Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Romantiken möter empirisk naturvetenskap i svensk kulturdebatt: en studie i läran om "det omedvetnas" utveckling hos Viktor Rydberg och Axel Herrlin
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of History of Science and Ideas.
2015 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Uppsatsen redogör för Viktor Rydbergs och Axel Herrlins versioner av läran om ”det omedvetna/undermedvetna”. Den diskuterar dessa genom en skildring av de filosofiska och psykologiska dimensionerna hos begreppet hos de båda. Vidare diskuteras begreppet i relation till själslig hälsa, en redogörelse görs för de eventuella positiva och negativa effekter kontakten med ”de omedvetna/undermedvetna” kan ge upphov till, samt en skildring av vad Rydberg betonar i begreppen i relation till Herrlin och vad Herrlin betonar i relation till Rydberg.

                      För Rydberg är ”det omedvetna” den först existerande delen av psyket, vilken innehåller de mest subtila delarna av detsamma. Vidare är ”det omedvetna” holistiskt på ett sätt som gränsar till det numinösa och i högsta grad dynamiskt. Det förutsätter även en klart idealistiskt färgad metafysik, vilket ger upphov till en människosyn som betraktar människan som inte bara bilologisk och materiell, utan även som ande. Rydbergs ”det omedvetna” är något i grunden positivt mer än negativt för psyket. Det äger mer psykisk energi än medvetandet, har i någon mening en egen vilja och intention, samt utgör basen för de psykiska krafterna i allmänhet. I speciell bemärkelse kommer psykiska och moraliska krafter som samvetet, moralen, instinkterna, fantasin och inbillningskraften, från detta psykiska rum. ”Det omedvetna” anses kunna påverkas och ta skada om kroppen drabbas av sjukdom, döendet eller känslor av vanmakt och andra svåra negativa psykiska tillstånd.

                      I Herrlins version är ”det undermedvetna” något ursprungligt och centralt för psyket. Det är psykets essens, vilken äger större psykisk kraft och energi än medvetandet. Det råder en ständig, för psyket hälsobringande och harmonierande, växelverkan mellan medvetandet och ”det undermedvetna”. Även han är idealist och betraktar en naturvetenskaplig syn på psyket som orealistisk. Människan anses bestå av något mer substantiellt än det materiella, likaså psyket och ”det undermedvetna”. Detta rum innehåller i mycket högre grad positiva än negativa dimensioner. Det utgör grunden för allt psykisk kreativitet och skapande, där han oftast exemplifierar med vetenskapligt, litterärt, filosofiskt skapande, samt psykiska kreativa processer i allmänhet. Viktiga psykiska funktioner, som exempelvis minnet, anses kunna stärkas dramatiskt i kontakten med ”det undermedvetna”, Herrlin nämner även bland annat undermedvetna rörelser och undermedveten kombinationsförmåga. ”Det undermedvetna” är patologiskt, vilket innebär att det ofta, men inte alltid, kommer till uttryck genom psykiska sjukdoms- eller abnormitetstillstånd, vilka ofta, men inte nödvändigtvis alltid, kan ha en psykiskt läkande funktion genom den hälsobringande kontakten med psykets centrala del, vilket dessa tillstånd anses ge upphov till. Speciellt i fall av hysteri, epilepsi och personlighetsklyvning, anses detta vara fallet.

                      Vid en jämförelse kan sägas att de båda ger begreppet en utpräglat idealistisk, holistisk och  syntetisk karaktär. De anser båda att ”det omedvetna/undermedvetna” är den äldsta delen av psyket, vilket medvetandet senare utvecklats ur. Båda associerar detta rum med kreativitet och psykiskt skapande krafter i allmänhet. Fantasin, inbillningskraften och drömmarna anser de även vara centrala i detta psykiska rum. De var båda mycket inspirerade av spiritism och parapsykologiska fenomen som uttryck för ”det omedvetna/undermedvetna”. Herrlins version av ”det undermedvetna” var dock mer patologisk (”det undermedvetna” kommer på ett speciellt sätt till uttryck i psykiska sjukdoms- och abnormitetstillstånd, medan Rydberg i högre utsträckning betonar att ”det omedvetna” är den mest substantiella och centrala delen av psyket, där substansen till känslor,instinkter och andra psykiska funktioner existerar. Slutligen är Rydbergs version av begreppet, mer färgad av humanvetenskaplig metod och människosyn, i det att han starkt poängterar humanistiska (kultur)verksamheters psykologiska betydelse, som vetenskaplig, litterär, filosofisk och konstnärlig verksamhet.

Place, publisher, year, edition, pages
2015. , 37 p.
Keyword [sv]
Det omedvetna
National Category
Humanities History of Ideas
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-303096OAI: oai:DiVA.org:uu-303096DiVA: diva2:970904
Subject / course
History of Science and Ideas
Supervisors
Examiners
Available from: 2016-09-16 Created: 2016-09-15 Last updated: 2016-09-16Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(279 kB)7 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 279 kBChecksum SHA-512
3d035b97f4d7da294ea5c9102a7edf2fe1cda00229e6973bdd94a131cde2ccdb0579e6950c326013c695aeb44419bcf48bc6f30f9621d8e8a1f7f9e90a21786c
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of History of Science and Ideas
HumanitiesHistory of Ideas

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 7 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 10 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link