Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [2]: Möjligheter och utmaningar
Malmö högskola.
Malmö högskola.
Malmö högskola.
Enheten för externa relationer, Umeå universitet.
Show others and affiliations
2016 (Swedish)Book (Other academic)Text
Abstract [sv]

Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.

Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.

Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:

  • att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;
  • att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;
  • att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;
  • att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.

Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.

Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?

I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.

Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.

Place, publisher, year, edition, pages
Malmöm, Umeå, Linköping, 2016. , 64 p.
Keyword [sv]
Samarbete, Högskoleutbildning, Universitet, Sverige
National Category
Educational Sciences Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology) Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-130489ISBN: 9789171046741 (Tryck)ISBN: 9789171046758 (pdf)OAI: oai:DiVA.org:liu-130489DiVA: diva2:951699
Funder
VINNOVA
Note

Projektet Samverkanssäkrade utbildningsprogram har finansierats av Vinnova inom programmet "Universitets och högskolors strategiska utveckling av samverkan" och är ett samarbete mellan Linköpings universitet, Malmö högskola och Umeå universitet.

Available from: 2016-08-10 Created: 2016-08-10 Last updated: 2016-08-17Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [2]: Möjligheter och utmaningar(3121 kB)9 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 3121 kBChecksum SHA-512
e06d6953ab846e19f9e4573b2bfec1e214f223c0be1de50cc5faa81b6364d56cedb0fb6d77c8df83bc42a0f8c1a8cd3ee034b924d6a6d754c36c3bc580e87983
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

find book at a swedish library/hitta boken i ett svenskt bibliotek

Search in DiVA

By author/editor
Ramsten, Anna-CarinRehme, JakobVärbrand, Peter
By organisation
REMESO - Institute for Research on Migration, Ethnicity and SocietyDepartment of Social and Welfare StudiesFaculty of Arts and SciencesIndustrial EconomicsFaculty of Science & EngineeringCommunications and Transport Systems
Educational SciencesSociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)Social Sciences Interdisciplinary

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 9 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 69 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link