Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Samhällets restprodukter - framtidens resurser
Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Biology and Environmental Science.
Statistiska Centralbyrån.
Sustainable Sweden Southeast.
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Vi lever idag till stor del i en linjär ekonomi där varor produceras, används och sedan slängs. En ökande materialanvändning genererar stora avfallsflöden, varav en stor mängd går till avfallsförbränning. Detta gör att värdefulla ämnen och material går förlorade, och att det krävs stora resurser att ta fram nya material. Samhällets ämnesomsättning ger upphov till stora mängder slam vid rening av avloppsvatten. Näringen i slammet behöver tas tillvara och återföras till jordbruksmark, vilken inte alltid sker idag. Om man jämför samhällets flöden av material med ekologiska system finns det inget som är avfall i ekologiska system. Istället blir en organisms avfall någon annans näring. En mer cirkulär ekonomi vill härma naturen på det sättet. ”Dagens varor är framtidens resurser till gårdagens pris”, enligt Walter R Stahel (professor med inriktning på resursproblematik och en förgrundsgestalt inom cirkulär ekonomi).

Projektet ”Samhällets restprodukter – framtidens resurser” närmade sig den cirkulära ekonomin genom att fokusera hur två av samhällets största restprodukter, avfall och slam, bättre kan användas i ett resurseffektivt samhälle. Projektets syfte var att ge en ökad användning av samhällets restprodukter i Småland, ge företag bättre lönsamhet genom billigare råvaror samt stärka företag som utvecklar tekniska lösningar för utvinning av ämnen. Projektets övergripande mål var att identifiera strömmar av restprodukter i Småland som kan användas som en resurs av andra företag i närheten.

Här sammanfattas projektets resultat i form av huvudsakliga slutsatser samt identifierade framgångsfaktorer för ett mer cirkulärt samhälle, några ”nyttigheter” som projektet skapat eller identifierat samt några utmaningar för framtida arbete.

Projektet har kommit fram till följande huvudsakliga slutsatser:

  • Det finns en stor potential att öka återvinning av avfall i Småland. Det var 66 procent blandat avfall av det som behandlades i Småland. För att öka återvinningen och användningen av avfall som en smart resurs krävs att avfallet är sorterat, t.ex. som plastavfall, metallavfall och glasavfall.
  •  Slamhantering är redan idag relativt cirkulär i Småland. Det innebär att slam i hög grad används för att täcka deponier och i jordbruk. Dock är det viktigt att fortsätta med uppströmsarbete för att möta framtida krav på lägre halter av t.ex. metaller i slam. Deponitäckning kommer inte heller att behövas i lika hög grad framöver, därför blir det viktigt att ersätta denna slamanvändning med annan cirkulär användning.
  • Det finns potential att förbättra avfallshanteringen hos företagen i Småland. Företagen fokuserar på sin kärnverksamhet och avfallshanteringen är inte alltid så prioriterad. Företagens ambitionsnivå på sortering påverkas av företaget som hämtar avfallet och deras önskan/krav på sortering. För företag inom handeln och hushåll kan utrymme vara en viktig påverkande faktor som kräver samarbete för att kunna få mer materialåtervinning.
  • Samverkan mellan företag ökar återvinning Samverkan mellan företag ger bättre lönsamhet när det gäller hämtning av flera fraktioner. Samverkan kan även ge kunskapsutbyte och medföra att goda exempel, nya tankar och idéer kan spridas. För att samverkan ska starta krävs dock att någon, gärna neutral part tar initiativ.
  • Projektets samverkan med det omgivande samhället har varit framgångsrikt och givande. Projektet har genomförts i nära samverkan med näringslivet, vilket har varit en framgångsfaktor. Det finns en efterfrågan på ny kunskap men också ett behov av motivation och stöd till samverkan. Här kan Linnéuniversitetet, en neutral part som har ett brett perspektiv, samhällsintresse och kunskap, vara en viktig mötesplats. Att fortsätta denna typ av dialog och möten i kommande projekt behövs för att nå en högre materialåtervinning och ett fortsatt närmande till det cirkulära samhället.

Huvudsyftet med projektet har varit att skapa en bättre, mer resurseffektiv användning av samhällets restprodukter. Under arbetets gång har ett antal ”nyttigheter” skapats eller identifierats för att få mer återvinning och därmed ett närmande till det cirkulära samhället. Några exempel:

Företagsbesök och nätverkskontakter har lett till intressanta och innovativa lösningar mellan olika parter. En batteritillverkares plasthöljen blir nu till plastgolv. Samverkansavtal har gjorts mellan parterna. Hotell och avfallshanterare hittade varandra för utveckling av effektiv avfallshantering i hotell och restaurang. Engagerade medarbetare fick man på köpet. Avfallshanterare har än mer insett sin roll som kunskapsförmedlare och att få företag att se avfall som en smart resurs. För Kvarnholmen, stadskärna i Kalmar, startades diskussioner om avfallshantering genom frukostmöten med Fastighetsägare, vilket i sin tur ledde till att en Linnéuniversitetsstudent skrev sitt examensarbete med fokus på att hitta effektiva lösningar i trånga gränder för avfallshantering. Förslag som nu kommer att bearbetas vidare. Ett industriområde i Växjö har valt att satsa på avfallshantering för att bli norra Europas grönaste industriområde.

Vid sidan av goda exempel har vi dock stött på några utmaningar för användande av avfall som resurs. Kvaliteten på avfallet måste möta de krav som finns på råvaror i process för ny produkt. Vidare kan definitionen på avfall vara ett hinder. Om ett företag ska ta emot avfall från ett annat företag krävs att man har ett tillstånd att behandla avfall. Alla restprodukter är dock inte avfall. Här behöver företag rådgivning men det saknas idag en organisation i Sverige som stöttar företagen när det gäller avfallsfrågor.

Projektet har identifierat ett antal framgångsfaktorer för att komma vidare på vägen mot en mer cirkulär användning av samhällets restprodukter. Först och främst behövs lättförståelig information om ekonomiska fördelar med en cirkulär resursanvändning, vilka också kan tydliggöras i företagens hållbarhetsarbete och redovisning. Andra framgångsfaktorer är kunskap om resursflöden, ledarskap och engagemang, erfarenhetsutbyten, samverkan mellan olika aktörer samt nytänkande.

Place, publisher, year, edition, pages
2016. , 66 p.
National Category
Natural Sciences
Research subject
Natural Science, Environmental Science
Identifiers
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-56485OAI: oai:DiVA.org:lnu-56485DiVA: diva2:969001
Funder
The Kamprad Family Foundation
Available from: 2016-09-13 Created: 2016-09-13 Last updated: 2016-09-13Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(2669 kB)28 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2669 kBChecksum SHA-512
903b65106514207a5599e07004e5627f038d1bc372c70768d0f5dbeb150a4526f8a71b80855579498ecf67343246f458b60a05e693b7f67b0555fe5eac767cb3
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Bergbäck, Bo
By organisation
Department of Biology and Environmental Science
Natural Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 28 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 85 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link