Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Planindikatorer för effektiv markanvändning i stationsnära områden
Luleå University of Technology, Department of Civil, Environmental and Natural Resources Engineering, Architecture and Water.
2008 (Swedish)Licentiate thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

Efficient spatial planning in areas near nodes in the public transportation system is an important measure to influence transport mode choice and favour public transportation over private cars for personal transportation. Efficient spatial planning involves concentration of activities within walking distance to the station as well as measures to integrate the station and its surroundings in the urban fabric and to improve station accessibility as a local destination point.The aim of the thesis is to develop a planning tool based on planning indicators and to explore possibilities and problems when indicators and models are used in a local planning situation. The project is inspired by a need for validated planning indicators. These indicators describe land use characteristics and urban form factors that both influence local accessibility and have an impact on the use of public transportation. These indicators can be used as tools to compare alternative spatial plans and strategies as well as to facilitate dialogue in local planning situations that involve actors with different backgrounds. Case studies are used as a starting-point to evaluate specific planning indicators and to evaluate the method in local planning situations. One general conclusion is that it takes a combination of quantitative and qualitative criteria to describe important aspects in such a way to support dialogues.

Abstract [sv]

En effektiv markanvändning i stationsnära områden är en viktig strategi för att överföra lokala transporter från privata bilar till kollektiva färdmedel och att förverkliga regionförstoring med kollektiva färdmedel. Stationsnära förtätningsprojekt innebär ofta även en ambition att integrera det stationsnära området i omgivande stadsdelar och att öka tillgängligheten till stationen som en lokal målpunkt. Licentiatuppsatsens syfte är att utveckla ett planeringsstöd baserat på planindikatorer som kan användas i planeringssituationer som inbegriper lokalisering av bytespunkter och/eller förändrad markanvändning i anslutning till befintliga stationslägen. Ett annat syfte är att undersöka möjligheter och problem vid en lokal tillämpning. Arbetet har inspirerats av en efterfrågan på kvalitetssäkrade planindikatorer som beskriver viktiga tillgänglighetsfaktorer på en lokal nivå och som kan användas till att skärpa jämförelser mellan alternativa planer och samtidigt underlätta dialoger i samverkansprojekt som involverar olika typer av aktörer. I litteraturstudier identifierades och utvärderades sex urbana faktorer utifrån teoretiska och empiriska utgångspunkter: resandeunderlag och urban densitet, tillgänglighet till målpunkter, koppling till stadskärnan/centrum, funktionsstruktur i närområdet, tillgänglighet i gång- och cykelvägnätet, stationens integration i staden. Dessa faktorer preciserades i ett antal mätbara planindikatorer. Sammantaget beskriver faktorerna viktiga förutsättningar för att uppnå ett stort resandeunderlag och att omvandla stationen och dess närmaste omgivning till en lokalt tillgänglig målpunkt och en integrerad del i det urbana sammanhanget. För att kunna mäta och beskriva de identifierade faktorerna används ett urbangeografiskt angreppssätt och två olika urbanmorfologiska angreppssätt. De utvalda planindikatorernas mätbarhet har testats i en fallstudie där ett urval av indikatorer togs som utgångspunkt för GIS-analyser av nuläget och två alternativa planförslag. Slutsatser från fallstudien är att planindikatorerna är mätbara i teorin då relevant statistik och dataprogram finns men att det i fallstudien fanns svårigheter med att GIS- infrastrukturen i kommunen var anpassad för kartframställning men inte analysarbete. Modeller för sammanvägning av indikatorer i en beslutssituation har studerats utifrån olika infallsvinklar i tre fallstudier. I en första fallstudie utvecklades en kriteriebaserad modell med huvudkriterier och delkriterier för att utvärdera alternativa stationslokaliseringar och anslutande stadsutvecklingsprojekt på orter längs en ny järnväg för höghastighetståg. Modellens huvudkriterier var resandeunderlag, stadsutvecklingspotential, tillgänglighet till viktiga målpunkter, tillgänglighet med olika trafikslag och en effektiv bytespunkt och goda omstigningskvalitéer. I en andra fallstudie testades en förenklad version av modellen i en workshop med lokala politiker och planerare. Modellen användes till att utvärdera fyra alternativa stationslokaliseringar och anslutande stadsbebyggelse. Vid övningen hade antalet delkriterier reducerats samtidigt som huvudkriteriet ekonomi och genomförbarhet, hade lagts till. En slutsats från fallstudien är att en kriteriebaserad modell, där några kriterier preciserats i kvantitativa planindikatorer, kan användas i en lokal workshop som upplevs som intressant och konstruktiv av deltagarna. Kriterielistan upplevdes som ett stöd för att överblicka olika frågeställningar i planeringsuppgiften, tydliggöra komplexiteten i projektet och att styra in diskussionerna till en lämplig strategisk nivå. Planindikatorer för projektutvärdering är sannolikt det mest problematiska användningsområdet för indikatorer, samtidigt som instrumentet har en stor potential att effektivisera arbetet med måluppföljning och styra den fysiska planeringen i riktning mot uthållig urban form. Reduktionism är planindikatorers styrka och svaghet på samma gång. Indikatorer representerar en sorts kunskap och alla viktiga frågor går inte att beskriva med indikatorer. En nyckel till framgång är därför att begränsa antalet planindikatorer till de frågor som är mest lämpliga att beskriva med planindikatorer för att frigöra tid till att hantera de andra frågorna på ett annat sätt. En slutsats från samtliga tre fallstudier är att det krävs en kombination av kvalitativa och kvantitativa mått för att beskriva väsentliga aspekter på ett fullödigt och dialogbefrämjande sätt.

Place, publisher, year, edition, pages
Luleå: Luleå tekniska universitet, 2008. , 141 p.
Series
Licentiate thesis / Luleå University of Technology, ISSN 1402-1757 ; 2008:21
National Category
Architectural Engineering
Research subject
Architecture
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ltu:diva-17383Local ID: 33229860-2738-11dd-8187-000ea68e967bOAI: oai:DiVA.org:ltu-17383DiVA: diva2:990388
Note
Godkänd; 2008; 20080521 (ysko)Available from: 2016-09-29 Created: 2016-09-29 Last updated: 2017-10-18Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(7752 kB)65 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 7752 kBChecksum SHA-512
1f62f581352515d9e389bd9a8a67a871119abfe8ab90b336b5bc7311ae7f91e3d784de6e4855d7d5d451f3103c890e24a99ef26bfe4383f7b2bc112616a26620
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Schylberg, Katarina
By organisation
Architecture and Water
Architectural Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 65 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 400 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf