Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Fiskar i Dalarna: Förekomst och utbredning
Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län.
2016 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Aldrig tidigare har det genomförts fullt ut en så stor och heltäckande undersökning och sammanställning av fiskarternas utbredning och förekomst i Dalarna.

En kvalitativ enkätundersökning som omfattade 2 353 sjöar och 1 637 vattendragssträckor genomfördes 2006. Denna undersökning har jämförts och sammanställts med alla registrerade provfiskeuppgifter fram t o m år 2012 samt en stor mängd uppgifter som samlats in från andra skriftliga källor från undersökningsområdet.

Enkätundersökningen som genomfördes omfattade 90 % av alla sjöar >5 hektar och 82 % av vattendragen med avrinningsområde större än 10 kvadratkilometer inom Dalarna och övriga Dalälvens vattensystem utanför Dalarnas län. Svarsfrekvensen i enkätundersökningen var hög. 96 % av de tillfrågade svarade och det inkom uppgifter om 93 % av sjöarna och 81 % av vattendragen som omfattades av undersökningen.

Dalarna och Dalälvens vattensystem sträcker sig över ett stort geografiskt område där höjdförhållandena varierar mellan 0 och 1 200 meter över havet. Antalet sjöar (>5 hektar) är ca 2 600 och vattendragen (aro >10 km2), är ca 1 9901. Dessa vatten har en spännvidd allt ifrån småtjärnar och bäckar till några av Sveriges största sjöar och älvar. Landmiljöerna som dessa ligger i omfattar flacka slättland med jordbruksbygder, skogsland, myrar och fjälltrakter. Allt detta ger förutsättningar för många arter och varierande fisksamhällen.

Enkätundersökningen samlade in nästan 15 000 uppgifter om fiskartförekomster som omfattar ca 2 300 sjöar och 1 500 vattendrag. Utöver detta finns provfiskedata med lite mer än 4 000 artförekomstdata från ca 500 sjöar och 700 vattendrag. Ytterligare uppgifter från andra källor som samlats in från olika skriftliga källor omfattar ca 3 500 artförekomster från ca 800 sjöar och ca 150 vattendrag. Uppgifterna fördelar sig på 36 arter samt de två 2 kräftarterna flod- och signalkräfta. Aktuell förekomststatus är dock osäker för ett par av fiskarterna. 

Antalet fiskarter inom en sjö eller ett vattendrag var i genomsnitt ca 4 i sjöarna och 3,5 i vattendragen. Antalet arter som förekommer i ett vatten är beroende av många faktorer där höjd över havet och sjö-/vattendragsstorlek är bland de mest betydelsefulla. Dessa kan sägas representera klimat (h ö h) respektive förutsättningar för mängden olika livsmiljöer, som i sin tur är avgörande för vilka arter som kan förekomma. Antalet arter avtar med stigande höjd över havet och ökar med storleken på sjö eller vattendrag. Störst antal arter, 26 - 30 st, förekommer från Orsasjön och Siljan samt längs Dalälvens huvudfåra och sjöarna längs dess lopp till mynningen i havet.

De vanligsate fiskarterna i Dalarnas sjöar är, i fallande ordning; abborre, gädda och mört. De förekommer i ca 2 100, 1 900 respektive 1 400 sjöar. Inte oväntat var den vanligaste artkombinationen i sjöar; abborre, gädda och mört, som förekommer i ca 400 sjöar. I resterande sjöar förekommer arterna i andra artkostellationer, nästan alltid i kombination med de tre vanligaste. Antalet olika artkombinationer som påträffades var omkring 1 200! De fem vanligaste artkombinationerna upptar ca 900 eller ca 40 % av alla undersökta sjöar.

Standardiserat provfiske är metod att kvantitativt undersöka fiskbestånd. Dalarna har undersökt förhållandevis många sjöar och vattendrag med provfiske men fortfarande är bara en femtededel av sjöarna och två femtedelar av vattendragen undersökta.

