valet verkar stå mellan de två stereotypa modellerna, den kvinnliga och den manliga, vilka bägge ger kvinnorna liten frihet till att kunna forma sin framtid i byggbranschen. De verkar inte ge högre lön, ökat inflytande eller inträde till den innersta gemenskapen. Den övergripande genusordningen i samhället underlättar för bilden av ingenjören att leva kvar och den fortsätter att vara giltig så länge den underhålls och bekräftas. Frågan om varför många kvinnor som är civilingenjörer lämnar byggbranschen är komplex och det finns inget enkelt svar. Men sammantaget kan konsekvenserna av normen, strukturen och kulturen i byggbranschen utgöra förklaringar till detta. Det är med andra ord byggbranschen som behöver en uppdatering för att bättre anpassa sig till tiden vi lever i. Därigenom förbättras troligtvis chanserna till att framgångsrikt kunna öka och behålla kvinnorna som arbetar där. Min forskning visar att en möjlig väg att gå för förändring kan vara via den öppnare manliga kulturen i byggbranschens konsultsektor.

Place, publisher, year, edition, pages
Luleå: Luleå tekniska universitet, 2008. , 105 p.
Series
Licentiate thesis / Luleå University of Technology, ISSN 1402-1757 ; 2008:05
Research subject
Urban Water Engineering
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ltu:diva-18544Local ID: 9188a810-e532-11dc-bcb4-000ea68e967bOAI: oai:DiVA.org:ltu-18544DiVA: diva2:991553
Note
Godkänd; 2008; 20080227 (ysko)Available from: 2016-09-29 Created: 2016-09-29Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(482 kB)18 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 482 kBChecksum SHA-512
6ca0f613aea5ce857bfd06969863174b34de9ad2c008d77555f3c0e49303bb0b2046f659e840698be7fc1beea6c749448030eaf6a9fb9306a65b57a7713f26a1
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Cettner, Annicka
By organisation
Architecture and Water

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 18 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 23 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link