Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Renar och vindkraft II: Vindkraft i drift och effekter på renar och renskötsel
Sveriges lantbruksuniversitet.
Sveriges lantbruksuniversitet.
Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Statistics.ORCID iD: 0000-0002-3183-3756
Sveriges lantbruksuniversitet.
Show others and affiliations
2016 (Swedish)Report (Other academic)Alternative title
Impacts of wind power infrastructure development on semi-domesticated reindeer and reindeer husbandry (English)
Abstract [sv]

Utbyggnaden av vindkraft inom renskötselområdet har ökat markant det senaste decenniet, trots att kunskapen om påverkan av vindkraftsetableringar ännu inte är fullt utredd och dokumenterad. I den här rapporten beskriver vi framförallt hur vindkraftparker i driftsfas påverkar renarna och renskötseln i tre olika områden. I Malå sameby har vi studerat kalvningsområdet kring Storliden och Jokkmokkslidens vindkraftparker. I Vilhelmina Norra sameby har vi studerat vinterbetesområdet kring Stor-Rotlidens vindkraftpark, samt Lögdeålandets betesområde med Gabrielsbergets vindkraftpark som används av Byrkije reinbetesdistrikt från Norge.

För att få en helhetsbild av hur renarna använder sitt betesområde är det viktigt att studera renarnas betes- och förflyttningsmönster långsiktigt och över hela deras betesområde och inte bara inom det lokala området nära parken. Det är också viktigt att ta hänsyn till att renarnas betesutnyttjande skiftar från år till år och mellan olika årstider beroende på väderlek och andra yttre förutsättningar. Vi vill också understryka vikten av att kombinera den traditionella kunskapen från renskötarna med vedertagna vetenskapliga analysmetoder för att besvara de frågor som är viktiga för att kunna bedriva en hållbar renskötsel.

Vi har undersökt renarnas användning av områdena genom att utföra spillningsinventeringar under åren 2009-2015 (endast i Malå sameby), och genom att följa renar utrustade med GPS-halsband under åren 2005-2015. Datat är insamlat före och under byggfas och under driftsfas (för Gabrielsberget finns GPS-data endast för driftsfasen). Vi har analyserat data genom att utveckla statistiska modeller för val av betesområde för varje område där vi har beräknat hur renarna förhåller sig till vindkraftparksområdet före, under och efter byggnation, och på Gabrielsberget när parken varit avstängd under 40 dagar och under drift vid olika renskötselsituationer. Genom intervjuer, möten och samtal, samt information från Gabrielsbergets vindkraftparks kontrollprogram, har vi tagit del av renskötarnas erfarenheter av hur renarnas beteende, och därmed även renskötseln, påverkats av vindkraftsutbyggnaden i respektive område.

Våra resultat visar att renarna både på kalvnings- och på vinterbetesområden påverkas negativt av vindkraftsetableringarna (Tabell a). Renarna undviker att beta i områden där de kan se och/eller höra vindkraftsverken och föredrar att vistas i områden där vindkraftverken är skymda. I kalvningsområdet i Malå ökade användningen av skymda områden med 60 % under driftsfas. I vinterbetesområdet på Gabrielsberget, när renarna utfodrades i parken och kantbevakades intensivt för att stanna i parkområdet under driftsfas, ökade användningen av skymda områden med 13 % jämfört med när de inte var utfodrade och fick ströva mer fritt. Resultaten visar också att renarna minskar sin användning av området nära vindkraftparkerna. I kalvningslandet i Malå minskar renarna sin användning av områden inom 5 km från parkerna med 16-20 %. Vintertid vid Gabrielsbergets vindkraftpark undvek renarna parken med 3 km. Våra resultat visar även att renarnas betesro minskar inom en radie på 4 km från vindkraftparkerna under kalvningsperioden och tiden därefter i jämförelse med perioden före byggfas.

Exakta avstånd som renarna påverkas beror på förutsättningarna i respektive område, exempelvis hur topografin ser ut eller om området är begränsat av stängsel eller annan infrastruktur. Förändringarna i habitatutnyttjande i våra studieområden blev tydligare när parkerna var centralt belägna i renarnas betesområde, som i kalvningsområdet i Malå eller i vinterbeteslandet på Gabrielsberget, medan det inte var lika tydliga effekter kring Stor-Rotlidens park, som ligger i utkanten av ett huvudbetesområde.

