Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Nya perspektiv men inarbetad praxis: en studie av utvecklingsstördas delaktighet och självbestämmande
Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
2007 (Swedish)Licentiate thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

Using the SFU project as a starting point, this study explores the conditions for increased participation and self-determination for people with developmental disabilities who live in group homes. The study was carried out in one municipality in a sparsely populated area in northern Sweden.Two qualitative methods were combined. Eight of the staff and three relatives were interviewed and fieldwork was performed in a group home for people with developmental disabilities before and after the project. The fieldwork provided a view of the everyday meetings and the social interaction in the given context and even provided knowledge of the possibilities for the service users to participate thereby increasing their self-determination. The interviews were intended to uncover deeper answers to the following research questions: What does participation and self-determination mean for the staff and the relatives of the service user? How does the municipality work to realize these goals and how do they succeed? Is there any opposition to work towards realizing these goals? If there are, what are the most important?The predominant impression was that the staff was very insecure about the content of the concepts participation and self-determination and the importance for the service user to exercise these possibilities. After the project was finished, some respondents noted that they had started a "user council" in one of the group homes. Another change was that the "climate" at the group home had become more open after all of the staff had received education, the main intervention in the project. A paradox was that the informants meant that it is important that the service user is allowed to participate and exercise selfdetermination; however, it is the staff who mainly make the decisions and the staff believed that they respected the users more. In addition, the staff are afraid the service user will begin to have too much control if they are allowed to decide about some questions and the staff believed that the service users do not participate and make decisions because a lack of self-confidence.The most important obstructions that inhibited self-determination were the character of the organization, the social situation, and the communication. Obstructions included the organization's lack of management and support and disruption about the needs of a plan and a structure of the work. There was a strong collective praxis in the organisation that work should avoid routines and that the routines are difficult to change because they provide safety. This could be one of the reasons that the education, which was the main intervention of the project, did not provide the impact that was intended. The goal of the project was to increase the service users' possibilities to practice self-determination and to encourage them to demand more complicated challenges than offered by the education. One way to reach the goals can be to encourage cooperation with the relatives and support and raise the enthusiasm for several of the staff to develop ways to work so they take care of and respect the choices that the service users make. When this happens, the service user will experience more self-determination and independence.

Abstract [sv]

Syftet med studien var att med utgångspunkt i SFU-projektet studera villkor och förutsättningar, för ökad delaktighet och självbestämmande, för utvecklings-störda som bor i gruppbostad. Studien genomfördes i en glesbygdskommun i norra Sverige och data genererades genom fältobservationer på en gruppbostad för utvecklingsstörda och intervjuer med åtta personal och tre gode män, före och efter projektets genomförande. Avsikten med fältobservationerna var att få insyn i de vardagliga mötena och den sociala interaktionen i den givna kontexten, samt en möjlighet att få kunskap om brukarnas möjligheter till delaktighet och självbestämmande. Intervjuerna genomfördes för att få ytterligare och fördjupade svar på forskningsfrågorna som var: Vilka innebörder har begreppen delaktighet och självbestämmande för personal och brukarnas företrädare, gode män? Hur går kommunen till väga för att realisera dessa mål och hur lyckas de? Finns det några motkrafter för att arbeta mot att dessa mål, och i så fall, vilka är de viktigaste? Det övervägande intrycket av intervjuerna var att det fanns en stor osäkerhet hos personalen om innebörden i begreppen delaktighet och självbestämmande, och betydelsen av att brukarna skulle ha dessa möjligheter. Exempel på konkreta förändringar som intervjupersonerna ansåg hade skett efter projektet avslutats var att de hade startat ett "boenderåd" och att klimatet på gruppbostaden hade blivit mera tillåtande. En paradox var dock att intervjupersonerna ansåg att det var viktigt att brukarna får vara med och bestämma samtidigt som det var personalen som i stor utsträckning bestämde. Dessutom ansåg de att personalen har börjat respektera brukarna mera. Ett annat motsägelsefullt uttalande var att personalen var rädda för att brukarna skall börja "styra" för mycket om de fick bestämma i vissa frågor, samtidigt som de menade att brukarna inte var med och bestämde därför att de har så dåligt självförtroende. De mest betydande hindren för brukarnas möjligheter till självbestämmande var av organisatorisk, social och kommunikativ karaktär. De organisatoriska hindren var exempelvis oklara roller, brist på ledning och handledning samt behovet av planering och struktur av arbetet. Det visade sig också att det fanns en stark kollektiv praxis, som bland annat innebar att arbetet var rutinstyrt, och de rutiner som hade skapats var svåra att förändra eftersom de upplevdes som en trygghet. Det kan vara en av anledningarna till att utbildningen, som var den största interventionen i projetet inte fick den avsedda effekten.

Place, publisher, year, edition, pages
Luleå: Luleå tekniska universitet, 2007. , 145 p.
Series
Licentiate thesis / Luleå University of Technology, ISSN 1402-1757 ; 2007:27
National Category
Nursing
Research subject
Nursing
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ltu:diva-16904Local ID: 09780910-091f-11dc-9854-000ea68e967bOAI: oai:DiVA.org:ltu-16904DiVA: diva2:989891
Note
Godkänd; 2007; 20070523 (ysko)Available from: 2016-09-29 Created: 2016-09-29 Last updated: 2017-11-24Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(516 kB)57 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 516 kBChecksum SHA-512
762e198c63ebe43f04965aaa76656be9e7153d3c903524bc8e02cc87a9e70c62018dfa812b4f222257924af1443f7905037b6179f3dcd0a8d27e1be9555e63c8
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Widerlund, Lena
By organisation
Nursing Care
Nursing

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 57 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 356 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf