Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Undersökning av insamlade sälar från Östersjön 2013/2014
Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
Show others and affiliations
Responsible organisation
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Under 2013/2014 undersökte Naturhistoriska riksmuseet (NRM) 120 gråsälar (Halichoerus grypus), 46 knubbsälar (Phoca vitulina) och 35 vikare (Pusa hispida baltica) som antingen hittats döda i fiskeredskap eller på land längs Östersjökusten. Vidare undersöktes inre organ från 73 gråsälar som inskickats från jakten 2013 samt helkroppar från sju vikare från jakten 2012 (4) och 2013 (3). Undersökta knubbsälar från Västkusten redovisas i separat rapport.

I denna rapport har följande variabler över tid särskilt uppmärksammats; ålders- och könsfördelning av inskickade sälar, förekomst av tarmsår och hakmask (en tarmparasit), medelspäcktjocklek och reproduktion. Från 1987-1996 ökade förekomsten av tarmsår i grovtarmen hos 1-3 åriga gråsälar och från 1997-2007 även hos 4-20 åriga gråsälar. Därefter har förekomsten minskat. I Bottniska viken förekommer tarmsår i en högre frekvens jämfört med egentliga Östersjön. Likaså är det en högre förekomst av hakmask hos gråsäl i Bottniska viken jämfört med egentliga Östersjön. Förekomst av hakmask kan spela en roll för uppkomst av tarmsår men förekomsten av tarmsår över tid korrelerar inte med förekomsten av hakmask. Vikare i Bottniska viken är inte lika drabbade av hakmask som gråsäl och har heller inte tarmsår i samma omfattning. I början av 2000-talet sågs en minskande späcktjocklek hos gråsäl. Späcktjockleken hos gråsäl är fortsatt något tunn. Under 1970- och 80-talet upptäcktes sammanväxningar och förträngningar av livmoderhornen hos gråsäl och vikare i Östersjön, ofta med sterilitet som följd. Sedan 1990-talet har andelen dräktiga gråsälshonor ökat och sammanväxningar i gråsälens livmoder har inte observerats efter 1993. Hos alla tre sälarter men framför allt hos gråsäl har hudsår, tunnhårighet och förlust av pigment på ögonlock noterats sedan 2011. Pigmentförlust på ögonlock har även i efterhand observerats på foton från 2005. Under 2013/2014 observerades fortfarande hudförändringarna, men orsaken till dessa hudförändringar är okänd. Förekomsten av leverparasiten Pseudamphistomum truncatum noterades öka hos gråsäl 2008 och visade sig kunna orsaka allvarliga lever- och gallgångsinflammationer hos gråsäl och andra fiskätande däggdjur. I en finsk studie har leverparasiten i gråsäl i några fall visats vara positiv för Brucella bakterier. Både parasiten och Brucella är zoonoser.

Abstract [en]

At the Swedish Museum of Natural History, necropsies of 120 grey seals (Halichoerus grypus), 46 harbour seals (Phoca vitulina) and 35 ringed seals (Pusa hispida baltica) were performed during 2013/2014 on seals found dead in fishing gear or found dead on beaches along the Baltic coast. Additionally, organs from 73 grey seals and whole carcasses from seven ringed seal from the seal hunt were dissected/necropsied. Investigated harbor seals from the Swedish west coast will be reported separately.

The temporal trends of age- and sex distribution, intestinal ulcers, intestinal acanthocephalan parasites, mean blubber thickness and reproduction are presented. During the 1990s the prevalence of intestinal ulcers increased in grey seals. In the 2000s the prevalence of intestinal ulcer decreased. In the Gulf of Bothnia the prevalence of intestinal ulcer and intestinal acanthocephalan parasites in grey seals are higher than in the Baltic proper. However, the temporal trend of the intestinal ulcers did not correlate with that of the parasites. Ringed seals from the Gulf of Bothnia do not show as much acanthocephalan parasites as grey seals from the same area. During the 1970s-and 80s uterine occlusions were observed in ringed seals and grey seals, 3

making them sterile. The proportion of pregnant female grey seals has increased since the 1990s and cases of uterine occlusions in grey seals have not been observed after 1993. The blubber thickness in grey seals decreased in the beginning of 2000 and is still somewhat thin. In all three seal species, but especially in grey seals, dermal erosions, depigmentation of the eyelids and focal alopecia have been recorded since 2011. Depigmentation of the eyelids has also been observed in photos from 2005. In 2013/2014 these changes are still observed and the cause of these skin lesions is unknown. The prevalence of the liver parasite Pseudamphistomum truncatum increased significant in grey seal in 2008 and was shown to cause severe cholangiohepatitis in some cases. In a Finnish study the parasite in grey seals were in some cases positive for Brucella sp. The parasite and Brucella are zoonotic infections

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Naturhistoriska Riksmuseet , 2015. , 16 p.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Miljöövervakningens programområden, Coast and sea; Environmental Objectives, A Non-Toxic Environment; Finance, National
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-6666OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-6666DiVA: diva2:957230
Available from: 2016-09-01 Created: 2016-08-30 Last updated: 2016-09-01

Open Access in DiVA

fulltext(370 kB)4 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 370 kBChecksum SHA-512
4f1a706376f98feb093f5b9b37a78a2174e5d7e6046d0f7e18fdb0f0bac4524b46070ab10d9f480bab7ab70c87669b797b8641acb55e871e8fdac1a7e631f78b
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Naturhistoriska riksmuseet, NRM
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 4 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 5 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link