Oftast är snöförhållandena bättre ur betessynpunkt högre upp i terrängen än nere i dalgångarna, på grund av stabilare temperatur, vind som blåser bort snötäcket och mer variation i topografin. Därför kan etablering av vindkraftparker i höglänta områden försämra möjligheten att använda sådana viktiga reservbetesområden under vintrar med i övrigt dåliga snöförhållanden, vilka blir allt vanligare i och med klimatförändringarna. Våra resultat tyder inte direkt på att renarna påverkats negativt under dåliga betesvintrar men fler år av studier behövs för att ytterligare klargöra hur vindkraft påverkar renarna under dessa vintrar.

Våra studier har visat att etablering av vindkraft har konsekvenser för renskötseln under både barmarkssäsongen och under vintern, men effekterna förmodas få störst inverkan inom vinterbetesområdet där det är svårt att hitta alternativa betesområden för renarna. Under sommaren är betestillgången oftast mindre begränsad och renarna kan lättare hitta alternativa områden. En direkt konsekvens av Gabrielsbergets vindkraftpark som är placerad mitt i ett vinterbetesområde har blivit att renarna behöver tillskottsutfodras och bevakas intensivare för att de inte ska gå ut ur området. När den naturliga vandringen mellan olika betesområden störs för att renarna undviker att vistas i ett område kan det leda till att den totala tillgången till naturligt bete minskar och att man permanent måste tillskottsutfodra, alternativt minska antalet renar.

Annan infrastruktur som vägar och kraftledningar påverkar också renarna. Vid Storliden och Jokkmokksliden och vid Stor-Rotliden där data samlats in innan vindkraftparken uppfördes visar våra resultat att renarna undviker de omkringliggande landsvägarna redan innan parkerna etablerades. Vid Stor-Rotliden ökar dock renarna användningen av områden nära vägarna efter att parken är byggd. På Gabrielsberget, där vi endast har data under drifttiden, är renarna närmare vägarna (även stora vägar som E4) när renskötarna minskar på kantbevakningen för att inte hålla renarna nära parken. Detta ökar naturligtvis risken för trafikolyckor och innebär att renskötarna måste bevaka dessa områden intensivare.

Sist i rapporten presenterar vi förslag till åtgärder som kan användas för att underlätta arbetet för renskötseln om det är så att en vindkraftpark redan är byggd. Några exempel på åtgärder som är direkt kopplat till parken är att stänga av vägarna in i vindkraftparken för att förhindra nöjeskörning med skoter och bil under den tiden renarna vistas i området samt tät dialog mellan vindkraftsbolag och sameby angående vinterväghållningen av vägarna till och inom vindkraftparken. Andra mer regionala åtgärder för att förbättra förutsättningarna för renskötselarbetet på andra platser för samebyn, kan vara att sätta stängsel längst större vägar och järnvägar (t.ex. E4:an eller stambanan) i kombination med strategiskt utplacerade ekodukter. Detta för att underlätta och återställa möjligheterna till renarnas fria strövning och renskötarnas flytt av renar mellan olika betesområden.   

Abstract [en]

A surge in wind power development and associated road and powerline infrastructure is currently taking place worldwide. In Sweden and Fennoscandia, plans of large-scale wind power mill farms counting several hunderd windmills and their associated infrastructure of roads and powerlines are being implemented. In this report we describe how wind farms not only during construction, but also during operational phases impact reindeer and reindeer husbandry.

Reindeer behaviour in relation to wind farms were studied in three different study areas in Västerbotten County in northern Sweden. In the Malå reindeer herding community the effects of Storliden and Jokkmokkliden wind farms were assessed during the calving and summer grazing period. In Vilhelmina Norra reindeer herding community, use of the winter grazing range around Stor-Rotliden wind farm was studied.

Finally, the use of the Lögdeålandets winter grazing range by reindeer from the Byrkije reindeer herding community from Norway was assessed in relation to the Gabrielbergets wind farm. Reindeer habitat use was assessed through reindeer fecal pellet-group counts and by the use of GPS-collars. Data were before and during the construction phase and during the operational phase. We estimated reindeer habitat selection by developing resource selection function (RSF) models for each area in relation to the wind farm areas before, during and after construction. In addition, reindeer use was assessed around Gabrielsberget when 1) the wind farm was turned off for 40 days; 2) during operation when the reindeer were supplementary fed, and 3) during operation without supplementary feeding. Finally, the perception, experiences and views of reindeer herders were assessed through qualitative interviews.

Our results showed that the reindeer in both calving and winter grazing areas were negatively affected by the wind farm developments. The reindeer avoided grazing in areas where they could see and/or hear the wind turbines and preferred to use areas where the wind turbines were topographically sheltered. In Malå, the reindeer increased the use by 60% of areas topographically sheltered away from the operating wind farms compared to before construction. In winter at Gabrielsberget wind farm, with no supplementary feeding, reindeer largely avoided a 3 km zone.

When the reindeer were fed inside the wind farm and intensively perimeter herded to stay close to the wind farm, the reindeer still increased their use of areas locally where the wind turbines were sheltered by the topography with 13 %, compared to when they were not fed nor intensively herded. In the calving area in Malå, the use decreased with 16-20 % within 5 km from the wind farm. Moreover, the reindeer significantly increased their movement rate by 18 % within 4 km from the wind farm area during operation phase, compared to before the wind farms were developed.

Reindeer actively avoid or reduce use of areas within 3 km from wind power farms both during construction and operational phases. Reindeer are more active or vigilant when close to wind power farms. Finally, reindeer tend to – but at more modest extent – to select more sheltered areas close to windmills if forced through supplementary feeding and herding.

During winter, wind farms situated in upland terrain may reduce the availability and access to reindeer of important higher-altitude winter grazing areas. This may have particular adverse effects and reduce the resilience of reindeer husbandry against extreme weather such as icing by restraining range accessibility. As extreme weather events are expected to be more frequent with climate change, also the ability of reindeer husbandry to adapt becomes reduced with continuing piecemeal infrastructure development.

The results from our projects have shown that wind farm developments have considerable impacts on reindeer and reindeer husbandry both during the calving season and during the winter season. The impacts for reindeer husbandry may be expected to be most severe in the winter grazing areas, where it often is difficult to find alternative grazing areas. A direct effect of a wind farm in the middle of the winter grazing area, such as Gabrielsberget wind farm, may be that the reindeer need to be supplementary fed and intensively herded to keep the reindeer in the area, subsequently increasing the work load on the reindeer herders. It also reduces the ability of herders to mitigate extreme weather by moving reindeer to dwindling alternative grazing sites.

Other infrastructure, such as roads and power lines, also affect the reindeer habitat selection. Prior to wind farm development, reindeer avoided areas in the vicinity of larger (>5 m wide) roads. After the wind farm was developed, the reindeer at Stor-Rotliden stopped avoiding the large roads and instead increased the habitat use closer to the large roads in the only alternative foraging areas. At Gabrielsberget, the reindeer also used areas close to the large roads, including the highway E4, when the reindeer were freely ranging in order to avoid the wind farm. This obviously increases the risk of traffic accidents and herders are subsequently required to intensify herding.

Mitigation measures for herders and developers in areas where wind farms are already established are presented. Especially, established associated road infrastructure to the windmills should be closed for public use to avoid recreational activities, whether by ATVs or snowmobiles, or by hunters. Furthermore, a close contact should be maintained between the power company and the reindeer herding community to prevent road or mill maintenance work during sensitive periods for the reindeer. Other more regional measures to facilitate reindeer movement and migration between different grazing ranges may be to establish fences along major roads and railways (eg. E4 or the main railroad through Sweden) combined with strategically placed ecoducts.

Place, publisher, year, edition, pages
Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens utfodring och vård , 2016. , 74 p.
Series
, Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, ISSN 0347-9838 ; 294
Keyword [en]
Sámi reindeer husbandry, wind power, Rangifer tarandus tarandus, GPS-collars, pellet-group counts, traditional ecological knowledge
Keyword [sv]
Sámi reindeer husbandry, wind power, Rangifer tarandus tarandus, GPS-collars, pellet-group counts, traditional ecological knowledge
National Category
Animal and Dairy Science
Research subject
Complex Systems – Microdata Analysis, Effektutvärdering
Identifiers
URN: urn:nbn:se:du-22697ISBN: 978-91-576-9420-1OAI: oai:DiVA.org:du-22697DiVA: diva2:952578
Available from: 2016-08-15 Created: 2016-08-15 Last updated: 2016-08-15Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(15363 kB)28 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 15363 kBChecksum SHA-512
c790b9759fe1abfc240868d683c1bbc509f3e9b38fab53b1e20d7f948fe8a7a12a237931f5178b243d4f713df71d5a012848f8af5a27fe4daf1f7e55ceeb2129
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Alam, Moudud
By organisation
Statistics
Animal and Dairy Science

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 28 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 150 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link