Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Natural ventilation and behavioural differences
KTH, School of Industrial Engineering and Management (ITM), Energy Technology.
2016 (English)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Vädring och beteendeskillnader : En studie av faktorer för olikheter i vädringsbeteende (Swedish)
Abstract [en]

To open a window can feel natural when experiencing frowsty air, a high room temperature, or stuffiness. Regardless of the purpose of the natural ventilation, heat is being let out and thereby energy. The problem with this arises for instance when planning new real estate constructions when ventilation of this kind is an individual behaviour dependent factor, and thereby impossible to exactly predetermine. Today, a relatively unevaluated standard value is used for annual energy losses at 4 kWh/m2, but considering that these losses are hard to measure it is uncertain how well this number matches reality. Besides, the natural ventilation behaviour and the use of energy differs from household to household.

The purpose was to examine the average natural ventilation behaviour in households, whether some groups of people ventilate more than others, which the reasons of ventilating are, how large effect one person’s ventilation behaviour can have on his or hers neighbours, and also how the needs of ventilation and the amount of used energy will look in the future. To answer this a thorough literature study, a couple of preparing interviews for the survey template, a survey about ventilating behaviour, and a simple example calculation about heat transferring through partition walls was done.

Important results obtained from this is that:

· Natural ventilation behaviour depend on both age and property.

· Older age groups ventilate more than younger. People between 30-50 years ventilate half as much as people between 30-50 years and a third as much as people over 50.People between 50-70 years and older ventilate approximately equally.

· People living in buildings of 10-50 m2 and over 100 m2 ventilate approximately equally while people in buildings of 50-100 m2 ventilate 35% more.

· Detached houses and apartments are naturally ventilated as often but apartments are ventilated more than an hour longer each session, which results in that apartments are ventilated 50 % more.

· 71 % of all people does not shut off their heating sources during natural ventilation.

· Frowsty air represents 47 %, high room temperatures represents 35 % and the want to get closer to the outside nature in any way represents 14 % of the reasons for ventilating.

· Heat conduction from one apartment to another due to natural ventilation costs at the most 37,23 SEK a year.

In the long run the results from this survey with more additional and extensive examinations, could lead to more accurate standard values used in energy calculations for new constructions. Depending on property and probable age of future inhabitants less uncertain calculations could be made.

Studies and analyses was limited to Nordic climate and especially to the second and third climate zones of Sweden. The main reason for this was that the participants of the survey and interviews resided in this area. Beside this, the only properties which has been analysed are residences and therefore not office buildings or other real estate’s not resided by people.

Abstract [sv]

”Att öppna ett fönster” kan kännas naturligt vid upplevd dålig luft, för hög temperatur eller instängdhet. Men oavsett vad orsaken för vädring är så släpps värme ut och därmed energi vilket ger problem bland annat vid planering av byggnationer av nya fastigheter. Detta då vädring av detta slag är en individuell beteendeberoende faktor och därmed omöjlig att exakt förutbestämma. Idag används ett relativt outvärderat standardvärde från Boverket för energiförluster på 4 kWh/m2 per år men då dessa förluster är ytterst svåra att mäta är det oklart hur väl siffran stämmer överens med verkligheten. Dessutom skiljer sig vädringsbeteendet och energianvändningen åt från hushåll till hushåll.

Syftet var att undersöka hur mycket bostäder vädras i genomsnitt, om vissa grupper av människor vädrar mer än andra, vad orsakerna till vädring är, vilken effekt en människas vädringsbeteende kan ha på intilliggande bostäders energianvändning, samt hur vädringsbehovet och mängden använd energi kommer se ut i framtiden. För att besvara detta gjordes en grundlig litteraturundersökning, ett antal intervjuer som förberedelse för en enkätmall, en enkätundersökning om vädringsbeteende, samt en enkel exempelberäkning om värmeöverföring från en bostad till en annan.

Viktiga resultat som erhållits är att:

· Vädringsbeteende beror av både ålder på de boende samt bostadstyp.

· Äldre åldersgrupper vädrar i genomsnitt mer än yngre. Personer mellan 18- 30 år vädrar hälften så mycket som personer mellan 30-50 år och en tredjedel så mycket som personer över 50 år. Personer mellan 50-70 år och äldre vädrar ungefär lika mycket.

· Personer i bostäder på 10-50 m2 och över 100 m2 vädrar ungefär lika mycket medan personer i bostäder på 50-100 m2 vädrar 35 % mer.

· Friliggande villor och lägenheter vädras lika ofta men lägenheter vädras över en timme längre per vädringstillfälle vilket för den totala vädringstiden betyder att lägenheter vädras 50 % mer än villor.

· 71 % i genomsnitt stänger inte av sina värmekällor under vädring.

· Dålig luft, för höga inomhustemperaturer, och vilja att komma närmare naturen på något sätt står för 47 %, 35 % respektive 14 % av vädring.

· Värmeöverföring från en lägenhet till en annan till följd av vädring kostar i extremfall max 37,23 kr per år.

I det långa loppet kan resultatet från denna undersökning med fler kompletterande och omfattande sådana medföra mer korrekta standardvärden i energiberäkningar för nybyggnationer. Beroende på bostadstyp och trolig ålder för framtida inneboenden skulle mer riktiga beräkningar kunna göras.

Undersökningar och analyser avgränsades till Nordiskt klimat och då främst till Sveriges 2a och 3e klimatzon. Orsaken till detta var främst att de tillfrågade i enkäten och intervjuerna var bosatta i detta område. Dessutom har endast bostäder analyserats och därmed exempelvis inte kontorshus eller andra fastigheter som inte innehar sådana.

Place, publisher, year, edition, pages
2016. , 66 p.
National Category
Mechanical Engineering
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-192156OAI: oai:DiVA.org:kth-192156DiVA: diva2:958234
Supervisors
Examiners
Available from: 2016-09-06 Created: 2016-09-06 Last updated: 2016-09-06Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(597 kB)1 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 597 kBChecksum SHA-512
96d0b22281d5b756e7ddb9af7da69d13ba08e43fce326c24e90f8585b543d523c2285c160a9d9b7a4e2b451ee18679fd003a0400817ffe026fe75523c80c68f9
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Energy Technology
Mechanical Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 2 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link