Många av provfiske- och annan fiskartförekomstdata som samlats in överlappar med enkätdata. Dessa möjliggör kontroll och verifikation av enkätuppgifternas tillförlitlighet. En jämförelse av enkätsvar, provfiskefångster och andra registrerade förekomstuppgifter för ca 200 vattendrag respektive 400 sjöar visade att enkätundersökningen i dessa vatten lyckades påvisa/identifiera 40 – 45 % av alla fiskartförekomster i vattendragen och ca 50 – 75 % av alla förekomster i sjöarna. Standardiserat provfiske lyckades påvisa ca 75 – 88 % av samtliga arter i vattendragen och motsvarande ca 60 - 75 % av samtliga arter i sjöarna. Osäkerheterna beror på att inte alla enkätuppgifter kunnat verifieras helt samt att det totala antalet kända förekomster som enkätuppgifterna relateras mot, inte är helt komplett.

En granskning visade också att ca 1 % och 2 % av enkätsvaren gällande vattendrag respektive sjöar var uppenbart felaktiga. Orsakerna bedömdes vara artförväxling, förväxling av vilket vatten uppgiften gäller för, fel till följd av enkätens utformning samt inaktuella uppgifter. Sannolikt finns fler felaktiga enkätuppgifter som inte kunnat identifieras vid den begränsade granskning som genomfördes. Även i provfiskedata återfanns några felaktiga uppgifter. Av registrerade provfiskefångade arter i vattendrag respektive sjöar bedömdes 0,4 och 0,3 % vara felaktiga. Orsakerna i dessa fall var främst artförväxlingar men även ett par inaktuella uppgifter påträffades. Resterande provfiskeuppgifter bedömdes vara mycket tillförlitliga.

Den första kolonisationen av fisk till Sveriges inland skedde kort efter att inlandsisens avsmältning under den senaste istiden. I Dalarna skedde detta för ca 10 000 år sedan. I början innan all is smält bort var alla vattenmiljöer kalla men blev sedan successivt varmare. Kolonisationen skedde i flera omgångar styrdes de invandrande arternas krav på klimatet. Östersjöns salthalt som varierade flera gånger under avsmältningens förlopp påverkade också sötvattenfiskarnas möjligheter till kolonisation av inlandets vatten. Ända sedan människans tidiga invandring har fiskarnas spridning troligen även påverkats av mänskliga utplanteringar och flyttning av fisk.

Under de senaste 200 åren har denna spridning ökat i och med att kunskapen om hur man odlar och transporterar fisk ökade. Med början för ca 150 år sedan inrättades en statlig organisation; Hushållningssällskapet som propagerade, undervisade, samt bistod med hjälp och finansiering till bl a utplantering av fisk för att ”upphjälpa hushållning och matproduktion”. I senare tid har utsättningarna ändrats till att tjäna som kompensation för skada orsakad av vattenkraftsproduktion eller för att skapa ett s k put-and-take-fiske. Utplanteringarna har kraftigt utökat utbredningen av vissa arter men då ibland orsakat att andra försvunnit till följd av ökad konkurrens och predation. 

Sik, siklöja, sutare är exempel på arter som kraftigt utökat sin utbredning under det senaste århundradet. Störst negativ förändring i förekomst och utbredning har nog inträffat för flodkräftan, ålen och laxen. De två senare arterna är beroende av fria vandringsvägar mellan hav och sötvatten för att kunna fortleva. Dessa vandringsvägar har varit avskurna i hundra år och enstaka sentida utsättningar gör att de temporärt kan påträffas i Dalarna. Flodkräftans tillbakagång kan helt tillskrivas kräftpesten.

Place, publisher, year, edition, pages
2016. , 270 p.
Series
Rapporter från Länsstyrelsen i Dalarnas län, ISSN 1654-7691 ; 2016:03
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-6668OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-6668DiVA: diva2:956481
Funder
Swedish Environmental Protection Agency
Available from: 2016-08-30 Created: 2016-08-30 Last updated: 2016-09-02Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(59021 kB)6 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 59021 kBChecksum SHA-512
540eccce923533bcc5a7e4679ab3b588f690a661a83afee4cdc94c7b630e03a09916d14169a9bdef3583101f1e60fd67f2997f641682151ddfa8f9148de7bf85
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Länsstyrelsen Dalarnas län
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 6 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 48 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link